Inrättande av Aktivitetshus för personer med psykisk funktionsnedsättning

BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SO C IA LTJÄN ST O C H F RI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2012-04-02 SDN 2012-04-22 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 08-508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Inrättande av Aktivitetshus för personer med psykisk funktionsnedsättning Förvaltningens förslag till beslut Nämnden beslutar att inrätta ett Aktivitetshus för personer med psykisk funktionsnedsättning, i enlighet med förvaltningens beslut. Pia Bäck tf stadsdelsdirektör Lotta Wigen verksamhetsområdeschef Sammanfattning Riksdagen fattade 2008 beslut om en ny vårdform för patienter som omfattas av psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Förvaltningen har erhållit statliga medel för att skapa öppna verksamheter för målgruppen. Medlen ska användas under 2012. I verksamhetsplanen för 2012 har förvaltningen fattat beslut om att göra en särskilt satsning för att utveckla arbetet med unga - under 30 år med psykisk funktionsnedsättning och med nyinsjuknade. En arbetsgrupp inom förvaltningen har inventerat behov, möjliga målsättningar och arbetssätt för målgrupperna. Verksamheterna ska vara ett komplement till förvaltningens befintliga resurser. Arbetet har utmynnat i ett förslag om att inrätta ett Aktivitetshus med inriktning aktiv sysselsättning, återhämtning, rehabilitering och arbetspraktik/arbete. Aktivitetshuset planeras att öppna under hösten 2012, när lokalerna är färdigställda. Planeringsarbetet inför att starta verksamheten kan påbörjas tidigare. Box 15017, 167 15 Bromma. Gustavslundsvägen 151 G Telefon 08-508 06 000 bromma@stockholm.se www.stockholm.se

SID 2 (9) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid. Information om planerna på att öppna ett Aktivitetshus har getts på samverkansgruppen för Utförarenheten för personligt stöd den 20 mars och 19 april samt på samverkansgruppen för verksamhetsområde Socialtjänst och fritid den 29 februari. Frågan har förhandlats i förvaltningsgruppen den 12 april. Bakgrund I september 2008 fattade Riksdagen beslut om en ny vårdform för patienter som omfattas av psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Den nya vårdformen benämns öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk vård. Vårdformen innebär att patienter som vårdas i sluten psykiatrisk tvångsvård under vissa förutsättningar kan föras över till vård utanför sjukhuset. Det är chefsöverläkaren som ansöker om sådan vård hos länsrätten. Den öppna tvångsvården ska anpassas till patientens behov av vård och insatser, och förutsätter i de flesta fall ett nära samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den samordnade vårdplanen för patienten är ett viktigt led i detta samarbete. Personen blir inskriven vid en sjukvårdsinrättning under hela tiden som han eller hon ges psykiatrisk tvångsvård, oavsett om vården ges i öppen eller sluten psykiatrisk tvångsvård. Förvaltningen har erhållit statliga medel för att skapa öppna verksamheter för ovanstående målgrupp. Sammanlagt har 2,4 mnkr utbetalats. Medlen ska användas senast under 2012. Antalet brukare i målgruppen är få och de verksamheter som byggs upp behöver även blir resurser för andra personer med psykisk funktionsnedsättning. I verksamhetsplanen för 2012 inom verksamheten för personer med psykisk funktionsnedsättning beslutades om en särskilt satsning för att utveckla arbetet med brukare under 30 år och med nyinsjuknade. Gruppen omfattade för Brommas del ca 45 personer i slutet av 2011. Det finns även behov av verksamheter för personer med samsjuklighet, såsom psykisk funktionsnedsättning och missbruksproblematik. Sammanlagt kan det då handla om ca 60 personer från Bromma, baserat på uppgifter från 2011. Under 2012 kan det tillkomma nya brukare, såväl unga som nyinsjuknade. lite äldre, som kanske varit etablerade på arbetsmarknaden innan de blev sjuka och personer med samsjuklighet.

SID 3 (9) Sysselsättning Kommunens ansvar Kommunens ansvar för personer med psykisk funktionsnedsättning framgår av socialtjänstlagen (SoL), och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Av SoL framgår att kommunen ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och kan leva som andra. Kommunen ska även medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning. (5 kap. 7 SoL). Olika former av sysselsättning Former för sysselsättning är i regel dagverksamheter, som varierar från öppen social samvaro till en mer strukturerad sysselsättning. Det finns även kommuner som har mer specifika sysselsättningsinsatser, såsom bildande av kooperativ eller stöd till utbildning. I flera kommuner finns arbetslivsinriktad rehabilitering, verksamheter som inriktas på att förbättra den enskildes möjligheter att kunna få och behålla ett arbete med lön eller påbörja studier. En sådan verksamhet bedrivs i samverkan mellan olika aktörer där Arbetsförmedlingen och/eller Försäkringskassan alltid är parter. Förvaltningens erfarenhet av utbud av verksamheter Förvaltningens erfarenhet är att merparten av de verksamheter som finns i staden för personer med psykisk funktionsnedsättning är dagverksamheter med inriktning sysselsättning. De verksamheterna riktar sig huvudsakligen till personer med lång, kronisk sjukdomsbild och kan ha inslag såsom sömnad, bokbinderi, trädgårdsodling, snickeri, målning, cirkelverksamhet m.m. Några stadsdelsnämnder driver också öppna träfflokaler där personer i målgruppen kan mötas, fika och delta i viss cirkelverksamhet t.ex. Psykiskt funktionsnedsatta har svårt att komma ut i arbete Personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning har ofta stora svårigheter att få ett arbete. Erfarenheten visar dessutom att arbetslöshet ofta förvärrar sjukdomsprognosen. Men många kan fungera väl i arbeten som anpassats efter individernas särskilda förutsättningar och behov. För personer med bristande konkurrensförmåga på den reguljära arbetsmarknaden kan arbetet inom sociala företag fungera som övergångsarbetsmarknad och för deltagare med mer permanent nedsättning av arbetskapacitet kan sociala företagen erbjuda en sysselsättning efter individens förmåga.

SID 4 (9) En målgrupp med olika problem, behov och målsättningar Utifrån förvaltningens arbete med resultatbaserad styrning har det blivit tydligt att målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning omfattar individer med mycket olika problem och behov. Utifrån det är det rimligt och lämpligt att ha olika målsättningar/inriktningar i arbetet, kopplat till varje individs möjlighet och förutsättningar. För en del kan det t.ex. handla om att bevara/bibehålla funktioner och för andra kan det mer handla om att utveckla funktioner. Detta stämmer också helt överens med det utvecklingsarbete som gjorts i staden gällande framtagande av uppföljningssystem inom socialpsykiatrin. Förvaltningens erfarenhet är att utbudet när det gäller att bevara/bibehålla och utveckla grundläggande funktioner, för att klara av ett dagligt liv, är förhållandevis väl tillgodosett, genom biståndsbedömda insatser såsom boende, boendestöd och sysselsättning. När det gäller stöd för återhämtning för att utveckla funktioner, inriktade på att komma ut i samhälls- och arbetslivet, är utbudet mer begränsat. En arbetsgrupp har inventerat behov och utarbetat förslag En arbetsgrupp inom förvaltningen har sedan hösten 2011 arbetat med att utarbeta förslag på verksamheter att starta/bygga upp. Inriktningen för arbetet har varit återhämtning och att utveckla funktioner inriktade mot att komma ut i samhällsliv och i arbetsliv. Aktuella grupper är dels personer som omfattas av psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård, dels unga samt nyinsjuknade, med psykisk funktionsnedsättning, och personer med samsjuklighet, såsom psykisk funktionsnedsättning och missbruksproblematik. Viktiga utgångspunkter för gruppens arbete har varit: Vilka behov finns? Vilka resultat är det aktuellt att uppnå/möjliggöra? Hur kan vi arbeta för att uppnå resultaten/målen? Befintliga verksamheter och arbetsmodeller med den inriktningen? Verksamheterna ska vara ett komplement till de resurser som redan finns inom stadsdelsförvaltningen, i form av Västerorts aktivitetscenter (VAC), boendestödjare och träfflokalen Sjövillan, som finns i anslutning till VAC. Inriktning rehabilitering och att förebygga allvarliga, kroniska sjukdomstillstånd. Förslag att inrätta ett Aktivitetshus Arbetet har utmynnat i ett förslag om att inrätta ett Aktivitetshus, som ska omfatta stöd till unga med psykisk funktionsnedsättning, nyinsjuknade och personer som

SID 5 (9) omfattas av psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Verksamheten ska vara inriktad på aktiv sysselsättning, ha som målsättning återhämtning, rehabilitering och att komma ut i arbetspraktik, samt i förlängningen arbete. Lokalfrågan En viktig fråga har varit tillgången till lämpliga lokaler att bedriva verksamhet i. Den frågan har fått en lösning genom att Västerleds fritidsgård planerar att flytta sin verksamhet till lokaler vid Tranebergsängen. Beslut gällande flytten av verksamheten vid Västerleds fritidsgård fattas av nämnden den 22 april 2012, dnr 78-12-1.2.1. Lokalen på Gustavslundsvägen 168 B ägs av Fastighetskontoret och har en yta på 322 kvm. Lokalen bedöms vara lämplig för att bedriva den tilltänkta verksamheten i. Viss renovering behöver göras men inga omfattande ombyggnationer. Lokalen förväntas vara klar för inflyttning under september 2012. Fastighetskontoret är tillfrågade och är positiva till att den tilltänkta verksamheten ska bedrivas där. Verksamheter att erbjuda Verksamheterna som ska erbjudas på Aktivitetshuset ska finansieras genom anslag och inte vara biståndsbedömda. Till en början sker finansiering genom det statliga anslaget för patienter som omfattas av psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Medel för fortsatt finansiering kommer att sökas genom stadens centrala medelsreserv, i tertialrapport 1. Eventuellt kommer också statliga projektmedel att sökas. I förlängningen bör verksamheten kunna finansieras inom befintligt budget. Dels utifrån att flera verksamheter än socialpsykiatrin bör kunna använda verksamhetens resurser och dels för att arbetet förväntas innebära att personer rehabiliteras, uppnår större självständighet, behöver mindre biståndsbedömda insatser och ev. också får en egen försörjning. Det kan också bli aktuellt att, i ett senare skede, sälja platser till andra förvaltningar, då utbudet av verksamheter som erbjuder motsvarande innehåll, som den planerade verksamheten, är få. Arbetet med att förbereda för att starta Aktivitetshuset, och de verksamheter som ska finnas, där kan börja så snart nämndbeslut är fattat. Rekrytering av personal kan påbörjas så snart nämndbeslut är fattat. Aktivitetshuset kan öppna under sensommaren/hösten, så snart de tilltänkta lokalerna är färdigställda, vilket planeras vara i september.

SID 6 (9) Öppen verksamhet och cirklar De verksamheter som planeras är dels en öppen verksamhet med möjlighet till social samvaro, att fika, viss cirkelverksamhet, delta i föreläsningar/information, t.ex. om konsumentfrågor, budgetrådgivning, samhällsinformation m.m. Bland annat kan datacirklar på olika nivåer erbjudas och cirklar med teman som hälsa, friskvård, motion etc. Inriktning arbetsliv och rehabilitering/återhämtning Det ska också finnas verksamhet inriktad på rehabilitering/återhämtning och arbetsliv. Den modell förvaltningen vill pröva i det arbetsinriktade arbetet är supported employment IPS-modellen (Individual Placement and Support; individanpassat stöd till arbete). Modellen är en av Socialstyrelsens rekommendationer om åtgärder i form av arbetslivsinriktad rehabilitering. Modellen är utvärderad och evidensbaserad för personer med schizofreni som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett arbete med lön. Grundtanken med IPS-modellen är att hjälpa personer till ett arbete med lön och att ge det individanpassade stöd som krävs för att lyckas på arbetsplatsen. Stödet, som förmedlas av särskilda specialister på arbetsrehabilitering, ska ses som en integrerad del av det samhällsbaserade psykiatriska stödsystemet och inte som en separat stödform. IPS-modellen är en utveckling och en standardiserad och manualbaserad form av supported employment som är ett samlingsnamn för en viss typ arbetsrehabiliteringsinsatser för personer med funktionsnedsättning. IPSmodellen bygger på att personen får stöd i att söka arbete, baserat på egna val och preferenser, utan mer omfattande bedömningar av arbetsförmåga eller arbetsträning. Åtgärden har i internationella studier (inklusive europeiska) visat goda effekter och de svenska försöksverksamheter som pågår pekar hittills i samma riktning. De berörda aktörerna som behöver samverka för ett framgångsrikt IPS-arbete är kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Personal och organisation Organisation Uppbyggandet av Aktivitetshuset ska utformas som ett projekt och ska organisationsmässigt tillhöra Utförarenheten för personligt stöd. Projektledaren ska vara direkt underställd enhetschefen. En styrgrupp ska tillsättas som tillsammans med enhetschefen ansvarar för projektets utveckling. En projektplan ska upprättas.

SID 7 (9) Verksamheten ska vara fristående från VAC. Detta för att verksamheten i uppbyggnadsskedet ska kunna byggas upp med fokus på målgruppernas behov och målsättningar, utan begränsningar av existerande strukturer och organisationer. I ett senare skede kan det bli aktuellt att ta ställning till om Aktivitetshuset ska knytas närmare VAC. Ett samarbete mellan verksamheterna är viktigt redan i uppbyggnadsskedet. För att kunna driva verksamheten, som planeras vara öppen på vardagar kl 11-16, kommer det att behövas fem personal. En av dessa funktioner finns redan inom verksamhetsområdet, en arbetscoach, övriga fyra funktioner behöver rekryteras. Projektledare För att leda arbetet med att bygga upp och ansvara för utvecklingen av Aktivitetshuset behövs en projektledare. Det ska vara en arbetsledande funktion, men utan budget och personalansvar. Arbetsledaren/projektledaren ska ha socionomutbildning eller motsvarande, erfarenhet av att arbeta rehabiliteringsinriktat med målgruppen, gärna av IPS-modellen, av arbetsledning och/eller projektledning. Personal till öppen del av verksamheten Två personal kommer att behövas till den öppna delen, åtminstone i initialskedet. De ska ansvara för kaféverksamhet, arrangera föreläsningar och information, planera och administrera cirkelverksamheten m.m. Cirklarna ska drivas i samarbete med studieförbund och hållas av deras cirkelledare. För arbetet behövs pedagogisk och metodmässig kompetens med inriktning mot rehabilitering/återhämtning och erfarenhet av målgruppen. Metoder som MI (motiverande samtal) och KBT (Kognitiv beteendeterapi) kan vara värdefulla inriktningar och verktyg i arbetet. Den personal som ska arbeta i den öppna verksamheten förväntas ha den kompetensen. Coaching mot arbetslivet/arbetskonsulenter För att arbeta med coaching mot arbetslivet och IPS-modellen behövs det två personal, förslagsvis arbetskonsulenter. Den resurs i förvaltningen som arbetar med Arbetslaget och Arbetslust, som tillhör Boenheten, är tänkt att vara en av dessa två resurser. Den personal som ska rekryteras behöver ha socionomutbildning eller motsvarande, erfarenhet av att arbeta som arbetskonsulent, av personer med psykiskt funktionsnedsättning och av rehabiliteringsarbete, med inriktning mot arbetsliv/återhämtning.

SID 8 (9) Arbetskonsulenterna ska finnas på Aktivitetshuset delar av sin arbetstid och kommer också att ha tillgång till befintliga lokaler på Tunnlandsvägen. Den person som arbetar med Arbetslust m.m. ska även fortsättningsvis tillhöra Boenheten, övrig personal kommer att tillhöra Utförarenheten för personligt stöd. Kompetensutveckling Det kan bli aktuellt med viss kompetensutveckling, främst de två arbetscoachernas utbildning i supported employment. Arbetsgruppen kan också behöva handledning. Det är dock viktigt, för att snabbt komma igång med verksamheten, att den personal som rekryteras till verksamheten har den grundutbildning som behövs och som beskrivits ovan. Kostnader Lokalen på Gustavslundsvägen 168 B Kostnaden för lokalen uppgår till ca 442 tkr per år, (varav hyra 397 tkr per år och driftskostnader ca 45 tkr per år, beräknat på 2011 års kostnader). Viss renovering behöver göras av lokalen, bl.a. uppfräschning av toalett. Det arbetet kommer Fastighetskontoret i huvudsak att utföra. Personal Av de fem personer som kommer att behövas till verksamheten finns en redan anställd i förvaltningen, en arbetscoach, som f.n. arbetar med Arbetslust och Arbetslaget. Befintlig personal: En arbetscoach Personal som ska rekryteras: Två arbetsinstruktörer En arbetscoach En arbetsledare/projektledare Summa 858 tkr/år inkl. pf-avgifter 507 tkr/år inkl. pf- avgifter 566 tkr/år inkl. pf- avgifter 1 931 tkr/år Summa kostnader för ny personal och lokaler: gh För ny personal och lokaler beräknas kostnaderna uppgå till: Lokalhyra Ny personal Summa 497 tkr/år 1 931 tkr/år inkl. pf-avgifter 2 428 tkr/år

SID 9 (9) Utbildning, administration, möbler m.m. Utbildning i supported employment finns att tillgå för 6-7 000 kr per person exkl. moms. Eventuellt kan utbildningen även erhållas kostnadsfritt genom staden, under hösten 2012. Det kan också bli kostnader för handledning, inköp av datorer, kostnader för cirklar, flytt, viss administration m.m. Det kommer att behöva köpas in en del möbler, textilier, husgeråd m.m. I möjligaste mån kommer samtliga kostnader tas från anslaget.