BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
|
|
- Ellen Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9
2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sammanfattning.... Inledning.... Metodik Provtagning... Analys... Jämförelsedata... Statistisk bearbetning... Kvalitetssäkring.... Resultat Sediment... 9 Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Diskussion Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Referenser.... Bilaga... OMSLAGSBILD. Mundelarna på ormstjärnan Amphiura chaijei, en vanlig, men fåtalig art på mjukbottnar under språngskiktet. Foto: Fredrik Lundgren
4 . SAMMANFATTNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund utfördes med ny utformning. Stationerna ÖVF : och ÖVF :9 utgick och ersattes av stationerna ÖVF : och ÖVF:. Station ÖVF : (9 m djup) fortsatte att provtas med Smith&McIntyre-huggare (yta, m ) och med replikat. Övriga, grundare belägna stationer (-m djup) provtogs av dykare och rörprovtagare (yta, m ) och med replikat per station. års provtagningar genomfördes under perioden :e juni till :e juli. ÖVF : provtogs med undersökningsfartyget Sabella, och övriga stationer provtogs av dykare från öppen motorbåt. Sediment Sedimentdata på station ÖVF : Helsingborg visade huvudsakligen på normala förhållanden. Andelen finsediment var dock lägre än normalt vilket kan tyda på ökad våg- och strömpåverkan. Redoxprofilen på ÖVF : visade på ansträngda syreförhållanden med mindre än cm syresatt sediment. De grunda stationerna visade på en normal sedimentmiljö med sand, grov sand eller blandad botten. Bottenfauna, djupa stationer Bottenfauna, grunda stationer Bottenfaunan på station ÖVF : uppvisade svaga, icke signifikanta ökningar över det senaste året. Tydliga, negativa trender sågs för de senaste åtta åren (9-). Inga trender för hela perioden (-) sågs utom för biomassa där en svag, uppåtgående trend sågs. Samtliga index, inkl. bottenkvalitetsindex (BQI), uppvisade svaga ökningar. BQI visade på "måttlig" status, och har minskat successivt sedan toppnoterigen. Metodiken för de grunda stationerna har ändrats från och med årets undersökning. Syftet med ändringar är att på ett kontrollerat sätt kunna provta vegetationsfria bottenområden. De grunda stationerna uppvisade bottnar med fläckvist förekommande barbottnar med sand/grus. Tidigare har man inte kunna undvika att även få med visst inslag av vegetation, såsom fintrådiga alger eller ålgräs, i proverna. Eftersom många djurarter är starkare associerade till vegetation än till själva bottensubstratet har provresultatet tidigare varit ett resultatat av hur mycket vegetation som kommit med i proverna. Med den nya metodiken kan man kontrollera detta vilket innebär att resultaten i högre grad kommer att beskriva variationer i miljöpåverkan och inte variationer i provkvalitet. Det är dock viktigt att poängtera att huvuddelen av de observerade minskningarna på de grunda stationerna vid årets undersökning till stor del beror på förändrad metodik, snarare än på försämrat tillstånd. Station ÖVF : var ny för i år och uppvisade ett relativt grovt, exponerat sediment med en normal fauna bestående av få, tåliga arter, individrikt och med en måttlig biomassa. Djupdepositionsätare dominerade. BQI indikerande "dålig" status, vilket troligtvis är en missvisning då BQI-modellen passar dåligt för grunda stationer med grovkornigt sediment. Stationen uppvisade inga syrebristsituationer under året. Station ÖVF : var ny för året och uppvisade på ett exponerat och relativt grovkornigt sediment samt god syresituation. Faunan på station ÖVF : var vad man kan förvänta sig på denna typ av botten. Relativt få arter, få individer och liten biomassa. BQI indikerade "dålig" status. Om stationen bedömdes efter Östersjömodellen istället för Västerhavsmodellen gav detta "måttlig" status, vilket borde ligga närmare en korrekt statusbedömning.
5 Station ÖVF : uppvisade år på minskat artantal, abundans och biomassa vilket huvudsakligen berodde på förändrad provtagningsmetodik. BQI var oförändrat, fortsatt indikerande "dålig" status enligt Västerhavsmodell och "måttlig" enligt Östersjömodell. Syrenivåerna var goda, förutom en notering med akut syrebrist (< ml/l) i november. Station ÖVF : uppvisade minskande artantal, abundans och biomassa över det senaste året, troligen beroende på ändrad metodik. Stationen präglas av förekomsten av tusensnäckor och får betraktas som variabel, men med ny metodik förväntas resultaten bli stabilare framöver. BQI på ÖVF : minskade och klassades fortfarande till dålig status. Enligt Östersjömodellen blev status "måttlig" Bottenfaunan på station ÖVF : visade generellt på metodikrelaterade minskningar i parametrarna över det senaste året. BQI visade på "otillfredsställande" status, men omräknat till Östersjöstation blev det "god" status. God syresituation under hela det gångna året kunde konstateras. Bottenfaunan på ÖVF : uppvisade tydliga minskningar av tusensnäckan, och generella minskningar hos faunaparametrarna över det senaste året. Negativa trender konstaterades generellt. Samtliga klassiska index ökade eler låg oförändrat. Stationen, som ju ligger i Östersjöområdet, klassades fortsatt till att ha "god" status enligt BQI. Då de grunda stationerna sammanslogs till en grupp sågs tydligt en generell och signifikant minskning i faunaparametrarna, vilket även observerats vid de enskilda stationerna. Generellt sågs minskningar hos ytdepositionsätare/herbivorer och hos suspensionsätare. Predatorer och djupdepositionsätare ökade. Negativa trender sågs huvudsakligen i materialet. Årets tydliga minskningar/förändringar är sannolikt till stora delar orsakad av förändrad provtagningsmetodik. Faunan på de grunda stationerna har ofta haft varierade utvecklingsmönster tidigare år. Man kan framöver förvänta sig stabilare resultat där förändringar som observeras i högre grad är responser på förändringar miljön än effekter av en provtagningsmetodik som ej varit optimal.
6 . INLEDNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund utfördes under med ny utformning. Därmed avslutades provtagningar med tidigare upplägg vilka fortlöpit under perioden -. Undersökningarna under perioden - genomfördes av PAG Miljöundersökningar och under år - av Toxicon AB. Provtagningarna år utfördes på stationer; ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :. Stationerna ÖVF : och ÖVF :9 har således utgått och ersatts av ÖVF : och ÖVF :. Stationernas positioner och djup framgår av tabell och figur.. METODIK TABELL. Bottenfaunastationernas djup och positioner (* anger ny station) angivna i WGS-. Delområde Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud Höganäs ÖVF :*,,9',' Helsingborg ÖVF : 9,',' Lundåkrabukten ÖVF :,,',' ÖVF :*,,',' Lommabukten ÖVF :,,',' ÖVF :, 9,',' Höllviken ÖVF :,9,',' Provtagning Provtagningarna vid ÖVF : genomfördes den :e juni med undersökningsfartyget Sabella. I station ÖVF : togs fem replikat med hjälp av en modifierad Smith-McIntyre bottenhuggare (ca, m provtagningsyta). Vid övriga stationer genomfördes provtagningar - juni samt :e juli då replikat per station provtogs med rörprovtagare (, m provtagningsyta), vilka placerades av dykare på vegetationsfria bottenytor. Proverna sållades försiktigt i mm såll och konserverades i 9 %-ig etanol. I varje station avskiktades ett ytsedimentprov (- cm sedimentdjup) från en sedimentpropp tagen med rörprovtagare. Dessa prover frystes omedelbart för senare analys. Redoxpotentialen i sedimentet mättes i sedimentproppar tagna med Haps-corer i station ÖVF :. Redoxmätningarna utfördes enligt anvisningar från interkalibrering för västkusten 99. Analys I laboratorium sorterades, räknades (abundans) och artbestämdes faunan i preparermikroskop. Genomlysningsmikroskop användes vid behov. Faunans våtvikt (biomassa) bestämdes efter torkning på absorberande papper. Mollusker vägdes med skal och skallängden på samtliga individer av musslan Abra nitida bestämdes. Sjöborrar punkterades och tömdes på vätska innan vägning. Allt material arkiveras tills vidare på Toxicon AB i Landskrona. Sedimentproverna (- cm) analyserades med avseende på torrsubstans och glödförlust samt kornstorleksfördelning. All hantering och analys följde rekommendationer för provtagning och behandling av huggprover vid svenska västkusten (enligt PMK).
7 OVF : HÖGANÄS OVF : HELSINGBORG OVF : LANDSKRONA OVF : OVF : OVF : Malmö MALMÖ OVF : FIGUR. Bottenfaunastationer som ingår i ÖVFs kontrollprogram år..
8 Jämförelsedata Som jämförelsedata bakåt i tiden användes ÖVF:s egna undersökningar från 9 och framåt samt undersökningar gjorda av Sydlänens kustundersökningar (SKU) från 9-talet på motsvarande lokaler. Endast medelvärdesdata fanns tillgängliga för perioden 9-. Data har hämtats från ÖVF:s årsrapporter från 9 och framåt, och SKU-data har hämtats från bilagor i ÖVF:s årsrapport. Samtliga summeringar och uträkningar av index är dock omgjorda, varför smärre skillnader gentemot respektive årsrapport kan förekomma. Statistisk bearbetning Fullständig statistisk bearbetning genomfördes endast för perioden - då rådata på replikatnivå ej är tillgänglig för tidigare undersökningar (9-). All data har matats in i databassystemet BEDA. Detta databassystem används nationellt och kommer att öka tillgängligheten på nationell nivå då rapportering till databasvärd underlättas. Ur BEDA-databasen sammanställdes medelvärden för biomassa och abundans för huvudgrupperna Annelida (borstmaskar), Mollusca (musslor/snäckor), Arthropoda (kräftdjur), Echinodermata (tagghudingar) och Varia (övriga). Medelvärden för födovalsgrupper (enligt Josephson, 9 samt opubl. data) sammanställdes och jämfördes. Variansanalys utfördes på antal taxa per hugg, abundans och biomassa mellan olika år med gräns för statistisk signifikans vid p<,. Tukey-Kramers post hoc test användes för jämförelser mellan grupperna. Regressionsanalys utfördes för hela undersökningsperioden, och för den senaste -års perioden (9-), med signifikansgräns vid p<,. Analysprogrammet PRIMER användes vid MultiDimensional Scaling (MDS) för abundans på station ÖVF :. Diversitetsindex (Margalefs och Shannon-Wieners) och Jämnhetsindex räknades fram med hjälp av PRIMER för jämförelser med tidigare undersökningar. Ytterligare jämförelser har gjorts enligt "Bedömningsgrunder för kust och hav" (Blomqvist et al, ) samt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, (Havs- och Vattenmyndigheten, ) vilka beskriver bedömning av status hos mjukbottenfauna med hjälp av bl a bottenkvalitetsindex (BQI). Kvalitetssäkring Följande kvalitetssäkringsarbete har utförts: upprättande av försöksprotokoll kontinuerlig kontroll och kalibrering av mätinstrument funktionskontroll av provtagningsutrustning inför provtagning intern kontroll av sortering, vägning, räkning och artbestämning extern kontroll av svårbestämda arter fortlöpande medverkan vid interkalibreringar flera korrekturläsningar/kontroller av data av olika personer Vid inskrivning och beräkningar av data från provtagning och analysprotokoll har inledande kontroll gjorts. Vid överföring till databaslistor har nästa kontroll av data gjorts. Eventuellt avvikande data har kontrollerats mot rådata.
9 . RESULTAT Sediment Sedimentets egenskaper Sedimentdata från årets undersökning presenteras i tabellerna -. För jämförelse har data från tidigare år tagits med. års resultat för torrsubstans och glödförlust låg inom ramen för tidigare års undersökningar (tab & ). ÖVF : uppvisade en torrsubstans på ca % och en glödförlust på, %, vilket är normalt för denna station. De grunda stationerna ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : hade sediment med ca -9 % torrsubstans och ca,-, % glödförlust. Andelen småpartiklar var fortsatt låg på station ÖVF :. I övrigt låg andelen småpartiklar i flera fall högre än normalt, men jämförbart med tidigare år. ÖVF : hade i allmänhet lägre medelkornstorlek än de grundare stationerna, undantaget ÖVF : som uppvisade lägre medelkorndiameter jämfört med ÖVF : (tab & ). TABELL. Torrsubstans (TS i %) i sediment för perioden -9 samt årsvist för -. SD anger standardavvikelse Station Medel - SD 9 : , :,,,,,,,, :,,, 9, 9,, 9, 9,, : , :,, 9,,,, 9,,, :,, 9,, 9,9, :,,,,,,,9 9, 9, TABELL. Glödförlust (GF) i % av TS i sediment - för perioden -9 samt årsvist för -. SD anger standardavvikelse. Station Medel - SD 9 : , :,,9,,,,,,, :,,,,,,, : , :,,,,,,,,, :,,,,9,,,, :,,,,,,,,, TABELL. Andelen partiklar <µm i % - i sediment för perioden -9 samt årsvist för -. SD anger standardavvikelse. Station Medel - SD 9 : , :,,,,,,,,, :,9,,,,9,,,9, : , :,,9,,,,,, :,,,,,,, :,,,,,,,, TABELL. Medelkorndiametern i µm - i sediment för perioden-9 samt årsvist för -. SD anger standardavvikelse. Station Medel - SD 9 : :,, 9 : 9, 9, 9 9 : :,, 9 9 :, 9 :,9, 9 9
10 Redoxpotential Redoxpotential är ett mått på hur väl syresatt ett sediment är. Positiva värden indikerar syresatt (oxiderad) miljö och negativa värden indikerar en miljö med syrebrist (reducerad). I Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder anges cm oxiderat skikt som ett minimum för "opåverkade" sediment. Man bör lägga på minnet att enstaka mätningar endast representerar en ögonblicksbild av rådande förhållanden. ÖVF : uppvisade ett något tjockare oxiderat skikt jämfört med år (fig ). Medel - ÖVF : 9 Sedimentdjup, cm FIGUR. Redoxpotentialen (Eh) på - cm sedimentdjup vid station Redoxpoyential Eh, mv FIGUR. Syrebristsituationen under perioden juli-november i Öresund. Gul färg indikerar lindrig syrebrist (- mg/l eller,-, ml/l). Kartorna är hämtade från DMUs syrebristrapporter för hösten.
11 Syresituationen i bottenvattnet Syrehalterna i bottenvattnet spelar en avgörande roll för förekomst av fauna i och på sedimenten. Detta är särskilt viktigt på de djupare bottnarna, under språngskiktet, där syrebrist ofta förekommer i betydligt större omfattning än på bottnar som huvudsakligen befinner sig grundare än språngskiktet. Bottensyredata för de grunda stationerna (ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :) är hämtade från ÖVF:s eget kontrollprogram. Syresituationen för de grunda stationerna presenteras vid genomgång av faunan för respektive station. Det utförs inga syremätningar vid ÖVF : inom ÖVFs hydrografiska kontrollprogram. Bottenfauna, djupa stationer Syresituationen generellt DCE - Nationalt Center for Miljø og Energi, Aarhus Universitet (fd DMU) redogör i sina syrebristrapporter årligen för syresituationen i bl a Öresund under perioden juli-november (fig ). Den danska syrebristbedömningen görs med haltintervallerna - mg/l (akut syrebrist) och - mg/l (moderat syrebrist). Observera att enheten skiljer sig från den svenska indelningen som baseras på halter angivna i ml/l. Inga akuta syrebristobservationer (< ml/l) gjordes i Öresund från juli till november. Lindrig syrebrist konstaterades endast vid ett tillfälle i området väster om Landskrona i september. Hösten visade alltså, enligt DCE, på icke akuta syresitationer i Öresund. Station ÖVF :, utanför Helsingborg Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa på stationen hade ökat något från taxa till över det senaste året (fig ). Artantalet får fortsatt betraktas som lågt jämfört med senare delen (-) av undersökningsperioden. Medelartantal per hugg hade ökat (ej sign.) över det senaste året. Ingen signifikant trend över perioden - sågs, men en signifikant negativ trend sågs över åren 9- (R =,)(fig ). Totalt antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda ÖVF :, antal taxa Totalt antal taxa Echinodermata 9 Varia 9 Totalt FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt.
12 Antal taxa NS(p=,; R =,) ÖVF :, antal taxa p<,; R =,99 9 FIGUR. Linjär regression för artantal per hugg på station ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda ÖVF :, abundans Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel Antal individer/m ÖVF :, abundans 9 NS (p=,); R =, p<,; R =, 9 FIGUR. Linjär regression för abundans på station ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator ÖVF :, abundans Antal individer/m FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på födovalsgrupper
13 Abundans, ÖVF : Abundansen på station ÖVF : hade ökat något (ej sign.) efter fjolårets signifikanta minskning. Ökningar sågs hos Annelida, Arthropoda och Echinodermata (fig ). Abundansen visade inte på någon signifikant trend över perioden -. Perioden 9- visade däremot på en signifikant minskande trend (R =,) (fig ). Samtliga födovalsgrupper, förutom djupdepositionsätare, ökade över det senaste året. Djupdepositionsätarna och suspensionsätare visade en ökande tendens över tiden (fig ). MDS-analys av abundansdata gav att årets resultat hade större likhet med - än med fjolårets undersökning (fig 9). Grafen åskådliggör en gradvis förändring över hela perioden -. Stress:,9 á X D D Ñ D á Ö 9 D á X 9 99 H X I à 9 á á à B I à Ö B B â à I âm Ç J Ö Ö Ö â Ç â B Ç M M Å Ç M â Å Å Ñ Å Ñ F F F F Ñ H J ÖVF : abundans Ñ J J H J H B J H F Ñ 9 Ç Å M â Ö à 9 I D á X Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. A. islandica, Modiolus modiolus (hästmussla) och E. cordatum (sjöborre)) har varit relativt jämn men något minskande sedan (fig ). Storväxta och ojämnt förekommande arter såsom A. islandica, E. cordatum och M. modiolus dominerar biomassan och redovisas separat. Årets biomassa (exkl. "stora arter") hade ökat något, dock ej signifikant, jämfört med år. Det senaste årets ökning stärkte den signifikant ökande trenden över perioden - (R =,). En signifikant negativ trend kunde ses för biomassan under perioden 9- (R =,) (fig ). FIGUR 9. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF :. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet Biomassa g vv/m Annelida Mollusca*,,, Arthropoda* ÖVF :, biomassa Biomassa g vv/m Echinodermata** Varia Modiolus modiolus Echinocardium cordatum Arctica islandica Pagurus bernhardus Totalt FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt, exklusive musslorna Arctica islandica & Modiolus modiolus*, samt sjöborren Echinocardium cordatum**
14 Biomassa g vv/m ÖVF :, biomassa* p<,; R =, p=,; R =, 9 FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. A. islandica och E. cordatum) och tid på station ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Suspension* Predator * ÖVF :, biomassa Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg, exklusive A. islandica*, M. modiolus* och E. cordatum**, uppdelat på födovalsgrupper.,,,, Shannon-Wiener, H' 9 Margalef, d,,,,,,,, ÖVF :, index Jämnhet, E FIGUR. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF : Suspensionsätarna har dominerat andelsmässigt (år undantaget) på station ÖVF : under perioden -, men har minskat successivt sedan -. sågs en tydlig ökning jämfört med fjolåret (fig ). Index, ÖVF : Samtliga index ökade något till följd av allmänt ökande parametrar (fig ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF :, -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Höganäs.
15 Bottenfauna, grunda stationer Station ÖVF :, Höganäs. Stationen är ny för året och är placerad nära hydrografistation ÖVF : och på motsvarande djup. Syresesituationen var under året - god med en lägsta notering på, ml/l i oktober under det gångna året (fig ). ÖVF :, antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt Antal taxa FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa låg vid års på en moderat nivå för denna stationstyp (fig ). Medelartantalet per prov låg också på en moderat nivå (, arter per hugg). Abundans, ÖVF : Abundansen låg på en normal nivå och dominerades av den tåliga borstmasken Capitella capitata (Annelida) (fig ). Födovalsgruppsmässigt dominerades station ÖVF : av djupdepositionsätare (huvudsakligen C. capitata) (fig ). ÖVF :, abundans Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på födovalsgrupper.. 9 Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension ÖVF :, abundans Predator Antal individer/m FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på födovalsgrupper..
16 ÖVF :, biomassa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt,,, Våtvikt g/m,,,,,,,,,,, FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension ÖVF :, biomassa Predator Biomassa g vv/m FIGUR 9. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på födovalsgrupper.. Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan låg inom ramen för övriga grunda Öresundsstationerna. Biomassan dominerades av C. capitata (Annelida) (fig ). Dominerande funktionella grupper var djup- och ytdepositionsätare (fig 9) huvudsakligen representerade av C. capitata och Gammarus spp. respektivt. TABELL. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF :. ÖVF : Shannon-Wiener, H,9 Margalefs index, Jämnhetsindex, E, Index, ÖVF : Diversitets- och jämnhetsindex låg på nivåer jämförbara med de övriga grunda öresundsstationerna (tab ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF : -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Landskrona.
17 Station ÖVF :, Landskrona. Stationen är ny för året och är placerad nära den likaså nya hydrografistation ÖVF : och på motsvarande djup (fig ). Syresituationen kan endast redovisas för år, eftersom mätningarna påbörjades först då. Syresituationen våren var god med samtliga observationer över ml/l (fig ). Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa låg vid års undersökning på arter vilket är jämförbart med andra grunda stationer i undersökningen (fig ). Mollusca och Annelida dominerade. ÖVF :, antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt Antal taxa FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Abundans, ÖVF : Abundansen år uppvisade en relativt låg nivå i jämförelse med övriga grunda stationer i undersökningen. Mollusca (fr a tusensnäckan Peringia ulvae) och Annelida (fr a Hediste diversicolor) dominerade individantalet (fig ). Födovalsgruppsmässigt dominerades station ÖVF : av ytdepositionsätare (huvudsakligen tusensnäcka) (fig ). Antal individer/m ÖVF :, abundans Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension ÖVF :, abundans Predator Antal individer/m FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på födovalsgrupper.
18 Våtvikt g/m,,,,, ÖVF :, biomassa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt,,,9,,,,,,,,,,,,,, FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan var jämförbar med övriga grunda Öresundsstationer. Biomassan dominerades av Mollusca (fig ). Funktionellt dominerades biomassan av suspensionsätare (ff a större musselarter, såsom sandmussla, hjärtmussla och hästmussla) (fig ). Biomassa g vv/m ÖVF :, biomassa Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på födovalsgrupper. TABELL. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF :. ÖVF : Shannon-Wiener, H, Margalefs index, Jämnhetsindex, E, Index, ÖVF : Samtliga index låg något högre jämfört med t ex ÖVF :, Höganäs, beroende på lägre individantal, men lika artantal samt jämnare fördelning mellan arterna (tab ).
19 Station ÖVF :, södra Lundåkrabukten. Syresituationen var under året - god bortsett från en notering med akut syrebrist under ml/l som gjordes i oktober (fig ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF :, -maj- -juni Antal taxa totalt Annelida 9 Mollusca ÖVF :, antal taxa Arthropoda juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten. Antal taxa totalt,,,,,,,, Varia Totalt dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa hade vid års undersökning minskat tydligt jämfört med fjolåret (fig ). Medelartantalet per prov hade minskat signifikant. Signifikanta, nedåtgående trender kunde konstateras (ej ill.). Abundans, ÖVF : Abundansen hade minskat till en moderat nivå. Minskningen över det senaste året var dock inte signifikant (fig ). Grupp Mollusca låg bakom minskningen (f.f.a. en art; tusensnäckan Peringia ulvae) och de förändringar som skett för denna art har dominerat förändringar i totalabundansen. Övriga grupper visade på ökningar jämfört med fjolåret. Inga trender kunde konstateras i det variabla materialet. Födovalsgruppsmässigt dominerades station ÖVF : av ytdepositionsätare, som helt domineras av tusensnäckan (fig 9). Samtliga funktionella grupper, bortsett från predatorer, minskade i antal. 9
20 Antal individer/m Annelida Mollusca ÖVF :, abundans Arthropoda Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat) Ytdeposition Djupdeposition Suspension ÖVF :, abundans Predator FIGUR 9. Abundans på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat) Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. blåmussla, Mytilus edulis) hade minskat (ej signifikant) jämfört med fjolåret (fig ). Mollusca stod för den huvudsakliga förändringen, medan övriga grupper ökade något. Nedåtgående trender kunde konstateras hos biomassan (ej ill.). Samtliga funktionella grupper minskade jämfört med fjolåret (fig ). Hela perioden (-) har varit relativt variabel vad gäller de funktionella gruppernas biomassa Biomassa g vv/m Annelida Mollusca*,,,,, ÖVF :, biomassa Arthropoda Biomassa g vv/m Echinodermata,,, Varia Totalt* FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat)
21 Biomassa g vv/m Ytdeposition,,,,,, Djupdeposition Suspension* 9 ÖVF :, biomassa Predator FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat) ,,, Shannon-Wiener,,,, Margalefs index,,,,,,,, ÖVF :, index Jämnhetsindex FIGUR. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF :. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat) Index, ÖVF : Shannon-Wieners och Jämnhetsindex ökade, medan Margalefs index minskade jämfört med år (fig ) Station ÖVF :, inre Lommabukten. Trots det ringa vattendjupet på station ÖVF : har kritiska syrehalter i bottenvattnet registrerats vid ett flertal tillfällen på senhösten, senast år /. Årets syremätningar visade på goda syreförhållanden, utom i oktober då ett kraftigt minimum noterades på, ml/l (fig ). Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa på stationen hade vid årets undersökning minskat kraftigt från till låga 9 (fig ). Kräftdjuren (Arthropoda) minskade mest. Medelantalet taxa/hugg hade minskat signifikant jämfört med fjolåret. Signifikant negativa trender sågs för båda perioderna (- och 9-) (fig ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF:, -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :.
22 Antal taxa 9 Annelida 9 Mollusca Arthropoda ÖVF :, antal taxa 9 Antal taxa Varia Totalt 9 FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Antal individer/m p=,; R =,9 p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för antal taxa per hugg och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Abundans, ÖVF : Den totala abundansen år minskade tydligt, men ej signifikant, jämfört med år till (fig. ). Samtliga grupper, bortsett från Annelida, minskade tydligt. Årets resultat försvagade den siginifikanta, positiva trend som även tidigare noterats (R =,) (fig ). Stationens abundans dominerades trots en tydlig minskning helt av ytdepositionsätare/ herbivorer (i huvudsak tusensnäckor)(fig ). ÖVF :, antal taxa 9 Annelida Mollusca Arthropoda Totalt ÖVF :. abundans Antal individer/m FIGUR. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat).
23 p<,; R =, ÖVF :, abundans NS (p=,) Antal individer/m FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). 9 Antal individer/m Ytdeposition/herbivor 9 Djupdeposition Suspension ÖVF :, abundans Predator 9 FIGUR. Abundans på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat) Biomassa, ÖVF : Totalbiomassan (exkl. Mytilus edulis) hade vid års undersökning minskat, men ej signifikant (fig 9). Biomassan uppvisade en låg nivå och minskningar konstaterades för Mollusca och Arthropoda. Signifikant negativa trender sågs både för hela perioden (-) och för perioden 9- (R =,) (fig ). Biomassa g vv/m Annelida Mollusca*,,,,, Arthropoda Totalt* ÖVF :, biomassa FIGUR 9. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa g vv/m ÖVF :, biomassa p<,; R =, p<,; R =,9 9 FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. M.. edulis) och tid på ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat).
24 9 Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* ÖVF :, biomassa Predator Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). TABELL. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF :. ÖVF : 9 Shannon-Wiener, H,9,,,,9,9,,,,,,,,,,,9,,, Margalefs index,,,,,,,,,,9,,,,,,,9,,,9 Jämnhetsindex, E,,,,,,,,,,,,9,,,,,,,, Ytdepositionsätare dominerade, och suspensionsätare hade minskat jämfört med år, medan predorer hade ökat (fig ). Index, ÖVF : Shannon-Wieners och Margalefs index minskade och Jämnhetsindex låg oförändrat (tab ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF : -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Spillepeng. Station ÖVF :, utanför Spillepeng Stationen har uppvisat goda syreförhållanden under hela perioden - med syrehalter över ml/l, generellt sett. Årets (-) syreförhållanden var goda med halter över ml/l hela året (fig ). Taxa, ÖVF : Det totala antalet taxa har ökat successivt under perioden - men hade minskat kraftigt (fig ). Medelantalet taxa per hugg hade också minskat (signifikant). Nu sågs ingen signifikant trend längre över hela undersökningsperioden (-) för medelantalet taxa per hugg, men en signifikant nedåtgående trend sågs för perioden 9- (R =,) (fig ).
25 Antal taxa Annelida 9 Mollusca Arthropoda Totalt ÖVF :, antal taxa FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). ÖVF :, antal taxa Antal taxa per hugg NS (p=,99) p<,; R =,9 9 FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat) Abundans, ÖVF : Abundansen vid station : visade år på en tydlig, dock ej signifikant minskning (fig ). Detta berodde i huvudsak på att den dominerande tusensnäckan minskade. Hela perio- Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda Totalt ÖVF :, abundans FIGUR. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). p=,; R =, ÖVF :, abundans NS (p=,) Antal individer/m 9 FIGUR. Linjär regression för abundans och tid på ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat).
26 den (-) präglas av stora variationer i abundans och domineras totalt av variationer i tusensnäckans förekomst. En statistiskt svag, positiv trend sågs över hela perioden (- ) (R =,), men ej över perioden - (fig ). Stationen dominerades av ytdepositionsätare/herbivorer trots att denna grupp minskat. Djupdepositionsätare och predatorer hade ökat (fig ). Antal individer/m 9 Ytdeposition/herbivor Suspension ÖVF :, abundans Djupdeposition Predator 9 FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat) Biomassa g vv/m Annelida 9 Mollusca* Arthropoda ÖVF :, biomassa Totalt* FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat) Biomassa g vv/m Ytdeposition/herbivor ÖVF :, biomassa Suspension* Djupdeposition Predator 9 FIGUR 9. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) hade ökat något men ej signifikant (fig ). Annelida ökade, medan övriga grupper minskade. Ingen trend erhölls vid regressionsanalys. Födovalsgruppsfördelningen av biomassa (exkl. M. edulis) visade på tydlig ökning av predoterer, vilka dominerade tillsammans med ytdepositionsätare (fig 9). TABELL 9. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF :. 9 ÖVF : 9 Shannon-Wiener, H,,,,,9,9,9,,,9,,,,,,,, Margalefs index,,,9,,,,,9,9,,,,,9,,,,9 Jämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,9,,,9,,, 9 9
27 Index, ÖVF : Samtliga index för års undersökning visade på förändringar, till följd av minskad dominans av tusensnäckor i kombinaton med jämnare fördelning mellan arterna (tab 9). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF :, -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :. Station ÖVF :, utanför Klagshamn. Station ÖVF : uppvisade goda syreförhållanden med samtliga noteringar över ml/l (fig ). Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda ÖVF :, antal taxa , Varia Totalt,, FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). ÖVF :, antal taxa Antal tax per hugg p<,; R =, p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). 9
28 Antal individer/m Annelida Mollusca 9 ÖVF :, abundans Arthropoda Varia Totalt FIGUR. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa hade mer än halverats (fig ). Medelantalet arter (taxa) per prov hade också minskat tydligt, och signifikant, över det senaste året. Signifikanta, nedåtgående trender kunde påvisas för både - och särskilt 9- (fig ). Abundans, ÖVF : Abundansen hade minskat tydligt och signifikant över det senaste året till en låg nivå (fig ). Minskningarna sågs huvudsakligen hos Mollusca. Abundansen visade på en signifikant negativ trend för perioden 9- (R =,) (fig ). Den dominanta födovalsgruppen ytdepositionsätare/herbivorer hade minskat tydligt liksom suspensionsätare (fig ). NS (p=,) ÖVF :, abundans p<,; R =, Antal individer/m FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). 9 Antal individer/m Ytdeposition/herbivor 9 Djupdeposition Suspension Predator ÖVF :, abundans FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat).
29 Biomassa g vv/m Annelida Mollusca* Arthropoda ÖVF :, biomassa Biomassa g vv/m ,,,,,,,,,, Varia Totalt* FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat) p=,; R =, ÖVF :, biomassa p<,; R =, Biomassa g vv/m 9 FIGUR. Linjär regression för biomassa och tid på ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) låg oförändrad jämfört med års nivå. Ökningar i biomassa hos grupp Annelida kompenserade för minskningar hos Mollusca (fig ). En svag, men signifikant negativ trend sågs för perioden - (R =,). Den negativa trenden var starkare för perioden 9- (R =,) (fig ). Ytdepositionsätare hade minskat och djupdepositionsätare dominerade (fig ). Biomassa g vv/m Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator ÖVF :, biomassa FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Index, ÖVF : Shannon-Wieners index och Jämnhetsindex visade på ökningar, till följd av en minskad dominans av ett fåtal arter (fig 9). 9
30 ,,,,,,,, Shannon-Wiener,,,, Margalefs index,,,,,,, ÖVF :, index Jämnhetsindex FIGUR 9. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF :. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Grunda stationer, totalt För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har de grunda stationerna lagts samman årsvis för perioden -. Gruppen grunda stationer innefattar stationerna ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : vilka ligger relativt grunt och huvudsakligen befinner sig ovan språngskiktet (haloklinen) och därmed i en brackvattenartad miljö med tydliga temperaturskillnader över året Antal taxa per hugg Antal taxa Antal individer/m Abundans Biomassa g vv/m Grunda stationer ÖVF Biomassa* 9 9 FIGUR. Antal taxa per hugg, abundans och biomassa (* =exkl. Mytilus edulis) för grunda stationer (ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : och ÖVF :). Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). 9 Taxa Medelantalet taxa har, med vissa avbräck, ökat kontinuerligt i stort sett hela -talet. års resultat låg på en signifikant lägre nivå jämfört med tidigare undersökningsår (fig ). Signifikant negativa trender konstaterades för båda perioderna, och särskilt tydligt under perioden 9- (fig ). Grunda stationer, antal taxa p<,; R =, p<,; R =, Antal taxa Antal taxa FIGUR. Linjär regression för artantal per replikat och tid på Grunda stationer under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). 9
31 Abundans Abundansen minskade signifikant över det senaste året (fig ). En mycket svag (R =,), positiv trend konstaterades för perioden - (fig ). p=,; R =, Grunda stationer, abundans NS (p=,9) Antal individer/m Antal individer/m FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på Grunda stationer under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). 9 Biomassa g vv/m Grunda stationer, biomassa* p<,; R =, p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. Mytilus) och tid på grunda stationer under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa exkl. stora arter Biomassan minskade signifikant över det senaste året (fig ). Svaga, men signifikanta, negativa trender konstaterades för perioden - (R =,) samt för perioden 9- (R =,) (fig ). Biomassa g vv/m 9 Tillståndsklassning I Havs och Vattenmyndighetens Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten anges kriterier för tillståndsklassning och påverkansgrad för mjukbottenfauna i Västerhavet samt i Östersjön. Enligt EUs vattendirektiv skall status för kustnära havsområden bedömas baserat på klassificering av bl a bottenfauna. Aktuell metod för bedömning av miljötillståndet hos mjukbottenfaunan (Blomqvist et. al., ) innebär att status bedöms med ett index, BQI (Benthic Quality Index), där det tas hänsyn till förekommande arters olika känslighetsgrad. Enligt metoden skall status bedömas för varje sk vattenförekomst. Öresund är indelat i flera olika vattenförekomster, som i sin tur delas in i två olika fraktioner: - m djup och > m djup. Minst fem stationsmedelvärden per vattenförekomst behövs för att räkna fram ett index. Då index beräknas för stationerna inom ÖVF:s kontrollprogram blir man varse att kontrollprogrammet inte når upp till fem stationer per vattenförekomst. Endast en station ligger nedom m djup, och en av de övriga ligger ovan fem m djup. De grunda stationerna provtas inte med rätt provtagningsyta och huvuddelen av de grunda stationerna inom programmet harmonierar bättre med Östersjöns känslighetslista trots att de geografiskt ska höra till Västerhavet och därmed bedömas efter denna lista.
32 Trots flera avsteg från de uppställda villkoren har BQI räknats fram per station och år för perioden -. Bedömningen blir således något ungefärlig. Indexet presenterar ändå på ett känsligare sätt tillståndet jämfört med traditionella index och klassificeringar. Ytterligare svårigheter med att passa in olika lokaler i modellen är Öresundsregionens läge på gränsen mellan område Västerhavet och område Östersjön. Som ett komplement till mjukbottenfaunaklassningen bedöms även syresituationen på de grunda stationerna under det gångna året. BQI (enskilfd station), -percentil ÖVF : HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDS- STÄLLANDE DÅLIG ÖVF :, Helsingborg (> m djup) FIGUR. BQI (Benthic Quality Index) för den enskilda stationen ÖVF :. Klassgränserna gäller för Öresund nedom m djup och känslighetsvärden för Västerhavet. Denna bedömningsmodell gäller för stationer som ligger på djup större än m, och berör alltså ÖVF :. Här gäller känslighetsvärden för Västerhavet. Årets resultat visade på en ökning i BQI ÖVF :. Stationen status klassades till "måttlig". Syresituationen var enligt de danska syrebristrapporterna relativt bra i Öresund utan observationer av akut syrebrist. ÖVFs hydrografiprogram avslöjade trots detta mycket låga syrehalter redan på mycket grunda djup i både Lundåkrabukten och Lommabukten under oktober. Det kan ändå mycket väl vara så att kraftig syrebristsituation har uppträtt vid ÖVF : både under korta och något längre perioder. Då data saknas kan man bara väldigt grovt bedöma hur syremiljön varit på den undersökta bottenfaunastationen under det gångna året. Fördelen med BQI-bedömningar är dock att förekommande arters känslighet för t ex. låg syrehalt vägs in i statusklassningen. Grunda stationer (- m djup) Denna kategori behandlar enligt modellen stationer med bottendjup inom intervallet - m. Stationerna ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : och ÖVF : faller inom ramen för detta djupintervall. Station : kommer även, trots att djupet är mindre än m, att behandlas inom denna kategori. Modellen kan sedan använda känslighetsvärden för antingen Västerhavet eller Östersjön. Den fysiska gränsen mellan Västerhavet och Östersjön går vid Limhamnströskeln, vilket innebär att endast station ÖVF : utanför Klagshamn skall bedömas med känslighetsvärden för Östersjön. Stationerna ÖVF : och ÖVF : borde egentligen behandlas med känslighetsvärden för Östersjön då dessa ligger ovan språngskiktet där det utflödande, bräckta Östersjövattnet dominerar i förekomst. Faunan på dessa lokaler är alltså i högre grad av Östersjötyp än Västerhavstyp. Då statusbedömning numera görs direkt i databasprogrammet BEDA tillåts inga avvikelser från stationernas geografiska position. Stationerna kommer alltsåledes att behandlas strikt efter vilken vattenförekomst de tillhör. Status på station ÖVF : och ÖVF : visade på "dålig" status enligt bedömningsmodellen. ÖVF : minskade något men visade också på "dålig" status. Den låga statusnivån är ett utslag av bristande matchning snarare än låg status (fig ). Uträkning med Östersjö-värden
33 BQI (enskilfd station), -percentil 9 ÖVF : 9 ÖVF : 9 ÖVF : HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDS- STÄLLANDE DÅLIG FIGUR. BQI (Benthic Quality Index) för de enskilda stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :. Klassgränserna gäller för Öresund, - m djup och känslighetsvärden för Västerhavet. gav "måttlig" status för ÖVF : och ÖVF :. Det framstår som tydligt att bedömningskriterierna för de grunda Öresundsstationerna inte passar helt. De grunda, och mer sydligt belägna stationerna har tidigare uppvisat en artmässig matchning till Östersjöns känslighetsvärden som har varit i det närmaste %-ig, trots att några av stationerna geografiskt sett hör till Öresund och därmed Västerhavet. ÖVF : och ÖVF BQI (enskilfd station), -percentil 9 ÖVF : FIGUR. BQI (Benthic Quality Index) för de enskilda stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :. Klassgränserna gäller för Öresund, - m djup och känslighetsvärden för Västerhavet (ÖVF :, ÖVF :).och för Skånes kustvatten, - m djup och känslighetsvärden för Östersjön (ÖVF :). 9 ÖVF : HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDS- STÄLLANDE DÅLIG : klassas som tillhörande Västerhavet och ÖVF : klassas som en Östersjöstation. Detta innebär att status på ÖVF : klassas till "dålig" och ÖVF : klassas till "otillfredsställande" och ÖVF : får "god" status (fig ). De grunda stationerna uppvisar sällan ansträngda syreförhållanden men under det gångna året noterades i oktober akut syrebrist (< ml/l) på ÖVF : och ÖVF :. Detta har troligen orsakats av att saltare bottenvatten trängt in på grundare områden vid en inflödessituation. Sådana situationer brukar i allmänhet inte var långvariga men kan inte uteslutas ge negativa effekter på den grunda bottenfaunan. 9 ÖVF : HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDSSTÄLLANDE DÅLIG
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT 9: ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT : UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon SWECO VIAK --, rev --7 ÖVF 97 ISSN
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT 7: ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail:
Läs merBottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 7 MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail:
Läs merBottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden
Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
Läs merLYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån
Läs merRegional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland 2010 Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Slutversion [2011 09 28] Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Läs merBakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Läs merMusslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år.
1 2 Omslagsbilden: Musslorna trivs på station L9 på 2 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. Vänstra raden uppifrån och ner: Abra
Läs merBottenfaunaundersökning i Edsviken 2010
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 5 ILJÖGIFTER I SEDIENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 5-7- www.oresunds-vvf.se SE-5568-7474- Rosenhällsvägen S-6 9 Landskrona tel. 48-77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merBottenundersökning. Johanna Järnegren
Bottenundersökning Johanna Järnegren Introduktion I perioden 21-25 augusti 2001 genomfördes en bottenundersökning utanför Verdal hamn i syftet att försöka estimera det bottenlevande djurlivets artrikedom
Läs merRapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merRegional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år 2009 Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Slutrapport 2010-06-30 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Läs merRAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2012:9 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 Regional miljöövervakning och Vattenförvaltning Titel: Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Läs merÖvervakning av mjukbottenfauna
Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning
Läs merLillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Rapport 080-05 LANDSKRONA JULI 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merLillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Rapport 052-07 HÄRSLÖV JULI 2007 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merpå uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av
Läs merVänstra raden uppifrån och ner: ormstjärnan Ophiura albida, havsborstmasken Trochochaeta multisetosa och korgmusslor Corbula gibba.
Omslagsbilden: 1 2 Omslagsbilden: Några arter från station N5 på 16 meters djup i Kungsbackafjorden som visar på en viss stabilisering under de senaste åren. Miljöförhållandena är dock mycket labila 215.
Läs merFauna och flora utanför Silletorpsån
Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merNya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Läs merHelsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg
Helsingborgs kustkontrollprogram Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Titel: Utgiven av: Författare: Särskild granskning: Foto: Illustrationer:
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs merKUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004
1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 24 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 4 METODIK... 5 RESULTAT
Läs merBEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12
BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12 BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUSTVATTEN MED
Läs merMarin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund
Marin bottenfauna 215 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 215-12-18 Undersökning av kustbottenfauna i Ljusnan-Voxnan 215 Rapportdatum: 216-1-14 Version: 1. Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare:
Läs merRegional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Ola Svensson, Caroline Raymond, Hans Cederwall och Jonas Gunnarsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län Förord
Läs merDjuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering
Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och
Läs merBottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013
Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.
Läs merHÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP.
ISSN: 1-198 Rapport 1: HÖGSKOLAN I KALMAR Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Årsrapport Stefan Tobiasson Fredrik Lundgren TOXICON Anders Sjölin TOXICON Kjell
Läs merNORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN
NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merMarin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet
Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Underlagsrapport för den marina statusen i området Rapport 5-6 LANDSKRONA JANUARI 7 Innehåll Inledning Utförande Bedömning N Eskilstorpsholmarna
Läs merMarin bottenfauna 2013
Marin bottenfauna 213 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Annika Liungman Jenny Palmkvist, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 31-338 35 4 // Fax 31-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545
Läs merKUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2003
1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 23 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 6 METODIK... 7 RESULTAT
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merBottenfauna vid Kiviksbredan 2013
En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Läs merOmslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller
1 Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller mindre försvunnit från området. Foto: Peter Göransson
Läs merEkologiskt projektarbete 7,5 hp
Ekologiskt projektarbete 7,5 hp Undersökning av miljökvalitet i Valleviken baserat på bottenfaunans sammansättning Malin Nordin, Amanda Overmark & Mattis Ripsköld INTRODUKTION Övergödning är ett omfattande
Läs mer0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005
bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 25 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...
Läs merInventering av bottenfaunan i Almaån
Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av
Läs merKUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011
KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 29 & 21 Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 211 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 5 METODIK...
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11
BILAGA 11 Bottenfauna kust år 2012 Metodik Provtagning Provtagningen av marin bottenfauna utfördes 7-10 maj 2012 av Medins biologi AB. Fem stationer i sju olika havsbassänger undersöktes. Provtagningen
Läs merResultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön
Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön September 1996 Vattenresurs AB Inledning Bagarsjön (6 ha) är en tätortsnära insjö i östra delen av Nacka kommun. Sjön är påverkad av höga närsalthalter. Sjön
Läs merUndersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB
Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Lena Börjesson, Magnus Karlsson & Peter Göransson Miljönämnden i Helsingborg 2005 1 Sammanfattning Översiktliga undersökningar
Läs merFörekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 2008
Sidan 1 av 17 Förekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 28 Kalmar läns kustvattenkommitté samordnar sedan 1984 kustkontrollen i Kalmar län. Kontrollen sker enligt ett fastställt program som emellanåt
Läs merUtredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011
Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Marina Magnusson & Jonatan Hammar Strandvägen 9, 453 30 Lysekil Tel +46 523-101
Läs merRyaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merBottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet
Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Länsstyrelsen i Hallands
Läs merpå uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har
Läs merInformation om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.
Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet Bohuskustens vattenvårdsförbund är en ideell förening som bildades 1987. Förbundet utför på uppdrag
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merKävlingeåns vattenråd
Kävlingeåns vattenråd Jenny Palmkvist Robert Rådén Per-Anders Nilsson Martin Mattson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 29 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 21-1-2 ÖVF Rapport 21:5 ISSN 1654-689 SE-556383-7474-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merStatusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merTILLSTÅNDSKLASSNING MED SEDIMENTPROFILKAMERA
Mjukbottenfauna nytt index för jämförelse HANS CEDERWALL, STOCKHOLMS UNIVERSITET / KJELL LEONARDSSON & JAN ALBERTSSON, UMEÅ MARINA FORSKNINGS- CENTRUM / ANNA DIMMING & MARINA MAGNUSSON, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merMÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
Läs merStatusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Läs merBILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Läs merRekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten
Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merTrendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Läs merIngår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv
Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Rapport 2001:01 2011:32 Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Stockholms skärgård
Läs merMjukbottenövervakning i Oskarshamns hamnområde.
Institutionen för naturvetenskap Mjukbottenövervakning i Oskarshamns hamnområde. Rapportering av studier under 2011 Stefan Tobiasson April 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2012:6 Mjukbottenövervakning i Oskarshamns
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT 2004:4 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÅLGRÄS Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Per Olsson, Toxicon SWECO VIAK 2004-05-10 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merhavsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl
Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl
Läs mer