Ubiquitous com puting nytta eller nöje? Efter att ha arbetat åtta intensiva veckor inom om rådet Ubiquitous com puting, har jag ställt mig frågor som jag fortfarande inte fått svar på och frågan är om det finns några konkreta svar att finna. Jag har därför valt att fördjupa m ig i den m änskliga synen på Ubiquitous com puting, och de faktorer som jag tror kan avgöra fram tiden för detta begrepp. Jag har försökt att finna olika synsätt inom om rådet, olika åsikter och självklart kom m er m ina egna tankar och åsikter att spegla den uppsats som nu följer. Mina egna funderingar har sin grund i vårt proj ekt som nu är färdigt, och genom att läsa redan publicerade artiklar och rapporter inom om rådet. Jag tror att genom att bredda sin vy, kan m an inte bara bredda sin kunskap utan också tänka i helt andra banor och därm ed få in synvinklar från helt olika perspektiv. Begreppet Ubiquitous com puting kan översättas m ed datorer överallt då det innebär att vi ska vara om givna av datorkraft, som i sin tur ska bidra till vår förståelse i och av vardagen utan att vi m edvetet ska behöva fråga efter eller begära inform ation. Forskningen utgår från att leta m öjliga, och kanske inte helt m öjliga lösningar, applikationer för sm å datorer som ska passa in i vår vardag. Dessa datorer ska vara specialiserade m en också sam m ankopplade i ett nätverk. Datorerna syfte är, att på ett naturligt sätt, bidra m ed inform ation eller på annat sätt hjälpa oss m änniskor, utan att vi egentligen lägger m ärke till det. Målet kan m an lite burdust säga är att göm m a datorer på ett eller annat sätt. Att datorer inte syns och kan byggas in i förem ål är teknik, m en att de försvinner in i vårt om edvetna, är en funktion av vårt m änskliga tänkande. Datorerna ska finnas till hands m en vi ska inte behöva använda dem m edvetet. Vill vi på ett sådant här bli sätt bli styrda om edvetet? Ubiquitous com puting innebär att allt flera av de objekt vi om ges av har en processor. Det förändrar hur vi kom m unicerar och påverkar varandra m ed den sm arta om givningen och förem ålen i den. Livet i en intelligent m iljö som beaktar våra behov och vanor blir annorlunda än i en passiv om givning. Vad kan vi vänta oss i fram tiden? Jag kan se ett problem i att Ubiquitous com puting kan vara delvis inriktat till en ganska snäv m ålgrupp. Vilka vågar ta del av det nya? Vem vägrar? Människor har alltid varit skeptiska till ny teknik. Det är också beroende av vad användaren har för bakgrund och vilket intresse m an finner i teknik och dess utveckling. Finner m an som användare stort intresse i teknik, har m an i regel också lättare att ta till sig nya idéer och produkter. Flertalet människor har ställt sig undrande till vilken nytta det skulle finnas m ed de nya m askiner som tagits fram genom åren. Sam m a m askiner är i och för sig idag fullt ut accepterade i sam hället och vi skulle ha svårt att klara oss utan dem, som t e x telefonen och kopiatorn. Fram tiden kom m er att ge oss m öjligheten till sm arta saker för nästan alla våra vardagliga behov. Är det vad vi vill? Har vi saknat dessa prylar? Vill vi binda upp oss kring datoriserade system för att underlätta, eller krångla till,
en sådan sim pel sak som att handla m at eller att vattna blom m or? Valm öjligheterna m åste få vara m ånga, där användaren själv har m öjligheten att begränsa och bestäm m a. Vi kan också förvänta oss, om det inte redan finns, processorer i apparater, förem ål och kanske rentav i m änniskokroppen. De sm arta hem som redan finns är ett givet utvecklingsom råde inom Ubiquitous com puting. Men efterfrågan kan fortfarande ifrågasättas. Andra offentliga platser som arbetsplatser och affärer anser jag vara i riskzonen för att invaderas av Ubiquitous com puting. Stefano Marzano, designchef på Philips har uttalat sig om sin bild av fram tidens hem. Han j äm för fram tidens hem m ed gårdagens hem då alla rektangulära burkar för hem elektronik och datorteknik kom m er att integreras i rum m ets väggar och möbler. Användaren lägger då inte märke till den datorkraft som m an egentligen är om given av. De fördelar jag främ st ser är hur man kan förbättra hälso- och sjukvården, då m an kan utveckla distansversioner av besök hos doktorn. Att skapa system som underlättar betydligt för de m änniskor m ed funktionshinder, sjuka och åldringar ser jag som ett första steg, eller en första prioritet. Möjligheterna att skapa hjälpm edel för dessa målgrupper kan endast sättas stopp av m ålgruppernas egna viljor och förståelse. Än en gång näm ner jag att för att lyckas m ed att integrera Ubiquitous com puting i allas vardag, tror jag att syftet m ed det aktuella system et, applikationen, m åste vara väldefinierat och därm ed ökar också förståelsen från användaren. Ett stort utvecklingsom råde ser jag också i m öjligheten att underlätta orientering av olika form er. Detta kan handla om att hjälpa användaren att hitta rätt i offentliga m iljöer såsom flygplatser, järnvägsstationer och bibliotek. Denna form av Ubiquitous com puting, och den inform ation som förm edlas, är också av användaren helt frivillig att ta in och kan därför också inte kännas lika påtvingad. Det kan också handla om att orientering i det sm arta hem m et. Möjligheten att ha koll på vad som håller på att ta slut och vad som behöver införskaffas. Finns det ett stort behov av detta? Även till detta är jag ganska skeptisk, och jag tror m ånga m ed m ig. Att skapa datorer som gör vårt jobb eller som fattar våra beslut, tror jag inte är det vi människor söker. Vi vill ha hjälp m ed att kunna uträtta det vi vill uträtta, vi vill att det ska gå sm idigt och lätt, m en handlandet är ändå vårt. Datorer är ett verktyg som vi gärna utnyttjar, m en inte utläm nar hela vårt liv till, datorer är inte m änniskor. Jag ser ett problem i driftsäkerheten. När m an sitter fram för en gam m aldags dator så har m an i varje fall alla redskap till hands. Vad gör m an när hela idén är att göra datorn om ärklig? Uppenbarligen ställer Ubiquitous com puting höga krav på driftsäkerhet. Kanske är m obiltelefonen den enda form av Ubiquitous com puting som verkligen fungerar. Men kan det verkligen ingå i konceptet Ubiquitous com puting? Viktigast är i alla fall att tekniken blir så lätt att ta i bruk att användaren inte behöver läsa obegripliga bruksanvisningar eller bli instruerad av experter. Om m an lyckas m ed detta, kanske m ålgruppen kan vidgas, och viljan hos m änniskor kan säkerligen öka. Jag anser för att lyckas m ed Ubiquitous com puting i större utsträckning krävs enkla och väldefinierade
system. Att försöka skapa ett heltäckande system tror jag blir svårt, t ex ett system som sköter ett helt hus, så jag anser att m an ska inrikta sig på att lyckas m ed program och apparater som bara gör en sak. I alla fall till en början. Ett annat perspektiv på Ubiquitous com puting kan vara om m an ser om rådet som ett roligt och om växlande nytt sätt att förm edla och ta till sig inform ation på. Kanske kan m an förm edla offentlig inform ation på ett nytt och underhållande sätt och därm ed fånga användaren intresse? Som jag ser det så finns det två grupper av m änniskor när det gäller reaktion på nytänkande. Antingen reagerar m an m ed en wow-upplevelse och vill genast lära sig och veta m er om det m an uppm ärksam m ar. Andra sidan är att koppla bort det m an inte förstår sig på och helt enkelt viljan att hålla sig till det m an kan och vet hur det fungerar. Jag tror att den sistnäm nda gruppen av m änniskor är svår att påverka, så även när det gäller Ubiquitous com puting. För att övertyga denna grupp, krävs att m an på ett tydligt och säkert sätt visar förm ågan och funktionaliteten av det aktuella system et, visar hur det tydligt kan underlätta och påverka just dig, och allra m est påvisar enkelheten att lära sig det. Detta är ju generellt för all ny teknik, m en kan ibland glöm m as bort i viljan att utveckla så m ycket som m öjligt så fort som m öjligt. Datorn kan idag se ut hur som helst - eller inte synas alls. Vare sig vi vill det eller inte sm yger den sig fram, närm are och närm are oss m änniskor. Är vi på väg att bli en del av dators om givning snarare än att datorn är en del av vår? Eller håller datorn bara god koll på våra dagliga behov och önskningar? Vad än svaret är, fordras ett ingående och stort designarbete för lyckat resultat. Att bygga in tekniken i väggar och infrastruktur kan verka bekväm t och oproblem atiskt. Tänk en fram tid där allting autom atiskt vet vem du är och vad du vill. Dörrar öppnar sig, m aten lagar sig själv, sm å elbilar körs fram så fort du stiger ut genom dörren. När den närm aste telefonen ringer är det alltid till dig. Du behöver aldrig bära något m ed dig, aldrig bry dig om något annat än det som verkligen är viktigt. Men, vem kontrollerar tekniken och hur vet vi att vi inte blir m anipulerade? Är det vettigt att bygga upp en teknik som har så lätt för att m issbrukas och där individen har så liten kontroll? Hur vill vi att fram tiden ska se ut? Kan vi överhuvudtaget påverka utvecklingen? Efter att ha läst ett flertal artiklar om just äm net Ubiquitous com puting, verkar de flesta vara överens som att det är det m änskliga behovet som ska ligga till grund för utvecklingen. Men vad är genuina m änskliga behov? Idag sker produktutvecklingen till övervägande del utifrån tekniska m öjligheter och kanske inte utifrån m änskliga behov. Det finns en drivkraft i teknikutvecklingen som är m ycket svår att stoppa. Den anpassning av teknik som görs gentem ot användaren, känns ganska ytlig och inte så speciellt djupgående när det gäller designarbetet. Dock läggs m ycket arbete ner i att studera riktiga m änniskor i arbete och på fritiden. Att sedan utveckla detta till en teknik som också anpassar sig via sam m a param etrar är m inst lika viktigt.
- Vi behöver produkter som tillgodoser djupa, m änskliga behov. Detta säger Phil Stanton på HP Lab i England, där han är en av dem som utvecklar den nya teknologin. Detta kan i korthet beskriva hur jag känner det inför utvecklingen av Ubiquitous com puting. Om det inte finns ett tydligt syfte och ett tydligt behov från användarens sida för att utveckla en produkt eller ett system kan m an kraftigt ifrågasätta anledningen till utvecklingen. Missförstå m ig inte, jag är inte alls så negativ till om rådet Ubiquitous com puting som det kanske låter. Jag vill bara, som jag anser vara nödvändigt, skapa en diskussion inom detta om råde. Mina frågor inom om rådet ser jag som generella frågor som de flesta förm odligen har åsikter och synpunkter på. Jag ser också det vara viktigt att m an inte går för långt och för fort i utvecklingen, så vi användare inte hinner m ed. Då har m an redan där bortsett från m änniskans behov. När det gäller det projekt jag just har avslutat, har jag av m ina vänner, som inte varit delaktiga i projektet, fått kom m enterar som skiljer sig. Detta tror jag också kan tala för åsikter och funderingar av Ubiquitous com puting i det stora hela. Är denna artefakt verkligen nödvändig? Vilken rolig grej! Varför inte vattna blom m orna själv? Varför koppla in datorer i något m an alltid har klarat av m anuellt? Kring dessa kom m entarer uppstod m in stora fråga. Ska Ubiquitous com puting inrikta sig på nytta, nöje eller en kom bination? Det optim ala hade kanske varit att uppfylla kraven att både vara funktionell och uppfylla någon form av tillfredsställelse? Men vad är tillfredsställelse för dig? Och för m ig? Än en gång näm ns att det viktigaste är användarens individuella behov som får begränsa och m öjliggöra gränserna. Visst kan det vara tillfredsställande och roligt att ha en annorlunda artefakt i sitt hem? Eller varför inte ett system som kan göra en syssla m er underhållande? Denna fråga är ytterst individuell då användare har varierande syfte m ed den nya tekniken, så också de som ligger bakom själva produkten. Är den tänkt att underlätta för användaren eller tänkt att roa och fram kalla glädje? Eller både och? Vill vi ha datorer överallt? Vill vi ha Ubiquitous com puting? Lagom är bäst. Lina Pettersson 2003-12-21
Litografi: Den osynliga datorn, I lstedt Hjelm, Sara, 2 0 0 0, [ http: / / sm art.tii.se/ sm art/ publications/ pubs/ DenOsynligaDatorn.pdf] Den osynliga datorn, Kungliga tekniska högskolan, [ http: / / www.dsv.su.se/ ~ m artinj/ uckurs/ Den% 20osynliga% 20datorn.ppt] Ubiquitous com puting överallt, Elektronik i Norden, 2 0 0 3, [ http: / / www.edtnscandinavia.com / tek/ OEG20031106S0007] Am bient I ntelligence - vår sm arta om givning, Forum för ekonom i och teknik, 2 0 0 3, [ http: / / www.forum -fet.fi/ april03/ ubicom.htm l] Datorer utan datorer, Com puter Sw eden, 2 0 0 2, [ http: / / com putersweden.idg.se/ ArticlePages/ dynam ic.asp?404; http: / / com p ut ersw eden.idg.se/ Art iclepages/ 200210/ 11/ 20021011152109_CS932/ 2002 1011152109_CS932.dbp.asp] Kom m unikation överallt, Elektronik i Norden, 2 0 0 0, [ http: / / www.edtnscandinavia.com / story/ OEG20001220S0006]