UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
|
|
- Carina Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; toxicon@toxicon.com
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sammanfattning.... Inledning.... Metodik Provtagning... Bearbetning... Jämförelsedata... Statistisk bearbetning... Kvalitetssäkring.... Resultat Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Diskussion Sediment...7 Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Referenser Bilagor...
3 . SAMMANFATTNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund har genomförts i ÖVF:s regi i nuvarande utformning sedan. Årets provtagningar genomfördes den 7:e och :e april med undersökningsfartyget Sabella. Sediment Sedimentdata och redoxdata vid årets undersökning låg inom ramen för hela undersökningsperioden. Kornstorleksanalyserna visade på något finare sediment vid årets undersökning gentemot fjolårets. Station ÖVF : avvek med finare sediment och högre glödförlust än normalt. Bottenfauna, djupa stationer Station ÖVF : uppvisade god status vad gäller abundans, biomassa och antal taxa. Nivån för samtliga parametrar var hög sett över hela undersökningsperioden (-). Station ÖVF : visade på abundans och biomassa som låg på normala nivåer sett över hela undersökningsperioden och i nivå med års undersökningar. Något försämrade syreförhållanden och tillbakagångar hos några av grupperna (Arthropoda och Annelida) kan tyda på negativ påverkan under det gångna året. Index indikerade dock på god status. Bottenfaunan på station ÖVF :9 förändrades markant mellan och års provtagningar och har sedan dess dominerats av ett fåtal arter. Den kraftiga dominansen av dessa arter började mattas av vid årets undersökning. Samtliga av dessa dominerande arter minskade i antal och övriga arter ökade både i antal och biomassa. En allmänt bättre syrestatus och ökat antal taxa/replikat samt oförändrad abundans och biomassa karaktäriserade djupstationerna sammantaget för de gångna året. Nivåerna för taxa och abundans låg alltjämt högt och biomassan på en lägre men normal nivå. Abundansen visade på en svag, men stigande trend över perioden. Detta berodde till stor del på den relativt höga abundansen på station ÖVF :9 de tre senaste åren. Bottenfauna, grunda stationer Station ÖVF : uppvisade en något försämrad status med färre antal taxa och fler men mindre individer, och vikande index. Positivt var att kräftdjuren (Arthropoda) ökade i antal taxa, abundans och biomassa. Station ÖVF : uppvisade minskningar inom samtliga parametrar och minskande trender för abundans och biomassa, vilka låg på relativt låga nivåer. Index visade också på minskningar. Årets resultat tyder på en något försämrad status för bottenfaunan, men trots de generella försämringarna ökade kräftdjuren både i antal och biomassa, vilket var positivt. Station ÖVF : uppvisade normalt antal taxa, hög abundans och biomassa jämfört med hela perioden -. Då syresituationen inte skilde sig åt jämfört med fjolåret skulle en högre organisk halt och ett finare sediment kunna vara orsak till produktionsökningen jämfört med tidigare år. Även på station ÖVF : konstaterades en förbättrad status vid årets undersökning jämfört med år, med bottenfaunaparametrar på en för stationen hög nivå. Samtliga parametrar inklusive index visade på ökningar över det senaste året. Sammanslagna till en grupp uppvisade de grunda stationernas parametrar medelhöga eller höga värden vilket indikerade en generell stabilisering/uppgång på grunda bottnar i Öresund. Stationerna uppvisade olika mönster där de nordligare stationerna i Lundåkrabukten (ÖVF :) och i centrala Lommabukten (ÖVF :) uppvisade försämringar i status, och där de sydligare stationerna i södra Lommabukten (ÖVF :) och utanför Klagshamn (ÖVF :) uppvisade förbättrad status. Noterbart var att alla stationerna visade på en ökad förekomst av kräftdjur vilka är känsliga för ansträngda syreförhållanden.
4 . INLEDNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund har genomförts i ÖVF:s regi i nuvarande utformning sedan. Undersökningarna under perioden - genomfördes av PAG Miljöundersökningar och under år - av Toxicon AB. Provtagningarna år utfördes, liksom tidigare år (-), på 7 stationer; ÖVF:, ÖVF:, ÖVF:, ÖVF:, ÖVF:9, ÖVF: (endast -) och ÖVF:. Stationernas positioner framgår av tabell och figur. Tabell. Bottenfaunastationernas djup och positioner angivna i WGS-. Delområde Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud Höganäs ÖVF : 7 7 Helsingborg ÖVF : Lundåkrabukten ÖVF: 7 7 Lommabukten ÖVF : ÖVF :9 ÖVF : 9 Höllviken ÖVF :. METODIK Provtagning Provtagningarna genomfördes den 7:e till den :e april med undersökningsfartyget Sabella. Vid varje station togs fem replikat med hjälp av en modifierad Smith-McIntyre bottenhuggare (, m provtagningsyta). Proverna sållades försiktigt i mm såll och konserverades i 9 %-ig etanol. På varje station avskiktades ett ytsedimentprov (- cm sedimentdjup) från en sedimentpropp tagen med Haps-corer. Dessa prover frystes omedelbart för senare analys. Redoxpotentialen i sedimentet mättes i sedimentproppar tagna med Haps-corer på stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9. Redoxmätningarna utfördes enligt anvisningar från interkalibrering för västkusten 99. Bearbetning I laboratorium sorterades, räknades (abundans) och artbestämdes faunan under preparermikroskop. Genomlysningsmikroskop användes vid behov. Faunans våtvikt (biomassa) bestämdes efter torkning på absorberande papper. Mollusker vägdes med skal och skallängden på samtliga individer av musslan Abra nitida bestämdes. Sjöborrar punkterades och tömdes på vätska innan vägning. Allt material delades upp per organismgrupp för slutförvaring på Zoologiska Museet i Lund. Sedimentproverna (- cm) analyserades med avseende på torrsubstans och glödförlust samt kornstorleksfördelning, vilken utfördes av AB LMI, Helsingborg. All hantering och analys följde rekommendationer för provtagning och behandling av huggprover vid svenska västkusten (enligt PMK). Svårbestämda arter verifierades av Klaus Weile, Dansk Biologisk Laboratorium, Danmark. Jämförelsedata Som jämförelsedata bakåt i tiden användes ÖVF:s egna undersökningar från 9 och framåt samt undersökningar gjorda av Sydlänens kustundersökningar (SKU) från 97-talet på motsvarande lokaler. Endast medelvärdesdata fanns tillgängliga för perioden Data har hämtats från ÖVF:s årsrapporter från 9 och framåt, och SKU-data har hämtats från bilagor i ÖVF:s årsrapport 99. Samtliga summeringar och uträkningar av index är dock omgjorda, varför smärre skillnader gentemot respektive årsrapport kan förekomma.
5 HÖGANÄS ÖVF : stn 9 stn HELSINGBORG ÖVF : LANDSKRONA ÖVF : stn ÖVF :9 ÖVF : ÖVF : MALMÖ ÖVF : Figur. Bottenfaunastationer som ingår i ÖVFs kontrollprogram år (gula punkter) samt danska hydrografistationer (gröna punkter) för bedömning av syrehalter.
6 Statistisk bearbetning Fullständig statistisk bearbetning genomfördes endast för perioden - då rådata på replikatnivå ej fanns tillgänglig för tidigare undersökningar (97-99). Medelvärden för biomassa och abundans jämfördes dels för huvudgrupperna (Annelida, Mollusca, Arthropoda, Echinodermata och Varia) och dels för födogrupper (enligt Josephson, samt opubl. data). I vissa fall jämfördes även antal taxa per hugg. Variansanalys utfördes på total biomassa och abundans mellan olika år med gräns för statistisk signifikansnivå vid p<,. Regressionsanalys utfördes för hela undersökningsperioden, och i vissa fall valda perioder inom denna, med signifikansgräns vid p<,. Multidimensional Scaling (MDS) och klusteranalys utfördes för abundansdata på de djupa stationerna. Statistikmjukvaran SYSTAT har använts vid alla analyser. Diversitetsindex (Margalefs och Shannon-Wieners) och Jämnhetsindex räknades fram för jämförelser med tidigare undersökningar. Ytterligare ett index ingick i årets rapport, nämligen "Benthic Quality Index" (BQI) (Rosenberg et al, ) vilket är ett nytt försök till att klassificera bottenfaunans komposition. Kvalitetssäkring Följande kvalitetssäkringsarbete har utförts: upprättande av försöksprotokoll kontinuerlig kontroll och kalibrering av mätinstrument funktionskontroll av provtagningsutrustning inför provtagning intern kontroll av sortering, vägning, räkning och arbestämning extern kontroll av svårbestämda arter fortlöpande medverkan vid interkalibreringar flera korrekturläsningar/kontroller av data av olika personer Vid inskrivning och beräkningar av data från provtagning och analysprotokoll har inledande kontroll gjorts. Vid överföring till databaslistor har nästa kontroll av data gjorts. Eventuellt avvikande data har kontrollerats mot rådata.. RESULTAT Sediment Sedimentets egenskaper Sedimentdata från årets undersökning presenteras i tabellerna -. För jämförelse har data från tidigare år tagits med. Årets resultat för torrsubstans och glödförlust låg inom ramen för tidigare års undersökningar (tab & ). Typiskt uppvisade de djupare stationerna (ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:9) en torrsubstans på ca % och en glödförlust på - %. De grunda stationerna (ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:) hade sediment med ca % i torrsubstans och ca, % i glödförlust. Ett undantag var den högre glödförlusten på station ÖVF :. Andelen småpartiklar har under åren varit mer variabel, men relativt tydligt skilde sig de djupare stationerna från de grundare med en högre andel småpartiklar och en lägre Tabell. Torrsubstans (TS) i sediment -. Station 99 ÖVF :, 7,,9 7,,7 9,,7,, ÖVF :,7 9,,7,,,, 9,7 9,9 ÖVF :,,,, 7,,,, 7, ÖVF : 7, 7, 77, 7,, 7,, 7, 7,7 ÖVF :9,7,,,7 7,7,,9,,7 ÖVF : ,, 77, 9,7 -,, ÖVF : 77,9 79,,7, 7, 7, 79,9 7, 7,7
7 medelkorndiameter. Station ÖVF : avvek även vad gäller kornstorlek med en relativt hög andel småpartiklar och en låg medelkorndiameter (tab ). Tabell. Glödförlust (GF) i % av TS i sediment -. Station 99 ÖVF :,,,,,,,,, ÖVF :,7, 7,,9,9,,9,, ÖVF :,,,,7,,7,,9, ÖVF :,,,,,9,,,7,7 ÖVF :9 7,,9, 9,,,,,, ÖVF : - -,9,,, -,, ÖVF :,7,,7,,,9,,,7 Tabell. Andelen partiklar med diameter <µm i % - samt medelkorndiametern i µm för åren - i sediment. Station 99 < µm < µm < µm < µm < µm < µm < µm M < µm M < µm M ÖVF : 7, 7,, 9,, 9,,,, ÖVF : 7,, 7,7,,, 7, 9,,7 9 ÖVF :,9,,,,,7,, 7, ÖVF : 9,,,, 7,,,, 7, ÖVF :9,7 7,,,7,9,, 7 9, 9,7 ÖVF : - -,,,, - -,, 9 ÖVF :,7,,,,,7,,, Redoxpotential Eh, mv ÖVF: Redoxpotential Eh, mv - ÖVF: Redoxpotential Eh, mv - 7 Sedimentdjup, cm ÖVF:9-7 Sedimentdjup, cm 7 Sedimentdjup, cm Figur. Redoxpotentialen (Eh) på - cm sedimentdjup vid stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9 under åren
8 Redoxpotential Redoxpotentialen låg generellt i nivå med tidigare års mätningar (fig ). På samtliga uppmätta stationer (ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:9) registrerades oxiderade förhållanden ner till minst cm sedimentdjup. Syresituationen i bottenvattnet Det utförs inga syremätningar på de djupare stationerna inom ÖVFs kontrollprogram. Referensdata till de djupa stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9 har därför hämtats från danska undersökningar, utförda av Fredriksborgs Amt och Köpenhamns Amt och Köpemhamns Kommun, gjorda på stationer vilka motsvarade ÖVF:s djupa bottenfunastationer i region och bottendjup (tab ). Bottensyredata för de grunda stationerna (ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :) är hämtade från ÖVF:s eget kontrollprogram via SMHI:s databas SHARK. Tabell. Stationer på danska sidan av Öresund som använts som referensstationer (se även fig. ) för bottensyre till djupa bottenfaunastationer inom ÖVFs kontrollprogram. Positioner anges i WGS. Referens till Station Läge Position Djup Mätning utförd av ÖVF: 9 NO Hornbæk N 9 7 E ÖVF: Espergærde N 7 E ÖVF:9 Hollænderdybet N E 9m m 7m Fredriksborgs Amt Fredriksborgs Amt Københavns Amt och Kommune Syrehalterna i bottenvattnet spelar en avgörande roll för förekomst av fauna i och på sedimenten. Därför är det viktigt att bilda sig en uppfattning om hur syresituationen varit under hela året vid en given station. Detta är särskilt viktigt på de djupare stationerna, där syrebrist kan förekomma i betydligt större omfattning än på stationer som huvudsakligen befinner sig grundare än språngskiktet. Syresituationen för stationerna presenteras vid genomgång av faunan för respektive station. Bottenfauna, djupa stationer Station ÖVF:, utanför Höganäs. Syresituationen vid station 9, NO Hornbæk (referensstation till ÖVF:), karaktäriseras 7 9, NO Hornbæk, Pos. N, 9 7 E, Djup 9m Syrehalt, ml/l -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station 9, NO Hornbæk, för perioden -.
9 av återkommande syreminima på höstarna där halterna ofta understiger den kritiska gränsen ( ml/l) då djurlivet tar skada av syrebrist. Under perioden maj till maj, dvs. året innan föreliggande undersökning, var syresituationen förbättrad jämfört med halterna de föregående två åren, och inga halter uppmättes som låg under den kritiska gränsen (fig ). Dock var syresituationen ansträngd med halter under ml/l vid flera tillfällen. Det bör noteras att syredata är hämtade från en station som ej ligger på den position där bottenfaunan är provtagen. Kopplingen mellan station 9 och station ÖVF: får anses som något ungefärlig, men ger en fingervisning om situationen i den delen av Öresund. Taxa, ÖVF: Det totala antalet taxa funna på station ÖVF: hade vid årets undersökning ökat gentemot (fig ), och var det näst högsta noterade över hela perioden (-). Den största ökningen skedde inom grupp Annelida (borstmaskar). Totalt har taxa påträffats på stationen sedan varav taxa (7%) endast vid ett tillfälle under hela perioden. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och 9 taxa gemensamma för båda åren. Abundans, ÖVF: Den totala abundansen (individantalet) på ÖVF: hade ökat över det senaste året och noterades för högsta värde över hela perioden (-) (fig ). Abundansen för år var signifikant högre än års abundans (ANOVA). Abundansen för grupperna Annelida, Arthropoda (kräftdjur) och Echinodermata (tagghudingar) visade på ökningar över det senaste Antal taxa, ÖVF: 99 Antal taxa 9 7 Annelida Mollusca Arthropoda Echinodermata Varia Figur. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt sett. Observera att skalorna varierar. Totalt Abundans, ÖVF : 99 Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda Echinodermata Figur. Abundans på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Varia Totalt 9
10 99 Abundans ÖVF : Antal individer/m Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension Predator Figur. Abundans på station ÖVF :, Höganäs uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa abundans (andel) återges. 99 Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator året, medan Mollusca (blötdjur) och Varia (övriga) minskade. Noterbart var den den relativt höga förekomsten av kräftdjur, vilken var den högsta sedan år. Ingen signifikant trend över tid kunde urskiljas för abundansen på denna station. När organismerna indelades efter födoval var fördelningen mellan grupperna likartad de tre senaste åren (-) (fig, cirkeldiagram). Suspensionsätare dominerade över hela undersökningsperioden och hade ökat stadigt de senaste fyra åren (fig, stapeldiagram). MDS- och klusteranalys av abundansens fördelning på olika arter visade på årsvisa grupperingar och en relativt stor likhet mellan åren - (fig 7). Stress =, ÖVF:-97 Abundans ÖVF : ÖVF:- ÖVF:- ÖVF:-9 ÖVF:- ÖVF:-, % ÖVF:-99 ÖVF:- ÖVF:-, % 7, %, %, % Figur 7. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF: under perioden -. Biomassa, ÖVF: Den totala biomassan (exkl. A. islandica) på ÖVF: visade på en svag, icke signifikant ökning jämfört med år (fig ), och hade ökat kontinuerligt sedan år. De enskilda gruppernas biomassor uppvisade generellt ökningar över det senaste året och låg inom ramen för tidigare undersökningar (-), bortsett från grupperna Mollusca och Varia som uppvisade en för perioden låg biomassa. Inga signifikanta trender kunde urskiljas för biomasssan. Biomassan, födogruppsmässigt sett, har dominerats av suspensionsätare över hela undersökningsperioden och fördelningen mellan de olika grupperna har varit relativt likartad, särskilt under de tre senaste åren (fig 9).
11 Biomassa, ÖVF: 99, 9 Biomassa g/m,,, 7 Annelida Mollusca* Arthropoda Echinodermata Varia Totalt* Figur. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs exklusive musslan Arctica islandica (*), uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. 99 Biomassa ÖVF : Biomassa g/m 99 Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension * Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension * Predator Figur 9. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs, exklusive musslan Arctica islandica*, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Index, ÖVF: Shannon-Wiener och Jämnhetsindex låg i stort sett oförändrade jämfört med fjolåret och Margalefs index ökade något (tab ). BQI ökade gentemot fjolåret till en för stationen hög nivå. Tabell. Diversitets- och jämnhetsindex, samt bottenkvalitetsindex (BQI) för station ÖVF: under perioden -. ÖVF: 99 Shannon-Wiener, H,9,,7,9,,7,,9, Margalefs index 7,9,,7,7 7,,9,9,7 9, Jämnhetsindex E,,,7,7,,,,, Benthic Quality Index, BQI 7, 7,,,,, 7,,7 7,
12 Station ÖVF:, utanför Helsingborg Syresituationen för bottenvattnet vid station, Espergærde, präglas av återkommande syreminima under hösten, ofta med halter understigande ml/l. Perioden mellan de två senaste provtagningarna (maj -maj ) visade på något sämre syreförhållanden jämfört med fjolåret (fig ). Endast en notering under ml/l gjordes under året som föregick provtagningen, men halterna var dock relativt låga (- ml/l) under en lång period (7:e juli och :e oktober). 9 7 Espergærde, Pos. N, 7 E, Djup m -maj-99 -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Syrehalt, ml/l Taxa, ÖVF: Totala antalet taxa på stationen hade återigen minskat något jämfört med fjolåret samt års toppnotering på taxa till totalt taxa (fig ). Minskningen relativt var särskilt tydlig inom grupp Arthropoda. Totalantalet taxa visade på en ökande tendens över hela perioden bortsett från år 97 års värde. Det relativt stora antalet taxa vid 97 års undersökning (7) kan bero på ett större antal replikat vid denna undersökning, vilket Annelida Mollusca Antal taxa, ÖVF: Arthropoda Antal taxa Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station, Espergærde, för perioden 99-. Antal taxa Echinodermata 9 7 Varia 9 7 Totalt Figur. Totalt antal observerade taxa 97- på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar.
13 generellt genererar ett större antal funna taxa. Antalet taxa per hugg vid årets undersökning skilde sig inte gentemot år (ANOVA, p<,). Av totalt 99 påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden 97- har taxa påträffats och av dessa har 7 taxa ( %) påträffats endast vid ett enstaka tillfälle under perioden. Antal individer/m Annelida Mollusca Abundans, ÖVF: Arthropoda Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt Figur. Abundans 97- på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Abundans, ÖVF: Abundansen på station ÖVF: låg på oförändrad nivå jämfört med år, och inom ramen för hela perioden 97- (fig ). Grupp Annelida minskade något, grupp Echinodermata ökade något och övriga grupper låg på i stort sett samma nivå som år. Samtliga huvudgrupper uppvisade generellt relativt höga värden sett över hela perioden (97-). Födogruppernas inbördes andelsförhållande ändrades inte nämnvärt över det senaste året och fördelningen mellan de funktionella grupperna såg likartad ut under de senaste årens undersökningar, men andelen djupdepositionsätare var generellt lägre på 99- och - talen jämfört med 97- och 9-talen. I absoluttal sågs en minskning hos ytdepositionsätare och ökningar hos suspensionsätare och predatorer då års värden jämfördes med år (fig ). MDS- och klusteranalys av abundansdata visade på svaga grupperingar förutom för åren - där replikaten låg väl samlade (fig )
14 Abundans ÖVF : Antal individer/m Ytdeposition/herbiovor 9 7 Djupdeposition Suspension Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Antal individer/m 7 Predator Figur. Abundans 97- på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Abundans ÖVF : Stress =, ÖVF:-97 ÖVF:- ÖVF:- ÖVF:-9 ÖVF:- ÖVF:- ÖVF:-99 ÖVF:- ÖVF:-, %,9 % Figur. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF : under perioden -.
15 Annelida 7 Mollusca Biomassa, ÖVF: Arthropoda, Biomassa g/m,, Figur. Biomassa 97- på station ÖVF :, Helsingborg uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g/m 9 7 Ytdeposition/herbivor** Biomassa ÖVF:, exkl. A. islandica & E. cordatum Djupdeposition Suspension* Echinodermata 7 Varia E. cordatum A.islandica Övriga Biomassa g/m Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Suspension* Predator Biomassa g/m 7 Predator Figur. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg, exklusive musslan Arctica islandica*, och sjöborren Echinocardium cordatum**, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges.
16 Biomassa, ÖVF: Den totala biomassan (exkl. Arctica islandica och Echinocardium cordatum) har varit relativt jämn under de senaste åren (-) (fig, svarta staplar). Biomassan (exkl. A. islandica och E. cordatum) år var inget undantag utan låg i stort sett oförändrad jämfört med år. Både minskningar och ökningar i biomassa sågs bland de funktionella grupperna. Två storväxta, och ojämnt förekommande, arter ( A. islandica och E. cordatum) dominerade helt biomassan och redovisas därför separat. Den grävande sjöborren E. chordatum uppvisade en ökning i antal över det senaste året. Inga signifikanta trender erhölls för perioden -. Dominerande födovalsgrupp varierade under perioden medan suspensionsätarna dominerade andelsmässigt (år 99 undantaget) på station ÖVF: under perioden - (fig ). Samtliga födovalsgrupper låg på en i stort sett oförändrad nivå i absoluttal (fig, staplar) vilket resulterade i en likartad fördelning vad gällde födovalsgruppernas relativa andel (fig, cirklar) för åren och. Index, ÖVF: Båda diversitetsindex och Jämnhetsindex minskade något gentemot års index, men låg inom ramen för hela undersökningsperiodens nivåer (fig 7). Samtliga index visade på generella ökningar under perioden 9- och låg generellt högre i den senare halvan av undersökningsperioden (97-). BQI följde i stort sett samma mönster som övriga index, men uppvisade till skillnad från övriga index en svag ökning över det senaste året.,,,, Shannon-Wieners index, H' 9 7 Index, ÖVF: Margalefs index , Jämnhetsindex, E BQI,7,,,,,, Figur 7. Diversitets- och jämnhetsindex samt bottenkvalitetsindex (BQI) för station ÖVF: under perioden 97-.
17 Station ÖVF:9, yttre Lommabukten. Syresituationen vid station, Hollænderdybet, (referensstation till ÖVF:9) har gradvis förbättrats sedan år (fig ). För första gången under den aktuella perioden (- ) saknades observationer av syrehalter lägre än ml/l. Situationsbeskrivningen får ses som en ungefärlig områdesbeskrivning för station ÖVF:9. 9 7, Hollænderdybet, Pos. N, E, Djup 7m Syrehalt, ml/l -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station, Hollænderdybet, för perioden -. Taxa, ÖVF:9 Totalt antal taxa hade ökat något gentemot fjolåret och låg på en normal nivå (fig 9). Grupp Mollusca ökade åter efter den kraftiga minskningen mellan och. I övrigt förekom endast smärre eller inga förändringar inom de funktionella grupperna. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden - har taxa påträffats varav 9 taxa ( %) endast vid ett tillfälle. Taxa, ÖVF:9 99 Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Figur 9. Totalt antal observerade taxa - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Totalt 7
18 Abundans, ÖVF:9 Den totala abundansen hade återigen minskat gentemot fjolåret, men låg fortfarande kraftigt och signifikant förhöjt (ANOVA, p<,) jämfört med hela perioden - (fig. ). En signifikant ökande trend påvisades över perioden - (r=,). Ökningar relativt år kunde ses inom grupperna Varia och Mollusca vilken nu uppvisade en för stationen normal abundans. Ett fåtal taxa dominerade abundansen totalt (Polydora spp. & Scoloplos armiger)(fig ) för år. Noterbart var den kraftiga tillbakagången av grupp Arthropoda där det tidigare så vanliga, och dominerande, kräftdjuret Diastylis rathkei hade minskat kraftigt. Antal individer/m Annelida Abundans, ÖVF:9 99 Mollusca Arthropoda Figur. Abundans - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. 7 Varia 7 Totalt Abundans individer/m 7 Diastylis Abra alba Polydora & Scoloplos Övriga 99 Figur. Abundans - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på arterna Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga taxa. Födogruppernas inbördes förhållande visade på en återgång av ytdepositionsätare/herbivorers andel till års nivå. Generellt sett visade födogruppernas andelar likartad fördelning de tre senaste åren. I absoluttal sågs även en minskning av ytdepositionsätare/herbivorers abundans vilket till största delen berodde på den kraftiga tillbakagången av kräftdjuret Diastylis rathkei. Hela perioden - karaktäriserades av en tydlig brytning mellan perioderna - och - (fig ).
19 99 Abundans ÖVF :9 Antal individer/m 99 Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Figur. Abundans - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Stress =, ÖVF:9-97 Abundans ÖVF :9 ÖVF:9- ÖVF:9- ÖVF:9-9 ÖVF:9- ÖVF:9-, % ÖVF:9-99 ÖVF:9- ÖVF:9-, %, %, %,9 % Figur. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF :9 under perioden -. MDS- och klusteranalays av abundansdata visade på årsvisa grupperingar fram t. o. m. år, och därefter grupperade sig samtliga tre påföljande år (-) som en grupp. Biomassa, ÖVF: Biomassa g/m Annelida Mollusca* Arthropoda Figur. Biomassa - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Varia Totalt* 9
20 Biomassa, ÖVF:9 Den totala biomassan (exkl. A. islandica) för år låg i stort sett oförändrad jämfört med den för år samt -, men alljämt markant lägre jämfört med åren - och (fig ). En signifikant minskande trend påvisades (r=,). Huvudgrupper som visade på ökningar i biomassa jämfört med år var Annelida (havsborstmaskar) och Arthropoda, trots den kraftiga minskningen i abundans hos denna grupp. Övriga taxonomiska grupper minskade något över det senaste året. Den tydliga dominansen av ett fåtal arter som observerades under de två föregående åren hade försvagats vid årets undersökning, och dessa arter svarade vid årets undersökning för mindre än hälften av den totala biomassan. Detta tydliggörs då de dominerande arterna från år redovisas separat från övriga taxa (fig ). Biomassan för övriga organismer, exklusive de dominerande arterna, hade ökat markant jämfört med års undersökning. Biomassa* g/m 9 7 Diastylis Abra alba Polydora & Scoloplos Övriga 99 Figur. Biomassa exklusive Arctica islandica* - på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på arterna Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga taxa. Biomassans fördelning mellan födogrupperna var mer variabel än abundansens fördelning, sett över hela undersökningsperioden (-) (fig ). Predatorer och suspensionsätare hade ökat sin andel på bekostnad av djupdepositionsätare vilka hade minskat. Ytdepositionsätare/ herbivorer låg relativt oförändrad över det senaste året. 99 Biomassa ÖVF :9, exkl. A. islandica 9 Biomassa g/m 7 99 Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Figur. Biomassa på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, exklusive musslan Arctica islandica*, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges.
21 Index, ÖVF:9 Efter att ha minskat över åren - uppvisade nu samtliga index på en ökning över det senaste året. Sett över hela perioden (-) ligger dock indexen (dock ej BQI) på en lägre nivå i den senare delen av perioden jämfört med de första undersökningsåren (tab 7). Tabell 7. Diversitets- och jämnhetsindex och bottenkvalitetsindex (BQI) för station ÖVF:9 under perioden -. ÖVF:9 99 Shannon-Wiener, H,,,7,9,,7,,7, Margalefs index,,,7,,,,9,, Jämnhetsindex E,7,7,7,7,7,7,,,7 Benthic Quality Index, BQI, 7, 7,7,9 9,, 9,9,7,7 Djupa stationer, totalt - För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har data från de djupa stationerna samgrupperats årsvis för perioden -. Djupa stationer innefattas av stationerna ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:9 vilka huvudsakligen befinner sig under språngskiktet. Djupa stationer, ÖVF 99 Antal taxa/replikat Antal individer/m Biomassa g/m Djupa Djupa Djupa** Figur 7. Antal taxa per replikat, abundans och biomassa (** =exkl. Arctica islandica och Echinocardium cordatum) för djupa stationer (ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9) under perioden -. Felstaplar anger standardfel. Taxa Antal taxa i medeltal per hugg var vid årets undersökning oförändrat jämfört med förra året (), men låg alltjämt signifikant högre jämfört med mellanåren 99- (ANOVA, p<,)(fig 7). Abundans Abundansen på de djupa stationerna visade på en svag (r=,7), men signifikant uppåtgående trend för perioden - (fig 7). Abundansen de tre senaste åren låg markant över abundansen för åren 99-. År noterades för lägsta abundans under perioden. Biomassa exkl. stora arter Biomassan exklusive de storväxta arterna Arctica islandica och Echinocardium cordatum låg i stort sett på två olika nivåer sett över hela perioden- (fig 7), en högre nivå för åren - och och en något lägre nivå för övriga år. Årets biomassa var signifikant lägre än år (ANOVA, p<,). Inga signifikanta trender förelåg för biomassan.
22 Syrehalt, ml/l 9 7 ÖVF : Bottenfauna, grunda stationer Station ÖVF:, södra Lundåkrabukten. Syresituationen var god under hela år / och hade under det gångna året / förbättrats ytterligare, med halter över ml/l (fig ). -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, för perioden -. Taxa, ÖVF: Totala antalet taxa som observerades vid årets undersökning () var något lägre jämfört med år, men inom ramen för hela undersökningsperioden (fig 9). Av totalt 9 påträffade taxa under åren och var unika för år, 7 unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden 97- har taxa påträffats och av dessa har hela taxa ( %) endast påträffats vid ett enstaka tillfälle under perioden. Antal taxa Annelida 9 7 Mollusca Taxa, ÖVF: Arthropoda Echinodermata Varia Totalt Antal taxa Figur 9. Totalt antal observerade taxa 97- på station ÖVF :, södra Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar
23 Antal individer/m Annelida Mollusca 7 Abundans, ÖVF: Arthropoda Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt Figur. Abundans (individtäthet) 97- på station ÖVF :, södra Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel Antal individer/m Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Abundans ÖVF : Suspension Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Predator Antal individer/m Figur. Abundans 97- på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges.
24 Abundans, ÖVF: De kontinuerliga minskningarna i abundans som observerats sedan år avstannade vid årets undersökning som innebar en svag ökning jämfört med år (fig ). Abundansen för år 99 framstår fortfarande som extrem jämfört med övriga års värden under perioden - (ANOVA, p<,). Grupp Mollusca dominerade totalt abundansen (f.f.a.. en art; tusensnäckan Hydrobia cf. ulvae) och de förändringar som sker inom denna grupp dominerar förändringar i totalabundansen. I övrigt visade Annelida på en markant minskning och Arthropoda på en tydlig ökning. Födogruppsmässigt dominerades station ÖVF: av ytdepositionsätare/herbivorer (fig ). Suspensionsätare minskade drastiskt från år till, men dylika förändringar kunde noteras vid ett flertal tillfällen under hela perioden 97-. Inga större förändringar kunde noteras över det senaste året, men ytdepositionsätare/herbivorer verkade stärka sin dominans och suspensionsätare och predatorer minskade andelsmässigt över de tre senaste åren (-). Biomassa g/m Biomassa, ÖVF: Den totala biomassan (exkl. blåmussla, Mytilus edulis) låg vid årets undersökning på en låg nivå sett över hela perioden (99-). Minskningen berodde främst på en nedgång för den dominerande gruppen Mollusca, men även Annelida minskade markant. Anmärkningsvärt var att grupp Arthropoda visade på en klar ökning över det senaste året trots minskningar i andra grupper. Toppar för biomassan noterades för år 99 och, huvudsakligen beroende på stor förekomst av den storväxta sandmusslan (Mya arenaria) (fig ). Minskningen av suspensionsätare fortsatte även vid årets undersökning (fig ). Hela perioden (-) var relativt variabel vad gäller de funktionella gruppernas relativa andelar av totalbiomassan Annelida Mollusca*,,,,, Biomassa, ÖVF:, exkl. M. edulis Arthropoda Biomassa g/m Echinodermata,,, Varia Totalt* Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, 99- på station ÖVF :, södra Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar
25 Biomassa g/m 7 Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis Suspension* Predator Ytdeposition/herbivor,9,,7,,,,,,, Djupdeposition Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Figur. Biomassa 99- på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Index, ÖVF: Samtliga beräknade index uppvisade minskningar gentemot års resultat (fig ). Samtliga index låg på en nivå som får anses som normal för hela perioden 97-.,,, Shannon-Wieners index, H' Margalefs index Jämnhetsindex, E,,,7,,,,,,,,, Figur. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF : under perioden 97-.
26 Syrehalt, ml/l 9 7 ÖVF : Station ÖVF:, inre Lommabukten. Trots det ringa vattendjupet på station ÖVF: har kritiska syrehalter i bottenvattnet registrerats vid ett flertal tillfällen på senhösten, senast år / (fig ). De två senaste åren har dock uppvisat goda syreförhållanden på stationen och inga noteringar under ml/l gjordes under det gångna året /. -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF : för perioden -. Taxa, ÖVF: Totala antalet taxa på stationen hade vid årets undersökning minskat från 9 taxa till taxa (fig ). Inga dramatiska förändringar observerades inom huvudgrupperna. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden - har taxa påträffats varav taxa (, %) endast har påträffats vid ett tillfälle. Taxa, ÖVF: 99 Antal taxa 9 7 Annelida Mollusca Arthropoda Varia Figur. Totalt antal observerade taxa - på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Totalt Abundans, ÖVF: Den totala abundansen år hade minskat avsevärt jämfört med års abundans. Skillnaden var dock ej signifikant (ANOVA, p<,) (fig. 7). Minskningen berodde i stort på nedgången hos grupp Mollusca, med tusensnäckan Hydrobia cf ulvae som helt dominerande art. I övrigt noterades endast smärre skillnader, bortsett från grupp Varia som helt saknades vid årets undersökning. En signifikant minskande trend konstaterades över hela perioden - (r=,).
27 Abundans, ÖVF: Antal individer/m 7 7 Annelida Mollusca Arthropoda Figur 7. Abundans (individtäthet) - på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Varia Totalt 99 Abundans ÖVF : 7 Antal individer/m 99 Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension Predator Figur. Abundans - på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Stationens abundans dominerades liksom tidigare år helt av ytdepositionsätare/herbivorer trots en smärre minskning i absoluttal över det senaste året (fig ). Suspensionsätare hade minskat i andel och återgått till års fördelningssituation. Biomassa, ÖVF: 99 7, Biomassa g/m,,,,,,9,,7,,,,,, Annelida Mollusca* Arthropoda Figur 9. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, - på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Varia Totalt* 7
28 Biomassa, ÖVF: Totalbiomassan (exkl. Mytilus edulis) vid års undersökning låg i stort sett oförändrad jämfört med fjolåret (fig 9), men var signifikant lägre relativt biomassan för åren -, och (ANOVA, p<,). Låg biomassa hos grupp Mollusca var orsaken till den låga totalbiomassan de två senaste åren. Även grupp Annelida hade minskat markant över det senaste året. Totalbiomassan uppvisade en signifikant minskande trend över hela perioden - (r=,7). Suspensionsätare dominerade vid årets undersökning (fig ). Fördelningen mellan grupperna var relativt likartad sett över hela perioden -, med några undantag. Index, ÖVF: Samtliga index hade minskat över det senaste året men låg inom ramen för undersökningsperioden (tab ). 99 Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis 9 7 Biomassa g/m 99 Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, - på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Tabell. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF: under perioden -. ÖVF:9 99 Shannon-Wiener, H,9,,,7,9,9,,, Margalefs index,7,,,,,,7,, Jämnhetsindex E,,7,,,,,,, Station ÖVF:, utanför Spillepeng Stationen har uppvisat goda syreförhållanden under hela perioden - och år observerades endast goda syreförhållanden med syrehalter över ml/l (fig ). ÖVF : Syrehalt, ml/l -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Spillepeng, för perioden -.
29 Antal taxa, ÖVF: Antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Figur. Totalt antal observerade taxa - på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Taxa, ÖVF: Totala antalet taxa har legat på en mycket jämn nivå (mellan och taxa) under hela perioden (-) (fig ). Endast smärre förändringar noterades vid årets undersökning jämfört med år. Grupperna Annelida och Varia minskade något och grupperna Mollusca och Arthropoda ökade. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och 7 taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden - har taxa påträffats varav 9 taxa ( %) endast påträffats vid ett tillfälle. Totalt Abundans, ÖVF: Efter två år av markanta minskningar visade nu totalabundansen på station ÖVF : på en rejäl och statistiskt signifikant ökning (ANOVA, p<,) (fig ). Samtliga taxonomiska grupper visade på markanta ökningar. Hela perioden (-) präglas av stora variationer mellan åren. Stationen dominerades av födovalsgruppen ytdepositionsätare/herbivorer och suspensionsätare hade ökat både i andel och absoluttal över det senaste året (fig ). Abundans, ÖVF: Antal individer/m 7 7 Annelida Mollusca Arthropoda Figur. Abundans (individtäthet) - på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Totalt 9
30 7 Abundans ÖVF : Antal individer/m Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Figur. Abundans - på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Biomassa, ÖVF: Den totala biomassan (exkl. M. edulis) hade vid årets undersökning ökat markant och signifikant jämfört med både och (ANOVA, p<,) (fig ). Samtliga taxonomiska huvudgrupper hade ökat gentemot fjolåret. Grupp Annelida uppvisade högsta värde över hela undersökningsperioden (-). I och med årets kraftiga ökning i biomassa erhölls ingen signifikant trend vid regressionsanalys. Biomassa, ÖVF: 7 9 Biomassa g/m 7 Annelida Mollusca* Arthropoda Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, - på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Födogruppsfördelningen av biomassa (exkl. M. edulis) visade på relativt markanta förändringar mellan flertalet år under hela perioden (-) (fig ). Minskning av predatorer och en ökning av suspensionsätare noterades över det senaste året. Totalt*
31 Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis 7 Biomassa g/m Ytdeposition/ herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, - på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Tabell 9. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF: under perioden -. ÖVF:9 Shannon-Wiener, H,,,,,9,9,9 Margalefs index,,,9,,,, Jämnhetsindex E,,,,,,, Index, ÖVF: Index för års undersökning låg inom ramen för hela undersökningsperioden (- ) (tab 9). Smärre ökningar och minskningar noterades. Station ÖVF:, utanför Klagshamn. Station ÖVF: uppvisade en fortsatt stabil syresituation utan syrebrist under det gångna året (maj till maj ) (fig 7). Endast en notering under ml/l förekom under perioden -. ÖVF : Syrehalt, ml/l -maj- -maj-99 -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- -maj- Figur 7. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Klagshamn, för perioden -.
32 Annelida Mollusca Antal taxa, ÖVF: Arthropoda Antal taxa Varia Totalt, Antal taxa,, Figur. Totalt antal taxa 9- på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar Taxa, ÖVF: Totala antalet taxa hade åter ökat över det senaste året till, och låg inom ramen för undersökningsperioden (fig ). Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, 9 unika för år och 9 taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden 9- har taxa påträffats och av dessa har taxa ( %) endast påträffats vid ett enstaka tillfälle under perioden. Antal individer/m Annelida Mollusca 9 7 Abundans, ÖVF: Arthropoda Varia Totalt Antal individer/m Figur 9. Abundans (individtäthet) 9- på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel.
33 Abundans, ÖVF: Abundansen hade vid årets undersökning återgått från fjolårets låga notering till års intermediära nivå (fig 9). Ökningar över det senaste året sågs inom samtliga taxonomiska grupper. Mest markant var ökningen inom grupp Annelida (huvudsakligen borstmasken Pygospio elegans), men även grupperna Arthropoda och Varia ökade tydligt och låg nu på relativt höga nivåer. Totala abundansen på station ÖVF : uppvisade, trots årets ökning, en signifikant minskande trend över perioden - (regression, p<,; r=,). Abundans ÖVF : 9 Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Antal individer/m Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Figur. Abundans 9- på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Bortsett från åren och 99 så har de funktionella gruppernas andelsmässiga fördelning sett relativt likartad ut (fig ). Dominans av ytdepositionsätare/herbivorer och lite mer variation i suspensions- och djupdepositionsätare, samt sparsamt med predatorer. Årets undersökning avslöjade ökningar i absoluttal hos de båda depositionsätarna och minskningar hos suspensionsätare och predatorer.
34 9 7 Biomassa, ÖVF:, exkl. M. edulis Biomassa g/m Annelida Mollusca* Arthropoda , Varia Totalt* Biomassa g/m,,,,,,,, Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, 99- på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. 99 Biomassa ÖVF:, exkl. M. edulis Ytdeposition/herbivor, Djupdeposition Suspension* Predator Biomassa g/m,,,, Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, 99- på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram där där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges.
35 Biomassa, ÖVF: Den totala biomassan (exkl. M. edulis) ökade jämfört med fjolåret och uppvisade ett liknande mönster som abundansen. Värdena ökade fram till för att sedan minska till 99 års nivå (fig ). Samtliga taxonomiska huvudgrupper hade ökat över det senaste året. En signifikant minskande trend för perioden - noterades för biomassan (regression, p<,; r=,). Trenden försvagades något beroende på det senaste årets ökning. Samma mönster som för abundans vad beträffar biomassans fördelning i födogrupper kunde observeras med ökande andel ytdepositionsätare/herbivorer under senare år (fig ). Predatorerna minskade andelsmässigt över det senaste året och var enda funktionella grupp som minskade i absoluttal. Index, ÖVF: Samtliga index ökade något jämfört med år, och låg relativt högt i nivå (fig ).,,,,,,,, Index, ÖVF: Shannon-Wieners index, H' Margalefs index Jämnhetsindex, E,,7,,,,,,,,, Figur. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF: under perioden Grunda stationer, totalt För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har de grunda stationerna lagts samman årsvis för perioden -. Gruppen grunda stationer innefattar stationerna ÖVF:, ÖVF:, ÖVF: och ÖVF: vilka ligger relativt grunt och befinner sig huvudsakligen ovan språngskiktet (haloklinen) och därmed i en mer brackvattenartad miljö. Taxa Grunda stationer uppvisade smärre skillnader i antal taxa per hugg och låg på en relativt jämn nivå över hela perioden, med årets värde liggande i den högre regionen (fig ). Grunda stationer, ÖVF 99 Antal taxa/hugg Antal individer/m Biomassa g/m Grunda Grunda Grunda* Figur. Antal taxa per hugg, abundans och biomassa (* =exkl. Mytilus edulis) för grunda stationer (ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : och ÖVF :) under perioden -. Felstaplar anger standardfel.
36 Abundans Abundansen ökade något över det senaste året (fig ). Över hela perioden (-) sågs en signifikant, men svag, minskande trend (r=,). År 99 avvek med sin extemt höga abundans som var signifikant högre än samtliga övriga år. Biomassa exkl. stora arter En svag ökning i biomassa observerades efter de två föregående magra åren. En signifikant, men svag (r=,), nedåtgående trend av biomassan på de grunda stationerna noterades för hela perioden - (fig ). Tillståndklassning I Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och Hav anges kriterier för tillståndsklassning och påverkansgrad för mjukbottenfauna i Västerhavet samt i Östersjön. Bedömningsmodellen baseras på observationer gjorda med sedimentprofilkamera, på dominerande arter och på sedimentens oxiderade skikt. I föreliggande undersökning ingår ej fotografering med sedimentprofilkamera varför detta bedömningsmoment faller bort. Bedömningen blir således något ungefärlig. Ytterligare svårigheter med att passa in olika lokaler i modellen är Öresundsregionens läge på gränsen mellan område Västerhavet och område Östersjön. Bedömningen har här gjorts att de djupa stationerna belägna under språngskiktet tillhör område Västerhavet (ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:9). De grunda stationerna belägna i ett mindre salt vatten ovan språngskiktet passar bättre in under områdesbeskrivning Östersjön (ÖVF:, ÖVF:, ÖVF: och ÖVF:). Som ett komplement till mjukbottenfaunaklassningen har klassning beträffande syreminima i bottenvattnet och vattenomsättning presenterats. Tabell. Djupa stationer inom ÖVF år. Tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket av mjukbottenfauna (Västerhavet), bottensyre och vattenomsättning. Organismernas respektive rangordning för abundans anges med siffra eller eller med * vid förekomst med lägre rang än 7. Tillstånd ÖVF: ÖVF: ÖVF:9 Klass, opåverkat till obetydligt påverkat Nucula 9 Amphiura Terebellides * Rhodine 7 * Echinocardium * Nephrops Redoxövergång mm ja ja ja Klass, något påverkat Labidoplax Corbula * * * Goniada * * Thyasira * * Pholoe 7 Cheatozone * * Phyllodoce Pectinaria * Galathowenia 7 Ophiodromus * * Redoxövergång - mm Klass, tydligt påverkat Capitella** * * * Scolelepis Redoxövergång - mm ** innefattar alla arter inom Capitellidae Tillståndsklassning ÖVF: ÖVF: ÖVF:9 mjukbottenfauna syre i bottenvatten låg låg låg vattenomsättning
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT 7: ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail:
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT : UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon SWECO VIAK --, rev --7 ÖVF 97 ISSN
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT 9: ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 7 MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail:
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 5 ILJÖGIFTER I SEDIENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 5-7- www.oresunds-vvf.se SE-5568-7474- Rosenhällsvägen S-6 9 Landskrona tel. 48-77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden
Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004
1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 24 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 4 METODIK... 5 RESULTAT
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes
Musslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år.
1 2 Omslagsbilden: Musslorna trivs på station L9 på 2 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. Vänstra raden uppifrån och ner: Abra
LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland 2010 Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Slutversion [2011 09 28] Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt
Övervakning av mjukbottenfauna
Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år 2009 Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Slutrapport 2010-06-30 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar
KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2003
1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 23 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 6 METODIK... 7 RESULTAT
Vänstra raden uppifrån och ner: ormstjärnan Ophiura albida, havsborstmasken Trochochaeta multisetosa och korgmusslor Corbula gibba.
Omslagsbilden: 1 2 Omslagsbilden: Några arter från station N5 på 16 meters djup i Kungsbackafjorden som visar på en viss stabilisering under de senaste åren. Miljöförhållandena är dock mycket labila 215.
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013
Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.
Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Rapport 080-05 LANDSKRONA JULI 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Rapport 052-07 HÄRSLÖV JULI 2007 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011
KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 29 & 21 Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 211 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 5 METODIK...
BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12
BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12 BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUSTVATTEN MED
Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller
1 Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller mindre försvunnit från området. Foto: Peter Göransson
Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB
Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Lena Börjesson, Magnus Karlsson & Peter Göransson Miljönämnden i Helsingborg 2005 1 Sammanfattning Översiktliga undersökningar
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Bottenundersökning. Johanna Järnegren
Bottenundersökning Johanna Järnegren Introduktion I perioden 21-25 augusti 2001 genomfördes en bottenundersökning utanför Verdal hamn i syftet att försöka estimera det bottenlevande djurlivets artrikedom
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE
RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2012:9 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 Regional miljöövervakning och Vattenförvaltning Titel: Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011
Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Marina Magnusson & Jonatan Hammar Strandvägen 9, 453 30 Lysekil Tel +46 523-101
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Ola Svensson, Caroline Raymond, Hans Cederwall och Jonas Gunnarsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län Förord
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Fauna och flora utanför Silletorpsån
Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013
En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se
Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik
Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön
Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön Hans Cederwall, Baltic Bentos / Jan Albertsson, Umeå universitet / Caroline Raymond & Jonas Gunnarsson, Stockholms universitet Den ekologiska statusen för
Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg
Helsingborgs kustkontrollprogram Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Titel: Utgiven av: Författare: Särskild granskning: Foto: Illustrationer:
BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet
Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Länsstyrelsen i Hallands
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl
Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl
MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av
ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 29 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 21-1-2 ÖVF Rapport 21:5 ISSN 1654-689 SE-556383-7474-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Kustkontrollsprogram för Helsingborg Årsrapport
Kustkontrollsprogram för Helsingborg Årsrapport 2015-2016 Stina Bertilsson Vuksan & Annelie Brand Miljöförvaltningen Kustkontrollprogram för Helsingborg - årsrapport 2015-2016 Framtagen av Miljönämnden
Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Ekologiskt projektarbete 7,5 hp
Ekologiskt projektarbete 7,5 hp Undersökning av miljökvalitet i Valleviken baserat på bottenfaunans sammansättning Malin Nordin, Amanda Overmark & Mattis Ripsköld INTRODUKTION Övergödning är ett omfattande
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11
BILAGA 11 Bottenfauna kust år 2012 Metodik Provtagning Provtagningen av marin bottenfauna utfördes 7-10 maj 2012 av Medins biologi AB. Fem stationer i sju olika havsbassänger undersöktes. Provtagningen
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Landskronas havsmiljö
Landskronas havsmiljö Landskrona kommun Rapport 1998:8 Miljöförvaltningen Innehåll Landskronas havsmiljö 1 Inledning 1 Grunda havsområden 1 Sanden döljer ett rik djur- och växtliv 2 I havssanden frodas
Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv
Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Rapport 2001:01 2011:32 Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Stockholms skärgård
Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik.
Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik Rapport 66/04 LANDSKRONA 16 JULI 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning...
Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp
NR U 5610 FEBRUARI 2016 RAPPORT Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, Niklas Johansson, Mikael Malmaeus Författare:
PAG Miljöundersökningar KUSTGATAN 40 B, 252 70 RÅÅ TELEFON +46 0705-26 10 75 E-MAIL: pag.miljo@bredband.net HEMSIDA: pag.nu
MARINBIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR I SKÅNE 2008 PAG Miljöundersökningar KUSTGATAN 40 B, 252 70 RÅÅ TELEFON +46 0705-26 10 75 E-MAIL: pag.miljo@bredband.net HEMSIDA: pag.nu SAMMANFATTNING Föreliggande rapport
Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 2004-12-22 ISRN ISSN SE-556383-7474-01 Rosenhällsvägen 23 S-261 92 Landskrona 0418-707 00 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan
Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund
Marin bottenfauna 215 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 215-12-18 Undersökning av kustbottenfauna i Ljusnan-Voxnan 215 Rapportdatum: 216-1-14 Version: 1. Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare:
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger
Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och
FÖRORD...3 HAVET I FOKUS...4 Landskrona och havet...4 Grunda havsområden...6
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2012 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2012 INNEHÅLL Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag. Håkan Ärnflykt har varit ansvarig för
Kalkning och bottenfauna
Kalkning och bottenfauna 25 års erfarenhet av kalkning och dess effekter på bottenfauna i Västra Götalands län Rapport 2014:42 Rapportnr: 2014:42 ISSN: 1403-168X Författare: Ulf Ericson, Martin Mattsson,
Inventering av bottenfaunan i Almaån
Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av
Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004
Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004 Rutger Rosenberg och Hans C Nilsson Marine Monitoring vid Kristineberg AB, Pl