Utkast till Göteborgsregionens övergripande modell för samverkan kring praktiknära forskning Projektledningsgruppen Magdalena Taube, GU Sandra Svensson, GR Mats Widigson, Göteborgs stad
Sammanfattning Inom ramen för uppdrag om försöksverksamheten med praktiknära forskning (U201/07/UH U2017/01129/UH), redovisar projektledningen i detta dokument (1) sitt förslag till generell modell för försöksverksamheten, och (2) de konkreta insatser som föreslås under 2018. Dokumentet är grund för ställningstagande av lärarutbildningens samverkansråd angående både (1) och (2). 1 Den operativa projektledningen för GU:s framtagande av en modell för praktiknära forskning har under hösten 2017 genomfört en bred kartläggning. Projektledningen har på olika sätt samlat information och haft möten med såväl representanter för huvudmän som med aktörer inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Ett återkommande grundtema av ömsesidigt intresse framträder; vikten av att etablera en jämlik samverkansstruktur. Göteborgsregionens modell bygger på en gemensam avsiktsförklaring i form av ett ULF-avtal som skrivs mellan GU och huvudmän i Göteborgsregionen. För varje projekt ingås sedan en projektöverenskommelse som förskolechef eller rektor skriver under. Modellen vill svara mot behov som framkom i kartläggningen och bidra till utveckling av en struktur för samverkan, där forskning av hög vetenskaplig kvalitet sker och där praktiknära forskning blir en naturlig utgångspunkt för en förskola och skola på vetenskaplig grund. På uppdrag, och med kartläggningen i ryggen, pekar den operativa projektledningen nedan på några av de komponenter som kan möjliggöra den helhet som en hållbar infrastruktur för praktiknära forskning utgör. 2 Kunskap: Centralt för de projekt som beviljas ULF-medel är potentialen till forskning som både håller hög vetenskaplig kvalitet och som bidrar till kunskap som har direkt nytta och användbarhet i huvudmännens förskole- och skolverksamhet. Sammansättning av en representativ grupp för bedömning blir här viktig. Parterna behöver vara överens, samtidigt som ett förfarande med vetorätt föreslås för att stärka kvalitet och användbarhet. Jämlik samverkan: Kriterier är ett viktigt instrument för att genom poängbedömning rangordna ansökningar. Därigenom kan den praktiknära forskningen styras i riktning mot uppsatta mål och visioner. Krav redan i ansökan på organisering för jämlik samverkan är hjärtat i en hållbar samverkansmodell. Detta utgör en förutsättning för att praktiknära forskningsprojekt under forskningsprojektets genomförande bidrar till en förskola- och skola på vetenskaplig grund och upplevs som meningsfullt av aktörer i förskolans eller skolans verksamhet. Ansökan i två steg: Ansökan i två steg, med möjlighet till skissförfarande, ger låg tröskel i ansökningsförfarandet och mer jämlik problemformulering till ömsesidig nytta. Akademins och verksamhetens behov kan mäklas samman. Akademin kan få hjälp att stärka närheten till praktiken 1 Information om bakgrund till försöksverksamheten finns på webbplats: https://medarbetarportalen.gu.se/organisation/universitetets-organisation/rad-och-utskott/lararutbildningens-samverkansrad/ulfprojektet/?skipssocheck=true 2 Uppdraget kommer från lärarutbildningens samverkansråds styrgrupp för framtagandet av en modell för praktiknära forskning.
och undersökningens externa validitet, och verksamheten får hjälp till ett forskningsperspektiv på sin praktik. Krav på spridning: Spridningskrav både inom akademi och praktik ökar chansen till forskning som bidar till en förskola och skola på vetenskaplig grund. Krav på koppling till lärarutbildningen: Samverkan med lärarutbildning sker genom krav på att sökande huvudmän tar emot lärarstudenter, samt genom att kriterierna förordar att VFU-studenter finns kopplade till den praktiknära forskningen. Innehåll Sammanfattning... Vad som utmärker Göteborgsregionens modell... Unika förutsättningar... Praktiknära forskning av hög kvalitet och relevans... 6 Praktiknära forskning... 6 Bedöma hög kvalitet och relevans... 6 Infrastruktur för långsiktig och hållbar samverkan... 6 Ömsesidigt beroende... 7 Samverkan... 7 Likvärdighet... 7 Avtal om ULF-medel till utbildningsvetenskaplig forskning... 8 Stark koppling till lärarutbildningen... 9 Gemensam medelsförvaltning... 9 Vision... 10 Vilken inriktning skall ansökan ha?... 10 Hur ser ULF-ansökningsförfarandet 2018 ut?... 11 4
Vad som utmärker Göteborgsregionens modell Praktiknära forskning bedrivs redan vid olika fakulteter. Det finns även exempel på god samverkan lokalt och regionalt. Vi har tagit fasta på att utveckla en mer projektoberoende och jämlik modell, som skapar en långsiktig och hållbar infrastruktur för såväl praktiknära forskning av hög kvalitet som för en praktiknära forskning som i hög grad bidrar till en förskola och skola på vetenskaplig grund. 4 Det ska finnas ett vi i den praktiknära forskningen. Med praktiknära forskning avser vi sådan forskning som sker med praktikerna och inte enbart innebär forskning om eller för praktiken. Praktiknära forskning är ett sätt att vetenskapligt involvera praktikerna i forskningsprocessens olika delar. Göteborgsregionens modell bygger på en gemensam avsiktsförklaring i form av ett ULF-avtal som skrivs mellan GU och huvudmän i Göteborgsregionen. 6 Därutöver förväntas ingående parter bidra med egna resurser i form av kompetens och finansiering. För varje projekt ingås sedan en projektöverenskommelse som förskolechef eller rektor skriver under. 7 Projektöverenskommelsen är viktig av tre anledningar. För det första ökar chansen till smidigt genomförande. För det andra kan förskolechef eller rektor uppleva ett ägarskap av forskningsprojektet, vilket bidrar till ett pedagogiskt ledarskap på vetenskaplig grund. För det tredje ökar möjligheten att forskningsprojekten leder till hållbarhet och skolutveckling under och bortom projekten. En jämlik samverkansstruktur kan bidra till en utveckling där forskning av hög vetenskaplig kvalitet sker och där praktiknära forskning blir en naturlig förutsättning för en förskola och skola på vetenskaplig grund. Vid försöksverksamhetens slut ska både forskare och professionella i yrkesutövningen inom förskola och skola fråga sig: Vad gjorde vi innan ULF-avtalen? Unika förutsättningar Det finns flera faktorer som ger goda förutsättningarna att ta fram en jämlik samverkansmodell. En sådan faktor är Lärarutbildningens samverkansråd som har bred representation. Samverkansrådet beslöt att rekrytera en lokal, tredelad operativ projektledning för försöksverksamheten där olika kompetenser finns representerade. Magdalena Taube från GU har som ledare för gruppen erfarenhet Genom möten och samtal med förvaltnings och utvecklingsledare/chefer i Kungsbacka och Mölndals kommuner. Erfarenheter från andra framgångsrika exempel framkommer i enkätsvar. 4 Universitetet har ibland svårt att komma i kontakt med lämpliga samarbetspartners för genomförande av forskningsprojekt. Jämlikhetsaspekten har varit ständigt återkommande. Huvudmän, och forskare, uppger att det kan vara dyrt för verksamhet att anlita universitetet när behov av forskning och kontakt med forskare finns. Erfarna skolforskare har menat att viljan finns från GU, men att det är svårt att undvika obalans och maktassymetri. Maktassymetrin har även diskuterats i Samverkansrådet när regeringens utredare Cecilia Christersson och dekan för utbildningsvetenskapliga fakulteten Åke Ingerman var på plats. Frågan har även kommit upp i de strategiska nätverken på GR med verksamhetschefer för förskola, grundskola och gymnasiet. Representanter från huvudmän uppger att forskningsprojekt ofta blir på GU:s villkor. Kartläggningen visar även att vetenskapliga undersökningar och satsningar inte alltid kan tas omhand av huvudman eller förskolechef och rektor. På ett frukostseminarium på GR framkom oro över att traditionella metoder inte ger de effekter som önskas och att spridning inom praktiken är viktigt för att forskningen ska ha betydelse hela vägen till barn och elever. Lektorer i Göteborg ger exempel på att de använts under och efter sin doktorandtid. Men de påtalar även att huvudman inte riktigt vetat hur de kan använda dem under och efter utbildningstiden, och att karriärreformen mest lett till fokus på förstelärare med svag återväxt av lektorer. Kartläggningen visar att exempelvis en docent i IT ser praktiknära forskning som något som sker tillsammans med lärare. 6 Inspiration har här hämtats från ALF-avtalen inom det medicinska fältet. 7 I enkäten lyfts att skolledarens roll är avgörande som framgångsfaktor Padlet: Var kommer skolledarna in, det har inte lyft överhuvudtaget.
från praktiknära forskning inom det medicinska fältet och erfarenhet av ALF-avtal, Sandra Svensson från GR har lärarbakgrund och samverkanserfarenhet genom strategiska nätverk i regionen och Mats Widigson från Göteborgs Stads Center för Skolutveckling har bakgrund som forskande lärare i forskarskolan CUL och har erfarenhet av forskning i kommunal regi och av adjungerade tjänster. Praktiknära forskning av hög kvalitet och relevans Praktiknära forskning I vår syn på praktiknära forskning utgår vi från regeringsbeslutet att den praktiknära forskningen ska bidra till kunskap som har direkt nytta och användbarhet i verksamheten och som bidrar till att stärka utbildningens vetenskapliga grund. 8 Vi avser sådan forskning som sker med praktikerna och inte enbart innebär forskning om eller för praktiken. Praktiknära forskning är ett sätt att vetenskapligt involvera praktikerna i forskningsprocessens olika delar. Att utverka former/infrastruktur för samverkan blir därför ett centralt mål. Att praktikerna på detta sätt involveras har stor potential att öka elevers och svensk förskolas och skolas måluppfyllelse inom läroplanernas samtliga områden. Bedöma hög kvalitet och relevans En grupp med bred kompetens kan i samråd besluta om i vilken grad kriterier för vetenskaplig kvalitet, samverkan och användbarhet uppfylls. Sammansättning av en representativ grupp för bedömning blir viktig. Parterna behöver vara överens, samtidigt som ett förfarande med vetorätt föreslås för att stärka kvalitet och användbarhet. Representant(er) från akademin har veto för forskningsprojektets vetenskapliga kvalitet. Representant(er) från GR och Göteborgs stad har veto gällande forskningsprojektets potential att komma till nytta och vara användbar i förskolan och skolans verksamhet. På detta sätt är akademin trygg i de beviljade projektens potential att uppnå vetenskaplig kvalité, den röda tråden av samverkan stärks redan från start och huvudmännen är trygga i projektens potential att kunna omsättas till en förskola och skola på vetenskaplig grund. Infrastruktur för långsiktig och hållbar samverkan Vi vill betona vikten av ULF-avtal och projektöverenskommelser som komponenter för den infrastruktur som Göteborgsregionens modell syftar till att etablera. Visionen för vår modell för praktiknära forskning är att bidra till att skapa en infrastruktur där skolverksamhet och forskarsamhället möts. ULF-avtal möjliggör en sådan infrastruktur, men därutöver förväntas ingående parter bidra med egna resurser i form av kompetens och finansiering. I samverkan kring praktiknära forskning kan ett kollegialt lärande ske, där akademi influeras av förskolans och skolans beprövade erfarenhet och där förskole- och skolverksamheten stärks och utmanas av vetenskap. 9 8 U201/07/UH, U2017/01129/UH 9 Enkät visar att det behövs arenor där kompetensen kan verka vidare. 6
Ömsesidigt beroende Det kan poängteras att fokus på samverkan och jämlikhetsfrågan i Göteborgsregionens modell har sin grund i kartläggningens bild av ömsesidigt beroende. Framgångsrik praktiknära forskning inom utbildningsvetenskap är ofta beroende av konkreta problem och data som genereras inom förskole- och skolverksamhet. Omvänt är kvalificerad undervisning beroende av forskning som ligger i absolut framkant, såväl nationellt som internationellt. Praktiknära forskning kan överbrygga traditionella disciplin- och organisationsgränser. En kreativ samverkan mellan discipliner ökar akademins möjligheter att formulera och besvara dagens och morgondagens utbildningsvetenskapliga frågor, samtidigt som praktiker får vetenskapligt stöd i sitt utvecklingsarbete av utbildning och undervisning. Med praktiker menar vi här de professioner som arbetar i förskolan och skolan. Samverkan En avgörande komponent i modellens infrastruktur är att organisera för att lyckas med samverkan. Med samverkan avses här långsiktigt samarbete på jämlika villkor för ömsesidig nytta. Forskaren Ulf Blossing, som vi varit i kontakt med i kartläggningen, betonar att samverkan är nödvändigt om forskningen ska bli praktiknära. Samverkan är dessutom att betrakta som ett eget kunskapsområde. Om den praktiknära forskningens praktik ska upplevas meningsfull behövs tid till samverkansprocessen. Kommunikation av process och hur den kan tas tillvara i organisationen är ett minimikrav. Här behövs vad han kallar förändringsagentskompetens. Utan fokus på samverkansfrågan faller det lätt tillbaka till traditionell forskning. 10 Här kan övervägas om lektorer, andra disputerade i skolverksamheten och deltagare i forskarskolor kan kopplas till forskningsprojekten. Dessa personer har kompetens grundad i interna kunskaper i båda praktikerna. 11 Likvärdighet Likvärdighet i betydelsen möjlighet för olika forskningsdiscipliners möjligheter att bedriva praktiknära forskning inom det utbildningsvetenskapliga området, kan gynnas genom att tvärvetenskapliga ansatser premieras i kriterierna. Det finns en risk, vilket är ett likvärdighetsproblem, att praktiknära forskning enbart kommer att bedrivas på enheter och av huvudmän som redan är bra på detta och har utvecklat strukturer för det. Göteborgsregionens modell kan genom kriterier stimulera till samverkan mellan de som redan bedriver praktiknära forskning och de som inte har erfarenhet av det. Samverkan mellan exempelvis verksamhet i större och mindre kommuner kan premieras, mellan enheter med låg- och hög måluppfyllelse eller mellan verksamheter både i socioekonomiskt gynnade och underprivilegierade områden. Om vi ser till förskole- och skolverksamheten pekar Skolkommissionen och PISA på bristande likvärdighet som den största utmaningen som den svenska skolan står inför. Projekt som kan motivera 10 Ulf Blossing hänvisar här till: Konferenspaper av Blossing & Liljenberg (2017) om School-based project integrating research and practice: The importance of continuous negotiation. Att skapa en samverkansprocess av Blossing, Blom och Persson, som är Kapitel 9 ur Fångad av praktiken: skolutveckling genom partnerskap (2016) http://hdl.handle.net/2077/46268 11 Detta framgick när vi mötte CUL doktorander på konferens och i samtal med lektorer. 7
att de har positiv inverkan på förskolan och skolans kompensatoriska uppdrag kan ges poäng för detta vid bedömningen. Där samverkanskompetens inte finns tillgänglig kan samverkan ske över enhets- eller kommungränser, vilket i sig kan stärka likvärdighet i utveckling av en förskola och skola på vetenskaplig grund. Avtal om ULF-medel till utbildningsvetenskaplig forskning Den gemensamma avsiktsförklaringen, med ULF-avtal som skrivs mellan Göteborgs universitet och kommunerna i Göteborgsregionen, tydliggör principerna för Göteborgsregionens modell om samverkan kring praktiknära forskning, och den gemensamma ambitionen att tillsammans långsiktigt samarbeta på jämlika villkor för ömsesidig nytta. Utlysning av ULF-medel för praktiknära forskning utgör sedan det nav kring vilket försöksverksamheten kommer att byggas och samverkansstrukturerna utformas och utvecklas. Genom att låta ansökan om ULF-medel ske i två steg kan jämlikhet uppnås redan i den praktiknära forskningens problemformulering (Fig. 1). I det första steget lämnas en skiss in och vid bedömning skall tonvikten läggas på projektidén och hur den bidrar till ökad kunskap inom utbildningsvetenskaplig forskning och förskole- eller skolverksamhet. Studiedesign, metod och material skall endast beskrivas kortfattat så att projektidéns genomförbarhet kan bedömas. Denna typ av skissförfarande vid utlysning av forskningsmedel används exempelvis av statliga forsknings- och innovationsorgan som Forte och Vinnova. I steg två i ansökningsprocessen mäklas akademins och förskolan/skolans verksamheter samman kring de skisser som går vidare till att lämna in en fullständig ansökan. Den fullständiga ansökan skall innehålla en mer detaljerad beskrivning av projektets design, arbetsplan, material och metod, samt en för projektet relevant litteraturgenomgång och teoretiska utgångspunkter. Vidare skall fullständig ansökan klargöra hur de kriterier som beskrivs i utlysningen av ULF-medel skall uppfyllas: 1) forskningsprojektets potential att stärka utbildningens vetenskapliga grund 2) forskningsprojektets vetenskapliga kvalitet ) forskningsprojektets potential att stärka samverkan 4) spridning av projektets forskningsresultat och beprövade erfarenhet Till fullständig ansökan biläggs en obligatorisk projektöverenskommelse. Denna projektöverenskommelse skrivs under av berörd förskolechef eller rektor för en ökad genomförbarhet och hållbarhet. I de fall där fler förskolor/skolor ingår i forskningsansökan skall samtliga förskolechefer/rektorer skriva under. Liknande projektöverenskommelse biläggs ansökan om ALFprojektmedel och skall vara underskriven av berörd verksamhetschef inom landstinget. 8
1 BEDÖMNING 1 BEDÖMNING 2 2 1 1 4 4 4 6 SKISS FULLSTÄNDIG ANSÖKAN Figur 1. Schematisk bild av skissförfarande vid ULF-ansökan, Göteborgsregionen. Stark koppling till lärarutbildningen Anknytning till lärarutbildningen via ansökningskriterier är av stor vikt, samt krav på att de deltagande skolorna tar emot lärarstudenter. God praktiknära forskning är av stor relevans för lärarutbildningen. När en sådan utvecklingsorganisation finns på en skola kan även lärarstudenter på ett naturligt sätt vara en del av och bidra till miljön, och samverkan med universitet och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen till lärare och förskollärare blir då en naturlig del av arbetet med att stärka förskola eller skola på vetenskaplig grund. Gemensam medelsförvaltning Medelsförvaltning är en fråga som både akademi och skolverksamhet anser vara av stor vikt. Det handlar dels om universitetets så kallade overhead kostnader som anses mycket höga, men även om det symbolvärde som förvaltning av medel utgör. Ett gemensamt ägarskap skulle bidra till att utjämna den maktassymetri som beskrivs, samt stärka förtroendet mellan de olika parterna genom transparens och öppenhet. Som en jämförelse administreras ALF-medel för forskning regionalt av landstingen och inte av universiteten. 9
Vision I lärares och förskollärares dagliga arbete pågår ständigt undervisning och elev- och barnnära verksamhet. I dag sker lärares professionella utveckling inte sällan individuellt. Samma sak gäller för forskare då forskning ibland är individuella projekt. För att stärka skolans förbättringskapacitet är det viktigt att lärare samarbetar, både med varandra och med forskare. Vår erfarenhet är att samarbetet ofta stannar vid arbetsorganisatoriska frågor. Som en del av vår vision menar vi att vi behöver möjliggöra samarbete kring professionens kärnfrågor, att utveckla och förbättra undervisningen och skolans praktiker. Visionen för vår modell för praktiknära forskning är att bidra till att skapa en infrastruktur där skolverksamhet och forskarsamhället möts. ULF-avtal möjliggör en sådan infrastruktur, men därutöver förväntas ingående parter bidra med egna resurser i form av kompetens och finansiering. I samverkan kring praktiknära forskning kan ett kollegialt lärande ske, där akademi influeras av förskolans och skolans beprövade erfarenhet och där förskole- och skolverksamheten stärks och utmanas av vetenskap. Visionen är att förskolechef/rektor med stöd av denna infrastruktur genom pedagogiskt ledarskap skapar de förutsättningar som behövs för god praktiknära forskning. Med förutsättningar menar vi till exempel arbetstid, lokaler, utrustning och andra resurser som möjliggör samverkan och praktiknära forskning. När en sådan utvecklingsorganisation finns på en skola kan även lärarstudenter på ett naturligt sätt vara en del av och bidra till miljön, och samverkan med universitet och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen till lärare och förskollärare blir då en naturlig del av arbetet med att stärka förskola eller skola på vetenskaplig grund. Vilken inriktning skall ansökan ha? Utlysningen ska bidra till ökad kunskap inom utbildningsvetenskaplig forskning och förskole- eller skolverksamhet. Försöksverksamheten för praktiknära forskning vill främja innovativ forskning som adresserar viktiga utmaningar för en förskola/skola på vetenskaplig grund. Vi vill också främja tvärvetenskaplig och flervetenskaplig ansats i forskningen. 12 Praktiknära forskning betecknar kunskap som har direkt nytta och användbarhet i verksamheten och som bl.a. kan bidra till att stärka utbildningens vetenskapliga grund. Den praktiknära forskningen ska, precis som all annan forskning, hålla en hög vetenskaplig kvalitet i såväl nationell som internationell jämförelse. Frågeställningar som formulerats i samverkan ger frågor som både är möjliga att beforska och verksamhetsrelevanta. Forskningsfrågan skall vara akademiskt konkurrenskraftig samtidigt som den formuleras utifrån professionens behov av kunskap om lärande och undervisning i ett visst ämne eller ämnesområde. Forskningsfrågor kan exempelvis rikta fokus mot förskollärar- och lärarprofessionen, undervisningspraktiken eller under 12 Begreppen anva nds på olika sa tt, men vi anva nder ha r en definition som fo reslagits av ho gskoleverket: Flervetenskap eller mångvetenskaplig verksamhet a r ett samarbete mellan olika kunskapsområden runt ett gemensamt problemområde. Tva rvetenskaplig blir verksamheten na r forskarna ro r sig i gra nsområdena mellan de olika a mnesområdena och gemensamt skapar ett nytt område. 10
Hur ser ULF-ansökningsförfarandet 2018 ut? Arbetet med att utforma och påbörja implementeringen av Göteborgsregionens övergripande modell sker i flera parallella delsteg. Under våren 2018 utarbetas ett förslag till avtal i samarbete med Göteborgs universitet. För att säkerställa avtalens långsiktighet och hållbarhet skickas dessa på remiss till GR och Göteborgs stad. 1 Vår målsättning är att ULF-avtal mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmännen i Göteborgsregionen kan undertecknas senast i juni 2018. För att utarbeta de kriterier som skall ligga till grund för utlysning av ULF-medel behövs en referensgrupp för bedömning av ansökan med kompetens från såväl akademi som från förskole/skolverksamheten. Denna grupp rekryteras och påbörjar sitt arbete under mars-april 2018. En första utlysning av medel för praktiknära forskning sker senast i augusti 2018. Ansökningsprocessen för bidrag till lokala ULF-forskningsprojekt är indelad i två steg. I steg 1 lämnar sökande in en projektskiss. De sökande som får sin projektskiss godkänd kan sedan lämna in en fullständig projektansökan i steg 2. Första skissen behöver ha kopplingar till förskolornas och skolornas kvalitetsoch utvecklingsarbete och förankras hos rektor, förskolechef och skolhuvudman. Referensgruppen för bedömning av ansökan bör ha en sammansättning enligt följande: utbildningschef, förskolechef/rektor samt lektor från såväl Göteborgs stad som GR, vidare forskare på GU med erfarenhet av att granska forskningsansökningar samt forskare som bedriver praktiknära forskning. I referensgruppen ingår förslagsvis även projektledningen. Gruppen kan även ha en roll i arbetet med att mäkla samman akademins och förskolan/skolans verksamheter kring de skisser som går vidare till att lämna in en fullständig ansökan. 1 Utbildningschefsnätverket och skoljuridiska gruppen på Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). 11