BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

Transkript

1 UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; toxicon@toxicon.com

2

3 INNEHÅLLSFRTECKNING. Sammanfattning.... Inledning.... Metodik Provtagning... Analys... ämförelsedata... Statistisk bearbetning... Kvalitetssäkring.... Resultat Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Diskussion Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Referenser.... Bilaga bottenfauna... OMSLAGSBILD. Musculus niger påträffad i yttre Lommabukten. Foto: Fredrik Lundgren

4 . SAMMANFATTNING Undersökningar av makrobottenfauna i resund har genomförts i VF:s regi i nuvarande utformning sedan. års provtagningar genomfördes den :e och :e juni med undersökningsfartyget Sabella. Sediment Sedimentdata visade huvudsakligen på normala förhållanden. Det organiska innehållet hade ökat något på de djupaste stationerna. Redoxprofilerna visade på något förbättrade, men ansträngda syreförhållanden på flera djupa stationer med ca cm syresatt sediment. De grunda stationerna visade på en normal, men variabel sedimentmiljö. Bottenfauna, djupa stationer Bottenfaunan på station VF : uppvisade "god" status trots minskande artantal och individantal över det senaste året. Nivåerna var dock höga sett över hela undersökningsperioden (-) bortsett från biomassan som var relativt låg. Trots positiva trender för artantal och individantal sett över hela perioden visar de sju senaste årens resultat på negativa trender för samtliga parametrar. Årets undersökning av faunan på station VF : visar sammanfattningsvis på relativt normala nivåer och en relativt god status hos faunan. Bottenfaunaparametrarna (taxa, abundans och biomassa) på station VF : låg kvar i nivå med fjolåret. Ett något högre artantal i kombination med minskad abundans och biomassa resulterade i något högre diversitetsindex samt ökat BQI. Tydliga negativa trender sågs för de senaste sju åren (-) hos art- och individantal. Bottenkvalitetsindex visade på "måttlig" status, vilket var fortsatt lägre gentemot åren -. Men index ligger nu nära till gränsen för "god" status. Bottenfaunan på station VF : i Lommabukten visade genomgående på en fortsatt återhämtning från års låga niver med ökande artantal, men minskande individantal och biomassa. Syre- och sedimentstatus visade på ansträngda men ej akuta förhållanden. Bottenkvalitetsindex (BQI) visade också på förbättrade förhållanden med "god" status. Förbättrad syrestatus i bottenvattnet för respektive område men något ansträngda redoxförhållanden noterades för de djupa stationerna. Antal taxa förblev i stort sett oförändrat, medan både abundans och biomssa minskade gentemot fjolåret. Samtliga parametrar visade signifikanta, dock mycket svaga, positiva trender för perioden (-). Samtidigt förelåg negativa trender för den senaste sjuårsperioden (-). Totalt sett sågs relativt stabila förhållanden på de djupa stationerna. Dock sågs genomgående negativa trender för de senaste åren. Bottenfauna, grunda stationer Station VF : uppvisade relativt höga nivåer för de undersökta faunaparametrarna. BQI låg i princip oförändrat, fortsatt indikerande "dålig" status. Detta är troligen en missvisande klassning, då stationens geografiska läge samt djup gör att den passar illa i de förutsättningsramar som ges i klassningsmetoden för BQI. Om stationen istället klassades som en stersjöstation skulle statusklassningen med all sannolikhet landa på "god". Bottenkvalitetsindex på VF : ökade något men klassades nätt och jämnt till "otillfredsställande" status. Detta beroende på den dåliga matchningen till Västerhavs-kriterier vid klassningen. Sammantaget verkade stationens bottenfauna ha förbättrats något, framför allt pga ett högt artantal. Stationen präglas fortsatt av förekomsten av musslor och snäckor och får betraktas som variabel pga variationer i exponering av vind, vågor och temperatur.

5 Bottenfaunan på station VF : visade på en utveckling med kraftig dominans av i stort sett en art. Tusensnäckan, som dominerade totalt, ökade tydligt och låg bakom de förändringar i abundans som observerades. Generellt sågs få trender i materialet. Sammantaget hade stationens fauna en god status, trots att bottenkvalitetsindex visade på otillfredsställande status. Bottenfaunan på VF : uppvisade en fortsatt dominans av tusensnäckan, och små förändringar i faunaparametrarna över det senaste året. Stationen karaktäriserades av ett högt artantal och moderata nivåer för abundans och biomassa. Bottenkvalitetsindex ökade vilket tyder på en gynnsam utveckling och god status. Då de grunda stationerna sammanslogs till en grupp sågs smärre icke signifikanta ökningar i antal taxa och abundans. Biomassan minskade (ej sign.) över det senaste året. Både artantal och abundans uppvisade höga eller mycket höga nivåer jämfört med övriga årsmedelvärden (-). Svaga, men signifikant positiva trender sågs för individantal (-) och artantal (både - och -) Biomassa visade på svagt negativa trender (både - och -). Faunan på de grunda stationerna har ofta haft varierade utvecklingsmönster tidigare år, men visade även i år på en relativt enhetlig utveckling med generellt höga artantal och abundanser, huvudsakligen beroende på hög förekomst av tusensnäckan. De grunda stationerna i resund har generellt en god syrestatus, och även så år.

6 . INLEDNING Undersökningar av makrobottenfauna i resund har genomförts i VF:s regi i nuvarande utformning sedan. Undersökningarna under perioden - genomfördes av PAG Miljöundersökningar och under år - av Toxicon AB. Provtagningarna år utfördes, liksom tidigare år (-), på stationer; VF :, VF :, VF :, VF :, VF :, VF : (från ) och VF :. Stationernas positioner framgår av tabell och figur.. METODIK TABELL. Bottenfaunastationernas djup och positioner angivna i WGS-. Delområde Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud Höganäs VF : Helsingborg VF : Lundåkrabukten VF : Lommabukten VF : VF : VF : Höllviken VF : Provtagning Provtagningarna genomfördes den :e och :e juni med undersökningsfartyget Sabella. I varje station togs fem replikat med hjälp av en modifierad Smith-McIntyre bottenhuggare (ca, m provtagningsyta). Proverna sållades försiktigt i mm såll och konserverades i %-ig etanol. I varje station avskiktades ett ytsedimentprov (- cm sedimentdjup) från en sedimentpropp tagen med Haps-corer. Dessa prover frystes omedelbart för senare analys. Redoxpotentialen i sedimentet mättes i sedimentproppar tagna med Haps-corer i stationerna VF :, VF : och VF :. Redoxmätningarna utfördes enligt anvisningar från interkalibrering för västkusten. Analys I laboratorium sorterades, räknades (abundans) och artbestämdes faunan under preparermikroskop. Genomlysningsmikroskop användes vid behov. Faunans våtvikt (biomassa) bestämdes efter torkning på absorberande papper. Mollusker vägdes med skal och skallängden på samtliga individer av musslan Abra nitida bestämdes. Sjöborrar punkterades och tömdes på vätska innan vägning. Allt material delades upp per organismgrupp och arkiveras tills vidare på Toxicon AB i Landskrona. Sedimentproverna (- cm) analyserades med avseende på torrsubstans och glödförlust samt kornstorleksfördelning, vilken utfördes av AB LMI, Helsingborg. All hantering och analys följde rekommendationer för provtagning och behandling av huggprover vid svenska västkusten (enligt PMK).

7 HGANÄS VF : stn stn HELSINGBORG VF : LANDSKRONA VF : stn VF : VF : VF : MALM VF : FIGUR. Bottenfaunastationer som ingår i VFs kontrollprogram (gula punkter) samt danska hydrografistationer (gröna punkter) för bedömning av syrehalter.

8 ämförelsedata Som jämförelsedata bakåt i tiden användes VF:s egna undersökningar från och framåt samt undersökningar gjorda av Sydlänens kustundersökningar (SKU) från -talet på motsvarande lokaler. Endast medelvärdesdata fanns tillgängliga för perioden -. Data har hämtats från VF:s årsrapporter från och framåt, och SKU-data har hämtats från bilagor i VF:s årsrapport. Samtliga summeringar och uträkningar av index är dock omgjorda, varför smärre skillnader gentemot respektive årsrapport kan förekomma. Statistisk bearbetning Fullständig statistisk bearbetning genomfördes endast för perioden - då rådata på replikatnivå ej är tillgänglig för tidigare undersökningar (-). Nytt för i år är att all data har matats in i databassystemet BEDA. Detta databassystem används nationellt och kommer att öka tillgängligheten på nationell nivå då rapportering till databasvärd underlättas. Ur BEDA-databasen sammanställdes medelvärden för biomassa och abundans dels för huvudgrupperna Annelida (borstmaskar), Mollusca (musslor/snäckor), Arthropoda (kräftdjur), Echinodermata (tagghudingar) och Varia (övriga). Medelvärden för födovalsgrupper (enligt osephson, samt opubl. data) sammanställdes ovh jämfördes. Variansanalys utfördes på antal taxa per hugg, abundans och biomassa mellan olika år med gräns för statistisk signifikansnivå vid p<,. Tukey-Kramers post hoc test användes för jämförelser mellan grupperna. Regressionsanalys utfördes för hela undersökningsperioden, och för den senaste -års perioden (-), med signifikansgräns vid p<,. Analysprogrammet PRIMER användes vid MultiDimensional Scaling (MDS) för abundans på de djupa stationerna. Diversitetsindex (Margalefs och Shannon-Wieners) och ämnhetsindex räknades fram med hjälp av PRIMER för jämförelser med tidigare undersökningar. Ytterligare jämförelser har gjorts enligt "Bedömningsgrunder för kust och hav" (Blomqvist et al, ) samt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, (HVMFS :) vilka beskriver bedömning av status hos mjukbottenfauna med hjälp av bl a bottenkvalitetsindex (BQI). Kvalitetssäkring Följande kvalitetssäkringsarbete har utförts: upprättande av försöksprotokoll kontinuerlig kontroll och kalibrering av mätinstrument funktionskontroll av provtagningsutrustning inför provtagning intern kontroll av sortering, vägning, räkning och artbestämning extern kontroll av svårbestämda arter fortlöpande medverkan vid interkalibreringar flera korrekturläsningar/kontroller av data av olika personer Vid inskrivning och beräkningar av data från provtagning och analysprotokoll har inledande kontroll gjorts. Vid överföring till databaslistor har nästa kontroll av data gjorts. Eventuellt avvikande data har kontrollerats mot rådata.

9 . RESULTAT Sediment Sedimentets egenskaper Sedimentdata från årets undersökning presenteras i tabellerna -. För jämförelse har data från tidigare år tagits med. års resultat för torrsubstans och glödförlust låg inom ramen för tidigare års undersökningar (tab & ). Typiskt uppvisade sedimenten i de djupare stationerna (VF :, VF : och VF :) en torrsubstans på ca - % och en glödförlust på - %. De grunda stationerna VF :, VF : och VF : hade sediment med ca - % i torrsubstans och ca,- % i glödförlust. års ovanligt höga glödförlust var vid årets undersökning nere på en normal nivå VF : (, %). Andelen småpartiklar varierade, och de djupare stationerna hade i allmänhet lägre medelkornstorlek än de grundare stationerna (tab ). TABELL. Torrsubstans (TS i %) i sediment -. Station :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, : - -,,,, -,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, TABELL. Glödförlust (GF) i % av TS i sediment -. Station :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, : - -,,,, -,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, TABELL. Andelen partiklar <µm i % - samt medelkorndiametern i µm för åren - i sediment. Station < µm < µm < µm < µm < µm < µm < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,,, : - -,,,, - -,,,,,,,,, :,,,,,,,,,,,,,,,, M

10 Redoxpoyential Eh, mv Redoxpotential - Sedimentdjup, cm Redoxpotential är ett mått på hur väl syresatt ett sediment är. Positiva värden indikerar syresatt (oxiderad) miljö och negativa värden indikerar en miljö med syrebrist (reducerad). I Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder anges cm oxiderat skikt som undre gräns för ett "opåverkat" sediment. Man bör lägga på minnet att mätningarna endast representerar en ögonblicksbild av rådande förhållanden. Samtliga djupa stationer uppvisade en förbättring jämfört med år (fig ). Stationerna VF : och : uppvisade ett tunt oxiderat skikt på ca cm och station VF : hela ca cm oxiderat skikt. Medel - VF : VF : Sedimentdjup, cm FIGUR. Redoxpotentialen (Eh) på - cm sedimentdjup vid stationerna VF :, VF : och VF :. Syresituationen i bottenvattnet Syrehalterna i bottenvattnet spelar en avgörande roll för förekomst av fauna i och på sedimenten. Därför är det viktigt att bilda sig en uppfattning om hur syresituationen varit under hela året vid en given station. Detta är särskilt viktigt på de djupare stationerna, där syrebrist kan förekomma i betydligt större omfattning än på stationer som huvudsakligen befinner sig grundare än språngskiktet. Det utförs tyvärr inga syremätningar vid de djupa stationerna inom VFs hydrografiska kontrollprogram. Bottensyredata för jämförelse till de djupa stationerna VF :, VF : och VF : har därför hämtats från danska undersökningar, vilka numera ligger under Miljøcenter Roskildes ansvar, gjorda på stationer vilka ungefärligt motsvarar VF:s djupa bottenfaunastationer i region och bottendjup (tab ). Information har även hämtats från DMUs (Danmarks Miljøundersøgelser) månatliga rapporter om syrebristsituationen i resund och Bälten (fig ). Bottensyredata för de grunda stationerna (VF :, VF :, VF : och VF :) är hämtade från VF:s eget kontrollprogram via SMHI:s databas SHARK. Syresituationen för de grunda stationerna presenteras vid genomgång av faunan för respektive station. TABELL. Stationer på danska sidan av resund som använts som referenser (se även fig. ) för bottensyre till djupa bottenfaunastationer inom VFs kontrollprogram. Positioner anges i WGS VF : Sedimentdjup, cm Referens till Station Läge Position Djup Mätning utförd av VF: NO Hornbæk, N, E m Fredriksborgs Amt/ Miljøcenter Roskilde VF: Espergærde, N, E m Fredriksborgs Amt/ Miljøcenter Roskilde VF: Hollænderdybet, N, E m Københavns Amt och Kommune/ Miljøcenter Roskilde Bottenfauna, djupa stationer Syresituationen generellt Danska DMU redogör i sina syrebristrapporter årligen för syresituationen i resund under perioden juli-november (fig ). Inga syrebristobservationer (< ml/l) gjordes i resund från juli till augusti, men under september kunde halter nära syrebristnivåer konstateras i Nivå Bugt. Syrebristsituationer kunde konstateras i södra Kattegatt i oktober, men dock inga akuta. November månads mätningar visade på en del syrebristsituationer i området vid och söder om Nivå Bugt amt vid Saltholm (på danska sidan). Men situationen hade förbättrats vid de senste mätningarna i oktober. Hösten visade alltså på icke akuta syresitationer i resund.

11 FIGUR. Syrebristsituationen under perioden augusti-november i resund. Gula symboler indikerar lindrig syrebrist (- ml/l). Röd färg indikerar akut syrebrist (< ml/l). Kartorna är hämtade från DMUs syrebristrapporter för jul- Station VF:, utanför Höganäs. Syresituationen i bottenvattnet vid station, NO Hornbæk (referensstation till VF:), karaktäriseras av återkommande syreminima på höstarna där halterna ofta understiger den kritiska gränsen ( ml/l) vilket innebär att djurlivet tar skada. Under sommaren/hösten låg halterna huvudsakligen inom intervallet - ml/l vilket innebär syrebrist, men halterna understeg aldrig ml/l vilket är gränsen för kraftig syrebrist och då faunan börjar att dö. Det bör noteras att syredata är hämtade från en station som ej ligger på den position där bottenfaunan är provtagen. Kopplingen mellan station och station VF: får anses som något ungefärlig. Stn, NO Hornbæk, m Bottensyrehalt, ml/l, FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station, NO Hornbæk. -jul- -aug- -sep- -okt- -nov- -dec- Antal taxa Annelida Mollusca VF :, antal taxa Arthropoda Antal taxa Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station VF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar.

12 Antal taxa/hugg VF :, antal taxa FIGUR. Linjär regression för antal taxa på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Taxa, VF : Det totala antalet taxa på station VF : hade vid års undersökning åter minskat något, men låg på en relativt hög nivå sett över hela perioden (-)(fig ). Artantalet inom samtliga taxonomiska grupper minskade svagt eller förblev oförändrade. Medelantalet taxa/hugg hade också minskat jämfört med år, dock ej signifikant, men uppvisade en signifikant positiv trend över perioden - med god förklaringsgrad (R =,) (fig ). Perioden - uppvisade dock en negativ trend med moderat förklaringsgrad (R =,) (fig ). p<,; R =, p<,; R =, Antal individer/m Annelida Mollusca VF :, abundans Arthropoda Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Abundans på station VF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer/m FIGUR. Linjär regression för abundans på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. VF :, abundans p<,; R =, p<,; R =,

13 Abundans, VF : Den totala abundansen (individantalet) på VF : visade år på en signifikant minskning jämfört med fjolåret, och låg nu på en låg till moderat nivå (fig ). Samtliga grupper visade på tillbakagångar över det senaste året. Perioden - visade dock på en signifikant ökande trend över perioden (R =,). De senaste sju åren (-) visade på en signifikant negativ trend, som förstärkts (R =,) (fig ). Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension VF :, abundans Predator Antal individer/m FIGUR. Abundans på station VF :, Höganäs uppdelat på födovalsgrupper.. När organismerna indelades efter födoval dominerade suspensionsätare (filtrerare). Samtliga grupper minskade i antal (fig ). Djupdepositionsätare visade på en svag ökning över hela perioden (-), medan både ytdepositionsätare och suspensionsätare verkade ha minskat sedan. MDS- och klusteranalys av abundansens fördelning mellan olika arter visade på årsvisa grupperingar och gradvisa förändringar i sammansättning där närliggande år visade störst likheter med varandra (fig ). Årets abundansdata uppvisade störst likheter med - års resultat. Stress:, Ç Å Ç Å M Ç â â Å Å Ç M M F Ñ Å M M â F Ñ F Ñ â Ñ H Ç â à I à Ñ F H à I H F H H D II I á D á á á D D à B D B B á B B VF : abundans B H F Ñ Ç Å M â à I D á FIGUR. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station VF :. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. Biomassa, VF : Den totala biomassan (exkl. A. islandica) på VF : fortsatte att minska för tredje året i följd (fig ). Minskningen gentemot var liten och ej signifikant. Skillnaden jämfört med år var däremot signifikant. Samtliga taxonomiska grupper minskade förutom musslor och snäckor (Mollusca). Perioden - uppvisade en tydlig och signifikant negativ trend, vilken stärktes (R =,)(fig ).

14 Biomassa g vv/m Annelida Mollusca*,,,, VF :, biomassa Arthropoda Biomassa g vv/m Echinodermata Varia Arctica islandica Totalt FIGUR. Biomassa på station VF :, Höganäs exklusive musslan Arctica islandica (*), uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. A. islandica anges i totalen med blå färg. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. VF :, biomassa* Biomassa g/m NS; R =, p<,;r =, FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. A. islandica) på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Födovalsgruppernas biomassa har dominerats av suspensionsätare över hela undersökningsperioden och fördelningen mellan de olika grupperna har varit relativt likartad (fig ). År visade på minskningar hos suspensionsätare och ökat antal predatorer (fig ).Index, VF : Samtliga index minskade något jämfört med års resultat (tab ). Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* VF :, biomassa* Predator Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa på station VF :, Höganäs, exklusive musslan Arctica islandica*, uppdelat på födovalsgrupper..

15 TABELL. Diversitets- och jämnhetsindex för station VF : under perioden -. VF : Shannon-Wiener, H,,,,,,,,,,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,,,,,,,,,,, ämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,,,,,, Station VF :, utanför Helsingborg Syresituationen för bottenvattnet vid station, Espergærde, präglas av återkommande syreminima under hösten, ofta med halter understigande ml/l. Perioden mellan de två senaste provtagningarna (maj -maj ) visade åter på relativt godartade förhållande utan akuta syrebristsituationer (< ml/l) likt - (fig ). Man bör notera att fauna stationens djup ( m) överstiger den danska referensstationen med m, vilket innebär att syreförhållandena kan ha varit mer ansträngda vid bottenfaunalokalen jämfört med den danska stationen. Taxa, VF : Totala antalet taxa på stationen hade återhämtat sig något från fjolårets låga notering från Stn, Espergærde, m Bottensyrehalt, ml/l, -jul- -aug- -sep- -okt- -nov- -dec- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station, Espergærde. Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda VF :, antal taxa Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station VF :, Helsingborg, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. taxa till taxa (fig ). Dock får artantalet betraktas som lågt jämfört med perioden -. Vad gäller medelartantal per hugg sågs ingen signifikant trend över perioden -, men en tydlig och signifikant negativ trend sågs över åren - (R =,)(fig ).

16 Antal taxa VF :, antal taxa NS; R <, p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för artantal per hugg på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundans, VF : Abundansen på station VF : hade åter minskat något efter fjolårets svaga ökning, men dock ej signifikant (fig ). Minskningar sågs hos tagghudingar och kräftdjur. Abundansen visade trots fortsatta minskningar fortfarande på en signifikant positiv trend över perioden - men med lägre förklaringsgrad (R =,). Perioden - visade däremot på en signifikant minskande trend (R =,) (fig ). Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda VF :, abundans Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Abundans på station VF :, Helsingborg, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer/m p<,; R =, p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för abundans på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. VF :, abundans

17 Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator VF :, abundans Antal individer/m FIGUR. Abundans på station VF :, Helsingborg, uppdelat på födovalsgrupper.. Samtliga födovalsgrupper minskade över det senaste året (fig ). Minskande trender sedan kunde skönjas för samtliga grupper. MDS-analys av abundansdata visade att årets data visade störst likhet med de senaste årens data (fig ). Grafen visar på en gradvis förändring över hela perioden -. Stress:, Ñ VF : abundans B D á D D á I á ái I à à I â àà Ç â âmm Ç Çâ Å Ç M M M Å Å Å F F Ñ F F F Ñ Ñ B H BB H B B H Ñ H H F Ñ Ç Å M â à I D á FIGUR. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station VF :. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. Annelida Mollusca*, Arthropoda VF :, biomassa Biomassa g vv/m,, Biomassa g vv/m Echinodermata** Varia Modiolus modiolus Echinocardium cordatum Arctica islandica Totalt FIGUR. Biomassa på station VF :, Helsingborg uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt, exklusive musslorna Arctica islandica & Modiolus modiolus*, samt sjöborren Echinocardium cordatum**. Observera att skalorna varierar. Biomassa, VF : Den totala biomassan (exkl. A. islandica, M. modiolus och E. cordatum) har varit relativt jämn men något minskande sedan (fig ). Storväxta och ojämnt förekommande arter såsom A. islandica, E. cordatum och även i år hästmussla (Modiolus modiolus) dominerar biomassan och redovisas separat. Årets biomassa (exkl. "stora arter") hade minskat, dock ej signifikant, jämfört med fjolåret.

18 Biomassa g vv/m p<,; R =, NS; R =, VF :, biomassa* FIGUR. Linjär regression för biomassa (* exkl. A. islandica och E. cordatum) och tid på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Den signifikant ökande trenden över perioden - försvagades något (R =,)(fig ). Suspensionsätarna har dominerat andelsmässigt (år undantaget) på station VF : under perioden -. sågs minskningar hos samtliga grupper (fig ). Index, VF : Shannon-Wieners och Margalefs index ökade något medan ämnhetsindex låg oförändrat (fig ). Biomassa g vv/m Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Suspension* Modiolus modiolus Predator VF :, biomassa FIGUR. Biomassa på station VF :, Helsingborg, exklusive musslan A. islandica*, och sjöborren E. cordatum**, uppdelat på födovalsgrupper..,,,, Shannon-Wiener, H' Margalef, d,,,,,,,, VF :, index ämnhet, E FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station VF :.

19 Station VF :, yttre Lommabukten. Syresituationen vid station, Hollænderdybet, (referensstation till VF :) visade under det gångna året på något ansträngda förhållanden med perioder av syrebrist (- ml/l), men inga observationer med akut syrebrist (< ml/l) (fig ). Situationsbeskrivningen får ses som en ungefärlig områdesbeskrivning för station VF :. Stn, Hollænderdybet, m Bottensyrehalt, ml/l, -jul- -aug- -sep- -okt- -nov- -dec- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station, Hollænderdybet. Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda VF :, antal taxa Varia Totalt FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Taxa, VF : Antalet taxa hade återhämtat sig ytterligare något från års låga nivå till totalt arter (fig ). kningar i artantal sågs hos borstmaskar (Annelida) och musslor/snäckor Mollusca), medan de mer artfattiga grupperna kräftdjur (Arthropoda) och vriga (Varia) minskade. Medelartantalet ökade också något, men ej signifikant över det senaste året från, till, arter per prov. En nätt och jämnt signfikant positiv trend sågs för medelartantalet över perioden - (fig )

20 Antal individer/m Antal individer/m Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda VF :, abundans VF :, antal taxa NS; R =, p=,; R =, FIGUR. Linjär regression för artantal per hugg och tid på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Varia Totalt FIGUR. Abundans på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer/m NS; R =, Abundans, VF : Abundansen hade minskat signifikant jämfört med års notering (fig ). Årets minskning sågs främst hos Annelida och Arthropoda. De under några år så dominerande Polydora spp. hade minskat ytterligare och förekom i moderata mängder. En signifikant positiv trend sågs för perioden - (fig ). Kräftdjuret Diastylis rathkei hade minskat tydligt vid årets undersökning (fig ). VF :, abundans p=,; R =, FIGUR. Linjär regression för abundans och tid på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.

21 Diastylis Polydora & Scoloplos Abra alba vriga FIGUR. Abundans på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat dels på arterna Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga taxa. Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension VF :, abundans Predator Antal individer/m FIGUR. Abundans på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper.. Abundansen har dominerats av yt- och djupdepositionsätare genom hela perioden. Årets resultat visade på tydliga tillbakagångar av just dessa grupper (fig ). MDS- och klusteranalys av abundansdata visade på årsvisa grupperingar och att perioden - skiljer sig från perioden - samt - (fig ). Stress:, VF : abundans Ç Ç Ç Å - B Ç - B Ç B B Å Ñ H H Ñ Å Å â â M â B M â H Ñ Ñ M M F M H Ñ F H F I F I á I F I D á D á à D D á à á à à D à B H F Ñ Ç Å M â à I D á FIGUR. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station VF :. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet.

22 Biomassa, VF : Den totala biomassan år (exkl. A. islandica och N. antiqua) hade minskat, men ej signifikant jämfört med år (fig ). Samtliga huvudgrupper minskade, förutom Mollusca. Biomassan uppvisade fortsatt en signifikant negativ trend över perioden -, dock med låg förklaringsgrad (R =,)(fig ). Tidigare dominerande arter (fig ) uppvisade relativt låg biomassa. Biomassa g vv/m Annelida Mollusca* Arthropoda VF :, biomassa Biomassa g vv/m Varia Totalt* FIGUR. Biomassa (*exklusive Arctica islandica och Neptunea antiqua) på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g vv/m p=,; R =, FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. A. islandica och N. antiqua) och tid på station VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. VF :, biomassa* NS; R =, Biomassa g vv/m Diastylis Polydora & Scoloplos Abra alba vriga FIGUR. Biomassa (*exklusive Arctica islandica och Neptunea antiqua) på station VF :, yttre Lommabukten, uppdelat på arterna Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga taxa.

23 Biomassa g vv/m VF :, biomassa Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator* FIGUR. Biomassa på station VF :, yttre Lommabukten, (*exklusive Arctica islandica och Neptunea antiqua), uppdelat på födovalsgrupper.. TABELL. Diversitets- och jämnhetsindex för station VF :. VF : Shannon-Wiener, H,,,,,,,,,,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,,,,,,,,,,, ämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,,,,,, Biomassan fördelad på födovalsgrupperna visade på en tydlig minskning av ytdepositionsätare och i övrigt relativt oförändrat (fig ). Index, VF : Samtliga index ökade något, till följd av minskat individantal i kombination med ökat totalt artantal (tab ). Djupa stationer, totalt - För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har data från de djupa stationerna samgrupperats årsvis för perioden -. Djupa stationer innefattar stationerna VF :, VF : och VF : vilka huvudsakligen befinner sig i en miljö som ligger nedom språngskiktet, vilket innebär en högre salthalt samt mindre variation i temperatur över året. Antal individer/m Abundans Biomassa g vv/m Djupa stationer VF Biomassa* Antal taxa Antal taxa FIGUR. Antal taxa per replikat, abundans och biomassa (** =exkl. Arctica islandica, Modiolus modiolus, Neptunea antiqua och Echinocardium cordatum) för djupa stationer (VF :, VF : och VF :). Felstaplar anger standardfel. Taxa Antal taxa i medeltal per hugg hade vid årets undersökning minskat, men ej signifikant, jämfört med förra året () och låg alltjämt på en låg nivå jämfört med perioden - (fig ). Medelantalet taxa per hugg visade på en svag, signifikant uppåtgående trend för perioden - (fig )(R =,).

24 Abundans Abundansen på de djupa stationerna hade år minskat, men ej signifikant, till en relativt låg nivå (fig ). Abundansen på de djupa stationerna hade trots detta en svag, signifikant uppåtgående trend för perioden - (R =,) (fig ), men även en signifikant negativ trend för perioden -. Biomassa exkl. stora arter Biomassan (exkl. "storväxta arter") har ökat successivt över perioden -o, men sedan minskat (fig ). Årets biomassa var lägre än fjolårets, men skilde sig inte statistiskt. Biomassan uppvisade en mycket svag (R =,), men signifikant ökande trend för hela perioden - (fig ). FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på djupa stationer inom VF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Antal individer/m Djupa stationer, abundans p<,; R =, p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för biomassa och tid på djupa stationer inom VF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Biomassa g vv/m Biomassa g vv/m Djupa stationer, biomassa p=,; R =, NS; R =, FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på djupa stationer inom VF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal taxa Antal taxa Djupa stationer, antal taxa p<,; R =, NS; R =,

25 Bottenfauna, grunda stationer Station VF :, södra Lundåkrabukten. Syresituationen var fortsatt god och endast en notering under ml/l observerades under det gångna året (fig ). VF : Bottensyrehalt, ml/l, -maj- -jun- -jul- -aug- -sep- -okt- -nov- -dec- -jan- -feb- -mar- -apr- -maj- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station VF :, södra Lundåkrabukten. Antal taxa totalt Annelida Mollusca Arthropoda VF :, antal taxa Antal taxa totalt,,,, Varia Totalt - FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station VF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. - Taxa, VF : Antalet taxa hade vid års undersökning minskat något (ej sign.) jämfört med fjolåret (fig ). Medelartantalet hade också minskat något men ej signifikant. Inga signifikanta trender förelåg. Abundans, VF : Abundansen visade på en tydlig ökning jämfört med år, men inte signifikant pga stor spridning mellan proven (fig ). Grupp Mollusca låg bakom den huvudsakliga ökningen (f.f.a. en art; tusensnäckan Peringia ulvae (tidigare Hydrobia)) och de förändringar som sker inom denna grupp dominerar förändringar i totalabundansen. I övrigt små minskningar jämfört med fjolåret. Inga trender kunde konstateras i det variabla materialet.

26 Antal individer/m Annelida Mollusca VF :, abundans Arthropoda Antal individer/m FIGUR. Abundans (individtäthet) på station VF :, södra Lundåkraabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Ytdeposition Djupdeposition Suspension* VF :, abundans Predator Echinodermata Varia Totalt - - FIGUR. Abundans på station VF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper.. Födovalsgruppsmässigt dominerades station VF : av ytdepositionsätare/herbivorer, som helt dominerades av tusensnäckan (fig ). I övrigt noterades minskande antal. Biomassa, VF : Den totala biomassan (exkl. blåmussla, Mytilus edulis) minskade något år jämfört med fjolåret (fig ). Musslor och snäckor (Mollusca) stod huvudsakligen för förändringen, och i övrigt sågs ökningar hos borstmaskar. Inga trender sågs hos biomassan. Biomassa g vv/m Annelida Mollusca*,,,,, VF :, biomassa Arthropoda Biomassa g vv/m Echinodermata,,, Varia Totalt* FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar.

27 Biomassa g vv/m Ytdeposition,,,,,, Djupdeposition Suspension* VF :, biomassa Predator FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper.., Shannon-Wiener, Margalefs index,,, ämnhetsindex,,,,,,,,,, - - FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station VF :. - Suspensionsätare minskade och ytdepositionsätare ökade jämfört med fjolåret (fig ). Hela perioden (-) har varit relativt variabel vad gäller de funktionella gruppernas biomassa. Index, VF : Samtliga index minskade till följd av ökat individantal hos en eller ett fåtal arter och utan ökat artantal (fig ). Både Shannon-Wieners och ämnhetsindex visade nu på låga nivåer. Station VF :, inre Lommabukten. Trots det ringa vattendjupet på station VF : har kritiska syrehalter i bottenvattnet registrerats vid ett flertal tillfällen på senhösten, senast år /. Årets syremätningar visade på goda syreförhållanden. Samtliga uppmätta syrehalter låg över ml/l (fig ). Bottensyrehalt, ml/l VF:, -maj- -jun- -jul- -aug- -sep- -okt- -nov- -dec- -jan- -feb- -mar- -apr- -maj- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station VF :.

28 Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda VF :, antal taxa Antal taxa Varia Totalt FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station VF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Taxa, VF : Totala antalet taxa på stationen hade vid årets undersökning ökat för tredje året i rad till hela taxa (fig ). Kräftdjuren (Arthropoda) ökade. Medelantalet taxa/hugg hade också ökat men dock ej signifikant jämfört med fjolåret. I och med årets ökning sågs en svag, men signifikant positiv trend för hela perioden (-), och en tydlig signifikant positiv trend för perioden - (fig ). Antal individer/m Abundans, VF : Den totala abundansen år minskade marginellt (ej sign.) jämfört med år men låg alltjämt på en hög nivå sett över hela perioden (-) (fig. ). Kräftdjuren visade på en tydlig ökning över det senaste året. Årets resultat stärkte den siginifikanta, positiva trend som även tidigare noterats (R =,). De senaste årens observerade negativa trend sågs ej vid årets undersökning (fig ). p=,; R =, p=, R =, VF :, antal taxa FIGUR. Linjär regression för antal taxa per hugg och tid på station VF :, inre Lommabukten, inom VF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda Totalt VF :. abundans FIGUR. Abundans (individtäthet) på station VF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel.

29 Antal individer/m p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på station VF :, inre Lommabukten, inom VF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. VF :, abundans NS; R =, Antal individer/m Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension VF :, abundans Predator FIGUR. Abundans på station VF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper.. Stationens abundans dominerades liksom tidigare år helt av ytdepositionsätare/herbivorer (i huvudsak tusensnäckor). Predatorer ökade tydligt över det senaste året (fig ). Biomassa, VF : Totalbiomassan (exkl. Mytilus edulis) visade vid års undersökning på en i stort sett oförändrad biomassa (fig ). Biomassan låg alltjämt på en moderat nivå och ökningar konstaterades för kräftdjur, vilka har ökat tre år i följd. Ingen trend sågs över hela perioden (-), men en svag, men signifikant negativ trend förelåg för perioden - (R =,) (fig ). Biomassa g vv/m Annelida Mollusca*,,,,, Arthropoda Totalt* VF :, biomassa FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g vv/m NS(p=,); R =, VF :, biomassa* p=,; R =, FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. M.. edulis) och tid på VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.

30 Ytdepositionsätare dominerade och ökade svagt jämfört med år (fig ), och suspensionsätare (exkl. M. edulis) minskade något jämfört med fjolåret. Index, VF : Shannon-Wieners och ämnhetsindex låg i stort sett oförändrade medan Margalefs index ökade något (tab ). Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* VF :, biomassa Predator Biomassa g vv/m TABELL. Diversitets- och ämnhetsindex för station VF :. FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. VF : Shannon-Wiener, H,,,,,,,,,,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,,,,,,,,,,, ämnhetsindex, E,,,,,,,,,,,,,,,,, Station VF :, utanför Spillepeng Stationen har uppvisat goda syreförhållanden under hela perioden - med samtliga observerade syrehalter över ml/l. Årets (-) syreförhållanden var goda och samtliga halter över ml/l (fig ). Bottensyrehalt, ml/l VF :, -maj- -jun- -jul- -aug- -sep- -okt- -nov- -dec- -jan- -feb- -mar- -apr- -maj- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station VF :, Spillepeng.

31 Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Totalt VF :, antal taxa FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station VF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. VF :, antal taxa Antal taxa per hugg FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. p<,; R =, NS; R =, Taxa, VF : Det totala antalet taxa har ökat svagt under perioden (-). Antalet taxa år hade ökat något jämfört med fjolåret men låg i nivå med de senare åren i perioden (bortsett från år )(fig ). Den positiva och signifikanta trenden (R =,) över hela undersökningsperioden (-) för medelantalet taxa per hugg stärktes i och med årets uppgång (fig ). Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda Totalt VF :, abundans FIGUR. Abundans (individtäthet) på station VF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer/m Ytdeposition/herbivor Suspension VF :, abundans Djupdeposition Predator FIGUR. Abundans på station VF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper.

32 Abundans, VF : Abundansen vid station : har minskat under ett flertal år, men visade år på en tydlig ökning (icke signifikant pga av storspridning mellan delproven) (fig ). Detta berodde i huvudsak på att den dominerande tusensnäckan hade ökat. Hela perioden (-) präglas av stora variationer i abundans mellan åren och domineras totalt av variationer i tusensnäckans förekomst. Inga trender sågs i materialet. Stationen dominerades av ytdepositionsätare/herbivorer som ökat från ca individer/ m till nästan. Djupdepositionsätare och predatorer minskade dock (fig ). Biomassa g vv/m Annelida Mollusca* Arthropoda VF :, biomassa Totalt* FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Biomassa g vv/m Ytdeposition/herbivor VF :, biomassa Suspension* Djupdeposition Predator FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. Biomassa, VF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) låg i stort sett kvar på års nivå (fig ). Borstmaskar (Annelida) minskade dock tydligt. Ingen trend erhölls vid regressionsanalys. Födovalsgruppsfördelningen av biomassa (exkl. M. edulis) visade på dominans av ytdepositionsätare som ökat, och minsking av suspensionsätare vid årets undersökning (fig ). Predatorerna minskade tydligt. Index, VF : Samtliga index för års undersökning uppvisade tydliga minskningar (tab ). TABELL. Diversitets- och ämnhetsindex för station VF :. VF : Shannon-Wiener, H,,,,,,,,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,,,,,,,,, ämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,,,,

33 Station VF :, utanför Klagshamn. Station VF : uppvisade goda syreförhållanden med halter över ml/l under hela det gångna året (fig ). VF : Bottensyrehalt, ml/l, FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station VF :. Taxa, VF : Totala antalet taxa låg kvar på en hög nivå (fig ). Medelantalet arter (taxa) per prov hade ökat tydligt, och signifikant, över det senaste året. Perioden - visade på en signifikant positiv trend (R =,) (fig ). Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda VF :, antal taxa, Varia Totalt,, -maj- -jun- -jul- -aug- -sep- -okt- -nov- -dec- -jan- -feb- -mar- -apr- -maj- FIGUR. Totalt antal taxa på station VF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. VF :, antal taxa NS; R =, p<,; R =, Antal tax per hugg FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.

34 Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda VF :, abundans Varia Totalt FIGUR. Abundans (individtäthet) på station VF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Abundans, VF : Abundansen låg i stort sett på samma nivå som (fig ). Endast smärre förändringar sågs hos de taxonomsika grupperna. Inga signifikanta trender kunde ses i materialet (fig ). Den dominanta födovalsgruppen ytdepositionsätare/herbivorer låg oförändrad. De mer fåtaliga grupperna djupdepositionsätare, suspensionsätare och predatorer visade dock alla på markanta minskningar i individantal (fig ). VF :, abundans NS; R =, NS; R =, Antal individer/m FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på VF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator VF :, abundans FIGUR. Abundans på station VF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper.

35 Annelida Mollusca* Arthropoda VF :, biomassa Biomassa g vv/m Biomassa g vv/m,,,,,,,,,, Varia Totalt* FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa, VF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) förblev i stort sett oförändrad jämfört med fjolåret. Annelida minskade något, medan övriga ökade svagt (fig ). Inga trender förelåg. Andelen ytdepositionsätare fortsatte att dominera. Suspensionsätare låg kvar på fjolårets låga nivå. Både djupdepositionsätare och predatorer minskade (fig ). Index, VF : Samtliga index visade på små förändringar, och låg på en relativt hög nivå för hela perioden (-) (fig ). Biomassa g vv/m Ytdeposition/herbivor,,,,, Djupdeposition Suspension* Predator VF :, biomassa FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station VF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper.,,, Shannon-Wiener,, Margalefs index,,, VF :, index ämnhetsindex,,,,,,,,,,, FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station VF :.

36 Grunda stationer, totalt För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har de grunda stationerna lagts samman årsvis för perioden -. Gruppen grunda stationer innefattar stationerna VF :, VF :, VF : och VF : vilka ligger relativt grunt och huvudsakligen befinner sig ovan språngskiktet (haloklinen) och därmed i en brackvattenartad miljö med tydliga temperaturskillnader över året. Taxa Medelantalet taxa har ökat kontinuerligt i stort sett hela -talet, med enstaka, avvikande år, såsom års resultat (fig ). Mycket svaga, men positiva trender förelåg för hela perioden (-) och även för senare delen av perioden (-)(fig ). Abundans Abundansen ökade (ej sign.) över det senaste året och låg nu på en hög nivå (fig ). En mycket svag (R =,), positiv trend konstaterades för perioden - (fig ). FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på Grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Antal individer/m p=,; R =, NS; R =, Grunda stationer, abundans Antal taxa Antal taxa p=,; R =, p>,; R =, Grunda stationer, antal taxa FIGUR. Linjär regression för artantal per replikat och tid på Grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. FIGUR. Antal taxa per hugg, abundans och biomassa (* =exkl. Mytilus edulis) för grunda stationer (VF :, VF : och VF : och VF :). Felstaplar anger standardfel. Antal individer/m Abundans Biomassa g vv/m Biomassa* Antal taxa per hugg Antal taxa Grunda stationer VF

37 Biomassa exkl. stora arter Biomassan minskade svagt (ej sign.) över det senaste året, men låg alltjämt på en relativt hög nivå (fig ). Svaga, men signifikanta, negativa trender konstaterades för perioden - (R =,) samt för perioden - (R =,) (fig ). Tillståndsklassning I Havs och Vattenmyndighetens Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten anges kriterier för tillståndsklassning och påverkansgrad för mjukbottenfauna i Västerhavet samt i stersjön. Enligt EUs vattendirektiv skall status för kustnära havsområden bedömas baserat på klassificering av bl a bottenfauna. Aktuell metod för bedömning av miljötillståndet hos mjukbottenfaunan (Blomqvist et. al., ) innebär att status bedöms med ett index, BQI (Benthic Quality Index), där det tas hänsyn till förekommande arters olika känslighetsgrad. Enligt metoden skall status bedömas för varje sk vattenförekomst. resund är indelat i flera olika vattenförekomster, som delas in i två olika fraktioner: - m djup och > m djup enligt indelning i typområden av SMHI. Minst fem stationsmedelvärden per vattenförekomst behövs för att räkna fram ett index. Då index beräknas för stationerna inom VF:s kontrollprogram blir man varse att kontrollprogrammet inte når upp till fem stationer för vattenförekomsten. Endast två stationer ligger nedom m djup, och en av de övriga ligger ovan fem m djup. Det klargörs också att station VF : ( m djup) inte faller inom ramen för den grunda stationen då artförekomsten snarare drar åt den djupa områdestypen. De grunda stationerna inom programmet harmonierar bättre med stersjöns känslighetslista trots att de geografiskt ska höra till Västerhavet och därmed bedömas efter denna lista. Trots flera avsteg från de uppställda villkoren har BQI räknats fram per station och år för perioden -. Indexet presenterar ändå på ett känsligare sätt tillståndet jämfört med traditionella index och klassificeringar. Bedömningen blir således något ungefärlig. Ytterligare svårigheter med att passa in olika lokaler i modellen är resundsregionens läge på gränsen mellan område Västerhavet och område stersjön. Som ett komplement till mjukbottenfaunaklassningen bedöms även syresituationen på stationerna under det gångna året. FIGUR. Linjär regression för biomassa exkl. Mytilus och tid på grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Biomassa g vv/m Biomassa g vv/m p=,; R =, p<,; R =, Grunda stationer, biomassa