FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Relevanta dokument
Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Föräldrastöd i grupp

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Definition föräldraskapsstöd

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Föräldrastöd i grupp

BarnBladet. Nr 5 Volym XL oktober Teman: Kommunikation & ÖNH

Föräldrastöd i grupp inom mödra- och barnhälsovården i Skåne 2017

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Examensarbete på avancerad nivå

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

A" anpassa och implementera e" föräldrastödsprogram 6ll somaliska föräldrar

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Uppmärksamma den andra föräldern

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Amning & Jämställdhet

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Programfolder En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund.

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Parenting Young Children PYC

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

CHILD INJURIES AT HOME

Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Februari Varför Familjecentral?

Psykoprofylax Psykoprofylax i Nordamerika

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

Jämställt föräldraskap för barnets bästa

Effektmätning 2010 Omfattande enkät.

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Fem exempel på hur jämställdhet och föräldraskapsstöd hör ihop FFFF-konferens i Örebro

D-UPPSATS. Föräldrars upplevelse av sitt första besök på Barnavårdscentralen

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län

Antaganden för förändring

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter

Barnmorska hela vägen - en ny vårdmodell i Sollefteå/Kramfors

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

ERSBODA FAMILJECENTRAL. Verksamhetsplan

Verksamhetsbeskrivning

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Stöd för barn och familjen

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

STOCKHOLM JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Transkript:

1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET

2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Föräldragrupper erbjuds blivande föräldrar via mödravårdscentralen (MVC) och för nyblivna föräldrar via barnavårdscentralen (BVC) De leds företrädelsevis av sjuksköterskor (Barnmorskor och BVC-sjuksköterskor) Det finns ca 15 000 MVC och BVC-enheter i Sverige och föräldrautbildning upptar 10 15% av deras arbetstid

3 NATIONELLA MÅL MED FÖRÄLDRAGRUPPER Inga nationella mål med föräldragrupper för blivande föräldrar via MVC förberedelse inför förlossning och amning samt föräldraskapet är vanligt innehåll Tre nationella mål med föräldragrupper för nyblivna föräldrar via BVC öka nyblivna föräldrars kunskap om barns utveckling och behov, och förhållandet mellan föräldrar och barn skapa möjligheter för nätverk och utökad kontakt mellan föräldrar få en inblick i samhälleliga villkor för barn och föräldrar

FORSKNINGSPROJEKT 4 LÄRARSKAP OCH LEDARSKAP I FÖRÄLDRAGRUPPER GRUPPROCESSER, LEDARSKAP OCH KONSEKVENSER FÖR FÖRÄLDRASKAP Det övergripande syftet med projektet: förstå hur lärarskap och ledarskap formas i föräldragrupper och vilken påverkan det har på deltagande föräldrars kollektiva lärande deltagande föräldrars upplevelse av sitt föräldraskap och sin förmåga att vara förälder

LEDARSKAP OCH LÄRARSKAP Kunskap (Innehåll) Förmåga (Form) Ledarskap Kunskap om interaktion grupprocesser och Förmåga att hantera interaktion och grupprocesser Lärarskap Kunskap om ämnet Förmåga att undervisa kunskaper och färdigheter

6 DATA Intervjuer (26 föräldrar och 14 ledare för föräldragrupper) Frågeformulär 1 (437 ledare för föräldragrupper) Frågeformulär 2 (100 föräldrar) Observation (Filmat 16 föräldragrupper) ------------------- Frågeformulär 3 (951 föräldrar) Intervention 48 ledare för föräldragrupper (2 dagars utbildningsinsats, handledning, föräldra-app)

7 FÖRÄLDRAGRUPPER I SVERIGE IDAG Ca 70 % av alla föräldrar deltar (färre BVC) Stark dominans av föreläsningar baserade på färdiga teman Diskussion i grupp förekommer inte i lika stor utsträckning Innehållet domineras av; (a) förberedelser inför förlossning, (b) hur man vårdar och tar hand om barnet, Inte så mycket om själva föräldraskapet, t.ex. förväntningar, föräldraansvar, att bli en familj, förändringar i parrelationen Föräldragrupper hjälper till att stödja föräldraskapet

8 Karin Forslund Frykedal FÖRÄLDRARNA Önskar både föreläsningar och gruppdiskussioner Vill att deras erfarenhet och vad de vill få mer kunskap om ska vara utgångspunkt Önskar en större normmedvetenhet och öppenhet för mångfald

9 FORTS. FÖRÄLDRARNA Faktorer som underlättar föräldraskapet: se föräldraskap som en normal del av livet, njuta av barnets utveckling, känna att man har kunskap och kompetens som förälder, stöd från hälsovården, stöd från omgivningen, delta i välfungerande föräldragrupper Faktorer som försvårar föräldraskapet: orealistiska förväntningar, känna sig stressad och äga känslan av att tappa kontrollen, dömande värderingar kring amning, dålig sömn, oförberedd för verkligheten som småbarnsförälder, sakna professionellt stöd, delta i dåligt fungerande föräldragrupper

10 LEDARNA Få har formell utbildning för att leda föräldragrupper Erfarenhet viktig för att utveckla kompetens att få välfungerande föräldragrupper och uppnå målen för dessa Mindre erfarna ledare mer fokus på sin egen roll Mer erfarna ledare större fokus på gruppen Vill skapa samspel och kommunikation bland föräldrarna men säger att de saknar pedagogiska verktyg för att skapa konstruktiva gruppdiskussioner Skapar samspel genom att bli mer personlig professionella rollerna (barnmorska, BVC-sköterska) och ledarrollen kommer i bakgrunden Utmanande när grupper inte fungerar; tysta grupper, ifrågasättande föräldrar, barn som skriker etc

Kunskap (Innehåll) Förmåga (Form) PERSONLIG ROLL 11 PROFESSIONELL ROLL Ledarskap Kunskap om interaktion och grupprocesser Förmåga att hantera interaktion och grupprocesser Lärarskap Kunskap om ämnet Förmåga att undervisa kunskaper och färdigheter (Forslund Frykedal et al., 2015; Colnerud & Granström, 2002)

12 SAMMANFATTANDE SLUTSATS Barnmorskor och BVC-sköterskor behöver få formell utbildning i att leda grupper och grupputbildning

13 REFERENSER Barimani, M., Berlin, A., Forslund Frykedal, K., & Rosander, M. (2016). Barnmorskor som ledare för föräldragrupper. Jordemodern, 129 (1-2), 8-13. Barimani, M., Forslund Frykedal, K., Rosander, M., & Berlin, A. (2018). Childbirth and parenting preparation in antenatal classes. Midwifery, 57, 1-7. Barimani, M., Rosander, M., Forslund Frykedal, K., Wikström, A., & Berlin, A. (2017). Facilitating and inhibiting factors in transition to parenthood ways in which health professionals can support parents. Scandinavian Journal of Caring Sciences. DOI:10.1111/scs.12367 Berlin, A., To rnkvist, L., & Barimani, M. (2016). Content and presentation of content in parental education groups in Sweden. The Journal of Peri- natal Education, 25(2), 87 96. https://doi.org/10.1891/1058-1243.25. 2.87. Berlin, A., Rosander, M., Forslund Frykedal, K., & Barimani, M. (2017). Walk the talk: Leader behavior in Swedish parental education groups. Nursing & Health Sciences. DOI: 10.1111/nhs.12399 Forslund Frykedal, K., & Rosander, M. (2015). The role as moderator and mediator in parent education groups a leadership and teaching approach model from a parent perspective. Journal of Clinical Nursing. [Accepted Mars 2015] Forslund Frykedal, K., & Rosander, M., Barimani, M., & Berlin, A. (2018). Leaders- limitations andapproaches to creating conditions for interaction and communication in parental groups: A qualitative study. Journal of Child Health Care, 1-13. DOI: 10.1177/136749351877311 Forslund Frykedal K., Rosander M., Berlin, A., & Barimani, M. (2016). With or without the group: Swedish midwives and child healthcare nurses experiences in leading parent education groups. Health Promotion International 31: 899 907. Rosander, M., Berlin, A., Barimai, M., & Forslund Frykedal, K. (2015). Föräldrar är inga passiva mottagare av kunskap. Barnbladet, 37(5), 16-18.