BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND SVERIGES BYGGINDUSTRIER, BYGGNADS, MASKINENTREPRENÖRERNA OCH SEKO - SERVICE- OCH KOMMUNIKATIONSFACKET I SAMVERKAN

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND SVERIGES BYGGINDUSTRIER, BYGGNADS, MASKINENTREPRENÖRERNA OCH SEKO - SERVICE- OCH KOMMUNIKATIONSFACKET I SAMVERKAN ÅRSRAPPORT 2014

Innehåll Förmånen att få arbeta på BYN 3 Service Grundbulten den regionala verksamheten 4 Arbetsmiljöutbildning, svartarbete och GY-11 4 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och mångfald 4 Vad vinner en skola på att vara Branschrekommenderad? 5 Högt söktryck, attitydpåverkan och programråd 5 Verksamhetsplanen 2014 6 Skolförlagd yrkesutbildning Gymnasieskolan 8 Resultat 8 Vad leder till bättre måluppfyllelse? 10 Branschrekommenderad skola 12 Med örat mot skolvärlden 12 Den professionelle yrkesläraren 13 Vuxenutbildning 15 Godkända utbildningsgivare 15 Kvalitetssäkring 15 q Yrkesutbildning i företag Traditionell lärling och distansutbildning 16 Övriga yrkesarbetare och kompetensprov 16 Utbildningsböcker och yrkesbevis 16 Omvärlden Omvärldsbevakning 18 Samverkan BYN och TYA 18 Validering 19 Nordiskt samarbete 19 Skol- och yrkestävlingar 20 Styrelsen 2014 23 Bilderna i Årsrapporten är tagna i Peabskolan i Malmö, Gymnasieskolan Vipan i Lund, Parkgymnasiet Ystad, Malenagymnasiet Sjöbo, Växjö fria fordonsgymnasie och Lernia AB. Omslagsbilden är tagen i Peabskolan.

Förmånen att få arbeta på BYN En avgående chefs tillbakablick och reflektioner VEM KÄNNER TILL BYN? I Bollstabruk där jag växte upp sa vi: Ja ska gå ner på byn, vilket översatt betyder att jag skulle gå ner till samhällets centrum. Det var fram till hösten 2008 min erfarenhet av BYN. När jag 2008 hade sagt upp mig som förvaltningschef i Norrtälje kommun utan att veta vad jag skulle göra, började min svärson överösa mig med förslag på arbeten jag skulle kunna söka. Det ena förslaget var tokigare än det andra. När annonsen om VD på BYN kom via svärsonen, sa jag åt honom att skärpa sig. Det vore kul att få någon annons med arbetsuppgifter som det är rimligt för mig att söka. Han sa: Läs annonsen ordentligt! Jag läste annonsen, sökte arbetet och fick det trots att jag inte kände till BYN och trots att BYNs parter var undrande över min bakgrund som pastor. ATT HA MER TUR ÄN MAN FÖRTJÄNAR Den som får använda sina erfarenheter från ett varierande yrkesliv under de sista verksamma yrkesåren har mer tur än han förtjänar. Det har jag sagt många gånger sedan jag började arbeta på BYN. På ett märkligt sätt har de erfarenheter och lärdomar jag fått, från de första ledaruppdragen som tonåring till de olika chefsuppdragen, tagits i bruk. I arbetet tillsamman med BYNs parters erfarna och kompetenta företrädare nationellt och regionalt, den engagerade och kunniga kanslipersonalen, har aldrig mina bristande branscherfarenheter varit ett hinder i vårt gemensamma arbete. Tack! BYN har haft nytta av det nätverk jag fått via mina tidigare arbeten och personer i nätverket som underlättat kontaker med t.ex. Skolverket, Skolinspektionen, Utbildningsdepartementet samt Sveriges kommuner och landsting. Parterna och medarbetarna har generöst delat med sig av sina branscherfarenheter och branschkontakter. REFORMER OCH PROFESSIONALISM Åren på BYN har präglats av nationella skolreformer, bl.a. GY-11, VUX-12 och satsning på lärlingsutbildning. Utifrån bygg- och anläggningsbranschens behov och intentioner har BYN aktivt bidragit till reformarbetet i först branschråd och senare nationella programrådet för Bygg- och anläggningsprogrammet. En viktig satsning har under åren varit konferensen Den professionelle yrkesläraren, kompetensutveckling genom erfarenhetsutbyte för yrkeslärare. Målet har varit att stärka yrkeslärarna i deras roll som pedagoger, dvs. ledare för yrkeslärande. Inom BYN skrotades RYK, de regionala yrkeskommittéerna, 2010 och blev t.ex. BYN Skåne eller BYN Norrbotten. Det var inte enbart ett namnbyte utan också en markering av att det är viktigt att alla som arbetar med yrkesutbildningsfrågor inom BYN bemöter, elever, lärlingar, yrkesarbetare och företag på ett likvärdigt sätt. Helt enkelt en förutsättning för att uppnå det som sägs i BYNs kvalitetsdeklaration: Uppdragsgivarna, våra samarbetspartners, företagen och de framtida yrkesarbetarna, ska känna respekt och trovärdighet i allt BYN förmedlar. EN GÅR OCH EN KOMMER Jag vill tacka alla som jag har haft förmånen att samarbeta med. Ett speciellt tack till Ing-Marie Andersson Wik, som slutade sin tjänst på BYN den sista december 2014. Samtidigt vill jag hälsa BYNs nya kanslichef, Ingemar Klaesson, välkommen till BYN, och önska honom minst lika spännande och givande arbete samt upplevelser som jag har haft som BYN- medarbetare. Nils-Gunnar Bergander Kanslichef BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 3

Service BYNs kanslis och BYN-regionernas arbete ska kännetecknas av tillgänglighet, tydlighet och tillförlitlighet samt att ge rätt service i rätt tid enligt BYNs verksamhetsplan. För att klara det finns policydokument, BYNs hemsida och intranät m.m. tillgängliga för de som arbetar med yrkesutbildningsfrågor i regionerna, lärare, och ledamöter i centrala och regionala styrelser. GRUNDBULTEN DEN REGIONALA VERKSAMHETEN BYN-regionernas lokala arbete är grunden för BYNs goda kontakter med skolor, utbildare, elever, lärlingar och företag. Att det arbetet är av stor betydelse intygas av att många som arbetar med utbildning för BYNs yrken uppskattar samarbetet med de regionala företrädarna från Byggnads, SEKO, Sveriges Byggindustrier och Maskinentreprenörerna. Lokala stödet Lokala stödet, drygt 7 miljoner kronor, ger BYN-regionerna förutsättningar att kunna arbeta för god kvalitet i grundutbildningarna till BYNs yrken, och för att öka rekryteringen till bygg- och anläggningsbranschen. Utifrån riktlinjerna för lokala stödet fördelas tillgängliga medel till BYN-regionerna. I samband med ansökan om medel lämnar regionerna en verksamhetsplan, som visar vilka aktiviteter de planerar och vad dessa beräknas kosta. Lokala stödet används t.ex. till handledarutbildning, arbetsmiljöutbildning, lärarkonferenser, seminarier och möten med rektorer samt studie- och yrkesvägledare. DEN REGIONALA VERKSAMHETEN 2014 Arbetsmiljöutbildning, svartarbete och GY-11 BYN Norrbotten har utbildat lärare och skolledare i arbetsmiljö, berättar Thomas Nygård, BYN Norrbotten. Satsningen inleddes 2013 med att yrkeslärarna och en del skolledare fick BAM-utbildning, grundläggande utbildning i bättre arbetsmiljö. Under 2014 kompletterades den utbildningen med BAS-P, byggarbetsmiljösamordnare, för de lärare som genomgått BAM-utbildning. Detta innebär att yrkeslärarna i princip har fått samma arbetsmiljöutbildning som ges till skyddsombud och platschefer. I samverkan med skatteverket har alla avgångselever fått information om svartarbete och riskerna med detta som en del i satsningen på Ren Byggbransch. Regionen har diskuterat GY-11-reformen och ställt frågan: Var det bättre förr? Skolornas gemensamma ståndpunkt är att det inte var bättre förr. Utifrån lärarnas erfarenheter är det av yttersta vikt att skolorna får med sig lokala företag i programråden. Där det har skett, har man lyckats utveckla kvalitén samt genomföra lokalt anpassade förändringar i utbudet av behörighetskurser. Även BYN Västerbotten har prioriterat arbetsmiljöfrågorna. Alla länets elever på Bygg- och anläggningsprogrammet samt yrkeslärarna har fått utbildningen Säker Arbetsplats. Den syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om riskhantering, attityder och regler för att minska antalet tillbud och olyckor på byggarbetsplatser. Staffan Båtsman, BYN Västerbotten, påpekar: Det blir flera positiva effekter av att alla länets bygglärare och byggelever samt branschens företrädare möts i denna viktiga fråga med tanke på utbildningsinnehållet för nya byggelever. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och mångfald BYN Göteborg och BYN Borås anordnade en seminariedag kring Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, (ADHD, Aspergers syndrom m.fl.) berättar Ann-Sofie Lind, BYN Göteborg och Borås. Riksförbundet Attention medverkade och berättade om vad NPF är, varför olika diagnoser finns, vad lärare ska tänka på när de möter personer med NPF-diagnoser, hur personer med NPFdiagnoser fungerar i grupp m.m. Detta seminarium gav lärarna en förståelse, men framförallt viktiga verktyg att använda sig av vid planering av undervisning för ungdomar med NPF-diagnoser. Ann-Sofie skriver: Verkligen det bästa arrangemanget vi haft under min tid i BYN Göteborg! Proffsiga föreläsare och oerhört vakna och intresserade lärare - ett ämne som engagerade starkt! 4 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

I samband med 2014 års lärarkonferens hade BYN Göteborg och Borås en föreläsning om mångfald av och med Charlotte Signahl. Rubriken var Mångfald - Besvärligt Härligt!. Föreläsningen var stark och stundtals rå i språket, men oerhört bra och medryckande. Att diskutera mångfald på alla plan är viktigt för lärare på Bygg- och anläggningsprogrammet. För att kunna ändra en människa måste du börja med att förstå hur du själv tänker och varför. Byggbranschrens utbildningsråd i Stockholm Disa Blomfeldt, BYN Stockholm, berättar att de aktivt valt att satsa på de branschrekommenderade skolorna, som ett svar på skolornas fråga: vad får vi ut av att vara branschrekommenderade? Ett utbildningsråd, BBURS Byggbranschens utbildningsråd Stockholm, har bildats för representanter för dessa skolor och med medverkande från Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet i Stockholms län och inbjudna gäster. Disa betonar att Det är viktigt att skolorna får en verklig bild av företagens faktiska behov så de utbildar för reella behov och inte en överproduktion av vissa yrkeskategorier. En lyckad aktivitet är det handledarseminarium som genomförts för tredje gången. Skolornas företrädare och företagens aktiva handledare har vid dessa tillfällen, utöver att etablera en god kontakt, även lyckats med att bli bättre kravställare. Initialt var detta tänkt som en utbildning men redan från start tog det seminarieform. Behovet att prata med varandra var större än att gå en regelrätt utbildning. Delar av dessa aktiviteter, förutom just rådet, har varit öppna även för de ännu icke branschrekommenderade skolorna. Högt söktryck, attitydpåverkan och programråd I BYN Kronoberg är det ett högt söktryck till Byggoch anläggningsprogrammet berättar Kjell Karlsson, BYN Kronoberg. Nästan alla elever som börjar på programmet fullföljer sin utbildning. En hög andel av eleverna som går klart programmet får en lärlingsanställning och på sikt även yrkesbevis. Detta beror på att regionen har bra skolor, som bedriver ett aktivt rekryteringsarbete samt bra elever och bra företag. BYN-regionen uppmuntrar lärarna genom olika aktiviteter och ser till att de får aktuell information. Jörgen Larsson, BYN Blekinge, betonar värdet av den årliga lärarkonferens de arrangerar tillsammans med BYN Kalmar och BYN Kronoberg. Konferen- BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 5

sen 2014 hölls på Ronneby Brunn. Programmet innehöll bl.a. Attitydpåverkan avseende hälsa, ergonomi och säkerhet på bygg- och anläggningsprogrammet, med Terese Alfonsson från Galaxen och Nytt sanktionsavgiftssystem med Anders Svärd från Arbetsmiljöverket. VERKSAMHETSPLANEN 2014 Kansliet och BYN-regionerna BYNs parter har på senare år genomfört omorganisationer, vilket innebär att deras medarbetare i BYN-regionerna fått en högre arbetsbelastning. Därför har en utredning genomförts med uppdrag att hitta rätt fördelning mellan de arbetsuppgifter som sköts av BYN-regionerna respektive BYNs centrala kansli. I arbetsgruppen som gjorde utredningen och lämnade förslag till BYNs AU ingick Jan-Åke Andersson - BI, Camilla Svensson - ME, Bengt Westman Byggnads, Rolf Hedlycke SEKO samt Carina Bergström och Nils-Gunnar Bergander från BYNs kansli. Utifrån arbetsgruppens förslag har dessa uppgifter förts över från BYN-regionerna till BYNs kansli: Kopior på yrkesbevisintyg Dubbletter Utfärdande av yrkesbevis efter godkänt kompetensprov Handläggning och beslut gällande breddningsutbildning för anläggningsmaskinförare På försök förs tolkning av valideringsintyg som gäller BYN Stockholm över till BYNs centrala kansli BYN-regionerna i framtiden Arbetsgruppen lämnade inga konkreta förslag på förändringar i den nuvarande BYN-regionindelningen. Förändringar behöver göras, men de måste komma inifrån. D.v.s. BYN-regionerna själva ska se behovet, och komma fram till lösningar som passar, samt genomföra förändringarna. Därför föreslog arbetsgruppen att BYNs styrelse ska ställa frågan till alla BYN-regioner om deras organisation, behovet av och önskemål om förändringar samt möjligheter till utökat samarbete med angränsande region/regioner. Goda exempel finns i de förändringar som olika regioner redan har gjort: BYN Skåne sammanslagen region. Västra Götaland där de aktuella BYN-regionerna träffas för gemensamma överläggningar två gånger per år kring t.ex. rekrytering och andra aktuella frågor. De har även en gemensam lärarkonferens vart annat år. Maskinlärarna har en egen konferens tillsammans med ytterligare några regioner. BYN Skövde gör vissa saker gemensamt med BYN Göteborg. ByggStarmodellen, Dalarna och Uppland de sköter BYN-arbetet när det gäller arbetet tillsammans med skolorna, APL-platser, uppföljningar, verktygslåda och nu även utbildning av elever när det gäller behörighetskurserna. Målbeskrivningar BYNs yrken Under 2014 påbörjades arbetet med att se över och anpassa målbeskrivningarna, som anger vad en yrkesarbetare ska kunna, till NQF, National Qualification Framework. Det medger en enklare avstämning av en persons direkta kompetensområde och kompetensnivå. NQF är ett nationellt kvalifikationsramverk som bygger på EQF, European Qualification Framework, en gemensam europeisk referensram som är ett översättningssystem som ska göra det lättare att läsa, förstå och jämföra kvalifikationer från olika länder och utbildningssystem. Vår förhoppning är att arbetet med att uttrycka den kunskap, de färdigheter och den kompetens som krävs för BYNs respektive yrke ska bli klart under 2015. Demonteringsarbetare ett nytt yrke Redan i samband med Byggnads kongress 2009 lämnades förslag på att införa ett nytt yrke, riv och sanerare med möjlighet till yrkesbevis. Parterna blev i de kommande avtalsförhandlingarna överens om yrket, med preliminär benämning Demonteringsarbetare. Det formella beslutet är ännu inte fattat. BYN har tagit fram ett förslag till målbeskrivninging. Arbetet har gått i stå eftersom det funnits frågetecken runt grundkompetensen och vad som ska vara kompletterande utbildning. När parterna har fattat sitt beslut kommer målbeskrivningen att fastställas av BYNs styrelse. 6 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

FAQ och Facebook För att lättare hitta dokument på BYNs hemsida finns Dokument A-Ö. Under året har en ny funktion lagts till på BYNs publika hemsida - frågor och svar eller FAQ (Frequently Asked Questions). Funktionen är ett hjälpmedel för de som söker information via BYNs hemsida. FAQ och hemsidan är ständigt under utveckling eftersom ny information kontinuerligt behöver publiceras och den befintliga informationen måste tydliggöras eller förändras. Den 15:e januari var det premiär för BYNs Facebooksida, FB, som ska vara ett komplement till BYNs publika hemsida. På FB nås BYNs följare i deras eget FB-flöde, d.v.s. BYN når följarna när något nytt finns att informera om, och inte enbart när följarna/besökarna letar efter specifik information. Via FB-sidan kommer det även in frågor från BYNs följare. Under BYNs första år på FB så har inlägg från bl.a. Yrkes-SM, Yrkes-EM, SM för unga maskinförare samt olika konferenser publicerats. När BYNs register råkat ut för driftstopp har det snabbt kunnat kommuniceras. Som organisation har BYN markerat att yrkesnämnden gillar de gymnasieskolor i BYNs register som har FB och t.ex. andra yrkesnämnder. FB är ett socialt media som är lätt, snabbt och kan användas på ett lättsamt sätt jämfört med BYNs hemsida när BYN behöver nå olika målgrupper. Konferens sekreterare och handläggare En annan viktig del för att BYNs arbete ska utvecklas är att BYN-sekreterare och handläggare i BYN-regionerna möts och kan diskutera hur olika frågor ska hanteras. Elever, lärlingar och yrkesarbetare har rätt att bli likabehandlade. Under årets konferens för BYN-sekreterare och handläggare ägnades mycket tid åt Kex och Case. D.v.s. att i grupper diskutera hur ett antal personers olika utbildningar och yrkeserfarenheter ska bedömas då utbildningsbok eller yrkesbevis ska utfärdas. Deltagarna kunde vid redovisningen konstatera att det finns en mycket god samsyn. Alla nya medarbetare, sekreterare, handläggare och styrelseledamöter i BYN-regionerna erbjuds två gånger per år en endagars introduktionsutbildning på BYNs kansli. Då gås bl.a. validering, kompetensprov, BYNs register, hemsidan och intranätet igenom. BYNs register Mycket av det utvecklingsarbete som skulle ha genomförts under 2013 kunde inte genomföras p.g.a. tvisten med BYNs tidigare leverantör. Under året 2014 har därför arbetet tillsammans med den nya samarbetspartnern, IbisSoft AB, koncentrerats på att genomföra alla BYN-regionernas önskemål om förändringar. Arbetet har gått såsom planerat och den långa önskelistan har kortats av väsentligt. Det viktigaste enskilda projektet har varit att utveckla och sätta i drift en mobilanpassad utbildningsbok. Målet var även att utveckla en APL e-bok anpassad för Bygg- och anläggningsprogrammet. Den är ännu inte klar men kommer att lanseras under 2015. BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 7

Skolförlagd yrkesutbildning Gymnasieskolan VI HAR ETT RESULTAT! Våren 2014 lämnade de första eleverna med betyg och examensbevis enligt GY-11 gymnasieskolan. Nu finns de första resultaten. Elever som har avslutat ett nationellt program, och fått betyg i alla kurser och på gymnasiearbetet, uppfyller kraven för gymnasieexamen/yrkesexamen och får examensbevis. De elever som inte uppfyller kraven för gymnasieexamen får i stället ett studiebevis. Antal och andel elever med avgångsbetyg på BA Redovisas efter studiebevis*, examen och inriktning 2013/2014 Skolverkets tabell 1 A och B Inriktning Totalt Gymnasieexamen Studiebevis* 2014 Antal % Antal % Anläggningsfordon 402 367 91,3% 35 8,7% Husbyggnad 3 140 2 725 86,8% 415 13,2% Mark och anläggning 309 238 77,0% 71 23,0% Måleri 648 528 81,5% 120 18,5% Plåtslageri 205 170 82,9% 35 17,1% BA totalt 4 704 4 028 85,6% 676 14,4% Yrkesprogram totalt 30 943 26 103 84,4% 4 840 15,6% *Elev som inte uppfyller kraven för examen får studiebevis På Bygg- och anläggningsprogrammet är det totalt sett något större andel elever som fått yrkesexamen jämfört med samtliga yrkesprogram. Av inriktningarna inom BA är det störst andel elever som fått gymnasieexamen på Anläggningsfordon och minst andel på Mark- och anläggning. Av samtliga yrkesprogram är det störst andel elever på VVS- och fastighetsprogrammet, 89 procent, och minsta andel på Fordons- och transportprogrammet, 80,5 procent som fått gymnasieexamen. På de högskoleförberedande programmen fick 91 % av eleverna gymnasieexamen, d.v.s. något högre andel än på yrkesprogrammen. GYMNASIEARBETET Gymnasiearbetet i en yrkesexamen ska vara inriktat mot programmets karaktär och den valda yrkesutgången. I gymnasiearbetet ska eleverna visa att de är förberedda för arbete inom det yrkesområde de har valt. Vidare ska gymnasiearbetet utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. BYN har i alla sammanhang hävdat att gymnasiearbetet ska genomföras i skarpt läge på företag, med fördel på samma företag där eleven har haft sitt arbetsplatsförlagda lärande. En rundfråga till ett begränsat antal rektorer visar att det finns stora variationer. Det finns skolor där ingen elev gjort gymnasiearbetet på ett företag och det finns skolor där alla elever gjort det. Gymnasiearbete - betygsfördelning i procent Skolverkets tabell 10 Program Betyg E Betyg F* Bygg- och anläggning 96,9 3,1 El- och energi 94,6 4,4 Hantverk 96,2 3,8 Vård- och omsorg 97,9 2,1 Totalt yrkesprogram 96.7 3,3 *Icke godkänd 8 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

Första årets resultat visar inte på några större skillnader mellan de olika yrkesprogrammen. Utifrån betygen på gymnasiearbetet kan slutsatsen dras att av de som inte har fått yrkesexamen, saknar en majoritet av eleverna betyg i en eller flera kurser. GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET I nya gymnasieskolan får elever på yrkesprogrammen per automatik inte grundläggande behörighet till högskolan. BYNs parter har rekommenderat elever att läsa kurserna svenska 2 och 3 samt engelska 6 för att få grundläggande behörighet. Eftersom eleverna har rätt att läsa de nämnda kurserna har BYN också uppmanat skolorna att lägga ut dessa kurser på schemat så att det utan krångel är möjligt för eleverna att läsa kurserna. Andel elever i procent med grundläggande behörighet Elever med avgångsbetyg från yrkesprogram kvinnor, män och totalt Skolverkets tabell 2 B Program Kvinnor Män Totalt Bygg- och anläggning 30,1 21,8 22,4 El- och energi 46,2 35,3 35,6 Hantverk 32,0 20,3 31,1 Vård- och omsorg 62,7 53,5 61,2 Totalt yrkesprogram 46,0 26,6 34,8 Variationerna mellan yrkesprogrammen är stora. Delvis kan det förklaras av att elever på t.ex. Vård- och omsorgsprogrammet i stor utsträckning behöver och planerar för högskolestudier. På Bygg- och anläggningsprogrammet är det nästan en fjärdedel som valt att läsa kurserna för grundläggande behörighet, vilket i jämförelse med alla yrkesprogram är en liten andel. ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN Ett annat sätt att bedöma resultatet av en utbildning är att jämföra andelen elever som efter t.ex. ett år är etablerade på arbetsmarknaden. I rapporten Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan (Skolverket 2014) framgår att de som gått yrkesförberedande program i större utsträckning har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter att de har slutat gymnasieskolan än de som har gått studieförberedande program. Ett år efter gymnasieskolan är det allra vanligast att vara etablerad bland dem som har gått ett mansdominerat yrkesförberedande program. Störst är andelen etablerade bland dem som gått Fordonsprogrammet, Byggprogrammet eller Energiprogrammet i gymnasieskolan före GY-11-reformen. FORTSATT ELEVMINSKNING Enligt Skolverkets statistik går det läsåret 2014/15 totalt 323 700 elever i gymnasieskolan, vilket är 6 500 färre jämfört med föregående läsår. Nästa läsår förväntas ytterligare en liten elevminskning, men året därpå ökar elevantalet något. Från läsåret 2015/16 fram till läsåret 2023/24 beräknas ökningen bli cirka 45 000 elever. Elevutvecklingen på Bygg- och anläggningsprogrammet 2011-2014 Skolverkets tabell 5 A Läsår Elever Minskning Minskning i % 2014/15 13 299 1 517 10,2% 2013/14 14 816 1 458 9,0% 2012/13 16 274 724 4,3% 2011/12 16 998 661 3,7% 2010/11 17 659 Ökning med 171 Andelen elever som väljer yrkesprogram minskar och det slår nu även igenom på Bygg- och anläggningsprogrammet. Från läsåret 2013/14 till läsåret 2014/15 är minskningen drygt 10 procent. Från läsåret 2010/11 till innevarande läsår var minskningen nästan 25 procent. Även om antalet elever kommer att öka de närmaste åren väger det inte upp det faktum att allt färre väljer yrkesprogram. Skolverket har gjort särskilda insatser för att fler ska välja yrkesprogram utan att det får någon avgörande effekt. Ska trenden brytas krävs att arbetsmarknadens parter samverkar med skolor och huvudmän och gör allt för att de som valt en yrkesutbildning smidigt kan etablera sig på arbetsmarknaden. INTRODUKTIONSPROGRAM Antal elever på introduktionsprogram Skolverkets tabell 5d Läsår PRIV* YRK.INTRO* Totalt 2014/15 836 583 1 419 2013/14 657 528 1 185 2012/13** 536 483 1 019 2011/12*** 301 258 559 *Programinriktat individuellt val/introduktionsprogram ** Endast år 1 och 3 *** Endast år 1 Antalet elever fortsätter att öka på introduktionsprogrammen. Den som börjar programinriktat individuellt val saknar betyg i något eller några ämnen BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 9

för att vara behöriga till ett nationellt program. Flertalet av dessa elever går efter en viss tid över till ett nationellt program och klarar då förhoppningsvis av att få sin yrkesexamen. Eleverna med yrkesintroduktion kan förväntas lämna gymnasieskolan med godkända betyg i ett urval av kurser på det valda yrkesprogrammet. Trots det har de möjlighet att etablera sig inom bygg- och anläggningsbranschen. Ska de på sikt även få ett yrkesbevis kommer det förmodligen att krävas kompletteringar genom t.ex. BYNs distansutbildning. ANDELEN KVINNOR PÅ NÅGRA YRKESPROGRAM Andelen kvinnor på Bygg- och anläggningsprogrammet har minskat ända sedan läsåret 2009/10 då andelen var som högst, 9,5 procent. Tendensen är lika för El- och energiprogrammet. På de kvinnodominerade programmen ökar kvinnornas andel. Läsåret 2014/15 ökar andelen kvinnor på BA och minskar något på Vård- och omsorgsprogrammet. Ska någon förändring ske måste företag, branscher, skolor och myndigheter samverka och i praktisk handling visa att mångfald berikar och utvecklar. Andelen kvinnor i procent på Bygg-och anläggning jämfört med fyra andra program Skolverkets officiella statistik, tabell 5A Läsår Bygg- och anläggning El- och energi Hantverk Vård- och omsorg 2014/15 8,5 3,6 93,5 81,4 2013/14 8,4 4,0 93,0 82,0 2012/13 8,5 4,4 91,0 80,0 2011/12 8,8 4,7 89,0 78,5 2010/11 9,4 5,0 87,7 77,9 *Eftersom GY -11 startade 2011 är läsåret 2010/11 inte en helt rättvis jämförelse med övriga läsår. VAD LEDER TILL BÄTTRE MÅLUPPFYLLELSE? Nuvarande och några tidigare ledamöter i BYNs lärarråd har ombetts att reflektera över vad det är eller vilka aktiviteter det är som enligt deras erfarenhet leder till bättre måluppfyllelse och att elevernas lärande blir framgångsrikt. Goda relationer Det absolut viktigaste för en lyckad utbildning är en god relation mellan elever och lärare anser Rasmus Skoog, Yrkeslärare på Praktiska i Borås. Skapar du som lärare en relation till varje elev, så kan du även ställa krav. Detta är också viktigt när det gäller handledaren på de företag där eleven har APL. Får eleven en icke-engagerad handledare, som inte vill eller kan skapa någon relation till eleven kan det förhindra en framgångsrik utbildning. Sammanhang och samverkan avgör Bygg- och anläggningsprogrammet behöver en rektor som syns och hörs och på ett bra sätt företräder BA bland övriga rektorer, skol- och gymnasiechef, och inte minst bland politiker. Rektorn måste vara med i verksamheten menar Stefan Johansson, Yrkeslärare, Luleå gymnasieskola. Genom att se till att det finns resurser och tillsammans med lärarna jobba för att utveckla programmet visar rektorn att hen vill ha en bra utbildning. Personalen måste få fortbildning och förutsättningar för erfarenhetsutbyte med andra yrkesprogram och skolor. Yrkesläraren har givetvis den största betydelsen då det gäller att utbilda och informera om vad som krävs när eleverna kommer ut på en arbetsplats. De flesta yrkeslärarna känner till branschens krav och vad eleverna ska kunna när de kommer ut på arbetsplatserna. Dessa faktorer gör läraren till en bättre yrkeslärare. Läraren ska: vara inläst på examens-, program-, ämnes- och kursmål ha en röd tråd i kurserna och undervisningen försöka att ha ett syfte med varje lektion - tydlighet utmana eleverna genom att successivt öka övningarnas svårighetsgrad variera, motivera, engagera och återkoppla låta eleverna träna på moment som ska bedömas innan bedömningen se till att eleverna vet vad som kommer att bedömas använda formativ bedömning - övningar och prov som är lärande låta eleverna skriva logg/dagbok med egna reflektioner Programarbetslaget, en fungerande elevhälsa och tillgång till specialpedagog har också stor betydelse. All personal som möter eleverna under deras tre år på gymnasieskolan måste ha en samsyn. Det betyder 10 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

t.ex. mycket att en yrkeslärare tydligt visar att det är betydelsefullt att kunna läsa, skriva och delta i samhällslivet. Det måste finnas en progression under elevens tre år på programmet. Eleven ska utvecklas från att ha grundläggande färdigheter till att ha fördjupade färdigheter. Kommentarmaterial, bedömningsstöd och handledarutbildning Skolverket har i samband med införandet av GY-11 gjort en storsatsning på oss yrkeslärare säger Kjell Olsson, bygglärare på Bessemerskolan i Sandviken. Träffarna som genomförts innan nytt kommentarsoch stödmaterial lanserats, har varit inspirerande och värdefulla. Att det blivit så bra som det har blivit, beror till stor del på allt från handledarutbildning och bedömningsstöd till klickrutan Från skola till arbetsliv på Skolverkets hemsida. Där finns information om t.ex. yrkesutbildningar, arbetsplatsförlagt lärande och möjligheterna efter en yrkesutbildning. När det gäller elevens lärande har definitivt läraren och handledaren den avgörande betydelsen för resultatet. Övningarna ska vara så verklighetsbaserade som möjligt. Eleven måste äga sin uppgift och få möjlighet att reflektera över den och berätta för läraren och handledaren vad de gjort och hur de tänkte. Läraren, APL och rektorn Läraren måste ha en bred kompetens, inte enbart inom det egna yrket, en stor inneboende nyfikenhet och förändringsbenägenhet som hen överför till eleverna. Läraren ska ges möjlighet att praktisera på arbetsplatser med koppling till elevernas yrkesutgång. För att kunna visa och förklara hur olika händelser påverkar arbetsmarknaden bör läraren ha ett samhällsintresse och ett holistiskt arbetssätt. Den framgångsrike pedagogen möter, utmanar och förlitar sig på elevernas egen vilja att utvecklas, och ser individerna i gruppen och riktar undervisningen till dessa där de befinner sig. Skolans värdegrund måste läraren bejaka och förmedla i all verksamhet anser Fredrik Lifbom, Björknäsgymnasiet, Boden. Yrkesläraren måste ha regelbunden kontakt med branschen lokalt och utveckla APL tillsammans med företag och handledare. Då skapas en samsyn kring vad eleverna ska lära sig och beskrivningen av elevernas lärande. Synsättet på APL har förändrats hos oss från att tidigare varit något luddig, så framgår nu tydligare kraven som ställs på både skola och företag. Återkopplingen från handledare till lärare sker skriftligt och kan användas som bedömningsunderlag vid betygssättning och vid komplettering av kursinnehåll. I APL kontraktet tydliggörs parternas ansvar för en bra utbildning. Rektorn måste ha stor tilltro till lärarnas förmågor och ge handlingsutrymme och frihet i utformningen av undervisningen. I programrådet måste rektorn visa ett stort intresse för de yrkesförberedande programmen, medverka i och vara aktiv i programrådet. För att rektorn ska förstå begreppen utbildning och kunskap samt ha förståelse för yrkeslärarnas uppdrag är det en fördel med arbetslivserfarenhet utanför skolans område, menar Fredrik Lifbom. BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 11

BRANSCHREKOMMENDERAD SKOLA Den första skolan att bli Branschrekommenderad 2011 var Lars Kaggskolan i Kalmar. Sedan dess och t.o.m. sista december 2014 har 114 av 231 skolenheter med Bygg- och anläggningsprogrammet blivit branschrekommenderade. BYN har sedan 2011erbjudit gymnasieskolor med Bygg- och anläggningsprogrammets inriktningar Anläggningsfordon, Husbyggnad samt Mark- och anläggning en kvalitetsmärkning. De skolor som har uppfyllt de fastställda kriterierna har bedömts ha förutsättningar att ge en grundläggande yrkesutbildning som uppfyller byggbranschens krav, och därför blivit branschrekommenderade. Eftersom syftet med Branschrekommenderad skola är att tydliggöra branschens prioriterade förväntningar på skolor som utbildar för BYNs yrken och bidra till utveckling av utbildningen har kriterierna för att bli branschrekommenderad skola reviderats under året. Inom viktiga områden har kriterierna skärpts och i vissa fall blivit fler. Bland annat krävs nu att den skola som ska bli branschrekommenderad ska ha kollektivavtal för lärarna, elever och personal ska alltid använda skyddsutrustning och BRANSCH REKOMMENDERAD SKOLA BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND yrkesanpassade kläder när de arbetar i bygghall eller på bygg/körgård. Dessutom har BYN fastställt ett antal behörighetskurser för respektive inriktning som elever ska få inom ramen för sin grundutbildning. Elever som väljer Husbyggnad ska t.ex. få Ställningsbyggnad allmän utbildning, Säkra lyft, Heta arbeten och Bultpistol. Se vidare på: www.byn.se/branschrekommenderad-skola. En annan viktig nyhet är att Branschrekommendationen är tidsbegränsad. Alla skolor som är branschrekommenderade enligt de gamla kriterierna ska under 2015 eller i början av 2016 söka på nytt för att fortsätta vara branschrekommenderade. De skolor som fr.o.m. januari 2015 blir branschrekommenderade är det den termin de får sin nya rekommendation och två år till. Därefter omprövas rekommendationen på nytt. MED ÖRAT MOT SKOLVÄRLDEN Lärarrådet bidrar till att öka BYNs kunskap om det vardagliga arbetet i landets gymnasieskolor och ger BYN möjlighet att få fördjupad insikt i de frågor som för dagen är viktiga för lärarna. Lärarrådet bistår även BYN med rådgivning i ett antal viktiga frågor. T.ex. har de bidragit till utformningen av APL-eboken så att den ska bli ett verktyg som skolor med Bygg- och anläggningsprogrammet vill och kan använda i sitt dagliga arbete. Lärarrådet träffades under våren på Bessemerskolan i Sandviken. Värd var Kjell Olsson som bl.a. presenterade skolans fem ledord för en effektiv och hållbar utbildning, vilka kommuniceras mellan lärare och lärare, och mellan lärare och elever. De fem ledorden är: Intresserad - se och använda sin egen drivkraft Signaler - medvetenhet om att mitt sätt att agera sänder signaler Uthållighet - allt som sker i en lärandesituation är inte roligt Ansvar - skyll inte på någon annan ta tag i problem som uppstår Reflektion hur gjorde jag, hur vill jag göra nästa gång Lärarrådet har under året bestått av Fredrik Lifbom, Tobias Larsson, Per Kålin, Claus Sevandersson, Joacim Boman och Kjell Olsson. I samband med höstens möte i Boden lämnade Kjell Olsson och 12 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

Joacim Boman lärarrådet efter att de suttit sin mandatperiod. Kjell Olsson betonade att lärarrådet haft stor betydelse för hans utveckling som lärare. Två nya ledamöter hälsades välkomna, Rasmus Skoog, Praktiska Borås och Fredrik Olofsson, Torsbergsgymnasiet, Bollnäs. Värd i Boden var Fredrik Lifbom, som visade Björknäsgymnasiet och skolans elevbygge, en villa som säljs på bomarknaden. Gymnasiearbetet diskuterades och det visade sig att alla skolor utom en hade genomfört de flesta gymnasiearbetena på företag. Erfarenheterna var mycket goda. Företagen var positiva och blev, genom att de blev involverade i gymnasiearbetet, mer engagerade i APL-verksamheten. Lärarrådet gav även värdefulla synpunkter på innehållet i en planerad nationell BYN-rektorskonferens. Utöver samtal och diskussioner besökte lärarrådet Aitikgruvan i Gällivare och Röbergsfortet. DEN PROFESSIONELLE YRKESLÄRAREN För tredje gången arrangerade BYN tillsammans med Liber och Svensk Byggtjänst konferensen Den professionelle yrkesläraren med underrubriken erfarenhetslärande nyckeln till framgång. Intresset för konferensen har ökat från år till år. Att denna mötesplats är viktig vittnar det faktum att det var drygt 230 personer deltagare, medverkande och utställare. Programmet innehöll omväxlande föreläsningar och seminarier. Den inledande föreläsningen Yrkesläraren, samhällets motor hölls av Carl Gustaf Carlsson, f.d. rektor och yrkeslärarutbildare. Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier och BYN, talade om Skol- och yrkestävlingar. Skolverket ansvarade för två föreläsningar: Handledarutbildning och aktuella statsbidrag, Per Kringberg, undervisningsråd, och Hur kan en lärlingsutbildning med god kvalitet organiseras Lotta Naglitsch, föreståndare Lärlingscentrum. Lärarna hade 10 olika seminarier att välja mellan av vilka deltagarna kunde välja fem. Det sjätte seminariet var ett öppet seminarium där deltagarna själva fick bestämma innehåll och se till att alla fick möjlighet att komma till tals, vilket var mycket uppskattat. Följande temaseminarier fanns att välja mellan: Bedömning och betyg i yrkesämnen APL förutsättningar för lärande Yrkesläraren - läromedel för lärande Prova samma verktyg som proffsen - AMA och Byggkalkylatorn Systematiskt arbetsmiljöarbete i praktiken Blåklädersmatematik - samverkan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen Skoltrötta elever och elevtrötta lärare Kvinnor i bygg- och anläggningsyrken Gymnasiearbetet att visa att man är förberedd för yrkesområdet Anläggningsfordon en inriktning inom Byggoch anläggningsprogrammet Lärarrådet i Aitikgruvan BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 13

Så här säger en av yrkeslärarna i utvärderingen: Jag tycker att de två dagarna gav mig mycket. Fortsätt med detta om ni har möjlighet! Man blir initierad och motiverad att utveckla sin yrkesroll som lärare och får information som man annars inte hinner eller orkar leta upp själv. Eftersom BYN styrelse beslutat att 2015 genomföra en konferens för rektorer återkommer Den professionelle yrkesläraren 2016 i samband med Nordbyggmässan. VALIDERING AV BLIVANDE YRKESLÄRARE BYN bjöd hösten 2014 in till en konferens med företrädare för de lärosäten som utbildar yrkeslärare och några av de bedömare de anlitar. Viktigast var samtalet kring hur bedömningen av yrkeskunskaperna görs hos de personer som söker yrkeslärarprogrammet. Det visar sig att de görs olika. En del följer den struktur som Malmö högskola arbetat fram och använder upparbetade kontakter med branschen, flera lärosäten använder sig av Valiwebb, ett verktyg för behörighetsprövning för yrkesämnen, och några har ännu ingen genomarbetad struktur för valideringsarbetet. Malmö högskola har regeringens uppdrag att samordna validering av yrkeskunskaper som är nödvändiga för tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Karl-Gunnar Starck, Malmö Högskola, medverkade och redogjorde för uppdraget och det material som tagits fram till stöd för lärosätenas validering. Syftet med konferensen var även att väcka intresse för samverkan mellan bedömarna. Förhoppningsvis kommer Malmö Högskola samla de bedömare av yrkeskunskaper högskolorna och universiteten har till ett nätverk. 14 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har en avgörande betydelse för rekryteringen till bygg- och anläggningsbranschen. Många anläggningsmaskinförare, träarbetare och arbetare inom specialyrkena utbildas som vuxna. UTBILDNINGSBÖCKER OCH YRKESBEVIS För BYNs yrken utbildas vuxna antingen i den kommunala vuxenutbildningen eller av fristående utbildningsföretag. För att säkerställa att de som utbildas får rätt utbildningsinnehåll, ska alla som utbildar för BYNs yrken vara godkända utbildningsgivare. De kan då registrera eleverna i BYNs register och får tillgång till ID-06. GODKÄNDA UTBILDNINGSGIVARE Under de senaste åren har BYN arbetat med att få en mer enhetlig utbildningsmodell. Den tidigare modellen byggde på att utbildningsinnehållet skulle anpassas till BYNs målbeskrivningar, vilket gav ett friare och mer svårtolkat innehåll inför bedömningen av en färdigutbildningstid. Planerna på en förändring har redovisats för och diskuterats med utbildningsgivarna. Därefter har BYNs kansli lämnat ett förslag, som har fastställts av BYNs styrelse. Principen är att alla utbildningar regleras av en kompetensnivå, som för bygg- och anläggningsyrkena motsvaras av skolverkets kurser i avsnitten programinriktning- och fördjupningskurser med maximalt 1200 gymnasiepoäng. För utbildning till anläggningsmaskinförare så finns två alternativ. Antingen de nationella kurserna eller den med för BYN och TYA gemensamma utbildningsplanen. Övergången ger BYN-regionerna ett bättre stöd i arbetet med att fastställa vad som kvarstår av grundutbildningen för att lärlingen ska kunna få ut sitt yrkesbevis. Utbildning enligt Skolverkets ämnesplaner ger 1200 timmar och BYN/TYA modellen 400 timmar i utbildningsboken. KVALITETSSÄKRING Enligt BYNs verksamhetsplan ska minst två kvalitetssäkringsbesök genomföras hos godkända utbildningsgivare varje år. I samband med 2014 års konferens med godkända utbildningsgivare framkom önskemål från utbildarna om ökade kvalitetssäkringsresurser i form av bättre uppföljning av utbildningarna, vad som ingår i kurserna och hur det arbetsplatsförlagda lärandet fungerar. De önskar även fler besök hos utbildningsgivarna. BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 15

Yrkesutbildning i företag Traditionell lärling och distansutbildning En av flera utbildningsvägar till BYNs yrken är traditionell lärlingsutbildning. Den innebär att den som ska utbildas får anställning i ett företag där praktisk utbildning genom arbete kombineras med distansutbildning. Hermods ansvarar på uppdrag av BYN för distansutbildningen, som säljs till företagen för ett självkostnadspris. Den utgör den teoretiska grunden en traditionell lärling ska ha för att kunna få ett yrkesbevis. BYN har sedan ett antal år tillbaka succesivt tagit fram nytt material till kurserna och utvecklat detta så att det stämmer bättre med målbeskrivningarna för respektive yrke. Under 2014 inleddes också ett arbete med att se över de äldsta distansutbildningarna. Parallellt utvecklas materialet och anpassas så att det enklare kan användas till breddningsutbildning, d.v.s. när en yrkesarbetare vill bredda sin yrkeskompetens till ytterligare ett yrke. Detta arbete ska avslutas under 2015 då även en översyn av de gemensamma grunderna för husbyggnads- och anläggningsyrkena kommer att göras. När det gäller maskinförarutbildningarna så inleddes under hösten arbetet med att ta fram distansutbildningsmaterial som bygger på de av BYN och TYA gemensamt framtagna utbildningsplanerna. Det innebär för BYNs del att utveckla en gemensam grund för såväl lyftande som grävande maskiner samt en yrkesdel där utbildningen blir bättre kopplad mot den specifika maskintyp den studerande/ lärlingen ska jobba med. Detta arbete planeras vara klart första halvåret 2015. Antalet påbörjade och slutförda distansutbildningar 2010 2011 2012 2013 2014 Påbörjade 692 734 609 396 408 Klara* 417 463 303 169 48 Andel klara i % av antalet anmälda 60% 72% 61% 43% 12% *2014, klara efter mindre än ett år. (Normalstudietiden är 1,5 år) Den kraftiga minskningen av antalet beställda distansutbildningar från 2012/13 har bromsats upp. Det var t.o.m. en liten ökning från 2013 till 2014. Största antalet distansutbildningar och därmed traditionella lärlingar finns i yrkena träarbetare och maskinförare. ÖVRIGA YRKESARBETARE OCH KOMPETENSPROV De personer som har arbetat i något av bygg- och anläggningsbranschens yrken utan grundläggande yrkesutbildning kan efter angiven tid i yrket, mellan 6 000 10 000 timmar beroende på yrke, göra ett kompetensprov. För att få göra kompetensprovet krävs godkända intyg om arbetad tid i yrket, vilka styrker att personen ifråga har haft möjlighet att skaffa den kompetens som det aktuella yrket kräver. Provet omfattar 140 frågor, vilka ska motsvara ett tvärsnitt av innehållet i målbeskrivningen för yrket. Frågorna är både direkta kunskapsfrågor och teoretiserade praktiska frågor - när, varför, hur o.s.v. Vanligtvis lämnas ca 350 ansökningar in om att få avlägga provet, och årligen genomförs normalt 250-300 prov. Under 2014 var det dock en betydlig nedgång i antalet genomförda prov. Totalt gjordes endast 204 prov, varav 88 % med godkänt resultat. UTBILDNINGSBÖCKER OCH YRKESBEVIS Antal utfärdade utbildningsböcker 2010 2011 2012 2013 2014 5 057 4 895 3 806 2 958 2 765 Antalet utfärdade utbildningsböcker fortsätter att minska, 6,8 % från 2013 till 2014. Eftersom antalet elever i gymnasieskolan minskar och färre studerande slutför distansutbildning, skulle minskningen kunnat vara större. Det är emellertid fortfarande en alltför stor andel av eleverna, som slutfört utbildningen på Bygg- och anläggningsprogrammet, som inte får en lärlingsanställning och därmed inte heller kan få en utbildningsbok. 16 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

Antal utfärdade yrkesbevis 2010 2011 2012 2013 2014 7 590 4 892 3 526 3 740 4 323 Det är en förhållandevis kraftig ökning av antalet utfärdade yrkesbevis, från 3 740 år 2013 till 4 323 år 2014. Ökningen är inte logisk om hänsyn tas till de ovan redovisade minskningarna av elever och vuxenstuderande. En möjlig förklaring är att fler företag och beställare kräver att yrkesarbetarna ska ha yrkesbevis. Antal utfärdade yrkesbevis per yrke Anläggningsdykare 9 Beläggning 4 Bergarbetare 4 Betongarbetare 183 Betongpumpförare 12 Golvläggare 81 Håltagare 6 Maskinförare anläggning 1 071 Maskinförare grundläggning 6 Maskinförare kran 215 Murare 176 Plattsättare 101 Ställningsbyggare 120 Stenmontör 1 Tak- och tätskiktsmontör 14 Träarbetare 2 098 Undertaksmontör 18 Väg- och anläggning 204 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 17

Omvärlden OMVÄRLDSBEVAKNING I samband med styrelsens strategikonferens i juni presenterade parterna sin omvärldsbevakning när det gäller yrkesutbildningsfrågor. Thomas Brännström, Seko, Per Ek, ME, Lars Tullstedt, BI och Christer Carlsson, Byggnads, föredrog sina respektive organisationers omvärldsbevakning. På maskinsidan var Seko och ME överens om att det är problematiskt med rekrytering till yrket. Nu behöver nya grupper, d.v.s. ungdomar som inte kommer från maskinmiljöer / fått diesel i nappflaskan, rekryteras. Det är svårt att få ut lärlingar, p.g.a. produktionskraven och för att kostnaderna för maskinerna är så höga att de måste producera fullt hela tiden. Christer Carlsson berättade att jämställdhetsfrågan och attityder på arbetsplatser var frågor som verkligen lyftes fram under Byggnads kongress som avslutades den 15 juni. Byggnads kommer att engagera sig både nationellt och internationellt i dessa frågor. En fråga som måste hanteras är arbetskraftens rörlighet över gränser. Lars Tullstedt lyfte fram nya gymnasieskolan med yrkesexamen, statens vilja att betala för olika lärlingsmodeller och yrkesintroduktionsanställningar som faktorer som påverkar yrkesutbildningarna i framtiden. Det blir färre anställda yrkesarbetare i de större byggföretagen, ökad andel utländsk arbetskraft och att små företag verkar utanför kollektivavtalet, vilket påverkar yrkesutbildningen och möjligheten till arbetsplatsförlagt lärande. Till sist nämndes faktorer som kommer att påverka ett kommande yrkesutbildningsavtal som t.ex. att färre utbildningsböcker och yrkesbevis utfärdas, avhopp från BYNs distansutbildning samt att partsorganisationerna inte lever upp till uppdraget och tidsödande räkning av tid. SAMVERKAN BYN OCH TYA München 2014 - konferens för maskinutbildare I november arrangerade BYN och TYA en konferens för maskinutbildare. Den var förlagd till München för att göra det möjligt med studiebesök 18 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

hos Liebherr, ett familjeägt företag och en stor maskintillverkare. Liebherr tog med deltagarna på en rundvandring i fabriken, vilken gav en bra bild av hela tillverknings- och monteringsprocessen. De visade även sin egen industriskola där de utbildar kommande medarbetare. Skolan hade exakt samma typ av maskiner som används i produktionen och arbetade med utbildningsmoment direkt kopplade till det som sker i fabriken. Förutom ytterligare ett studiebesök, på Deutsches museum, handlade konferensen om samverkan TYA och BYN dåtid, nutid och framtid, de gemensamma utbildningsplanerna och ett pass om vuxenpedagogik med temat Hjärnan, handen och lärandet VALIDERING Validering av dokumenterad kunskap och kompetens är nu en rutin i BYNs verksamhet. BYN fortsätter att utveckla sina valideringsmodeller och samverkar med övriga branscher och YH-myndigheten i detta arbete. För närvarande har BYN 30-talet godkända validerare som på uppdrag av Arbetsförmedlingen, företag eller privatpersoner utför validering när det gäller BYNs yrken. ERKÄNNANDEINTYG Yrkesarbetare som har en utländsk yrkesutbildning, och kan visa detta med ett certifikat, intyg eller betyg, i kombination med att de kan styrka två års erfarenhet i samma yrke kan ansöka om erkännandeintyg. Erkännandeintyget visar att den som får det har kompetens som motsvarar kraven för ett svenskt yrkesbevis. Under 2014 har 61 erkännandeintyg utfärdats, vilket innebär en fördubbling jämfört med år 2013. Av de som fått erkännandeintyg är 37 personer maskinförare och 17 träarbetare. INTERNATIONELLT SAMARBETE Under 2014 har BYN tonat ner sitt engagemang i RE. FORM.E-nätverket som består av utbildningsorganisationer från ett antal europeiska länder. Beslut om BYNs fortsatta engagemang kommer att fattas under 2015. NORDISKT SAMARBETE På BYNs uppdrag är Dan Gustafsson med i projektet Hållbar Nordisk välfärd, LPA-projektet strategiskt kvalitetsarbete. Dan har lämnat följande delrapport. LPA-projektets mål är att utveckla varandras verksamheter genom idé- och erfarenhetsutbyte om Lärande på arbetsplats, LPA, mellan de nordiska länderna inklusive Färöarna och Åland. Projektet ska skapa förutsättningar för lokala aktörer att samarbeta med kollegor i andra nordiska länder för att utbyta erfarenheter och på så sätt stimulera utvecklingsarbetet kring LPA. Byggutbildning Star har rollen som lokal aktör i LPA-projektet. Varje lokal aktör blev ombedd av projektledningen att fundera på vad man ville få ut av att delta i projektet, och skulle identifiera några teman som de ville utveckla. BYNs kansli uppdrog åt Star att fokusera på följande teman: Metoder för att rekrytera arbetsplatser Metoder för att bedöma LPA Metoder för att beskriva det lärande som ska ske på en arbetsplats Metoder för att rekrytera arbetsplatser I Danmark och på Island bedriver man i princip traditionell lärlingsutbildning. Lärlingen själv skaffar sin arbetsplats. Lärlingen varvar utbildning i skola och på arbetsplats. Lärlingen är anställd och får lön från företaget. Branschen är delaktig vid avslutande yrkesprov. Utbildningstiden är totalt 4 år och merparten av tiden är företagsförlagd. I Norge är byggutbildningen i princip delad mellan tid som elev i skolan och som lärling. Det finns inget krav på att elever ska vara ute på företag på APL under utbildningen, men det förekommer på vissa skolor och i vissa landsdelar. Efter utbildningen blir eleven anställd som lärling på ett företag med fylket (länet) som fortsatt utbildningsansvarig. Lärlingen får lön av företaget och företaget får ekonomiskt stöd från staten för en del av lärlingens lön under första året och för kostnaderna för att följa upp och dokumentera lärlingens lärande. Branschen är delaktig vid avslutande yrkesprov. De norska kollegorna upplever att det är svårt att hitta tillräckligt många lärlingsplatser. Utbildningstiden är totalt 4 år, varav två år är helt företagsförlagd. BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 19

I Finland och på Åland är eleverna ute på APL under endast 6 veckor av utbildningstiden, vilket man avser att öka till 20 veckor. Ingen lärlingstid efter skolutbildningen förekommer. Branschen är delaktig vid avslutande yrkesprov. Finland verkar inte ha problem med att hitta APL-platser. På Åland däremot har man stora problem med dagens 6 veckor. Utbildningstiden är totalt 3 år. I Sverige är den totala utbildningstiden 5,5 år, varav nästan 5000 timmar är ute på ett eller flera företag, APL inräknat. Trots att den företagsförlagda utbildningstiden i Sverige är längre än i de övriga nordiska länderna är det inte svårare att hitta bra arbetsplatser i Sverige, snarare tvärtom enligt Dan Gustafsson. Tillsammans med övriga länder har olika modeller och olika framgångsfaktorer diskuterats. Det som tycks avgöra företagens engagemang är om utbildningen upplevs bransch- och företagsrelevant och om skolan är aktiv ute på arbetsplatserna. Till en del spelar även utbildningens dimensionering in. En stabil dimensionering är bra - skolor som har svårt att hitta APL platser utbildar för många elever eller brister i samverkan. Metoder för att bedöma LPA Likvärdig bedömning är en annan mycket stor fråga. Det är inte någon stor skillnad mellan länderna på detta område. Att döma av hur många modeller vi tagit del av tycks det ske utveckling och tester av olika modeller överallt och hela tiden. Det finns en frustration bland lärare i Sverige. De tycker att det är märkligt att varje skola och varje arbetslag själva tycks utelämnade åt att utarbeta egna matriser och rutiner för bedömning av lärande. Det är också märkligt att det är så få skolor som lyckats enas kring en gemensam modell. Uddevalla och Kungsbacka är två kommuner som enats kring dokumentationsunderlag och rutiner. Dessa två kommuner är goda förebilder. Ytterst är det en ledningsfråga. Skolor som sluter upp kring ett arbetssätt och dessutom har organiserat sig så att lärare kommer ut på arbetsplatserna enligt en i förväg fastställd plan för att träffa elever och handledare är de som tycks ha minst problem. Metoder för att beskriva det lärande som ska ske på arbetsplats har till största del handlat om hur vi beskriver för handledaren det lärande som ska ske på arbetsplatsen och hur lärandet uppstår. Generellt i de nordiska länderna tycks vårdens handledare vara lättast att nå och byggbranschens handledare bland de svåraste. Det finns två vägar för skolan att kunna beskriva lärandets process för handledarna. Antingen genomgår handledaren en handledarutbildning eller så portioneras handledarutbildningen ut successivt genom lärarens regelbundna APL besök på företaget. En kombination är förmodligen det bästa. Sverige har bra förutsättningar för att utveckla handledarutbildningen just nu eftersom den är så central i den gymnasiala lärlingsutbildningen. Ett bra exempel på handledarutbildning är Uddevallas modell. Där har kommunen satt samman ett team bestående av en skolledare, en yrkeslärare, en socialpedagog, en idrottslärare och en skolsköterska som tillsammans arrangerar handledarutbildningar inom kommunens samtliga yrken. Eftersom teamet arrangerar återkommande utbildningar utvecklas de och kan löpande justera utbildningsinnehållet. SKOL- OCH YRKESTÄVLINGAR Construction Skills Sweden Construction Skills Sweden, CSS, en ny plattform där BYN tillsammans med Byggnads, SEKO, Sveriges Byggindustrier och Maskinentreprenörerna samt Svensk Byggtjänst genomför olika satsningar på yrkestävlingar för ungdomar. Basen för tävlingsverksamheten ska skoltävlingar vara, d.v.s. lokalt arrangerade tävlingar på gymnasieskolor runt om i landet. Via dessa ska deltagare till Yrkes-SM, EM och VM tas fram. Syftet är bland annat att höja kvaliteten i yrkesutbildningarna, öka bygg- och anläggningsyrkenas attraktionskraft och bidra till elever och lärares motivation. Vi stödjer byggyrkestävlingarna Fyra glada som prövade på att bygga lekstuga i CSS monter under yrkes-sm 20 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan