Bilaga C7. Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad

Transkript

1 Bilaga C7 Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad

2 Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad Rapportdatum: Version:.0 Projektnummer: 3388 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare: Medverkande: Ramböll Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Org. nr Anna Scherer och Annika Liungman. Jenny Palmkvist och Robert Rådén Filip Erkenborn Bilder: Omslagsbilden visar undervattensmiljön vid videopunkt 76. På hårdbotten växte svampdjur, död mans hand och fintrådiga alger. Intill förekom mjukbotten med inslag av skal. Allt bildmaterial i rapporten omfattas av, om inte annat anges.

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metodik... 5 Resultat... 6 Beskrivning av bottensubstrat, vegetation och djur... 6 Södra delen från Södra Öddö till Valöhundarna... 6 Västerut mellan Karholmen och Björkholmarna... 9 Österut från Funtebukten till Hålkedalskilen... 0 Norra delen från Solvik till Bojarkilen... Indelning i naturtyper... 3 Kustbiotoper i Norden... 3 Natura Bottenfauna... 4 Naturvärden... 5 Hästmusselbank... 5 Ålgräsängar... 6 Grunda mjukbottnar... 7 Bottenfauna... 8 Referenser... 9 Bilaga. Videopunkter... 2 Bilaga 2. Kartor Kustbiotoper i Norden Bilaga 3. Kartor Natura Bilaga 5. Bottenfauna... 4

4 Inledning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Ramböll att utföra en marinbiologisk kartering längs planerade VA-sjöledningssträckor utanför Strömstad. Undersökningsområdet med de planerade ledningssträckorna löper från Bojarkilen i norr till Södra Öddö i söder. Längs denna sträcka finns två avstickare åt öster; en vid Strömsån och in i Hålkedalskilen samt en åt väster mellan Karholmen och Björkholmarna (Figur, Bilaga 2 och 3). Inventeringen baseras på data från en tidigare framtagen undersökning av ytgeologi längs sträckningen (Marin Miljöanalys AB, 207). I denna rapport redovisas en beskrivning av undervattensmiljön med avseende på vegetation, bottenfauna och bottensubstrat. Detta har sedan utgjort underlag för en bedömning av naturvärdena i det undersökta området. Figur. Karta över undersökningsområdet längs den planerade sjöledningen med videopunkter och bottenfauna/infaunaprov. 4

5 Metodik Inventeringen utfördes från båt den 4-6 juli 207 av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Substrat och vegetation undersöktes genom filmning med undervattenskamera. Totalt undersöktes 20 videopunkter (Bilaga ). Fem videopunkter (videopunkt = vp) längst in i Hålkedalskilen (26, 27, 28, 42, 43) har inte kunnat besökas då det var för grunt. Dessa vp ersattes med fem nya som fick numren 2-25 och placerades vid passagen Funtebukten och Hålkedalskilen (24, 25) samt vid passagen mellan Norra Öddö och Daftö-Valö (2-23) (Figur, Bilaga 2 och 3). Dessa två platser valdes för att få en större upplösning av hårdbottnarnas utbredning. Vid varje videopunkt filmades en yta på cirka 0,5 kvadratmeter. Både bottensubstrat och vegetation noterades i procentuell täckningsgrad enligt en sjugradig skala (Kautsky, 2004). Även observerade djur noterades. Efter videoanalysen klassades punkterna enligt Artoch habitatdirektivet (Natura 2000) samt enligt Nordiska Ministerrådet (Kustbiotoper i Norden, Sverige, Region - Skagerrak) som är 2 av 3 rekommenderade indelningar av marina naturtyper enligt Teknisk rapport SIS-TR 9900:204. Kartorna i bilagorna 2 och 3 visar respektive klassning av videopunkterna. Mjukbottenfauna (infauna) insamlades vid 2 stationer (Figur ). Proven togs med en van Veen-hämtare med en area av 0, m 2. Proverna sållades genom ett såll med mm maskstorlek. Beskrivning av stationerna finns i fältprotokoll som redovisas i Bilaga 4. På laboratoriet sorterades djuren ut från bottenmaterialet och en översiktlig analys av bottenfaunan där en relativ täthetsklassning i en tregradig skala utfördes (Tabell ). I Bilaga 4 finns en artlista med fördelningen av grupper/taxa samt täthetsklassningen på stationerna. Bottenfauna/infauna Med bottenfauna avses i detta fall djur som lever i sedimentet (infauna) och överskrider mm i storlek. Vanliga djurgrupper som påträffas är havsborstmaskar, musslor, snäckor, tagghudingar och kräftdjur. Tabell. Indelning av täthetsklasser av mjukbottenfauna. Skala 2 3 Beskrivning enstaka fynd vanligt förekommande dominerande Abundans 0-9 individer 0-49 individer >50 individer 5

6 Resultat Beskrivning av bottensubstrat, vegetation och djur Djupet i hela undersökningsområdet varierade mellan 0,3 och 24,7 meter. Mjukbotten dominerade men det förekom även mindre ytor med sand, skalgrus och sten samt berg. Översiktliga kartor för respektive naturtypsindelning finns i Bilaga 2 (Kustbiotoper i Norden) och Bilaga 3 (Natura 2000). På grund av undersökningsområdets storlek presenteras det uppdelat i 5 kartor som visar olika avsnitt av undersökningsområdet. I det följande beskrivs undersökningsområdet uppdelat i 4 delområden: södra, västra, östra och norra delen. Södra delen från Södra Öddö till Valöhundarna Djupet på denna del var mellan 0,3 och 20,3 meter (vp vid Södra Öddö i söder vp 83 vid Valöhundarna i norr; Bilagorna 2 och 3, Kartorna 3 och 5 respektive). På de 4 sydligaste vp i undersökningsområdet (, 2, 94, 3) observerades ålgräs (Zostera marina) och en annan marin kärlväxt som inte kunnat artbestämmas med säkerhet (troligtvis nating (Ruppia sp.)) med en hög täckningsgrad på mellan %. Botten bestod här av silt och lera, delvis med inslag av skalgrus, vilket även fanns på följande stycke med vp längre norrut fram till vp 0. Låga antal av sjöpungar, troligtvis vårtsjöpung (Ascidiella aspersa), och enstaka sjöstjärnor (Asteroidea) kunde noteras. Mellan Norra Öddö och Daftö- Valö (vid vp 70 och ) ändrade bottensubstratet karaktär och det förekom områden med sand, samt områden med ett ökat inslag av skalgrus och skal som tycks härstamma från hästmussla (Modiolus modiolus) och ostron (troligtvis från ostronarten Ostrea edulis). Vid vp 00 observerades en möjlig hästmusselbank. Antalet levande versus antalet musselskal var dock svårt att bedöma från video. På kringliggande vp (99, 00, 22) registrerades mycket skal och skalgrus. Även miljöer med stenblandade och stendominerande bottnar noterades. Vad gäller vegetationen karakteriseras bottnarna av fler eller färre fintrådiga alger samt enstaka snärjtång (Chorda filum), skräppetare (Saccharina latissima) och ribbeblad (Delesseria sanguinea). Bland djuren som förekom sparsamt observerades främst sjöpungar som delvis kunnat identifieras som vårtsjöpung, enstaka eremitkräftor (Paguridae), juvenila torskfiskar (Gadidae), sjöstjärnor (Asteroidea) och ishavssjöstjärna (Marthasterias glacialis), samt på videopunkter djupare än 8 meter observerades enskilda kolonier av död mans hand (Alcyonium digitatum). Vid det smalaste stycket mellan öarna var det rätt strömt och bottnen utgjordes av grus, skalgrus och sten med delvis fintrådiga alger, skräppetare samt en och annan sjöstjärna. Längre norrut från vp3 fram till vp 8 förekom åter igen silt- och lerbotten utan djur eller växter. Endast vid vp 7 noterades några sjöpungar. Vid vp 83 registrerades hårdbotten (berg) samt fintrådiga alger och några få sjöpungar. 6

7 Figur 2. Ålgräs vid Södra Öddö (vp 3). Figur 3. Marin kärlväxt, troligtvis nating (Ruppia sp.) vid Södra Öddö (vp 2). 7

8 Figur 4. Hårdbotten med fintrådiga rödalger, ribbeblad och sjöpungar. Figur 5. Mjukbotten med skalgrus från hästmussla och ostron samt en och annan fintrådig alg. På video kunde juvenila torskfiskar och eremitkräfta observeras (vp 2). 8

9 Figur 6. Sten- och grusbotten med bl.a. sargassosnärja och skräppetare (vp 22). Västerut mellan Karholmen och Björkholmarna Djupet på denna del var mellan 9,4 och 24,7 meter (vp 9 i öst förbi mellan Karholmen & Björkholmarna till vp 93 i väst; Bilagorna 2 och 3, Karta 3). Endast vid vp 90 förekom berg som var delvis täckt av ett fint siltlager samt enstaka skal från hästmussla. På och intill berget syntes död mans hand, några sjöpungar, fintrådiga alger samt snultror (Labridae). Resterande vp på denna sträcka hade mjuka sediment bestående av silt och lera. Här syntes enstaka sjöpennor (Pennatulacea) och juvenila torskfiskar. Figur 7. Mjukbotten med sjöpennan tandpetaren (Pennatula phosphorea) och juvenil torskfisk (troligen vitling (Merlangius merlangus)) (vp 92). 9

10 Österut från Funtebukten till Hålkedalskilen Djupet på denna del var mellan 0,4 och 20 meter (vp 4 i Funtebukten i väst vp 29 i Hålkedalskilen i öst; Bilagorna 2 och 3, Kartorna 3 och 4 respektive). Hårdbotten i form av berg samt grus- och stenbotten förekom vid den smala passagen mellan Funtebukten mot Hålkedalskilen (vp 8, 00, 05, 24, 38). Fintrådiga alger, enstaka skräppetare, sargassonsnärja (Sargassum muticum), några nätsjöpungar (Corella parallelogramma) och juvenila torskfiskar kunde observeras. Även enstaka kolonier av död mans hand och stensnultror (Ctenolabrus rupestris) noterades. Vid resterande vp förekom mjuka sediment bestående av silt och lera. Dessa bottnar var i stort sett utan synliga djur eller växter. I Hålkedalskilen vid vp 29 och 3 växte ålgräs (vp 29 endast 5 % täckningsgrad på själva videopunkten men högre täckningsgrad har kunnat observeras i närhet från båt) och vid vp 30 förekom ålgräs blandat med en marin kärlväxt (troligen nating (Ruppia sp.)). Figur 8. Hårdbotten med fintrådiga alger (vp 24). Figur 9. Grus- och stenbotten med fintrådiga alger och sargassosnärja (vp 38). 0

11 Figur 0. Hårdbotten med bl.a. skräppetare (vp 25). Figur. Ålgräsäng i Hålkedalskilen (vp 3). Norra delen från Solvik till Bojarkilen Djupet på denna del var mellan 0,4 och 20,7 meter (vp 57 vid Solvik i söder vp 60 i Borjarkilen i norr; Bilagorna 2 och 3, Kartorna, 2 och 3 respektive). Detta avsnitt var rätt enhetligt avseende bottensubstrat. Vid nästan samtliga vp observerades mjukbotten till synes bestående av sedimenten av silt/lera. På dessa mjuka bottnar noterades väldigt få organismer såsom enstaka torskfiskar (troligtvis vitling och eventuellt torsk) samt sjöpungar. På vissa vp som exempelvis 5, 56 hade sedimenten inslag av skal och skalgrus som delvis härstammar från hästmussla. Vid vp 56 med hårda substrat som musselskal förekom även död mans hand. 2 videopunkter, 75 och 76, hade delvis bergiga substrat (75 endast i periferin) och här syntens enstaka svampdjur (Porifera), snultror, död mans hand och torskfiskar. Ålgräs noterades på 4 videopunkter längst norr i Bojarkilen (64, 7, 63, 62). Ålgräset hade endast lite påväxt och plantorna var höga och ängen växte tätt.

12 Figur 2. Skal från hästmussla och vårtsjöpung (van Veen-hugg 6 utanför Solvik). Figur 3. Mjukbotten med sågtång och fintrådiga rödalger. På video observerades juvenil torskfisk (troligen vitling) (vp 5). 2

13 Figur 4. Ålgräsäng med en liten anemon (t.h. i bild) troligen ålgräsros (Sagartiogeton viduatus) som precis som namnet antyder är typisk i ålgräsängar (vp 7). Indelning i naturtyper Videopunkterna klassades enligt Art- och habitatdirektivet (Natura 2000) samt enligt Nordiska Ministerrådet (Kustbiotoper i Norden, Sverige, Region - Skagerrak). Indelningen i dessa naturtyper (Bilaga 2 och 3) ska betraktas som en förenklad bild av verkligheten. Naturmiljöerna motsvarar sällan exakt den enhetliga och tydliga beskrivningen i klassningen och gränserna mellan olika miljöer är inte skarpa utan miljöerna brukar övergå gradvis i varandra. I följande del presenteras de naturtyper som dokumenterades i undersökningsområdet enligt Nordiska Ministerrådet samt Art- och habitatdirektivet. Kustbiotoper i Norden I det inventerade området identifierades 5 naturtyper som klassades som Kustbiotoper i Norden (Bilaga 2). Mjukbottnarna i området där substratet består av silt och lera definierades med avseende på djup som Mjukbottnar (0-6 m), Mjukbottnar (6-5 m), Mjukbottnar (5-20 m), Mjukbottnar (20-30 m). Där substratet tolkades som sand klassades bottnarna som Sandbottnar (0-0 m), Sandbottnar (0-20 m). Områden med grus och småsten på bottnen klassificerades som Grus- och stenbottnar. Grus- och stenbottnar ligger enligt definitionen för Kustbiotoper i Norden på mellan och 3 meters djup men har i denna undersökning på grund av substratets karaktär tolkats ned till 2 meters djup (exempelvis videopunkt 23). Sammanhängande ytor av ålgräs (som delvis kunnat observeras utan undervattenskamera från båt) klassificerades som Ålgräsängar (0,5-8 m). Till denna naturtyp räknas bland andra karakteristiska arter även nating (Ruppia sp.). Vid videopunkt 2 observerades en marin kärlväxt som inte kunnat bestämmas till art men som troligtvis är nating, varför även denna punkt klassades som ålgräsäng. Hårdbottnarna som domineras av stenar, block och berg i undersökningsområdet klassificerades som Klippbottnar (0-30 m). 3

14 Natura 2000 Inom det inventerade området identifierades 2 naturtyper som klassificerades som Natura 2000-habitat (Bilaga 3). Norra delen av undersökningsområdet, från Bojarkilen i norr fram till Udden i söder, östra delen, Hålkedalskilen, och södra delen, mellan Norra Öddö och Daftö-Valö till Södra Öddö, klassades som Stora grunda vikar och sund (60). Denna naturtyp är per definition ett så kallat habitatkomplex, vilket innebär att det kan innehålla andra delar av naturtyper (Naturvårdsverket, 20). Stora grunda vikar och sund är ofta skyddade från kraftiga vågor och innehåller olika typer av sediment och substrat med artrika bentiska växt- och djursamhällen. Bottnar med hårda substrat som domineras av stenar, block och berg klassificerades som Geogent rev (74) då täckningsgraden motsvarar 50 %. På kartorna i Bilaga 3 illustreras utöver dessa 2 naturtyper även Marint vatten (000) som är en generell kod som används för all typ av marint vatten som inte tillhör någon av de naturanaturtyper som finns (Naturvårdsverket 204). Bottenfauna Provdjupen på bottenfaunastationerna varierade mellan,8 och 23, meter. Vid alla stationer bestod bottensubstratet till största delen av gyttja, silt och lera. Skalgrus och skal från bland annat hästmussla (Modiolus modiolus) och ostron (Ostrea edulis) utgjorde också en del av substratet särskilt vid stationerna 6 och 8. Bottenfaunaproven och 2 togs på bottnar med ålgräs. Doft av svavelväte noterades vid stationerna 7 och 2. Vid dessa två stationer hittades minst antal taxa; 2 respektive 4. Station 7 låg precis intill småbåtshamnen vid Hålkedalskilen och det var 4,3 meter djup. Station 2 låg vid södra delen av undersökningsområdet strax öster om Edholmarna och var 4,7 m djup. Vid station 2 hittades generellt få djur, varav de flesta var havsborstmaskar från familjen krokgälingar (Nephtyidae) med några arter som är generellt toleranta mot miljöstörningar. Vid station 7 förekom nästan enbart gördelmaskar (Capitellidae) med hög abundans (>50 individer). Dessa klassas som mycket tåliga mot föroreningar. Även vid stationerna, 2, var antalet taxa rätt låga. Några organismer som förekom i låga antal (enstaka fynd) vid dessa stationer var fjädermyggor (Chironomidae), korgmussla (Corbula gibba), musslan (Macoma sp.), gördelmaskar och havsborstmaskarna Scalibregma inflatum och Scoloplos armiger. Samtliga klassas som relativt tolerant mot föroreningsbelastning och organisk belastning. Dessa stationer hade gemensamt att de låg under 0 meters djup. Generellt hittades fler taxa på stationer som låg djupare än 5 meter. Figur 5 indikerar sambandet mellan ökat antal taxa och ökat djup. Troligtvis beror detta samband på olika salthalt vid olika djup. Landavrinningen av sötvatten späder ut det salta vattnet men effekten blir mindre vid större djup då sötvatten är lättare än saltvatten. I gränszonen mellan sött och salt är det ett tämligen begränsat antal arter som trivs. 4

15 Antal taxa Djup (m) Figur 5. Antal taxa med linjär trendlinje i förhållande till djup vid provtagningsstationerna. Flest taxa hittades vid station 6 med 42 taxa. Även vid stationerna 4, 8 och 9 hittades relativt många taxa: Vid station 6 var havsborstmasken Scalibregma inflatum dominerande och korgmusslan vanligt förekommande båda djur klassas som tåliga mot föroreningar. Vid sidan av dessa arter gjordes dock även enstaka fynd av många andra arter som är känsliga mot föroreningar på en eller flera av stationerna 4, 6, 8 och 9. För att nämna några organismer så förekom exempelvis blötdjuret Chaetoderma nitidulum, havsborstmaskarna Anobothrus gracilis, Chaetozone setosa, Diplocirrus glaucus, märlkräftan Ampelisca sp., grävsjöborren Echinocardium cordatum samt smal cigarrsnäcka Cylichna cylindracea. Naturvärden Hästmusselbank I undersökningsområdet påträffades hästmussla som i den svenska rödlistan är kategoriserat med DD (Kunskapsbrist). Generellt kunde många skal från hästmussla observeras på videopunkterna och vid vp 00 observerades en möjlig hästmusselbank. Antalet levande versus antalet musselskal var dock svårt att bedöma från video. För att kunna bedöma detta skulle ytterligare kontroll med kompletterande undersökningar behöva göras. Även på kringliggande vp (99, 00, 22) registrerades mycket skal från hästmussla och skalgrus. Hästmusselbankar är skyddade i OSPAR-området sedan De är relativt allmänt förekommande (OSPAR 2009) men hästmusselbankar med flera individer tillsammans har blivit mycket ovanliga och förekomsten pekar på en långsiktig nedgång (ArtDatabanken, 205). I likhet med blåmusselbanker associeras hästmusselbankar med ett ovanligt rikt djursamhälle som lever på och intill musslorna (epifauna). Hästmussla förekommer typiskt på strömsatta bottnar djupare än 5 m. Området mellan Norra Öddö och Daftö-Valö var strömsatt men var vid vp 00 (Figur 6) endast 3 m djup. 5

16 Figur 6. Strömt område mellan Norra Öddö och Daftö-Valö där det observerades levande individer av hästmussla (vp 00). Figur 7. Ålgräsäng blandat med enstaka plantor av troligtvis nating (Ruppia sp.) vid Södra Öddö (vp ). Ålgräsängar Ålgräsängar hittades i tre områden: i Borjarkilen i norr, i Hålkedalskilen i väster och vid Södra Öddö i söder. I både Hålkedalskilen och vid Södra Öddö växte ålgräs delvis blandat med ytterligare en marin kärlväxt (troligen nating (Ruppia sp.)). Det förekom endast lite påväxt på ålgräset och på de flesta vp plantorna relativt höga och växte tätt (Figur 4, Figur 7). Ålgräsängar har stor ekologisk betydelse och är skyddsvärda habitat. Många ryggradslösa djur som kräftdjur, sjöborrar, sjöstjärnor och anemoner lever i ålgräsängar. För många bland annat kommersiellt viktiga fiskarter som exempelvis sill (Clupea harengus) och torsk (Gadus morhua) är ängarna viktiga miljöer för uppväxt och födosök. Kärlväxtsamhällen såsom ålgräs och nating utgör en viktig komplex 6

17 tredimensionell struktur som skyddar till exempel små fiskar och kräftdjur från predatorer. Plantorna motverkar kusterosion genom sitt rotsystem (rhizom) och minskar grumling i vatten genom vågdämpning och näringsupptag ur vattnet. Figur 8. Grund mjukbotten med tång (Fucus sp.) och enstaka snärjtång (vp 0). Figur 9. Grund mjukbotten med några sjöpungar (troligen vårtsjöpung) (vp 02). Grunda mjukbottnar Grunda mjukbottenområden hör generellt till en viktig miljö för biologisk mångfald längs kusten. Dessa sammanfaller delvis med kustbiotopen ålgräsängar och Natura 2000-habitat 60 Stora grunda vikar och sund. Under försommar och sommar är vattentemperaturen ofta lite högre på grunda bottnar och därmed gynnsam för fiskyngel som delvis livnär sig på djuren som lever i bottnen (infauna). Grunda mjuk- och även hårdbottnar mellan 0-0 meters djup med och utan vegetation bedöms som mycket viktiga habitat och 7

18 uppväxtområden för kommersiella fiskarter (Stål 2007) som exempelvis rödspätta (Pleuronectes platessa). Tånglake (Zoarces viviparus) är ett exempel på en rödlistad art som är stationär och uppehåller sig i strandzonens algbälte på vanligtvis 2-20 meters djup. Bottenfauna Samtliga arter som påträffades i bottenfaunahuggen räknas som allmänt förekommande i havsområdet. Skillnaden i artförekomst kan troligen kopplas till djup och salinitet samt närhet till småbåtshamn. Samtliga prover togs i sediment som kan betecknas som optimala för metodiken (mjuka sediment). Två av proverna (7, 2) hade sediment som luktade svavelväte. Förekomst av svavelväte är en indikation på att syrebrist kan förekomma i sedimentytan. De provplatser där lukt av svavelväte förekom hade som väntat lägre antal arter. 8

19 Referenser ArtDatabanken 205. Rödlistade arter i Sverige 205. ArtDatabanken SLU, Uppsala. ArtDatabanken 205. Modiolus modiolus, hästmussla. Artfaktablad. Kautsky, H Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster. Mineogr. Version , Institutionen för Systemekologi, Stockholms Universitet. Marin Miljöanalys AB 207. Bottenkartering för sjöledningar i Strömstad. Sweco Environment AB. U Naturvårdsverket 204. Tillgängliga koder för attributet Naturtyp i NNK-IT systemet. Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Bilaga B till handbok 2007:4. Nordiska ministerrådet 200. Kustbiotoper i Norden Hotade och representativa biotoper. TemaNord: 536. OSPAR Commission Background Document for Modiolus modiolus beds. Biodiversity Series. Stål, Johan (2007) Essential Fish Habitats. The Importance of Coastal Habitats for Fish andfisheries. PhD Thesis. Department of Marine Ecology. Göteborg University. Swedish Standards Institute. Teknisk rapport SIS-TR 9900:204. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS

20 20

21 Bilaga. Videopunkter Täckningsgrad modifierat enligt Kautsky 999 % Heltäckande 00 Tydligt mer än hälften 75 Hälften 50 Mindre än hälften 25 Mer än enstaka. <25% 0 Mer än enstaka, knappt täckande 5 Enstaka Saknas 0 2

22 Videopunkternas position (Sweref99 TM) Video N E Video N E

23 Djup, substrat, vegetation (flora) och djur (fauna) vid videopunkterna. Videopunkt Djup (m) Substrat Substrat % Flora Flora % Fauna Fauna %,7 Silt/Lera 00 Zostera marina Silt/Lera 00 Marin kärlväxt ,7 Silt/Lera 00 Zostera marina + marin kärlväxt ,4 Silt/Lera 00 Zostera marina , Silt/Lera 00 Ascidiacea 96 4,8 Silt/Lera 00 Fintrådiga alger 0 Ascidiacea 4 4,4 Silt/Lera 00 Ascidiacea ,2 4,3 Silt/Lera Silt/Lera Asteroidea Asteroidea Ascidiacea Ascidiacea , Silt/Lera 00 Ascidiacea 6 3,5 Silt/Lera 00 Ascidiacea ,6 Silt/Lera Sand Fucus sp. Fucus sp Chorda filum Fintrådiga alger ,3 Sand Sand 00 Fucus sp. Fintrådiga alger 0 7,4 Silt/Lera 00 Fintrådiga alger 5 Ascidiacea 5 7 Asteroidea Paguridae 7 0,8 Sand 00 Sargassum muticum Gobiidae Fintrådiga alger 85 4,7 Sand 00 Fintrådiga alger Asteroidea 7,9 Sten 75 Fintrådiga alger 25 Alcyonium digitatum 72 Sand 25 Phaeophyceae Ascidiacea 5 Pisces 5 0,8 Sand 00 Fintrådiga alger Gadidae 8 Ascidiacea Asteroidea 8,3 Sten 00 Fintrådiga alger 0 Ascidiacea Delesseria sanguinea Actiniaria Phaeophyceae 2 9,7 4,8 Skalgrus Sten/Skalgrus Fintrådiga alger Sargassum muticum 5 5 Gadidae Gadidae Fintrådiga alger 0 Paguridae Asteroidea 99 3,5 Sten/Skalgrus 00 Fintrådiga alger Sten/Skalgrus 00 Fintrådiga alger 25 Modiolus modiolus/mytilus e ,3 4,5 5,5 Silt/Skalgrus Sand/Skalgrus Sand/Sten/Skalgrus Fintrådiga alger Fintrådiga alger Fintrådiga alger Marthasterias glacialis Marthasterias glacialis Chorda filum Chorda filum Chorda filum 8,8 Sand 00 Paguridae 87 7 Silt/Sand 00 Fintrådiga alger ,8 Silt/Skalgrus 00 Fintrådiga alger 5 Marthasterias glacialis 86 2,5 Sand 00 Fintrådiga alger 5 Paguridae 3 Berg 00 Fintrådiga alger 25 Ascidiacea 88 Marthasterias glacialis Alcyonium digitatum 5 5,3 Silt/Lera 00 Paguridae 3 Ascidiacea 5 Asteroidea 4 3,9 Silt/Lera ,4 Silt/Lera , Silt/Lera ,6 Silt/Lera ,7 Silt/Lera 00 Ascidiacea ,3 Silt/Lera Berg 00 Fintrådiga alger 75 Ascidiacea 9 9,4 Silt/Lera ,2 Silt/Lera ,6 Silt/Lera 00 Alcyonium digitatum Silt/Lera ,6 Silt/Lera ,7 Silt/Lera ,7 Silt/Lera 00 4,3 Sten/Berg 00 Fintrådiga alger 25 Alcyonium digitatum 5 90 Rhodophyceae Ascidiacea 5 Labridae 6 22,2 Silt/Lera 00 Pennatulacea 25 2,7 Silt/Lera ,6 Silt/Lera 00 Pennatula phosphorea Gadidae Silt/Lera 00 Pennatulacea 23

24 Fortsättning. Videopunkt Djup (m) Substrat Substrat % Flora Flora % Fauna Fauna % 9 22,9 Silt/Lera 00 Pennatulacea 4 20 Silt/Lera ,2 Silt/Lera ,3 Silt/Lera 00 5,3 Berg 00 Alcyonium digitatum 05 Ascidiacea 5 Corella parallelogramma 9 6,9 Silt/Lera 00 Brachyura 39 5,7 Silt/Lera/Skalgrus ,4 Silt/Lera/Skalgrus ,7 Berg 00 Fintrådiga alger 00 Ctenolabrus rupestris ,4 5,5 Sten/Skalgrus Silt/Lera/Skalgrus Fintrådiga alger Fintrådiga alger 0 Asteroidea Ctenolabrus rupestris Sargassum muticum Sargassum muticum 5 Ctenolabrus rupestris Paguridae 37 6 Silt/Lera 00 Saccharina latissima 20 5,6 Silt/Lera ,3 Silt/Lera ,9 Silt/Lera ,7 Silt/Lera ,3 Silt/Lera 00 Ascidiacea 79 4,2 Silt/Lera 00 Fintrådiga alger Silt/Lera ,7 Silt/Lera ,3 Silt/Lera ,6 Silt/Lera ,2 Silt/Lera 00 Gobiidae 3,6 Silt/Lera 00 Zostera marina 75 Gastropoda 30 0,7 Silt/Lera 00 Zostera marina 50 Marin kärlväxt ,4 Silt/Lera 00 Zostera marina ,7 Silt/Lera 00 5,9 Silt/Lera/Skalgrus 00 Fintrådiga alger 0 Gadidae Fucus serratus Silt/Lera/Skalgrus 00 Alcyonium digitatum 55 6,2 Silt/Lera 00 Ascidiacea ,5 Silt/Lera Silt/Lera ,9 Silt/Lera Silt/Lera Silt/Lera ,7 Silt/Lera 00 Gadidae 48 5,5 Silt/Lera ,8 Silt/Lera ,4 Silt/Lera ,8 Silt/Lera ,7 Silt/Lera ,7 Silt/Lera ,2 Silt/Lera Silt/Lera ,4 Silt/Lera 00 77,8 Silt/Lera 00 9,5 Silt/lera 75 Fintrådiga alger 0 Alcyonium digitatum 76 Berg 25 Porifera Labridae Gadidae 68,8 Silt/Lera 00 6,7 Silt/lera 00 Gadidae 75 Berg Marthasterias glacialis Asteroidea 07 0,9 Silt/Lera ,5 Silt/Lera 00 Fintrådiga alger ,3 Silt/Lera ,3 Sand/Silt/Skalgrus 00 Gadidae 66 6, Silt/Lera ,6 Silt/Lera Silt/Lera ,2 2,2 2,2 Silt/Lera Silt/Lera Silt/Lera Zostera marina Zostera marina Zostera marina Actiniaria Fintrådiga alger Fintrådiga alger Fintrådiga alger 62,9 Silt/Lera 00 Zostera marina ,5 Silt/Lera 00 Fucus vesiculosus ,4 Silt/Lera ,7 4,7 2,3,6 Skalgrus/Sten Skalgrus/Sten Skalgrus/Sten Berg Fintrådiga alger Fintrådiga alger Ascidiacea Fintrådiga alger Corella parallelogramma Saccharina latissima Saccharina latissima Asteroidea Delesseria sanguinea 6,3 Berg 00 Fintrådiga alger 00 Gadidae 25 Ctenolabrus rupestris 24

25 Bilaga 2. Kartor Kustbiotoper i Norden 25

26 Översiktskarta med de olika områdena -5 26

27 Kustbiotoper i Norden. Karta. 27

28 Kustbiotoper i Norden. Karta 2. 28

29 Kustbiotoper i Norden. Karta 3. 29

30 Kustbiotoper i Norden. Karta 4. 30

31 Kustbiotoper i Norden. Karta 5. 3

32 32

33 Bilaga 3. Kartor Natura

34 Översiktskarta med områdena

35 Natura Karta. 35

36 Kustbiotoper i Norden. Karta 2. 36

37 Kustbiotoper i Norden. Karta 3. 37

38 Kustbiotoper i Norden. Karta 4. 38

39 Kustbiotoper i Norden. Karta 5. 39

40 40

41 Bilaga 5. Bottenfauna 4

42 Station Län 4 Västra Götaland 4 Västra Götaland 4 Västra Götaland 4 Västra Götaland 4 Västra Götaland 4 Västra Götaland Provtagningskoordinater (N) Provtagningskoordinater (E) Koordinatsystem SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM Datum Provtagare A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Organisation Provyta (m 2 ) 0, 0, 0, 0, 0, 0, Antal prov Metodik SS-EN ISO 6665 SS-EN ISO 6665 SS-EN ISO 6665 SS-EN ISO 6665 SS-EN ISO 6665 SS-EN ISO 6665 Sållets maskvidd (mm) Sedimentvolym (l) Vindriktning (O, NO, VNV etc) NV NV NV NO NO NO Vindhastighet (m/s) Våghöjd (m) 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Provdjup (m),8 7,8 6,8 5,3 7,5 4,3 Svavelväte (ja/nej) nej nej nej nej nej ja Beskrivning Mjuk gyttjelera. Ålgräs i provet. Mjuk gyttjelera, silt, lite skalgrus. Mjuk gyttjelera. 2 skikt: mjuk gyttjelera, silt, fin sand; fast silt, lera. Silt, gyttja, lera, skalgrus. Skal från hästmussla. Medium fast. Gyttjelera. Mjukt 42

43 Station Län 4 Västra Götaland 4 Västra Götaland 4 Västra Götaland 4 Västra Götaland 4 Västra Götaland 4 Västra Götaland Provtagningskoordinater (N) Provtagningskoordinater (E) Koordinatsystem SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM Datum Provtagare A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB A. Scherer/ F. Erkenborn Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Organisation Provyta (m 2 ) 0, 0, 0, 0, 0, 0, Antal prov Metodik SS-EN ISO 6665 SS-EN ISO 6665 SS-EN ISO 6665 SS-EN ISO 6665 SS-EN ISO 6665 SS-EN ISO 6665 Sållets maskvidd (mm) Sedimentvolym (l) Vindriktning (O, NO, VNV etc) NO NO NO NO NO NO Vindhastighet (m/s) Våghöjd (m) 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Provdjup (m) 20 23, 9,3 3,2 4,7 5,6 Svavelväte (ja/nej) nej nej nej nej ja nej Beskrivning Gyttjelera, silt. Mycket mjukt. Skalgrus. Silt, lergyttja. Medium fast. Silt, lergyttja. Medium fast. Silt, lergyttja. Medium fast. Silt, gyttja. Mjukt. Ålgräs i provet. 2 skikt: Silt, gyttjelera, fin sand, skalgrus, mjukt; silt, lera, fast. 43

44 -Strömstad Provtagningsdatum: Det. Anna Scherer, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: Översiktlig analys med kvalitativ täthetsklassning ARTER/TAXA STATION CNIDARIA, nässeldjur Actiniaria 2 Alcyonium digitatum NEMERTEA, slemmaskar Nemertea 2 PRIAPULIDA, snabelsäckmaskar Halicryptus spinulosus - Seibold, 849 Priapulus caudatus SIPUNCULA, stjärnmaskar Golfingia vulgaris Sipuncula Thysanocardia procera MOLLUSCA, blötdjur Chaetoderma nitidulum POLYCHAETA, havsborstmaskar Arenicola marina Anobothrus gracilis Capitella capitata artkomplex Capitellidae 3 Chaetozone setosa Cirratulidae Diplocirrus glaucus Glyceridae Goniadidae Levinsenia gracilis Lumbrineridae Magelona sp. Maldanidae Nephtyidae 2 Nereididae Nereimyra punctata Notomastus latericeus Ophelina acuminata Oxydromus flexuosus Pectiinaridae Pectinaria koreni Pholoe baltica Phyllodocidae Polycirrus sp. Polynoidae 2 Prionospio cirrifera Sabellidae Scalibregma inflatum 3 2 Scoloplos armiger 2 Sphaerodorum gracilis Terebellidae Terebellides stroemi - Sars, CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata SUMMA delprov (antal taxa): Enstaka fynd (-9 individer) 2. Vanligt förekommande (0-49 individer) 3. Dominerande (>50 individer) 44

45 Fortsättning. Strömstad Provtagningsdatum: Det., Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: Översiktlig analys med kvalitativ täthetsklassning ARTER/TAXA STATION CRUSTACEA, kräftdjur Ampelisca sp. Aoridae Caridea Corophium sp. # Diastylis rathkei - (Krøyer, 84) # Eudorella sp. Gammaridea Liocarcinus depurator Oedicerotidae Paguridae ECHINODERMATA, tagghudingar Amphiura chiajei Amphiura filiformis Irregularia juv. 2 Leptopentacta elongata # Ophiuroidea juv. # Spatangoida DIPTERA, tvåvingar Chironomidae CHORDATA, ryggsträngsdjur Ascidia virginea Ascidiella aspersa GASTROPODA, snäckor Cylichna cylindracea Gastropoda Nassarius nitidus Philine sp. Polyplacophora Turritella communis BIVALVIA, musslor Abra sp. 2 2 Arctica islandica Bivalvia Chamelea sp. Corbula gibba Dosinia sp. Macoma sp. Mya sp. (juv.) Mytilidae Mysella bidentata Nucula sp./ennucula tenuis 3 2 Phaxas pellucidus Tellinidae Thyasira sp. 2 2 Timoclea ovata SUMMA (antal individer): SUMMA delprov (antal taxa): SUMMA hela provet (antal taxa) Enstaka fynd (-9 individer) 2. Vanligt förekommande (0-49 individer) 3. Dominerande (>50 individer) 45