UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
|
|
- Karin Jonsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; toxicon@toxicon.com
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sammanfattning.... Inledning.... Metodik Provtagning... Bearbetning... Jämförtelsedata... Statistisk bearbetning... Kvalitetssäkring.... Resultat Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Diskussion Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning...9. Referenser Bilagor...
3 . SAMMANFATTNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund har genomförts i ÖVF:s regi i nuvarande utformning sedan. Årets provtagningar genomfördes den 7:e maj år, samt den :e maj för station ÖVF :, med undersökningsfartyget Sabella. Sediment Sedimentdata och redoxdata vid årets undersökning låg inom ramen för hela undersökningsperioden. Kornstorleksanalyserna visade på något grövre sediment vid årets undersökning gentemot fjolårets. Bottenfauna, djupa stationer Station ÖVF :, Höganäs, uppvisade god status vad gäller abundans, biomassa och antal taxa. Förändringar gentemot fjolåret var relativt små. Station ÖVF :, Helsingborg, uppvisade efter fjolårets toppnoteringar åter på abundans och biomassa som låg på normala nivåer sett över hela undersökningsperioden. Antal taxa hade endast minskat marginellt men präglades av variabilitet i artförekomst. Station ÖVF :9 uppvisade vid årets undersökning samma rekordhöga abundans som fjolårets och en tillbakagång till för perioden normal biomassa och normalt artantal. - arter dominerade här helt abundans och biomassa. Sammantaget uppvisade de djupa stationerna, som grupp, trots en allmänt bättre syrestatus minskningar i antal taxa, biomassa och abundans över det senaste året. Nivåerna för taxa och abundans låg alltjämt högt, jämfört med hela perioden (-). Abundansen visade på en stigande trend över perioden. Detta berodde till stor del på den ökade abundansen på station ÖVF :9 de två senaste åren. Biomassan låg i år på en låg nivå för perioden, men inga trender kunde skönjas. Grupp Mollusca minskade generellt över det senaste året på samtliga djupa stationer. Bottenfauna, grunda stationer Station ÖVF : uppvisade god status med ökat antal taxa och endast smärre minskningar av abundans och biomassa inom ramen för hela perioden (97-). Grupp Mollusca minskade dock på denna station. Bottenfaunaparametrarna för station ÖVF : låg inom ramen för hela perioden (- ). Inga större förändringar kunde konstateras över det senaste året. Station ÖVF : hade för perioden normalt antal taxa, men abundansen och biomassan uppvisade mycket låga värden jämfört med perioden -. Orsaken tycktes vara minskad förekomst av grupp Mollusca, vilket även konstaterades på majoriteten av de övriga stationerna. Även på station ÖVF : konstaterades minskande abundans och biomassa, vilka vid årets undersökning var låga jämfört med övriga perioden. Trots de låga nivåerna för abundans och biomassa på stationen minskade inte antal taxa i samma utsträckning. Sammanslagna till en grupp uppvisade de grunda stationernas parametrar (antal taxa per hugg, abundans och biomassa) likartade mönster med periodens högsta värden tidigt i perioden (-) och nedgångar sent i perioden (-). Samtliga parametrar uppvisade vid årets undersökning låga värden jämfört med övriga års värden i perioden (-) vilket indikerar en generell nedgång i Öresund. Stationerna uppvisade generellt nedgångar för grupp Mollusca.
4 . INLEDNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund har genomförts i ÖVF:s regi i nuvarande utformning sedan. Undersökningarna under perioden - genomfördes av PAG Miljöundersökningar och under år - av Toxicon AB. Provtagningarna år utfördes, liksom tidigare år (-), på 7 stationer; ÖVF:, ÖVF:, ÖVF:, ÖVF:, ÖVF:9, ÖVF: (endast -) och ÖVF:. Stationernas positioner framgår av tabell och figur. Tabell. Bottenfaunastationernas djup och positioner angivna i WGS-. Delområde Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud Höganäs ÖVF : 7 7 Helsingborg ÖVF : Lundåkrabukten ÖVF: 7 7 Lommabukten ÖVF : ÖVF :9 ÖVF : 9 Höllviken ÖVF :. METODIK Provtagning Provtagningarna genomfördes den 7:e maj år, samt den :e maj för station ÖVF :, med undersökningsfartyget Sabella. Vid varje station togs fem replikat med hjälp av en modifierad Smith-McIntyre bottenhuggare (, m provtagningsyta). Proverna sållades försiktigt i mm såll och konserverades i 9 %-ig etanol. På varje station avskiktades ett ytsedimentprov (- cm sedimentdjup) från en sedimentpropp tagen med Haps-corer. Dessa prover frystes omedelbart för senare analys. Redoxpotentialen i sedimentet mättes i sedimentproppar tagna med Haps-corer på stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9. Redoxmätningarna utfördes enligt anvisningar från interkalibrering för västkusten 99. Bearbetning I laboratorium sorterades, räknades (abundans) och artbestämdes faunan under preparermikroskop. Genomlysningsmikroskop användes vid behov. Faunans våtvikt (biomassa) bestämdes efter torkning på absorberande papper. Mollusker vägdes med skal och skallängden på samtliga individer av musslan Abra nitida bestämdes. Sjöborrar punkterades och tömdes på vätska innan vägning. Allt material delades upp per organismgrupp för slutförvaring på Zoologiska Museet i Lund. Sedimentproverna (- cm) analyserades med avseende på torrsubstans och glödförlust samt kornstorleksfördelning, som utfördes av AB LMI, Helsingborg. All hantering och analys följde rekommendationer för provtagning och behandling av huggprover vid svenska västkusten (enligt PMK). Svårbestämda arter verifierades av Klaus Weile, Dansk Biologisk Laboratorium, Danmark. Jämförelsedata Som jämförelsedata bakåt i tiden användes ÖVF:s egna undersökningar från 9 och framåt samt undersökningar gjorda av Sydlänens kustundersökningar (SKU) från 97-talet på motsvarande lokaler. Endast medelvärdesdata fanns tillgängliga för perioden Data har hämtats från ÖVF:s årsrapporter från 9 och framåt, och SKU-data har hämtats från bilagor i ÖVF:s årsrapport 99. Samtliga summeringar och uträkningar av index är dock omgjorda, varför smärre skillnader gentemot respektive årsrapport kan förekomma.
5 HÖGANÄS ÖVF : stn 9 stn HELSINGBORG ÖVF : LANDSKRONA ÖVF : stn ÖVF :9 ÖVF : ÖVF : MALMÖ ÖVF : Figur. Bottenfaunastationer som ingår i ÖVFs kontrollprogram år (gula punkter) samt danska hydrografistationer (gröna punkter) för bedömnng av syrehalter.
6 Statistisk bearbetning Fullständig statistisk bearbetning genomfördes endast för perioden - då rådata på replikatnivå ej fanns tillgänglig för tidigare undersökningar (97-99). Medelvärden för biomassa och abundans jämfördes dels för huvudgrupperna (Annelida, Mollusca, Arthropoda, Echindermata och Varia) och dels för födogrupper (enligt Josephson, samt opubl. data). I vissa fall jämfördes även antal taxa per hugg. Variansanalys utfördes på total biomassa och abundans mellan olika år med gräns för statistisk signifikansnivå vid p<,. Regressionsanalys utfördes för hela undersökningsperioden, och i vissa fall valda perioder inom denna, med signifikansgräns vid p<,. Statistikmjukvaran SYSTAT har använts vid alla analyser. Slutligen har de klassiska diversitetsindexen (Margalefs och Shannon-Wieners) och jämnhetsindex räknats fram för jämförelser med tidigare undersökningar. Kvalitetssäkring Följande kvalitetssäkringsarbete har utförts: upprättande av försöksprotokoll kontinuerlig kontroll och kalibrering av mätinstrument funktionskontroll av provtagningsutrustning inför provtagning intern kontroll av sortering, vägning, räkning och arbestämning extern kontroll av svårbestämda arter fortlöpande medverkan vid interkalibreringar flera korrekturläsningar/kontroller av data av olika personer Vid inskrivning och beräkningar av data från provtagning och analysprotokoll har inledande kontroll gjorts. Vid överföring till databaslistor har nästa kontroll av data gjorts. Eventuellt avvikande data har kontrollerats mot rådata.. RESULTAT Sediment Sedimentets egenskaper Sedimentdata från årets undersökningar presenteras i tabellerna -. För jämförelse har data från tidigare år tagits med. Årets resultat för torrsubstans och glödförlust var i nivå med tidigare års undersökningar (tab & ). Typiskt uppvisade de djupare stationerna (ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:9) en torrsubstans på ca % och en glödförlust på - %. De grunda stationerna (ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:) hade sediment med ca % i torrsubstans och ca, % i glödförlust. Andelen småpartiklar har under åren varit mer variabel, men relativt tydligt skilde sig de djupare stationerna från de grundare med en högre andel småpartiklar och en lägre medelkorndiameter (tab ). Tabell. Torrsubstans (TS) i sediment -. Station 99 ÖVF :, 7,,9 7,,7 9,,7, ÖVF :,7 9,,7,,,, 9,7 ÖVF :,,,, 7,,,, ÖVF : 7, 7, 77, 7,, 7,, 7, ÖVF :9,7,,,7 7,7,,9, ÖVF : ,, 77, 9,7 -, ÖVF : 77,9 79,,7, 7, 7, 79,9 7,
7 Tabell. Glödförlust (GF) i % av TS i sediment -. Station 99 ÖVF :,,,,,,,, ÖVF :,7, 7,,9,9,,9, ÖVF :,,,,7,,7,,9 ÖVF :,,,,,9,,,7 ÖVF :9 7,,9, 9,,,,, ÖVF : - -,9,,, -, ÖVF :,7,,7,,,9,, Tabell. Andelen partiklar med diameter <µm i % - samt medelkorndiametern i µm för åren - i sediment. Station 99 < µm < µm < µm < µm < µm < µm < µm M < µm M ÖVF : 7, 7,, 9,, 9,,, ÖVF : 7,, 7,7,,, 7, 9, ÖVF :,9,,,,,7,, 7 ÖVF : 9,,,, 7,,,, ÖVF :9,7 7,,,7,9,, 7 9, 9 ÖVF : - -,,,, - -, ÖVF :,7,,,,,7,, Redoxpotential Redoxpotentialen låg generellt i nivå med tidigare års mätningar (fig ). På samtliga uppmätta stationer (ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:9) registrerades oxiderade förhållanden ner till minst cm sedimentdjup. ÖVF: ÖVF: Redoxpotential Eh, mv Redoxpotential Eh, mv - Redoxpotential Eh, mv - 7 Sedimentdjup, cm ÖVF:9 7 Sedimentdjup, cm - 7 Sedimentdjup, cm Figur. Redoxpotentialen (Eh) på - cm sedimentdjup vid stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9 under åren
8 Syresituationen i bottenvattnet Det utförs inga syremätningar på de djupare stationerna inom ÖVFs kontrollprogram. Referensdata till de djupa stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9 har därför hämtats från danska undersökningar, utförda av Fredriksborgs Amt och Köpenhamns Amt och Köpemhamns Kommun, gjorda på stationer vilka motsvarade ÖVF:s djupa bottenfunastationer i region och bottendjup (tab ). Syrehalterna i bottenvattnet spelar en avgörande roll för förekomst av fauna i och på sedimenten. Därför är det viktigt att bilda sig en uppfattning om hur syresituationen varit under hela året vid en given station. Detta är särskilt viktigt på de djupare stationerna, där syrebrist kan förekomma i betydligt större omfattning än på stationer som huvudsakligen befinner sig grundare än språngskiktet. Syresituationen för stationerna presenteras vid genomgång av faunan för respektive station. Tabell. Stationer på danska sidan av Öresund som använts som referensstationer (se även fig. ) för bottensyre till djupa bottenfaunastationer inom ÖVFs kontrollprogram. Positioner anges i WGS. Referens till Station Läge Position Djup Mätning utförd av ÖVF: 9 NO Hornbæk N 9 7 E ÖVF: Espergærde N 7 E ÖVF:9 Hollænderdybet N E 9m m 7m Fredriksborgs Amt Fredriksborgs Amt Københavns Amt och Kommune Bottenfauna, djupa stationer Station ÖVF:, utanför Höganäs. Syresituationen vid station 9, NO Hornbæk (referensstation till ÖVF:), karaktäriseras av återkommande syreminima på höstarna där halterna ofta understiger den kritiska gränsen ( ml/l) då djurlivet tar skada av syrebrist. Under perioden maj till maj, dvs. året innan föreliggande undersökning, var syresituationen förbättrad jämfört med halterna det föregående året, men fortfarande uppmättes halter under den kritiska gränsen under en längre period (7/-/) (fig ). Det bör noteras att syredata är hämtade från en station som ej ligger på den position där bottenfaunan är provtagen. Kopplingen mellan station 9 och station ÖVF: får anses som något ungefärlig, men ger en fingervisning om läget på station ÖVF:. 7 9, NO Hornbæk, Pos. N, 9 7 E, Djup 9m Syrehalt, ml/l -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station 9, NO Hornbæk, för perioden -.
9 Taxa, ÖVF: Det totala antalet taxa funna på station ÖVF: hade vid årets undersökning minskat gentemot (fig ), men var relativt högt jämfört med hela perioden (-). Antalet taxa minskade relativt inom samtliga huvudgrupper, förutom Echinodermata (tagghudingar) som var oförändrad. Totalt har taxa påträffats på stationen sedan varav taxa (%) endast vid ett tillfälle under hela perioden. Av totalt 7 påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Antal taxa, ÖVF: 99 Antal taxa 9 7 Annelida Mollusca Arthropoda Echinodermata Varia Totalt Figur. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt sett. Observera att skalorna varierar. Abundans, ÖVF : 99 Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda Echinodermata Figur. Abundans på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel Varia Totalt Abundans, ÖVF: Den totala abundansen (individantalet) på ÖVF: var i nivå med data från år - samt år och (fig ). Abundansen för år var ej signifikant skild från års abundans (ANOVA). Abundansen för grupperna Annelida, Mollusca (musslor och snäckor) samt Varia (övriga) var vid årets undersökning, trots en minskning över det senaste året, högre än under perioden -. Abundansen för grupperna Arthropoda och Echinodermata uppvisade en svag ökning i abundansen över det senaste året. Ingen signifikant trend kunde urskiljas för abundansen på denna station. 9
10 99 Abundans ÖVF : Antal individer/m 99 Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension Predator Ytdeposition/herbivor Suspension Djupdeposition Predator Figur. Abundans på station ÖVF :, Höganäs uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa abundans (andel) återges. När organismerna indelades efter födoval var fördelningen mellan grupperna likartad med år (fig ). Suspensionsätare dominerade över hela undersökningsperioden men vid de två senaste årens undersökningar uppvisade ytdepositionsätare/herbivorer en ökad andel av den totala abundansen. Biomassa, ÖVF: Den totala biomassan (exkl. A. islandica) på ÖVF: visade på en svag, icke signifikant ökning jämfört med år (fig 7), och var lägre jämfört med åren -99 samt. Generellt sett låg de enskilda gruppernas biomassor inom ramen för tidigare undersökningar, bortsett från grupp Arthropoda som fortsatte att minska i biomassa. Inga signifikant trender kunde urskiljas för biomasssan. Biomassan, födogruppsmässigt sett, har dominerats av suspensionsätare över hela undersökningsperioden och fördelningen mellan de olika grupperna har varit relativt likartad (fig ). Biomassa, ÖVF: 99, 9 Biomassa g/m,,, 7 Annelida Mollusca* Arthropoda Echinodermata Figur 7. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs exklusive musslan Arctica islandica (*), uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel Varia Totalt*
11 99 Biomassa ÖVF : Biomassa g/m 99 Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension * Predator Ytdeposition/herbivor Suspension * Djupdeposition Predator Figur. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs, exklusive musslan Arctica islandica*, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Index, ÖVF: Alla tre index minskade något jämfört med års index, men perioden - uppvisade högre index jämfört med index för perioden - (tab ). Minskningen av samtliga index är en följd av ovan nämnda minskningar i antal taxa och abundans.. Tabell. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF: under perioden - ÖVF: 99 Shannon-Wiener, Hʼ,9,,7,9,,7,,9 Margalefs index 7,9,,7,7 7,,9,9,7 Jämnhetsindex E,,,7,7,,,, Station ÖVF:, utanför Helsingborg Syresituationen för bottenvattnet vid station, Espergærde, präglas av återkommande syreminima under hösten, ofta med halter understigande ml/l. Perioden mellan de två senaste provtagningarna (maj -maj ) visade på något bättre syreförhållanden jämfört med tidigare år (fig 9). Inga noteringar under ml/l gjordes under året som föregick provtagningen. Halterna var dock relativt låga (- ml/l) under perioden /9 till /. 9 Espergærde, Pos. N, 7 E, Djup m 7 -maj-99 -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Syrehalt, ml/l Figur 9. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station, Espergærde, för perioden 99-.
12 Taxa, ÖVF: Totala antalet taxa på stationen hade minskat något jämfört med års toppnotering på taxa till totalt 7 taxa (fig ). Den svaga minskningen relativt var genomgående bland huvudgrupperna bortsätt från grupp Varia (Övriga) där antalet taxa fördubblades från till taxa. Totalantalet taxa visade på en ökande tendens över hela perioden bortsett från år 97 års värde. Det relativt stora antalet taxa vid 97 års undersökning (7) kan bero på ett större antal replikat vid denna undersökning, vilket generellt genererar ett större antal funna taxa. Antalet taxa per hugg vid årets undersökning var signifikant högre än antalet taxa per Annelida Mollusca Arthropoda Antal taxa Figur. Totalt antal observerade taxa 97- på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Antal individer/m Annelida Mollusca Abundans, ÖVF: Arthropoda Antal taxa Echinodermata 9 7 Varia 9 7 Totalt Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt Figur. Abundans 97- på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel
13 hugg under åren 99- (ANOVA, p<,). Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden 97- har taxa påträffats och av dessa har hela 7 taxa (7 %) endast påträffats vid ett enstaka tillfälle under perioden. Abundans, ÖVF: Abundansen på station ÖVF: hade nu återgått till normal nivå efter års toppnotering (fig ). Den observerade minskningen jämfört med års undersökning var signifikant (ANOVA, p<,), och orsakades till stor del av minskningen inom grupp Mollusca. Samtliga huvudgrupper uppvisade dock minskningar över det senaste året. Födogruppernas inbördes andelsförhållande ändrades inte nämnvärt över det senaste året, men andelen djupdepositionsätare var generellt lägre på 99- och -talen jämfört med 97- och 9-talen. Samtliga födogruppers abundans minskade i absolutvärden över det senaste året (fig ). Abundans ÖVF : Antal individer/m Ytdeposition/herbiovor 9 7 Djupdeposition Suspension Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Antal individer/m 7 Predator Figur. Abundans 97- på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Biomassa, ÖVF: Den totala biomassan (exkl. Arctica islandica och Echinocardium cordatum) har varit relativt jämn under de senaste åren (-) (fig, svarta staplar). Biomassan (exkl. A. islandica och E. cordatum) år hade minskat gentemot, men skillnaden var ej statistiskt signifikant trots att biomassan nästan halverats. Minskningen i biomassa berodde uteslutande på minskad förekomst av ormstjärnan Amphiura filiformis. Två storväxta, och sporadiskt förekommande, arter ( A. islandica och E. cordatum) dominerar helt biomassan och redovisas därför separat. Inga signifikanta trender erhölls för perioden -.
14 Annelida 7 Mollusca Biomassa, ÖVF: Arthropoda, Biomassa g/m,, Figur. Biomassa 97- på station ÖVF :, Helsingborg uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g/m 9 7 Ytdeposition/herbivor** Biomassa ÖVF:, exkl. A. islandica & E. cordatum Djupdeposition Suspension* Echinodermata 7 Varia E. cordatum A.islandica Övriga Biomassa g/m Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Suspension* Predator Biomassa g/m 7 Predator Figur. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg, exklusive musslan Arctica islandica*, och sjöborren Echinocardium cordatum**, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges.
15 Dominerande födovalsgrupp varierade under perioden medan suspensionsätarna dominerade andelsmässigt (år 99 undantaget) på station ÖVF: under perioden - (fig ). Suspensionsätarna hade minskat kraftigt i biomassa jämfört med och övriga grupper låg i stort sett oförändrade. Detta resulterade i att andelen predatorer, ytdepositionsätare, och i viss mån även djupdepositionsätare, ökade.,,,, Shannon-Wieners index, H' 9 7 Margalefs index,,7,,,,,, Jämnhetsindex, E Figur. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF: under perioden Index, ÖVF: Både Shannon-Wieners index och jämnhetsindex ökade något gentemot års index, och låg inom ramen för hela undersökningsperiodens nivåer. Margalefs index låg på i stort sett samma nivå som förra året (fig ). Samtliga index visade på generella ökningar under perioden 9- ökade markant fr o m år. Station ÖVF:9, yttre Lommabukten. Syresituationen vid station, Hollænderdybet, (referensstation till ÖVF:9) var klart bättre under perioden till jämfört med perioden till (fig ). Endast vid ett mättillfälle under den gångna ettårsperioden var syrehalten lägre än ml/l. Situationsbeskrivningen får ses som en ungefärlig områdesbeskrivning för station ÖVF:9. 9 7, Hollænderdybet, Pos. N, E, Djup 7m -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Syrehalt, ml/l Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station, Hollænderdybet, för perioden -. Taxa, ÖVF:9 Totalt antal taxa hade minskat från års toppnotering till i nivå med åren och (fig 7). Minskningarna sågs i alla taxonomiska huvudgrupper, men var mest markant för Mollusca. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, 7 unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden - har taxa påträffats varav 7 taxa ( %) endast vid ett tillfälle.
16 Taxa, ÖVF:9 99 Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt Figur 7. Totalt antal observerade taxa - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Abundans, ÖVF:9 99 Antal individer/m 7 7 Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt Figur. Abundans - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel Abundans, ÖVF:9 Den totala abundansen hade minskat något gentemot år men låg fortfarande kraftigt och signifikant förhöjt (ANOVA, p<,) jämfört med hela perioden - (fig. ). Ökningar relativt år kunde ses inom grupperna Annelida och Arthropoda men grupp Mollusca (huvudsakligen arten Abra alba) hade minskat kraftigt och uppvisade bottennotering för hela perioden. Liksom år var det ett fåtal taxa som dominerade abundansen totalt (Diastylis rathkei, Polydora spp. & Scoloplos armiger)(fig 9) för år. Anmärkningsvärt var att den vid års undersökning så vanliga musslan Abra alba nästan helt hade försvunnit vid årets undersökning. Abundansen för övriga organismer, exklusive de dominerande arterna, var år liten jämfört med tidigare års värden.
17 Abundans individer/m 7 Diastylis Abra alba Polydora & Scoloplos Övriga 99 Figur 9. Abundans - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på arterna Diastylis tathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga taxa. 99 Abundans ÖVF :9 Antal individer/m 99 Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension Predator Ytdeposition/herbivor Suspension Djupdeposition Figur. Abundans - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Predator Födogruppernas inbördes förhållande visade på en ökning av ytdepositionsätare/herbivorers andel över det senaste året. Detta berodde inte på en faktisk ökning i absolutvärden utan på att övriga grupper minskade i individantal. Hela perioden - karaktäriserades av en stor förändring mellan perioderna - och - (fig ). Biomassa, ÖVF:9 Den totala biomassan (exkl. A. islandica) hade minskat kraftigt och signifikant (ANOVA, p<,) jämfört med den för år samt -, men låg i nivå med biomassan för åren - (fig ). Den enda huvudgruppen som visade på ökningar jämfört med år var Annelida (havsbortsmaskar). Övriga taxonomiska grupper minskade över det senaste året och i synnerhet grupp Mollusca, till stor del beroende på frånvaron av musslan Abra alba. Dett tydliggörs då de dominerande arterna från år redovisas separat från övriga taxa (fig ). Biomassan för övriga organismer, exklusive de dominerande arterna, låg på samma låga nivå som vid års undersökning. 7
18 Biomassa, ÖVF: Biomassa g/m Annelida Mollusca* Arthropoda Figur. Biomassa - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Varia Totalt* Biomassa* g/m 9 7 Dyastilis Abra alba Polydora & Scoloplos Övriga 99 Figur. Biomassa exklusive Arctica islandica* - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på arterna Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga taxa. Biomassans fördelning mellan födogrupperna var mer variabel sett över hela undersökningsperioden (-) (fig ). Ytdepositionsätare/herbivorer hade gått tillbaka kraftigt över det senaste året och övriga grupper hade ökat sin andel. Index, ÖVF:9 Samtliga index hade minskat över det senaste året och uppvisade låga värden (tab 7).
19 99 Biomassa ÖVF :9, exkl. A. islandica 9 7 Biomassa g/m 99 Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Ytdeposition/herbivor Suspension* Djupdeposition Predator Figur. Biomassa på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, exklusive musslan Arctica islandica*, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Tabell 7. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF:9 under perioden - ÖVF:9 99 Shannon-Wiener, Hʼ,,,7,9,,7,,7 Margalefs index,,,7,,,,9, Jämnhetsindex E,7,7,7,7,7,7,, Djupa stationer, totalt - För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har data från de djupa stationerna samgrupperats årsvis för perioden -. Djupa stationer innefattas av stationerna ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:9 vilka huvudsakligen befinner sig under språngskiktet. Djupa stationer, ÖVF 99 Antal taxa Antal individer/m Biomassa g/m Djupa Djupa Djupa** Figur. Antal taxa per hugg, abundans och biomassa (** =exkl. Arctica islandica och Echinocardium cordatum) för djupa stationer (ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9) under perioden -. Felstaplar anger standardfel. 9
20 Taxa Antal taxa i medeltal per hugg hade vid årets undersökning minskat signifikant jämfört med förra året (), men låg alltjämt signifikant högre jämfört med mellanåren - (ANOVA, p<,)(fig ). Abundans Abundansen på de djupa stationerna visade på en svag (R=,), men signifikant uppåtgående trend för perioden - (fig ). Abundansen de två senaste åren låg markant över övriga års abundans. År noterades för lägsta abundans under perioden. Biomassa exkl. stora arter Biomassan exklusive de storväxta arterna Arctica islandica och Echinocardium cordatum låg på en relativt jämn nivå sett över hela perioden- (fig ). Årets biomassa var dock signifikant lägre än år (ANOVA, p<,). Inga signifikanta trender förelåg för biomassan. Bottenfauna, grunda stationer Station ÖVF:, södra Lundåkrabukten. Syresituationen hade varit god under hela det gångna året och legat över ml/l (fig ). 9 ÖVF : 7 Syrehalt, ml/l -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, för perioden -. Taxa, ÖVF: Totala antalet taxa som observerades vid årets undersökning () var i den övre regionen av vad som observerats tidigare och tydligt högre jämfört med år (fig ). Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden 97- har taxa påträffats och av dessa har hela taxa (, %) endast påträffats vid ett enstaka tillfälle under perioden. Abundans, ÖVF: Den totala abundansen uppvisade en fortsatt minskning sedan år (fig 7). Dock låg värdena inom ramen för hela perioden (97-) som generellt har varierat betydligt. Endast abundansen för år 99 skilde sig signifikant från övriga års värden under perioden - (ANOVA, p<,). Grupp Mollusca dominerade totalt abundansen (fr. a. en art; tusensnäckan Hydrobia cf. ulvae) och de förändringar som skett inom gruppen avspeglades tydligt i totalabundansen. I övrigt visade grupperna på smärre ökningar.
21 Antal taxa Annelida 9 7 Mollusca Taxa, ÖVF: Arthropoda Echinodermata Varia Totalt Antal taxa Figur. Totalt antal observerade taxa 97- på station ÖVF :, södra Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar Antal individer/m Annelida Mollusca 7 Abundans, ÖVF: Arthropoda Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt Figur 7. Abundans (individtäthet) 97- på station ÖVF :, södralommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel Födogruppsmässigt dominerades station ÖVF: av ytdepositionsätare/herbivorer (fig ). Suspensionsätare minskade drastiskt från år till, men dylika förändringar kunde noteras vid ett flertal tillfällen under hela perioden 97-. Inga större förändringar kunde noteras över det senaste året.
22 Antal individer/m Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Abundans ÖVF : Suspension Biomassa g/m Annelida Mollusca*,,,,, Biomassa, ÖVF: Arthropoda Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Predator Antal individer/m Biomassa g/m Figur. Abundans 97- på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. 7 Echinodermata,,, Varia Totalt* Figur 9. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, 99- på station ÖVF :, södra Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar
23 Biomassa g/m 7 Ytdeposition/herbivor,9,,7,,,,,,, Djupdeposition Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis Suspension* Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Figur. Biomassa 99- på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Biomassa, ÖVF: Den totala biomassan (exkl. blåmussla, Mytilus edulis) var vid årets undersökning på ungefär samma nivå som vid de två föregående åren (-). Biomassan var betydligt högre år 99 och, huvudsakligen beroende på stor förekomst av den storväxta sandmusslan (Mya arenaria) (fig 9). Predatorer och Ytdepositionsätare/herbivorer hade ökat sina andelar något över det senaste året (fig ). Index, ÖVF: Samtliga beräknade index uppvisade ökningar gentemot års resultat (fig ). Samtliga index låg på en nivå som får anses som normal till hög för hela perioden 97-.,, Shannon-Wieners index, H' Margalefs index, Jämnhetsindex, E,,7,,,,,,,,,, Figur. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF : under perioden 97-.
24 Station ÖVF:, inre Lommabukten. Trots det ringa vattendjupet på station ÖVF: har kritiska syrehalter i bottenvattnet registrerats vid ett flertal tillfällen på senhösten under perioden - (fig ). Dock ej under det gångna året som uppvisade goda syreförhållanden. 9 ÖVF : 7 Syrehalt, ml/l -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF : för perioden -. Taxa, ÖVF: Totala antalet taxa på stationen hade vid årets undersökning ökat från taxa till 9 taxa (fig ). Inga dramatiska förändringar observerades inom huvudgrupperna. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden - har taxa påträffats varav taxa (, %) endast har påträffats vid ett tillfälle. Taxa, ÖVF: 99 Antal taxa 9 7 Annelida Mollusca Arthropoda Varia Figur. Totalt antal observerade taxa - på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Totalt Abundans, ÖVF: Den totala abundansen låg på en jämförbar nivå med tidigare år, undantaget åren 99 och vilka var signifikant större än övriga års abundanser (ANOVA, p<,) (fig. ). Grupp Mollusca dominerade helt abundansen, med tusensnäckan Hydrobia cf ulvae som helt dominerande art. Arthropoda hade minskat ytterligare till en ny bottennotering, och grupp Annelida hade ökat något från års bottennotering. En signifikant minskande trend konstaterades över perioden - (r=,).
25 Stationens abundans dominerades liksom tidigare år helt av ytdepositionsätare/herbivorer trots en smärre minskning över det senaste året (fig ). Suspensionsätare hade ökat något. Abundans, ÖVF: Antal individer/m 7 7 Annelida Mollusca Arthropoda Figur. Abundans (individtäthet) - på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Varia Totalt 99 Abundans ÖVF : 7 Antal individer/m 99 Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension Predator Ytdeposition/herbivor Suspension Djupdeposition Predator Figur. Abundans - på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Biomassa, ÖVF: Totalbiomassan (exkl. Mytilus edulis) hade ökat något från års bottennotering (fig ), men var signifikant lägre relativt biomassan för åren -, och (ANOVA, p<,). Låg biomassa hos grupp Mollusca var orsaken till den låga totalbiomassan de två senaste åren. Grupp Annelida ökade något medan kräftdjuren (Arthropoda) gick tillbaka över det senaste året. Totalbiomassan uppvisade en signifikant minskande trend över perioden - (r=,). Suspensionsätare hade vid årets undersökning ökat igen till dominerande grupp (fig 7). Fördelningen mellan grupperna var nu relativt likartad sett över hela perioden -.
26 Biomassa, ÖVF: 99 7, Biomassa g/m,,,,,,9,,7,,,,,, Annelida Mollusca* Arthropoda Varia Totalt* Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, - på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. 99 Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis 9 7 Antal taxa 99 Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Ytdeposition/herbivor Suspension* Djupdeposition Predator Figur 7. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, - på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Index, ÖVF: Samtliga index hade ökat över det senaste året beroende på det större artantalet samt en bibehållen abundans (tab ). Tabell. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF: under perioden - ÖVF: 99 Shannon-Wiener, Hʼ,9,,,7,9,9,, Margalefs index,7,,,,,,7, Jämnhetsindex E,,7,,,,,,
27 Station ÖVF:, utanför Spillepeng Stationen har uppvisat goda syreförhållanden under hela perioden - och år var inget undantag (fig ). ÖVF : Syrehalt, ml/l -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Spillepeng, för perioden - Taxa, ÖVF: Totala antalet taxa har legat på en mycket jämn nivå under hela perioden (-) med eller taxa (fig 9). Endast smärre förändringar noterades vid årets undersökning jämfört med år. Grupperna Annelida och Mollusca minskade något och Arthropoda ökade. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden - har taxa påträffats varav 9 taxa (,7 %) endast påträffats vid ett tillfälle. Antal taxa, ÖVF: Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt Figur 9. Totalt antal observerade taxa - på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Abundans, ÖVF: Abundansen hade mer än halverats för andra året i följd och gjorde en bottennotering vid årets undersökning (fig ). års abundans var signifikant lägre än samtliga tidigare års biomassor (ANOVA, p<,). En halvering av abundansen kunde ses inom samtliga taxonomiska huvudgrupper relativt år. En signifikant nedåtgående trend med hög förklaringsgrad (r=,7) konstaterades för de senaste åren (-). 7
28 Abundans, ÖVF: Antal individer/m 7 7 Annelida Mollusca Arthropoda Stationen dominerades av födovalsgruppen ytdepositionsätare/herbivorer vid årets undersökning och predatorerna hade ökat över det senaste året (fig ). Totalt Figur. Abundans (individtäthet) - på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Abundans ÖVF : 7 Antal individer/m Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension Predator Ytdeposition/herbivor Suspension Djupdeposition Predator Figur. Abundans - på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Biomassa, ÖVF: Den totala biomassan (exkl. M. edulis) låg på samma låga nivå som år (fig ). Biomassan de två senaste åren ( och ) var signifikant lägre än biomassan åren och (ANOVA, p<,). Grupp Mollusca dominerade biomassanivåerna och minskade något tillsammans med grupp Arthropoda över det senaste året. Grupp Annelida hade däremot ökat. Biomassan uppvisade en signifikant minskande trend (regression, p<,) med medelhög förklaringsgrad (r=,) över perioden -. Om perioden begränsades till - fick trenden en betydligt högre förklaringsgrad (r=,7). Födogruppsfördelningen av biomassa (exkl. M. edulis) visade på relativt dramatiska
29 Biomassa, ÖVF: 7 9 Biomassa g/m 7 Annelida Mollusca* Arthropoda Totalt* Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, - på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. förändringar över det senaste året (fig ). Predatorer hade ökat tydligt i andel för andra året i följd, suspensionsätarna hade ökat över det senaste året och ytdepositionsätarna hade minskat kraftigt. Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis 7 Biomassa/m Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Ytdeposition/herbivor Suspension* Djupdeposition Predator Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, - på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Tabell 9. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF: under perioden - ÖVF: Shannon-Wiener, Hʼ,,,,,9,9 Margalefs index,,,9,,, Jämnhetsindex E,,,,,, 9
30 Index, ÖVF: Index visade på ökningar eller låg i princip oförändrat jämfört med år, och låg inom ramen för hela perioden (tab 9). Minskad abundans med bibehållen artrikedom var orsaken till de observerade ökningarna. Station ÖVF:, utanför Klagshamn. Station ÖVF: uppvisade en fortsatt stabil syresituation utan syrebrist under det gångna året (maj till maj ) (fig ). ÖVF : Syrehalt, ml/l -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Klagshamn, för perioden - Taxa, ÖVF: Totala antalet taxa hade minskat något över det senaste året till, men låg inom ramen för undersökningsperioden (fig ). Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden 9- har taxa påträffats och av dessa har taxa ( %) endast påträffats vid ett enstaka tillfälle under perioden. Antal taxa 7 Annelida 9 7 Mollusca Antal taxa, ÖVF: Arthropoda Varia Totalt Antal taxa Figur. Totalt antal taxa 9- på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar.
31 Antal individer/m Annelida Mollusca 9 7 Abundans, ÖVF: Arthropoda Varia Totalt Antal individer/m Figur Abundans (individtäthet) 9- på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer/m 9 7 Ytdeposition/herbivor 9 7 Djupdeposition Suspension Abundans ÖVF : Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Figur 7. Abundans 9- på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges.
32 Abundans, ÖVF: Abundansen hade halverats gentemot års redan låga värde (fig ). Årets abundans var signifikant lägre än den för - och (ANOVA, p<,). Minskningen över det senaste året skedde huvudsakligen inom grupp Annelida. Det var borstmasken Pygospio elegans som hade minskat från nästan individer/m till. Kräftdjuren (Arthropoda) har minskat över perioden - och var vid årets undersökning på samma låga nivå som år. Totala abundansen på station ÖVF : uppvisade en signifikant minskande trend över perioden - (regression, p<,; r=,). Ytdepositionsätare/herbivorer dominerade abundansen andelsmässigt år trots minskningen inom gruppen (fig 7). Biomassa g/m 9 7 Annelida Mollusca* Biomassa, ÖVF: Arthropoda Biomassa g/m ,,,,,,,,, Varia Totalt* Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, 99- på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. 99 Biomassa, ÖVF: Den totala biomassan (exkl. M. edulis) uppvisade ett liknande mönster som abundansen. Värdena ökade fram till för att sedan minska till 99 års nivå (fig ). Åren, - uppvisade signifikant lägre biomassa än år (ANOVA, p<,). Samtliga taxonomiska huvudgrupper hade minskat över det senaste året. En signifikant minskande trend för perioden - noterades för biomassan (regression, p<,; r=,). Samma mönster som för abundans vad beträffar biomassans fördelning i födogrupper kunde observeras med ökande andel ytdepositionsätare/herbivorer under senare år (fig 9).
33 Biomassa ÖVF:, exkl. M. edulis Biomassa g/m Ytdeposition/herbivor,,,,, Djupdeposition Suspension* Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Figur 9. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, 99- på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Index, ÖVF: Samtliga index minskade något jämfört med år, men låg inom ramen för perioden (fig ).,,,,,,,, Shannon-Wieners index, H' Margalefs index Jämnhetsindex, E,,7,,,,,,,,, Figur. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF: under perioden Grunda stationer, totalt För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har de grunda stationerna bakats ihopa årsvis för perioden -. Gruppen grunda stationer innefattar stationerna ÖVF:, ÖVF:, ÖVF: och ÖVF: vilka ligger relativt grunt och befinner sig huvudsakligen ovan språngskiktet (haloklinen) och därmed i en mer brackvattenartad miljö.
34 Taxa Grunda stationer uppvisade smärre skillnader i antal taxa per hugg och låg på en relativt jämn nivå över hela perioden (fig ). Dock visade det sig att antal taxa för år var signifikant högre än övriga år, 99 undantaget. Grunda stationer, ÖVF 99 Antal taxa Antal individer/m Biomassa g/m Grunda Grunda Grunda* Figur. Antal taxa per hugg, abundans och biomassa (* =exkl. Mytilus edulis) för grunda stationer (ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : och ÖVF :) under perioden -. Felstaplar anger standardfel. Abundans På de grunda stationerna kunde en tendens till minskande abundans skönjas över hela perioden (-), och från år och framåt var trenden något starkare. Abundansen år 99 avvek signifikant gentemot övriga år med signifikant högre värde och abundansen för åren och var signifikant lägre gentemot övriga år (ANOVA, p<,) (fig ). En signifikant nedåtgående trend konstaterades för perioden - (r=,). Biomassa exkl. stora arter Årets biomassa för grunda stationer var den lägsta för hela perioden och skillnaden var signifikant gentemot åren 99, och års totalbiomassor (ANOVA, p<,). En signifikant, men svag (r=,), nedåtgående trend av biomassan på de grunda stationerna noterades för hela perioden - (fig ). Begränsades perioden till - ökade förklaringsgraden (r=,). Tillståndklassning I Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och Hav anges kriterier för tillståndsklassning och påverkansgrad för mjukbottenfauna i Västerhavet samt i Östersjön. Bedömningsmodellen baseras dels på observationer gjorda med sedimentprofilkamera, dominerande arter och sedimentens oxiderade skikt. I föreliggande undersökning ingår ej fotografering med sedimentprofilkamera varför detta bedömningsmoment faller bort. Bedömningen blir således något ungefärlig. Ytterligare svårigheter med att passa in olika lokaler i modellen är Öresundsregionens läge på gränsen mellan område Västerhavet och område Östersjön. Bedömningen har här gjorts att de djupa stationerna belägna under språngskiktet tillhör område Västerhavet (ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:9). De grunda stationerna belägna i ett mindre salt vatten ovan språngskiktet passar bättre in under områdesbeskrivning Östersjön (ÖVF:, ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:). Som ett komplement till mjukbottenfaunaklassningen har klassning beträffande syreminima i bottenvattnet och vattenomsättning presenterats.
35 Djupa stationer Både för station ÖVF: och ÖVF: blev klassningen densamma. Matchande dominerande organismer hamnade i både klass (opåverkat till obetydligt påverkat) och klass (något påverkat) och redoxövergången hamnade i klass (tab ). Station ÖVF:9 passade sämre med modellen och hade färre matchande dominerande organismer, men med redoxövergång i klass. Klassningen för samtliga tre stationer med avseende på mjukbottenfaunan bör ligga mellan och, dvs obetydligt till något påverkat. Syresituationen var mer kritisk med klassningar till mycket låg syrehalt för stationerna ÖVF : och ÖVF :9. ÖVF : hamnade på "låg" syrehalt. Vattenomsättningen klassades vid samtliga stationer till klass. Tabell. Djupa stationer inom ÖVF år. Tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket av mjukbottenfauna (Västerhavet), bottensyre och vattenomsättning. Organismernas respektive rangordning för abundans anges samt förekomst med lägre rang än 7 (*). Tillstånd ÖVF: ÖVF: ÖVF:9 Klass, opåverkat till obetydligt påverkat Nucula * Amphiura Terebellides * * Rhodine * Echinocardium * Nephrops Redoxövergång mm ja ja ja Klass, något påverkat Labidoplax * Corbula * * * Goniada * * * Thyasira * Pholoe 7 Cheatozone * Phyllodoce * Pectinaria * Galathowenia Ophiodromus * * Redoxövergång - mm Klass, tydligt påverkat Capitella** * 7 Scolelepis Redoxövergång - mm ** innefattar alla arter inom Capitellidae Tillståndsklassning ÖVF: ÖVF: ÖVF:9 mjukbottenfauna syre i bottenvatten mkt låg låg mkt låg vattenomsättning
36 Grunda stationer Resultatet av klassningen av de grunda stationerna var mera entydig. Dominerande organismer och AAB-index på eller nära maximala gav klass i bedömningen (tab B). Syreklassningen resulterade i mindre hög för ÖVF : och ÖVF : och hög för ÖVF : och ÖVF :. Vattenomsättningen gav klass. Tabell. Grunda stationer inom ÖVF år. Tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket av mjukbottenfauna (Östersjön), bottensyre och vattenomsättning. Organismernas respektive rangordning för abundans anges samt förekomst med lägre rang än (*). Tillstånd ÖVF: ÖVF: ÖVF: ÖVF: Klass, opåverkat till obetydligt påverkat Klass, något påverkat Klass, tydligt påverkat Macoma 7 * 9 Monoporeia Hydrobia Hediste Potamopyrgus Redoxövergång mm ja ja ja ja AAB >,,7,, Chironomider * Redoxövergång - mm Macoma 7 * 9 AAB - Chironomider * Redoxövergång mm AAB - Tillståndsklassning ÖVF: ÖVF: ÖVF: ÖVF: mjukbottenfauna syre i bottenvatten mindre hög mindre hög hög hög. DISKUSSION Sediment Sedimentdata och redoxdata vid årets undersökning låg inom ramen för hela undersökningsperioden (tab -; fig ). De djupa stationerna hade typiskt lägre torrsubstans och högre glödförlust jämfört med de grunda stationerna. Andelen partiklar < µm hade minskat och medelkorndiametern hade ökat relativt (tab ), vilket tydde på grövre sediment jämfört med år. Denna förändring kan vara en följd av högre exponeringsgrad orsakad av kraftigare strömmar eller vindpåverkan. Partikelstorleken har emellertid varit variabel, sett över hela undersökningsperioden, varför tolkningar får göras med försiktighet. Bottenfauna, djupa stationer ÖVF :, Höganäs Syresituationen tycktes något förbättrad under det gångna året jämfört med den ovanligt dåliga prioden - (fig ). Dock syntes inga tydliga samband mellan syrestatus och bottenfaunaparametrarna vilket ofta är fallet. Antal taxa och abundans hade minskat något och biomassan visade på en svag ökning, men inga signifikanta skillnader jämfört med år (fig, och 7). Precis som tidigare visade artsammansättningen på en relativt stor omsättning av arter mellan de två senaste åren. Enstaka fynd av olika arter har under hela undersökningsperioden legat på ca % vilket tyder på variabilitet.
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT : UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon SWECO VIAK --, rev --7 ÖVF 97 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT 7: ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail:
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT 9: ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 7 MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail:
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 5 ILJÖGIFTER I SEDIENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 5-7- www.oresunds-vvf.se SE-5568-7474- Rosenhällsvägen S-6 9 Landskrona tel. 48-77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden
Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004
1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 24 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 4 METODIK... 5 RESULTAT
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år 2009 Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Slutrapport 2010-06-30 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland 2010 Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Slutversion [2011 09 28] Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Musslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år.
1 2 Omslagsbilden: Musslorna trivs på station L9 på 2 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. Vänstra raden uppifrån och ner: Abra
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån
KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2003
1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 23 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 6 METODIK... 7 RESULTAT
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Övervakning av mjukbottenfauna
Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning
KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011
KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 29 & 21 Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 211 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 5 METODIK...
Vänstra raden uppifrån och ner: ormstjärnan Ophiura albida, havsborstmasken Trochochaeta multisetosa och korgmusslor Corbula gibba.
Omslagsbilden: 1 2 Omslagsbilden: Några arter från station N5 på 16 meters djup i Kungsbackafjorden som visar på en viss stabilisering under de senaste åren. Miljöförhållandena är dock mycket labila 215.
Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller
1 Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller mindre försvunnit från området. Foto: Peter Göransson
Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013
Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.
RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2012:9 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 Regional miljöövervakning och Vattenförvaltning Titel: Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Bottenundersökning. Johanna Järnegren
Bottenundersökning Johanna Järnegren Introduktion I perioden 21-25 augusti 2001 genomfördes en bottenundersökning utanför Verdal hamn i syftet att försöka estimera det bottenlevande djurlivets artrikedom
Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB
Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Lena Börjesson, Magnus Karlsson & Peter Göransson Miljönämnden i Helsingborg 2005 1 Sammanfattning Översiktliga undersökningar
BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12
BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12 BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUSTVATTEN MED
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Ola Svensson, Caroline Raymond, Hans Cederwall och Jonas Gunnarsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län Förord
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013
En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se
Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Rapport 080-05 LANDSKRONA JULI 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Rapport 052-07 HÄRSLÖV JULI 2007 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.
Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön
Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön Hans Cederwall, Baltic Bentos / Jan Albertsson, Umeå universitet / Caroline Raymond & Jonas Gunnarsson, Stockholms universitet Den ekologiska statusen för
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11
BILAGA 11 Bottenfauna kust år 2012 Metodik Provtagning Provtagningen av marin bottenfauna utfördes 7-10 maj 2012 av Medins biologi AB. Fem stationer i sju olika havsbassänger undersöktes. Provtagningen
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av
Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011
Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Marina Magnusson & Jonatan Hammar Strandvägen 9, 453 30 Lysekil Tel +46 523-101
Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr
1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet
havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl
Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Inventering av bottenfaunan i Almaån
Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg
Helsingborgs kustkontrollprogram Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Titel: Utgiven av: Författare: Särskild granskning: Foto: Illustrationer:
Landskronas havsmiljö
Landskronas havsmiljö Landskrona kommun Rapport 1998:8 Miljöförvaltningen Innehåll Landskronas havsmiljö 1 Inledning 1 Grunda havsområden 1 Sanden döljer ett rik djur- och växtliv 2 I havssanden frodas
Mjukbottenövervakning i Oskarshamns hamnområde.
Institutionen för naturvetenskap Mjukbottenövervakning i Oskarshamns hamnområde. Rapportering av studier under 2011 Stefan Tobiasson April 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2012:6 Mjukbottenövervakning i Oskarshamns
Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund
Marin bottenfauna 215 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 215-12-18 Undersökning av kustbottenfauna i Ljusnan-Voxnan 215 Rapportdatum: 216-1-14 Version: 1. Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare:
Fauna och flora utanför Silletorpsån
Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 29 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 21-1-2 ÖVF Rapport 21:5 ISSN 1654-689 SE-556383-7474-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv
Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Rapport 2001:01 2011:32 Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Stockholms skärgård
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har
BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Kalkning och bottenfauna
Kalkning och bottenfauna 25 års erfarenhet av kalkning och dess effekter på bottenfauna i Västra Götalands län Rapport 2014:42 Rapportnr: 2014:42 ISSN: 1403-168X Författare: Ulf Ericson, Martin Mattsson,
FÖRORD...3 HAVET I FOKUS...4 Landskrona och havet...4 Grunda havsområden...6
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2012 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2012 INNEHÅLL Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag. Håkan Ärnflykt har varit ansvarig för
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Miljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Marint naturmiljöprogram
Marint naturmiljöprogram för Lomma kommun 2010-2020 DEL B - KUNSKAPSDEL Antaget av kommunfullmäktige 2010-06-10 1 Marin NMP kunskapsdel Del B 100504.indd 1 2010-07-07 10:45:43 Kunskapsdel Bilden på framsidan
INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN
INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN (Monitoring Programme of Shallow Water Fauna in Coastal Areas of Helsingborg Municipality, Sweden, summer 21) Sommaren 21 Daniel Simonsson Miljönämnden
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Vad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?
Biologiska undersökningar vad säger de egentligen? Exempel från Turingen, Tollare och Eka Andy Petsonk, Marie Arnér WSP Environmental Mark och Vatten Stockholm Problemet (enl Posthuma et al ) Överskridande
Ekologiskt projektarbete 7,5 hp
Ekologiskt projektarbete 7,5 hp Undersökning av miljökvalitet i Valleviken baserat på bottenfaunans sammansättning Malin Nordin, Amanda Overmark & Mattis Ripsköld INTRODUKTION Övergödning är ett omfattande
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
Taxonomisk provningsjämförelse med marin mjukbottenfauna
Taxonomisk provningsjämförelse med marin mjukbottenfauna Hans Cederwall Baltic Bentos Lumagatan 11 12 63 Stockholm Fredrik Pleijel Nereis et al. Björneröd Grankärr 452 93 Strömstad Uppdrag från Svenska
Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet
Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Länsstyrelsen i Hallands
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 2005-12-21 ISRN ISSN SE-556383-7474-01 Rosenhällsvägen 23 S-261 92 Landskrona 0418-707 00 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
TILLSTÅNDSKLASSNING MED SEDIMENTPROFILKAMERA
Mjukbottenfauna nytt index för jämförelse HANS CEDERWALL, STOCKHOLMS UNIVERSITET / KJELL LEONARDSSON & JAN ALBERTSSON, UMEÅ MARINA FORSKNINGS- CENTRUM / ANNA DIMMING & MARINA MAGNUSSON, GÖTEBORGS UNIVERSITET
0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005
bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 25 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...
FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK
FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK Marin flora och fauna Toxicon projekt 057/03 LANDSKRONA MAJ 2003 1 (17) FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK
FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION
FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 145 (217) Anniina Saarinen Återhämtning av vattenmiljön efter avvecklandet av fiskodling: uppföljning av återhämtningsstatus vid Andersö och Järsö samt
Förekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 2008
Sidan 1 av 17 Förekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 28 Kalmar läns kustvattenkommitté samordnar sedan 1984 kustkontrollen i Kalmar län. Kontrollen sker enligt ett fastställt program som emellanåt
Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i