Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna -Sedimentprofil Sandra Andersson Marina Magnusson Johanna Bergkvist Marine Monitoring AB
Titel Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna -SPI Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil, Sweden Författare och Projektansvarig Sandra Andersson SPI provtagning och analys Marina Magnusson Bottenfauna analys Johanna Bergkvist Kvalitetsgranskning prof. Rutger Rosenberg Datum Juli 2016 Beställare Preemraff Lysekil ISBN 978-91-86461-55-3 MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, 453 30, Lysekil Tel +46 523-101 82 Mobil 0727 338 981 E-post info@marine-monitoring.se www.marine-monitoring.se 2
1. Inledning Preemraff Lysekil kommer att söka miljötillstånd för utökad verksamhet i form av utbyggnad av raffinaderiet med en s.k. Residue Hydrakracker. Utbyggnaden medför att avloppsreningsverket kommer att byggas ut och en kylvattenstation kommer att anläggas. I syfte att komplettera befintliga marinbiologiska undersökningar och klassificera miljöstatusen i omkringliggande vattenområde har Marine Monitoring AB på uppdrag av Preemraff Lysekil utfört en bottenfaunaundersökning med kompletterande bilder av sedimentprofiler i Brofjorden. Bottenfauna är en av de biologiska miljökvalitetsfaktorerna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Statusen av bottenfauna klassificeras utifrån indexet BQI (Benthic Quality Index). Indexet baseras på bottenfaunans artsammansättning, artantal och individantal vilka förändras vid en ökad eller minskad organisk belastning och indikerar således miljöförändringar. För att ta bilder av bottensedimentet används en sedimentprofilkamera (SPI-Sediment Profile Imagery). Tekniken kan liknas vid ett omvänt periskop som tränger in i sedimentet och tar en bild av det övre skiktet. Bilden genomgår sedan en digital analys, där förekomst av syre och djurens aktivitet i och på sedimentet analyseras (Naturvårdsverket 1999). Miljöstatus klassificeras därefter enligt ett internationellt vedertaget vetenskapligt miljökvalitetsindex BHQ (Benthic Habitat Quality). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har utformats för att klassificera miljöstatus för ett likartat vattenområde istället för enskilda stationer. Inom varje område skall minst 5 stationer provtas. Vid provtagningen i Brofjorden har avgränsningen av likartat vattenområde följt samma indelning som i vattenförvaltningsarbetet där ett likartat område motsvaras av en vattenförekomst. Brofjorden utgörs av två vattenförekomster: Brofjorden (SE582150-112530) samt Yttre Brofjorden (SE582000-112350) (figur 1). Klassgränserna i bedömningsgrunderna är dessutom olika för Västerhavet beroende om bottnarna ligger under eller över haloklinen (salthaltssprångskiktet). Den undre gränsen är satt till 20 meter. 1. Utförande och Metoder Provtagningen av bottenfauna och sedimentprofiler utfördes 11 maj 2016. Fartyget som användes vid provtagningen var Oscar von Sydow stationerad på Lovéncentret Kristineberg. Inom vattenförekomst Brofjorden utfördes provtagningen på 10 grunda (5-20 m djup) och 10 djupa (> 20 m djup) stationer, fördelade på 5 bottenfauna och 5 SPI stationer per djupintervall. I Yttre Brofjorden provtogs 5 bottenfauna stationer och 5 SPI stationer djupare än 20 meter. På varje station togs 1 bottenfaunahugg alternativt 4 SPI bilder. Två stationer (Station 11 och 34) placerades efter överenskommelse med Preemraff i närheten av produkthamnen. De övriga stationerna fördelades slumpmässigt inom respektive vattenförekomst och djupintervall. I Brofjorden drogs den inre gränsen för provtagning vid ön Rixö. Stationernas placering illustreras i Figur 1 och information om respektive station presenteras i Tabell 1. I samband med provtagningen togs även sedimentprover på tre stationer inom provtagningsområdet inför framtida analys av bl.a. oljekolväten, PAH och metaller. Vid fältprovtagningen noterades en mycket påverkad sedimentbotten utanför reningsverkets utlopp med stark doft av svavelväte, vilket bör undersökas närmare. Presentation och bedömning av resultaten från sedimentprovtagningen ingick inte i detta uppdrag och berörs således inte vidare i denna rapport. All provtagning och statusklassificering har gjorts i enlighet med standardiserade metoder och nationella bedömningsgrunder. Bottenfauna- och SPI provtagningen redovisas i detalj i följande avsnitt. 2.1 Bottenfaunaprovtagning Kvantitativ provtagning av bottenfauna utfördes med en huggare av modellen Smith McIntyre som med ett standardiserat mått hämtar upp en 0,1 m 2 stor del av bottenytan med dess organismer. På varje station togs ett bottenhugg som behandlades separat och sållades genom ett 1 mm såll (Figur 2, 3). Därefter fixerades proverna och fördes till laboratorium för taxonomisk artbe- 3
SPI5BF4 RIXÖ SPI10 SPI8 SPI6 BF9 BF1 SPI2 SPI1 SPI7 BF6 BF7 BF10 ST11 Nationella Produktkajen SP9 SPI3 BF8 PRODUKTHAMN ST34 BF3 BF13 SPI4 Nationella Råoljekajen SPI13 SPI15 RÅOLJEHAMN BF11 BF12 Provtagning SPI Djupintervall: 5-20 m SPI Djupare än 20 m SPI11 Bottenfauna Djupintervall: 5-20 m Bottenfauna Djupare än 20 m BF15 Nationell miljöövervakning bottenfauna SPI14 SPI12 BF14 Vattenförekomst Brofjorden Yttre Brofjorden 0 250 500 1 000 Meter Figur 1. Karta över provtagna stationer inom de två vattenförekomsterna, Brofjorden och Yttre Brofjorden. I Brofjorden provtogs stationer både djupare och grundare än 20 meter medans alla stationer i Yttre Brofjorden låg djupare än 20 meter. I kartan visas även placeringen för stationerna i det nationella miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna, där Produktkajen provtogs mellan åren 2002-2005 och Råoljekajen provtas årligen sedan 2002. stämning samt analys av arternas vikt (biomassa) och individantal (abundans). All provtagning och analys av bottenfauna utfördes utifrån Naturvårdsverkets metodbeskrivningar: mjukbottenlevande makrofauna, kartering (Naturvårdsverket 2006); metodbeskrivning för provtagning och analys av mjukbottenlevande makroevertebrater i marin miljö (Leonardsson 2004). 2.1.1 Miljökvalitetsindex BQI För att klassificera miljöstatus på marina sedimentbottnar används indexet BQI Benthic Quality Index. BQI baseras på proportionen mellan känsliga respektive tåliga arter, artrikedom (diversitet) och individantal. Arter som förekommer i miljöer med en hög diversitet har ett högt känslighetsvärde och arter som kan påträffas i miljöer med låg diversitet har ett lågt känslighetsvärde. En botten där det förekommer arter som tål dåliga miljöförhållanden och där diversiteten och individantalet är lågt får således ett lågt BQI värde. BQI beräknas alltid per station medans miljöstatus beräknas per område, t.ex. vattenförekomst. Vid statusklassning används av försiktighetsprincipen 20 % percentilen av BQI medelvärden från ett område vid jämförelse med klassgränser. Se vidare de nationella bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007). 2.2 Sedimentprofilkamera (SPI) SPI-tekniken med fotografering av sedimentprofiler kommer från USA, där den sedan drygt 30 år har använts för miljöanalys, bland annat av amerikanska Naturvårdsverket (EPA). Fotografering av vertikala profiler av sedimentet sker med en sedimentprofilkamera (SPI) som sakta sänks mot botten (Figur 4). Väl på botten sjunker prismat med kameran in i sedimentet och bilden exponeras. Kamerans rörelse ner i sedimentet är dämpad av en hydraulisk cylinder för att minska upprör- 4
Tabell 1. Beskrivning av respektive station med stationsbeteckning, position, djup och substrat samt om svavelväte noterades. Bottenfaunastationer och SPI stationer presenteras separat. WGS 84 (grad,decgrad,) Område Station Djup (m) Lat. Long. Substrat Bottenfauna BF1 15,6 58,36070 11,43648 Lera ST. 11 (BF2) 17,5 58,35602 11,42894 Siltig lera, svag svavelvätedoft BF3 17,2 58,35320 11,44500 Lera, svag svavelvätedoft BF4 18,0 58,36465 11,42231 Lera ST. 34 (BF5) 15,0 58,3529 11,43999 Siltig lera BF6 32,1 58,35657 11,41536 Lera, mkt organiskt material BF7 25,3 58,35757 11,41907 Siltig lera BF8 32,7 58,35226 11,40896 Lera BF9 22,0 58,35921 11,43163 Siltig lera BF10 21,0 58,35749 11,42695 Siltig lera SPI Brofjorden 5-20 Brofjorden >20 m Yttre Brofjorden >20 m Brofjorden 5-20 Brofjorden >20 m Yttre Brofjorden >20 m BF11 39,2 58,34485 11,40323 Siltig lera BF12 27,0 58,34446 11,39801 Siltig lera BF13 31,8 58,34869 11,40484 Siltig lera BF14 32,4 58,33686 11,39565 Siltig lera BF15 29,0 58,34016 11,39464 Siltig lera SPI1 13,3 58,36027 11,4416 SPI2 14,4 58,36044 11,44149 SPI3 17,0 58,3551 11,44277 SPI4 11,4 58,34995 11,44488 SPI5 18,2 58,36471 11,42204 SPI6 21,0 58,35956 11,43239 SPI7 21,4 58,35598 11,41128 SPI8 22,4 58,35926 11,42905 SPI9 28,4 58,35461 11,41436 SPI10 20,4 58,36072 11,42926 SPI11 23,0 58,34151 11,38797 SPI12 32,0 58,33727 11,39566 SPI13 35,0 58,34633 11,40525 SPI14 27,4 58,33584 11,38558 SPI15 30,0 58,345 11,40052 ning och neddragning av det översta sedimentet. Den verkliga storleken på bilden som fotograferas genom prismat är 16 cm bred och upp till 24 cm djup. Det fotograferade sedimentets djup beror i huvudsak på sedimentets kornstorlek och vatteninnehåll, vilka styr hur långt prismat tränger ner i sedimentet. I denna studie användes en digital systemkamera (Canon EOS D70, 20 Megapixlar, 35 mm / F 2,0), vilket möjliggör en besiktning av bilderna direkt efter det att kameran kommer upp till ytan. För att få en säkrare analys förstärks kontraster och färger i Photoshop CS6 Extended (Adobe) innan bildanalys sker. Sedimentprofilsbilderna analyseras därefter med avseende på sedimentets oxidationsstatus samt bottendjurens aktivitet i och på sedimentet. Från dessa variabler beräknas BHQ, vilket är ett miljökvalitetsindex för att bedöma bottenmiljön (Nilsson & Rosenberg, 1995, 1997, 2000). Indexet BHQ kan visa på eventuell biologisk störning samt sammansättningen av den funktionella biodiversiteten, dvs va- 5
Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna -SPI Figur 3. Provtagningen av bottenfauna utfördes med en huggare av modellen Smith McIntyre som med ett standardiserat mått hämtar upp en 0,1 m2 stor del av bottenytan. Figur 2. På varje station togs ett bottenhugg som behandlades separat och sållades genom 1 mm såll ombord på provtagningsfartyget. Figur 4. Provtagning med en sedimentprofilkamera (SPI). riationer av bottenfaunans aktivitet såsom grävning och omrörning (bioturbation) i sedimentet, transport av syrerikt vatten, produktion av fekalier, etc. Utefter BHQ indexet görs en miljökvalitetsbedömning med avseende på bottenmiljöns kvalitet i relation till EU:s Vattendirektiv enligt ett förslag utarbetat av Rosenberg et al. 2004. Även om SPI i dagsläget inte är en av de biologiska kvalitetsfaktorerna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har undersökningar i kust- områden i Skagerrak vetenskapligt visat att det miljökvalitetsindex (BHQ) som beräknas genom SPI-teknik ger en mycket stark korrelation med analys av bottenfauna (Nilsson & Rosenberg, 2000; Rosenberg et al. 2002). För en mer utförlig beskrivning av SPI-teknik och EU:s Vattendirektiv se Faktaruta 1. 6
Σ Σ Σ 7
3. Resultat Syftet med detta uppdrag var att klassificera miljöstatusen i Preemraffs omkringliggande vattenområde med hjälp av bottenfaunaprovtagning med kompletterande bilder av sedimentprofiler. Klassificeringen av miljöstatus sker i enlighet med nationella bedömningsgrunder och EU:s Vattendirektiv. Resultat och klassificering av miljöstatus för vattenförekomsterna Brofjorden och Yttre Brofjorden presenteras nedan under respektive metod. Redovisningen av respektive analyserad parameter inleds med en kort rödmarkerad sammanfattning av de viktigaste resultaten. 3.1 Bottenfauna Utifrån analysen av bottenfauna klassificeras miljöstatusen i båda vattenförekomsterna Brofjorden och Yttre Brofjorden till måttlig status oavsett djup. På några stationer dominerade den opportunistiska havsborstmasken Scalibregma infl atum som är snabbväxande vid ökad näringstillgång. Även musslan Nucula nitidosa som anses tåla låga syrehalter förekom frekvent i proverna. Svavelvätedoft noterades endast på två grunda stationer i Brofjorden. 3.1.1 Miljöstatus och BQI bottenfauna Vid beräkning av miljöstatus (20 %-percentilen) för Brofjorden får båda vattenförekomsterna måttlig status oavsett djupintervall (Tabell 2 och Figur 5). Notera att klassgränserna är olika för de två djupintervallen (5-20 m och djupare än 20 m). I det nationella miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna finns två stationer i Brofjorden. Station Produktkajen provtogs mellan åren 2002-2005 och station Råoljekajen har provtagits årligen sedan 2002. För Råoljekajen finns tillgänglig data t.o.m. år 2014. Om data från år 2014 inkluderas i statusklassningen av Yttre Brofjorden blir miljöstatusen fortfarande måttlig. På de grunda stationerna i Brofjorden varierade BQI värdet mellan 8,7 och 11,4. De lägsta värdena noterades på station 11 och 34 som är placerade i närheten av produkthamnen. På de djupa stationerna varierade BQI värdet mellan 9,8 och 11,9. På station BF6 noterades mycket organiskt material och stationen hade även lägst BQI värde. På de djupa stationerna i Yttre Brofjorden varierade BQI värdet mellan 10 och 11,6. För mer detaljerad information se Tabell 2 och Figur 5. 3.1.2 Stationernas beskaffenhet I det grunda området i Brofjorden varierade djupet på provtagningsstationerna mellan 15 och 18 meter. Substratet utgjordes av lera med inslag av silt och en svag svaveldoft på några stationer. På de djupa stationerna i Brofjorden varierade djupet mellan 21 och 33 meter och substratet utgjordes av lera alternativt lera och silt. På de djupa stationerna i Yttre Brofjorden varierade djupet mellan 27 och 39 meter. Substratet utgjordes av siltig lera (Tabell 1). 3.1.3 Individantal och artförekomst Totalt observerades 84 arter/taxa inom de två vattenförekomsterna i Brofjorden. På de grunda stationerna varierade artantalet mellan 14 och 25 och på de djupa lokalerna mellan 19 och 32. Det var även en stor variation i individantal/0,1m 2 mellan stationer. På de grunda stationerna noterades mellan 67 och 293 individer och på de djupa stationerna varierade individantalet mellan 212 och 1011. De högsta tätheterna observerades på station BF11 i Yttre Brofjorden. På stationen dominerades individerna av havsborstmasken Scalibregma infl atum (figur 6) som i rapporter från den nationella miljöövervakningen (Havet 2012) anses ha ett opportunistiskt levnadssätt och vara mycket snabbväxande vid god näringstillgång, dvs. vid mycket organiskt material. Höga tätheter av S. infl atum noterades även på station BF6 där det även observerades mycket organiskt material i bottenhugget. Förutom S. infl atum dominerades de djupa stationerna av musslan Mysella bidentata (figur 7) samt både juvenila och vuxna individer av ormstjärnorna Amphiura chiajei och A. fi liformis (figur 8). Andra dominerande arter var musslan Nucula nitidosa som förekom både på grunda och djupa stationer med dominans i inre delen av Brofjorden. N. nitidosa är en art som anses tåla långa perioder av låga syrehalter (Nationell miljöövervakning bottenfauna, Havet 2012). 8
Tabell 2. Beräknat BQI index för respektive station från bottenfaunaundersökningen i vattenförekomsterna Brofjorden och Yttre Brofjorden. För klassificering av miljöstatus i de två vattenförekomsterna har 20 % - percentilen av BQI medelvärden används för respektive område och djup och därefter jämförts med klassgränser i de nationella bedömnningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007). Bottenfauna Område Brofjorden 5-20 Brofjorden > 20 m Yttre Brofjorden > 20 m Station Antal Antal individer arter BQI BF1 255 23 11,02 BF3 293 25 11,38 BF4 162 21 10,51 ST. 11 (BF2) 114 16 9,55 ST. 34 (BF5) 67 14 8,69 BF6 540 23 9,76 BF7 444 25 10,54 BF8 573 30 11,88 BF9 272 25 11,02 BF10 312 30 11,46 BF11 1011 26 10,33 BF12 358 23 10,64 BF13 609 32 11,36 BF14 212 19 10,05 BF15 408 24 11,1 Tillståndsklass område (20 % percentil) 9,9=Måttlig 10,7=Måttlig 10,5=Måttlig Miljöstatus Område BQI (område) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Brofjorden 5-20 m Brofjorden > 20 m Yttre Brofjorden Figur 5. Klassificering av miljöstatus i Brofjorden och Yttre Brofjorden baserat på 20%-percentilen av BQI medelvärdet för respektive område och djup. Diagrammet presenterar spridning kring medianen inom respektive område och djup för att se variationen mellan stationer. Spridningsmåttet utgörs av 20% -percentilen. Då variationn är liten är spridningsmåttet svårt att avläsa. Klassgränserna för miljöstatus (hög, god, måttlig, otillfredställande och dålig) illustreras med en färgskala. Notera att klassgränserna skiljer sig mellan djupintervallet 5-20 meter och djupare än 20 meter. 9
3.2 Sedimentprofilkamera Utifrån analysen av sedimentprofiler klassificeras miljöstatusen i Brofjorden till måttlig oavsett djup och Yttre Brofjorden klassificeras till god status. Figur 6. Den opportunistiska havsborstmasken Scalibregma infl atum dominerade på två av de djupa stationerna i Brofjorden och Yttre Brofjorden. 3.1.3 Miljöstatus och BHQ På de grunda stationerna i Brofjorden varierade BHQ mellan 4,3 och 6,0, med ett medel på 5,4 och på de djupa stationerna mellan 5,8 och 9,0 med ett medel på 7,1. I Yttre Brofjorden varierade BHQ mellan 7,5 och 9,3 med ett medel på 8,2. Vid beräkning av 20% percentilen bedöms bottnens miljöstatus till måttlig i Brofjorden oavsett djup och till god miljöstatus i Yttre Brofjorden. Mer detaljerad information presenteras i Tabell 3 och Figur 9. 3.1.1. Stationernas beskaffenhet I det grunda området i Brofjorden varierade djupet på provtagningsstationerna mellan ca. 11 och 18 meter och i det djupa området noterades djup mellan ca. 20 och 28 meter. I Yttre Brofjorden varierade djupet på stationerna mellan 23 och 30 meter (Tabell 1). Figur 7. Musslan Mysella bidentata förekom i höga tätheter på djupa stationer i Brofjorden och Yttre Brofjorden Figur 8. Både juvenila och vuxna individer av släktet Amphiura dominerade på djupa lokaler i Brofjorden och Yttre Brofjorden. 3.1.2 Bildanalys SPI I sedimentprofilerna ses strukturer såsom djurgångar, födofickor och födogropar. Även djur i sedimentet s.k. infauna och maskrör som sticker upp ur sedimentet förekom i flera av bilderna. En av de viktigaste parametrarna i BHQ är det s.k. RPD, dvs. djupet för hur långt ner i sedimentet som det oxiderade skiktet sträcker sig, detta varierade mellan 0,7-2,5 cm där de högsta värdena sågs i Yttre Brofjorden. Det var även detta område som, enligt analysen, var rikast på infauna och djurgångar. Djupet på RPD beror vanligen på mängden djur i sedimentet och deras kapacitet att blanda om sedimentet och därigenom föra ner syret djupare i sedimentet genom s.k. bioturbation. Exempelbilder från de provtagna områdena presenteras i Figur 10-12. 10
Tabell 3. Beräknat BHQ index för respektive station från sedimentprofilprovtagningen i vattenförekomsterna Brofjorden och Yttre Brofjorden. För klassificering av miljöstatus i de två vattenförekomsterna har 20 %-percentilen av BHQ medelvärden används för respektive område och djup och därefter jämförts med klassgränser i enlighet med EU:s vattendirektiv. SPI Område Station BHQ ± SD Brofjorden 5-20 Brofjorden > 20 m Yttre Brofjorden > 20 m SPI1 6,0 ± 1,8 SPI2 5,3 ± 2,2 SPI3 4,3 ± 1,3 SPI4 5,5 ± 1,3 SPI5 6,0 ± 1,0 SPI6 7,0 ± 1,0 SPI7 6,8 ± 1,3 SPI8 7,0 ± 2,2 SPI9 9,0 ± 1,6 SPI10 5,8 ± 0,5 SPI11 9,3 ± 1,5 SPI12 8,2 ± 2,2 SPI13 8,0 ± 0,8 SPI14 8,3 ± 1,0 SPI15 7,5 ± 1,3 Tillståndsklass område (20 % percentil) 5,15=Måttlig 6,71=Måttlig 8,00=God Miljöstatus Område BHQ BHQ 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Brofjorden 5-20 m Brofjorden > 20 m Yttre Brofjorden Figur 9. Klassificering av miljöstatus i Brofjorden och Yttre Brofjorden baserat på 20%-percentilen av BHQ medelvärdet för respektive område och djup. Klassgränserna för miljöstatus (hög, god, måttlig, otillfredställande och dålig) illustreras med en färgskala. Notera att klassgränserna skiljer sig mellan djupintervallet 5-20 meter och djupare än 20 meter. 11
Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna -SPI 4. Slutsats: Klassificering av miljöstatus i Brofjorden Utifrån både bottenfauna- och SPI analysen klassificeras vattenförekomst Brofjorden till måttlig miljöstatus oavsett djup. Yttre Brofjorden klassificeras till måttlig miljöstatus utifrån analysen av bottenfauna och till god miljöstatus utifrån analysen av sedimentprofiler. Vid den nationella statusklassningen av vattenförekomster används bottenfauna som kvalitetsfaktor då den finns med i de nationella bedömningsgrunderna och anses vara en standardiserad metod. Klassificeringen av miljöstatus baserat på analys av bottenfauna väger därför tyngst vid bedömningen. Skillnaden i statusklassning för de två olika metoderna kan vara ett resultat av stationernas placering. Värdena visar dock att både BHQ (SPI) och BQI (Bottenfauna) ligger nära klassgränsen mellan måttlig och god. Figur 11. SPI-station 6: Fotograferad i det djupa området i Brofjorden på 21 meters djup. På sedimentytan ses ett flertal små maskrör samt öppningar till minst två födogropar. I sedimentet ses även ett flertal djurgångar och några enstaka födofickor vilka är syresatta håligheter som saknar förbindelse till sedimentytan. Figur 10. SPI-station 1: Fotograferad i det grunda området i Brofjorden på 13 meters djup. Ett flertal olika strukturer såsom små maskrör, födogrop och några enstaka djurgångar kan ses i denna bild. Noterbart är att endast det övre skiktet av sedimentet uppvisar ett ljusbrunt syresatt sediment, samtidigt som det finns en del mörkgrå/svarta partier som kan tyda på att sedimentet delvis är syrefattigt. Denna typ av botten ses huvudsakligen i det grunda inre området. Figur 12. SPI-station 15: Fotograferad i Yttre Brofjorden på 30 meters djup. På sedimentytan ses sjöpennan Pennatula phosphorea och i sedimentet som är väl syresatt ses ett flertal djurgångar i form av ljusbruna nedåtgående strimmor. 12
8. Referenser Naturvårdsverket 2007. Handbok 2007:4 Bilaga B, Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav. Naturvårdsverket Rapport 4914, sid 134 9. Appendix Appendix 1. Analys Bottenfauna Artlista och Abundans (individantal) Appendix 2. Analys Bottenfauna Artlista och Biomassa Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. 1995. Miljöbedömning och karakterisering av Havstensfjord - en syrestressad fjord analyserad med undervattensteknik. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän 1995:24, sid 11. Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. 1997. Benthic habitat quality assessment of an oxygen stressed fjord by surface and sediment profile images. J. Mar. Sys., Vol. 11, sid 249-264. Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. 2000. Succession in marine benthic habitats and fauna in response to oxygen deficiency analysed by sediment profile imaging and grab samples. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol.197 sid 139-149. Rosenberg R, Agrenius S, Hellman B, Nilsson HC, Norling K. 2002. Recovery of benthic habitats and fauna in a Swedish fjord following improved oxygen conditions. Mar. Ecol. Prog. Ser. 234:43-53. Rosenberg R, Blomqvist M, Nilsson CH, Cederwall H, Dimming A. 2004. Marine quality assessment by use of benthic spcies-abundance distributions; a proposed new protocol within the European Union Water Framework Directive. Mar. Pollut. Bull. 49:728-739. Havet 2012. Årlig redovisning av nationell miljöövervakning, finns att ladda ner på: www.havsmiljoinstitutet.se 13
Appendix 1. Analys Bottenfauna Artlista och Abundans (individantal) Abundans antal individer/0,1 m 2 Brofjorden 5-20 m djup Brofjorden > 20 m djup Yttre Brofjorden > 20 m djup Arter BF1 BF3 BF4 St 11 (BF2) St 34 (BF5) BF6 BF7 BF8 BF9 BF10 BF11 BF12 BF13 BF14 BF15 Blötdjur (snäckor och musslor) Abra nitida 8 29 1 3 2 33 14 8 17 26 16 2 Acanthocardia echinata 1 Bela brachystoma 1 Chamelea striatula 1 1 1 1 1 Corbula gibba 10 13 2 3 8 12 10 16 14 2 4 2 5 Cylichna cylindracea 3 1 13 4 1 3 Ennucula tenuis 2 Hyala vitrea 2 5 3 71 24 8 45 4 5 38 Lucinoma borealis 1 Mysella bidentata 31 9 6 98 159 141 35 52 192 30 203 12 45 Mysia undata 1 Nassarius nitidus 1 Nassarius pygmaeus 1 4 Nucula nitidosa 54 130 63 25 24 44 24 15 84 39 14 5 6 2 Parvicardium minimum 1 Phaxas pellucida 1 1 1 1 Philine aperta 1 5 1 4 1 3 Polinices pulchella 2 Tellimya ferruginosa 1 Thracia convexa 1 1 Thyasira flexuosa 3 6 3 6 2 1 5 5 6 Turritella communis 1 3 1 2 1 1 Havsborstmaskar Ampharete lindstroemi 1 Amphitrite 1 Anobothrus gracilis 1 Chaetozone setosa 3 3 1 2 3 1 1 4 6 4 Diplocirrus glaucus 8 3 1 1 6 4 7 13 5 9 6 10 Eteone longa 1 Eteone sp. 1 1 Eumida sanguinea 2 Galathowenia oculata 1 4 Gattyana amondseni 1 Glycera alba 1 2 2 1 3 Goniada maculata 1 1 1 Hediste diversicolor 1 Heteromastus filiformis 2 1 Levinsenia gracilis 4 1 1 2 1 3 2 Magelona minuta 1 2 1 1 1 Maldane sarsi 2 Malmgreniella 2 Melinna albicincta 23 50 39 23 25 8 21 11 14 11 1 24 7 3 10 Nephtys incisa 8 9 9 5 1 2 6 6 5 4 3 6 9 11 10 Nereididae 1 Ophiodromus flexuosus 2 1 1 1 Pectinaria auricoma 1 1 1 Pectinaria koreni 1 Pholoe baltica 1 8 3 16 2 2 17 10 9 2 15 Phyllodoce groenlandica 1 Pistella lornensis 1 Podarkeopsis helgolandicus 1 Polychaeta sp. 1 Polycirrus plumosus 1 1 Polycirrus sp. 1 1 Polynoidae 3 Prionospio cirrifera 13 1 4 1 Prionospio fallax 3 4 1 1 6 8 1 1 7 5 1 Prionospio sp. 5 Scalibregma inflatum 10 2 252 11 32 1 9 416 6 39 7 16 Scalibregmatidae 9 Scolelepis tridentata 1 Sphaerodorum flavum 5 Terebellides stroemi 2 2 1 4 1 1 Trochochaeta multisetosa 1 Kräftdjur Ampelisca macrocephala 1 Ampelisca tenuicornis 1 2 1 Diastylis bradyi 3 1 Diastylis lucifera 2 Eudorella emarginata 14 5 5 3 2 5 2 2 1 Lysianassidae 1 Tagghudingar (ormstjärnor mm) Amphiura (juvenila) 7 15 8 41 56 115 36 75 69 13 84 5 12 Amphiura chiajei 3 7 7 13 3 2 63 40 21 22 52 Amphiura filiformis 6 6 39 9 79 90 16 31 89 195 168 127 168 Echinocardium cordatum 2 3 1 1 1 Holothuroidea 1 1 Leptopentacta elongata 1 Ophiura ophiura 1 5 Ophiura robusta 3 Ophiura sarsii 1 Övrigt Nemertea 2 6 6 2 6 1 3 Pennatula phosphorea 1 1 Phoronis muelleri 55 2 8 2 1 Priapulidae 1 Priapulus caudatus 1 1 1 Sipunculidae 1 1 Turbellaria sp. 1 3 19 5 1 14
Appendix 2. Analys Bottenfauna Artlista och Biomassa Biomassa (g)/0,1 m 2 Brofjorden 5-20 m djup Brofjorden > 20 m djup Yttre Brofjorden > 20 m djup Arter BF1 BF3 BF4 St 11 (BF2) St 34 (BF5) BF6 BF7 BF8 BF9 BF10 BF11 BF12 BF13 BF14 BF15 Blötdjur (snäckor och musslor) Abra nitida 0,090 1,831 0,104 0,378 0,127 3,468 0,413 0,598 0,408 0,687 0,877 0,183 Acanthocardia echinata 0,161 Bela brachystoma 0,005 Chamelea striatula 0,025 2,022 0,912 0,919 1,206 Corbula gibba 0,071 0,104 0,141 0,041 0,116 0,052 0,035 0,032 0,860 0,035 0,018 0,018 0,040 Cylichna cylindracea 0,028 0,007 0,163 0,056 0,001 0,052 Ennucula tenuis 0,001 Hyala vitrea 0,003 0,010 0,006 0,144 0,051 0,016 0,106 0,008 0,009 0,078 Lucinoma borealis 1,058 Mysella bidentata 0,105 0,026 0,014 0,212 0,405 0,396 0,099 0,144 0,563 0,066 0,566 0,027 0,115 Mysia undata 2,201 Nassarius nitidus 0,056 Nassarius pygmaeus 0,045 0,109 Nucula nitidosa 0,610 1,312 0,806 0,211 0,754 0,794 0,445 1,379 1,209 0,216 0,012 0,167 1,030 0,020 Parvicardium minimum 0,017 Phaxas pellucida 0,006 0,124 0,081 0,117 Philine aperta 0,005 0,143 0,041 0,127 0,024 0,089 Polinices pulchella 0,060 Tellimya ferruginosa 0,041 Thracia convexa 3,011 15,227 Thyasira flexuosa 0,043 0,099 0,102 0,493 0,004 0,003 0,040 0,190 0,033 Turritella communis 0,853 2,745 0,902 2,055 0,039 0,014 Havsborstmaskar Ampharete lindstroemi 0,005 Amphitrite 0,977 Anobothrus gracilis 0,008 Chaetozone setosa 0,003 0,004 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,005 0,004 0,005 Diplocirrus glaucus 0,020 0,001 0,026 0,028 0,035 0,098 0,074 0,029 0,079 0,032 0,077 Eteone longa 0,001 Eteone sp. 0,001 0,001 Eumida sanguinea 0,001 Galathowenia oculata 0,001 0,001 Gattyana amondseni 0,158 Glycera alba 0,236 0,004 0,156 0,004 0,051 Goniada maculata 0,066 0,006 0,045 Hediste diversicolor 0,681 Heteromastus filiformis 0,060 0,001 Levinsenia gracilis 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 Magelona minuta 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 Maldane sarsi 0,001 Malmgreniella 0,003 Melinna albicincta 1,503 1,062 2,001 1,919 0,928 0,181 0,850 0,536 0,416 0,462 0,078 2,076 1,834 0,244 0,365 Nephtys incisa 0,517 0,539 0,632 0,329 0,121 0,215 0,158 0,443 0,214 0,313 0,689 0,329 0,173 0,399 0,215 Nereididae 0,001 Ophiodromus flexuosus 0,006 0,012 0,004 0,008 Pectinaria auricoma 0,049 0,456 0,008 Pectinaria koreni 0,489 Pholoe baltica 0,001 0,012 0,004 0,022 0,002 0,002 0,029 0,017 0,020 0,009 0,027 Phyllodoce groenlandica 0,137 Pistella lornensis 0,001 Podarkeopsis helgolandicus 0,012 Polychaeta sp. 0,018 0,009 0,011 0,246 0,009 0,023 0,034 0,015 Polycirrus plumosus 0,007 0,001 Polycirrus sp. 0,188 0,002 Polynoidae 0,003 Prionospio cirrifera 0,012 0,001 0,003 0,001 Prionospio fallax 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,002 0,001 0,001 0,003 0,001 0,001 Prionospio sp. 0,005 Scalibregma inflatum 0,017 0,002 0,849 0,012 0,064 0,004 0,013 0,564 0,009 0,059 0,006 0,025 Scalibregmatidae 0,001 Scolelepis tridentata 0,004 Sphaerodorum flavum 0,006 Terebellides stroemi 0,690 0,001 0,393 1,152 0,008 0,007 Trochochaeta multisetosa 0,085 Kräftdjur Ampelisca macrocephala 0,001 Ampelisca tenuicornis 0,003 0,005 0,008 Diastylis bradyi 0,015 0,004 Diastylis lucifera 0,002 Eudorella emarginata 0,002 0,002 0,001 0,001 0,003 0,001 0,001 0,001 Lysianassidae 0,001 Tagghudingar (ormstjärnor mm) Amphiura (armvikt) 1,018 1,426 5,491 6,736 1,590 1,981 13,601 10,892 10,362 8,319 12,644 Amphiura (juvenil) 0,001 0,005 0,001 0,009 0,015 0,044 0,009 0,012 0,030 0,026 0,046 0,001 0,005 Amphiura chiajei 0,181 0,644 0,600 1,048 0,189 0,201 5,097 2,179 1,353 1,713 3,112 Amphiura filiformis 1,069 0,406 1,637 0,268 3,616 3,806 0,962 1,388 4,590 6,389 6,136 5,590 6,651 Amphiura filiformis (armvikt) 1,911 Echinocardium cordatum 1,545 0,210 0,159 0,298 Holothuroidea 0,006 0,003 Leptopentacta elongata 0,003 Ophiura (armvikt) 1,009 Ophiura ophiura 0,745 0,907 Ophiura robusta 0,034 Ophiura sarsii 0,036 Övrigt Nemertea 0,047 0,008 0,005 0,003 0,004 0,034 0,004 Pennatula phosphorea 1,271 1,113 Phoronis muelleri 0,545 0,001 0,020 0,005 0,008 Priapulidae 0,010 Priapulus caudatus 0,002 0,003 0,023 Sipunculidae 0,001 0,010 Turbellaria sp. 0,006 0,248 0,047 0,239 0,006 15
Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna -Sedimentprofiler Sandra Andersson Marina Magnusson Johanna Bergkvist Marine Monitoring AB ISBN 978-91-86461-55-3 MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, 453 30, Lysekil Tel +46 523-101 82 Mobil 0727 338 981 E-post info@marine-monitoring.se www.marine-monitoring.se