Kön och jämställdhet i mansdominerade näringar Forskningsrapport
Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Kön och jämställdhet i mansdominerade näringar, forskningsrapport Calle Bredberg, Scandinav Maria Johansson och Lisa Ringblom, Luleå tekniska universitet Tove Cullhed Region Norrbotten 971 89 Luleå Telefon: 0920-711 58 regionnorrbotten@norrbotten.se www.norrbotten.se
Innehåll Inledning... 2 Könade utmaningar i Norrbottens arbetsliv... 3 Kunskap nulägesanalys i organisationer... 3 Att förankra förändring... 4 Inspiration och framgångsfaktorer till organisationer som vill... 5 Vidare läsning... 7 Luleå tekniska universitets forskning:... 7 Norrbottens arbetsmarknad och utbildning:... 7
Inledning I denna kortrapport presenteras lärdomar från forskning om könsmönster och jämställdhetsinsatser i mansdominerade näringar vid Luleå tekniska universitet 1. Den är framtagen inom ramen för universitetets uppdrag som kunskapsstöd till Region Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2016 2018. Syftet med kunskapsstödet är att tillvarata tidigare kunskaper och erfarenheter för att öka handlingsplanens möjligheter att uppnå hållbar förändring av Norrbottens könsmönster utifrån ett intersektionellt perspektiv. De lärdomar som presenteras här är avsedda att vara till hjälp för de aktörer i regionen som önskar arbeta för en mer jämställd och inkluderande arbetsmarknad, samt i förlängningen också minska de könsbundna studievalen hos regionens ungdomar. Sammanställningen är strukturerad enligt fyra teman som identifierats som centrala och som inbegriper praktiska erfarenheter såväl som mer teoretiska resonemang. Rapporten avslutas med en litteraturlista för den som önskar fördjupa sin kunskap. Maria Johansson och Lisa Ringholm, Luleå tekniska universitet 1 www.ltu.se/inkluderandeskog Kön och jämställdhet i mansdominerade näringar, forskningsrapport 2
Könade utmaningar i Norrbottens arbetsliv Sveriges, och Norrbottens, arbetsmarknad är starkt könssegregerad. Det betyder att kvinnor och män återfinns inom olika delar av arbetsmarknaden, och på olika nivåer av arbetsmarknaden. Inom skogs- och gruvnäringen som här används som exempel på mansdominerade näringar är majoriteten av de anställda män och könssegregeringen innebär för den enskilda organisationen att kvinnor och män i hög utsträckning återfinns inom olika delar av branschen. De kvinnor som är verksamma i skogssektorn är det främst inom de naturvårdande funktionerna och administration snarare än inom virkesproduktionen. Det är ett uttryck för att avgränsade utrymmen där det är möjligt för kvinnor att bryta sig in har skapats, snarare än att den generella sammanlänkningen mellan skog, män och maskulinitet har utmanats. Detta tenderar att koda om vissa funktioner i skogsbrukssektorn och där göra det möjligt för kvinnor att ta plats medan män fortsätter att uppta de rum som rör avverkning, produktion och teknik. Allra lägst andel kvinnor återfinns bland de anställda i entreprenörföretag som ägnar sig åt avverkning. Tidigare forskning har identifierat mannen som norm i och den som antas äga kunskap om skogs- och gruvnäringen. Det uttrycks bland annat genom att kvinnor i sektorerna ofta får prefixet kvinnlig såsom kvinnlig maskinförare eller kvinnlig chef. Kvinnor antas dessutom, genom sin förmodade annorlundahet, bidra med något utöver det som redan finns i branschen, genom nya idéer och värderingar. När kvinnor beträder denna tydligt könskodade arena blir de extra synliga genom sitt prefix men också osynliggjorda. Genom att som kvinna göra avsteg från den stereotypa bilden av skogsarbetaren eller gruvarbetaren blir kvinnor till avvikande, något annorlunda, och de blir därigenom också alltför synliga i och med att de får representera hela gruppen kvinnor snarare än bara sig själva som individer. Vidare kan just avsteget från de maskulina normerna göra att kvinnor inte tas på allvar, inte antas äga rätt sorts kompetens eller kunskap, förväntas behöva extra hjälp och blir därigenom osynliggjorda som kunskapsbärare. Dessutom skapas det ofta särskilda kvinnorum, såsom beskrevs ovan, med konsekvensen att kvinnor kan träda in i sektorn utan att dess generella sammanlänkning med vissa sorters maskulinitet ifrågasätts. Det finns alltså uttryck för både en segregering och hierarkisering mellan kvinnor och män i länets mansdominerade branscher, vilket här exemplifieras genom skogs- och gruvnäringen. Kunskap nulägesanalys i organisationer En överblick av rådande könsmönster i mansdominerade näringar kan uppnås genom att göra en nulägesanalys för att kartlägga: 1) hur kvinnor och män är representerade på olika positioner och funktioner i enskilda organisationer eller hela branschen, 2) i vilken utsträckning karriärvägar är tillgängliga för både kvinnor och män, 3) kvinnors och mäns upplevelser av organisationskulturen och arbetsmiljön. I detta skede är det viktigt att få syn på tolkningsföreträdet, det vill säga vems berättelser om arbetsplatsen som lyssnas på. Det är ofta så att kvinnors och mäns uppfattningar skiljer sig åt om hur ojämställd eller jämställd den egna organisationen är, och hur detta tar sig uttryck. Det kan förklaras med mäns strukturella överordning, där det som män gör och det som betraktas som manligt tenderar att värderas högre. Att utmana dominerande könsstrukturer och normer genom jämställdhetsarbete innebär bland annat att identifiera och synliggöra hur könade normer får exkluderande konsekvenser. Ett sådant synliggörande tenderar dock att möta motstånd, inte minst från dem som åtnjuter de Kön och jämställdhet i mansdominerade näringar, forskningsrapport 3
privilegier som det innebär att vara norm, men även hos dem som avviker från normen men som ändå getts plats på vissa villkor. Ett av de tydligaste privilegierna hos en överordnad grupp är att slippa se det förtryck underordnade grupper utsätts för, och därigenom också slippa tänka på sig själva som priviligierade. Det innebär att ett av de privilegier män som grupp har, är att förtryck och ojämlikhet inte är lika synligt för dem som för mer oprivilegierade grupper. En del av detta privilegium är också en känsla av berättigande, till exempel till ett visst arbete eller en viss lön. Om detta inte infrias kan det resultera i uttryckligt motstånd och känslor av ilska över att ha blivit fråntagen privilegier som man uppfattade sig ha rätt till. I vår forskning har vi sett två övergripande tendenser till hur män i skogs- och gruvnäringen förhåller sig till ojämställdhet och därigenom också jämställdhet i dessa näringar. Det första mönstret bygger på en förminskning av problemet, ofta med motiveringen av man själv inte märkt av ojämställdheten. Jämställdhetsinsatser uppfattas därigenom som ett orättfärdigt sätt att ge extra fördelar till kvinnor. Det andra mönstret bygger på en förskjutning av problem med ojämställdhet, där problemen visserligen erkänns men tillskrivs specifika kontexter och grupper av män, företrädesvis äldre män antas utgöra hinder för jämställdhet. Detta mönster av meningsskapande innebär dels att ojämställdhet görs till ett problem kopplat till enskilda individer snarare än ett strukturellt problem och att det därigenom blir möjligt att friskriva sig ansvar för upprätthållandet av ojämställda strukturer. Det innebär också att jämställdhetsinsatser betraktas som onödiga eftersom att det tros komma att lösa sig automatiskt med kommande generationer. Att förankra förändring Olika sätt att förstå (o)jämställdhet leder ofta till olika strategier för att komma till rätta med problemet. Tre övergripande strategier för att ta sig an ojämställdhet är inkludering, erkännande och transformering: Inkludering som strategi syftar till att skapa lika förutsättningar för män och kvinnor genom likabehandling och genom att tillhandahålla lika möjligheter för alla i organisationen. Denna typ av strategier riskerar att ambitioner om könsneutralitet, det vill säga att kön inte ska spela någon roll, istället blir till könsblindhet som misslyckas med att se hur män tenderar att gynnas och kvinnor missgynnas strukturellt i rådande könsmaktsordning. Erkännande strategier fokuserar på att synliggöra och uppvärdera de olikheter, erfarenheter, kompetenser och intressen som kvinnor kan bidra med i traditionellt mansdominerade kontexter och vice versa. Risken med detta förhållningssätt är att traditionella föreställningar om män och kvinnor som olika och komplementära reproduceras. Transformering som strategi försöker undvika de fallgropar som riskeras i ovanstående strategier genom att hantera kön, och de sociala normer som skapas kring kön, som en socialt konstruerad kategori möjlig att förändra. Normativa strukturer blir då möjliga att undersöka, ifrågasätta och därigenom också förändra. I de mansdominerade organisationer som vi genom vår forskning har mött efterfrågas ofta ett hur. Hur gör man för att bli jämställd och hur har andra organisationer gjort? Hur viktigt det än är att inspireras av goda exempel och lära av andra som kommit längre, lika viktigt är det att Kön och jämställdhet i mansdominerade näringar, forskningsrapport 4
anpassa jämställdhetsarbetet till den egna organisationens förutsättningar, logiker och kärnverksamheter. Detta för att säkerställa att jämställdhetsarbetet integreras i den ordinarie verksamheten snarare än sidoordnas. Frågor som varje företag som vill arbeta med jämställdhet är exempelvis: Varför ska vi arbeta med jämställdhet? För vems skull? Vad kan ett jämställdhetsperspektiv bidra med i vår organisation och vad riskerar vi om det inte får ta plats? Hur ser länken mellan jämställdhet och vår affärsidé och kärnverksamhet ut? Hur hanterar vi motstånd? Olika företag kan arbeta med jämställdhet på olika sätt. Sveaskog har i stor utsträckning valt att satsa på utbildningar och ett tydligt ägarskap i frågan om jämställdhet. De tog beslut att utbilda samtliga anställda i företaget och för att säkerställa att personer med personalansvar skulle visa vägen och äga frågan satsades det på en extra utbildning av samtliga chefer och ledare i organisationen som skulle förbereda dem för själva leda utbildningen för medarbetarna. De skogstekniska företagen Indexator och Komatsu har valt att koppla ihop sitt jämställdhetsarbete med sitt redan befintliga lean-arbete för att försöka säkerställa att jämställdhet blir ett integrerat perspektiv i det dagliga arbetet. Inom LKAB har arbetsplatskulturen belysts ur ett genusperspektiv, där föreställningar om maskulinitet som påverkar hur gruvarbetet organiserats har problematiserats genom dialog med gruvarbetare. Boliden har fokuserat på att stärka den minoritet av kvinnor som finns i organisationen genom nätverket Women at work. Inspiration och framgångsfaktorer till organisationer som vill Förändringsarbete är sällan lätt och många organisationer upplever att jämställdhetsarbetet inte leder till en långsiktig förändring. Nedan kommer ett antal punkter som identifierats som centrala för att uppnå reell förändring. Ledningens styrning är viktig i allt förändringsarbete. Lika viktigt är att ledningen faktiskt tillsätter de resurser som krävs. Det kan handla om att frigöra tid för medarbetare att arbeta med frågan, men också om ekonomiska resurser och inte minst resurser i form av kunskap. Jämställdhet är en kunskapsfråga. Finns inte rätt kunskap för att kunna kartlägga, analysera och på sikt förändra den egna organisationen så finns externt expertstöd att ta till: o Vid Luleå tekniska universitet bedrivs genus- och jämställdhetsforskning inom en rad områden och portalen Gender Contact Point (https://www.ltu.se/centres/cdt/gender-contact-point) har upprättats för att underlätta samverkan mellan näringsliv och akademin. o På nationell nivå finns en förteckning över genus- och jämställdhetsforskare på nätverket Greda: www.ub.gu.se/kvinn/greda. o På www.jamstall.nu finns fakta, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhet, tillhandahållet av en samverkansgrupp bestående av bland annat Jämställdhetsmyndigheten, Länsstyrelserna och SKL. o Varje Länsstyrelse har en särskilt sakkunnig i jämställdhet, vars uppgift är att stödja de företag och organisationer som vill arbeta med jämställdhet, utöver att föra ut regeringens jämställdhetspolitik i regionen. o Konsulter och fristående experter finns både i Norrbotten och övriga Sverige. Kön och jämställdhet i mansdominerade näringar, forskningsrapport 5
Integrera jämställdhetsarbetet i den befintliga strukturen i företaget och koppla ihop jämställdhetsarbete med företagets värdegrund. Kom ihåg att förändring är möjligt och utvecklande! Jämställdhetsarbete tar tid och kräver tålmodighet och idoghet så sätt hanterbara delmål och kom ihåg att fira även små segrar. Utbyt erfarenheter och dela kunskap med andra i liknande situation. Sök aktivt upp andra företag och organisationer som arbetar med eller vill arbeta med jämställdhet, de flesta vill gärna tala om sitt arbete. Ta gärna hjälp av Luleå tekniska universitets webbverktyg Förändringsrutan (www.ltu.se/forandringsrutan), som hjälper organisationer att analysera om det egna jämställdhetsarbetet är sidoordnat eller integrerat i organisationens kärnverksamhet, arbetssätt och rutiner, och om fokuserar på problem inom eller utanför den egna organisationen. Verktyget frågar hur ni valt att lägga upp förändringsarbetet snarare än vad ni valt att fokusera på. Det kommer inte att göra jobbet åt er. Däremot kommer det, utifrån befintlig forskning om hur organisationer förändras i en mer jämställd riktning, hjälpa er att synliggöra hur ni bör gå tillväga för att öka förändringsarbetets genomslagskraft i organisationen. Kön och jämställdhet i mansdominerade näringar, forskningsrapport 6
Vidare läsning Luleå tekniska universitets forskning: På www.ltu.se/inkluderandeskog kan du läsa mer om hur skogliga företag har arbetat och forskningsanalyser av detta. Där återfinns bland annat rapporterna Skogsnäringens genusmönster och jämställdhetsinsatser och Exempel på skogliga jämställdhetsinsatser. Forskningsantologi: Den öppna skogen kön, genus och jämställdhet i skogssektorn https://pub.epsilon.slu.se/12903/11/andersson_e_red_151216.pdf Licentiatuppsats: Att göra jämställdhet motiv, motstånd och möjligheter i den svenska skogsbruket av Maria Johansson, 2015. http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:999469/fulltext01.pdf Avhandling: Malmens manliga mysterium: En interaktiv studie om kön och tradition i modernt gruvarbete av Eira Andersson, 2012. http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:999565/fulltext01.pdf På nedanstående länkar finns Luleå tekniska universitets forskning kopplat till gruvnäringen utförligare beskrivet: www.ltu.se/genusigruvan www.ltu.se/research/subjects/genus-och-teknik/forskningsprojekt/jamstalld-gruvindustri- 1.157400 Norrbottens arbetsmarknad och utbildning: JämLYS av skogssektorn i Norrbotten, 2015 www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/manniska-ochsamhalle/jamstalldhet/j%c3%a4mlys%202015.pdf JämLYS av arbetsmarknad och studieval i Norrbotten, 2016 www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/manniska-ochsamhalle/jamstalldhet/rapport-jamlys-2016.pdf På tal om kvinnor och män i Norrbotten, 2017 www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/manniska%20och %20samhalle/J%C3%A4mst%C3%A4lldhet/pa-tal-om-kv-o-man-2017-sve.pdf Kön och jämställdhet i mansdominerade näringar, forskningsrapport 7