Kvalitetskompassen Åsa Gårds pedagogiska enhet Lå 2017/2018. Period 1 Övergång och samverkan

Relevanta dokument
Plan för överlämnande inom Veberöds verksamhetsområde

Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola. Barn- och utbildningsförvaltningen

ÖVERGÅNGSRUTIN FRÅN FÖRSKOLA, FAMILJEDAGHEM TILL FÖRSKOLEKLASS PÅ ÖSTTEGS SKOLA

Plan för övergång och samverkan. Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad

Plan för inskolning och överlämnande 2016

Skånhällaskolans plan för. Överlämning. Åk F-6 Läsåret 2017/18

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Täcks inte din fråga av de svar som lämnas här kan du kontakta

PLAN FÖR ÖVERGÅNG FÖRSKOLA SKOLA LÄSÅRET 2018/2019

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Bakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.

Så skapas vidaregångar som främjar kontinuitet, utveckling och lärande i praktiken. Linda Lissvik Biträdande rektor Kämpetorpsskolan, Älvsjö

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Kyrkbacksskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Ljusnarsbergs kommun. Beslut

Handlingsplan övergången förskola-skola Enskede-Årsta- Vantör 2014

Rutin för elever som behöver extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på Praktiska gymnasiet Stockholm.

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERGÅNG MELLAN FÖRSKOLA OCH SKOLA

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Barn- och elevhälsoplan

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Riktlinjer Övergång mellan förskola och förskoleklass med fritidshem - ett gemensamt ansvar

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

(8) Herrestorpskolan

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av Påarps skola arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Helsingborgs kommun.

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Övergång från förskoleklass/förskola till grundsärskola år 1 och grundsärskolans fritidshem

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms kommun. Beslut

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen:

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Tingdals Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Smassensförskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Systematiskt kvalitetsarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Rävekärrs förskola November november 2019

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Samhälle, samverkan & övergång

Handlingsplan för överlämningar

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Mina föreläsningar - Dokumentation

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Arbetsplan för Långsättersskolan läsåret 2016/2017

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan. för NOLHAGA FÖRSKOLA Läsåret 2018/2019

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Utvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Barn- och elevhälsoplan

Pedagogiskt bokslut 2017, med utvecklingsplan

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

IUP-plan för Sofia skola

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Välkomna till förskolan Ängens föräldraråd

Elever i behov av särskilt stöd

You created this PDF from an application that is not licensed to print to novapdf printer (

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vällingklockan 2015

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript:

Kvalitetskompassen Åsa Gårds pedagogiska enhet Lå 2017/2018 Period 1 Övergång och samverkan

Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Utvärdering... 2 3. Resultat... 3 3.1. Övergångar... 3 3.2. Samverkan... 3 4. Analys... 4 4.1. Övergångar... 4 4.2. Samverkan... 4 5. Utvecklingsområden... 4 6. Prioriterade mål... 4 6.1. Övergångar... 4 6.2. Samverkan... 5 7. Förväntat resultat... 5 7.1. Övergångar... 5 7.2. Samverkan... 5 8. Handlingsplan... 5 8.1. Övergångar... 5 8.2. Samverkan... 5 9. Sammanfattning... 5 Bilaga 1, Plan för övergång mellan förskola och skola... 6 Bilaga 2, Dokumentationsmall för samverkan... 10 Bilaga 3, Samtalsmodell för överlämning på gruppnivå... 11 Bilaga 4, Mall för struktur vid signalljuskonferens... 12 1

1. Inledning Åsa Gård skola är en pedagogisk enhet för barn och elever mellan 1-16 år. Enheten är uppdelad i 3 delar med en förskolechef/rektor för varje del, förskola med 9 avdelningar, f-3 samt 4-9. Förskolorna ligger geografiskt nära varandra och skolan men på 3 platser medan f-9 ligger i samma skollokaler. Verksamheten präglas av idén som arbetades fram 2008 då enhetens startade Den trygga Förskolan/skolan byggd på goda relationer där kärnan är mötet mellan barn och pedagog i ett målinriktat lärande som präglas av ansvar. Åsa Gårds ledord är: Socialt, lärande och kunskap Vi och våra barn 1-16 Framtidstro De fokusområden som gäller för lå 17/18 är: Hälsa och välmående Lärmiljö Undervisning Då de tre delarna i Åsa Gårds pedagogiska enhet vilar på en gemensam grund och har ett nära samarbete då det gäller verksamhets- och kvalitetsutveckling kommer även redovisningen ske gemensamt. Det ska i texten framgå vad som är gemensamt och vad som är specifikt för de olika delarna. 2. Utvärdering Alla medarbetare på Åsa Gård har deltagit i utvärderingen. Det har gjorts en genomlysning av hur övergångarna har fungerat mellan olika verksamhetsformer och stadier, vad som fungerat bra och vad som behöver förändras eller utvecklas. Detta har skett under oktober- december i samband med APT/studiedagar i både arbetslagsgrupper och verksamhetsblandade grupper. Barn och elever har deltagit utifrån ålder och mognad. Det har skett genom samtal enskilt, i grupp och vid höstens första utvecklingssamtal. Vårdnadshavarna till de barn/elever som deltagit i ngn övergång har vid hösten första utvecklingssamtal haft möjlighet att lyfta sina tankar kring hur det har fungerat för just deras barn ur ett föräldraperspektiv. Pedagoger och skolledning har kartlagt hur, när, vem/vilka och på vilket sätt vi samverkar för att kunna se framgångsfaktorer och vad vi behöver utveckla vidare. Brukarrådet har i år inte deltagit i utvärderingen av området övergång då fokus i brukarrådet legat på andra frågor. Vi kan konstatera att detta är något vi i skolledningen missat och behöver vara mer noga med att ta upp i början på ht -18. Dock har vi inte fått några signaler genom föräldraråd och brukarråd på att det inte skulle ha fungerat väl. När det gäller samverkan har vi dock fått mycket fin återkoppling genom brukarrådet att föräldrar och elever är nöjda med den samverkan som genomförts systematiskt enligt plan under året. 2

3. Resultat 3.1. Övergångar Prioriterat mål från förra året: Skapa förutsättningar för att pedagoger lär känna sina blivande elever inför nytt läsår på gruppnivå, dvs behov och förutsättningar för ett fortsatt gott lärande och en mjuk övergång. Vi kan konstatera i våra utvärderingar att vi gjort alla de handlingar som vi planerat. I utvärderingen kan vi också se att arbetet med övergångarna mellan verksamheter och stadier generellt fungerat mycket bra. Elever, föräldrar och pedagoger beskriver dem som lugna och trygga. Det finns tydliga rutiner och dessa har följts. Exempel på fungerande och främjande handlingar: - Samråd med vårdnadshavare vid överlämning från fsk till fsk-klass samt vid behov i de andra övergångarna. - Relationsskapande möten och aktiviteter mellan elever på individ-/gruppnivå och pedagoger. - Muntliga överlämningar mellan verksamheter, stadier och arbetslag. Till gymnasiet har specialpedagog överlämnat utifrån behov. - Skriftlig dokumentation. - Unikum. - Signalljussystem. Trots ett gott resultat finns områden som behöver utvecklas och som vi trots vissa förändringar inte riktigt nått hela vägen fram med. Det gäller överlämningarna med fokus på gruppnivå. Vi ser också att övergångarna mellan förskola och skola i hela Åsa behöver förbättrad kommunikation. Den plan vi tidigare har upprättat tillsammans i Åsa kring detta har vi följt men vi behöver bli bättre i kommunikationen. Bilaga 1. 3.2. Samverkan Prioriterat område från förra året: Avsätta tid för att planera och följa upp samverkansaktiviteter och samverkansformer. Vi kan se i våra utvärderingar att detta har vi lyckats hitta en mycket hjälpsam och bra form för att planera och genomföra systematiskt. Bilaga 2. I våra utvärderingar ser vi också att Åsa Gård i hög grad har arbetat med samverkan i ett 1-16- perspektiv för att skapa vi-känsla, samhörighet och trygghet och att vi under året lyckats komma tillbaka till det. Exempel på genomförda samverkansaktiviteter är: - Skoljoggen - Jul på Åsa Gård - Sjöaremossen - Valborgspromenaden - Lärandeveckor - Temaveckor - Minipedagoger - Lekgrupper 3

4. Analys 4.1. Övergångar Utifrån de resultat vi har fått fram kan vi dra slutsatsen att de rutiner och strukturer som vi arbetar efter stödjer vårt arbete väl i övergångarna. Vi bedömer även att storleken på enheten och dess kultur är gynnsamt för bra övergångar. Åsa Gård är en förhållandevis liten enhet med en närhet, öppenhet och naturliga arenor för samarbete och kommunikation. Då vår verksamhet i hög utsträckning bygger på relationer och tyst kunskap om elever, grupper, lärmiljöer och undervisning kan vi se att vi ändå behöver vara mer vaksamma i övergångar där elever byter både lärararbetslag och förskolechef eller rektor. Trots struktur och arenor för kommunikation i tal och skrift faller kunskap bort. Vi behöver hitta former där de delarna kan följa individ och elevgrupp vidare för en än mjukare övergång, en brygga över dikena. I våra samtal, möten och överlämningskonferenser har vi haft individfokus vilket gjort att vi är väl förberedda och klara över den enskilde elevens förutsättningar och behov. Tyvärr ser vi att vi inte alls är lika noga och duktiga på att ta tillvara det samma på gruppnivå. Det ser vi påverkar förutsättningarna för lärande och utveckling initialt då lärmiljö och undervisning inte fullt ut är anpassade efter förutsättningar och behov på gruppnivå. Vi ser att vi behöver ta fram en plan för övergångar så att fokus blir på gruppnivå och inte bara individnivå. Vi kan se att vi behöver förbättra kommunikationen mellan Åsaskolan och Åsa Gårdsskola vad det gäller övergångar från förskola till skola. Vi upplever att det förväntade resultatet i förra årets utvecklingsområden har uppnåtts med undantag från det fokus vi önskade på gruppnivå. 4.2. Samverkan Den samverkan vi sett under året har varit väl förankrade i skolans tradition och haft en given plats i kalendariet på enhets-, verksamhets- eller arbetslagsnivå. Till det har det också förekommit ett antal samverkansaktiviteter och former mellan olika grupper, stadier och verksamheter. Dessa har varit väl förberedda i en strukturerad och systematisk samverkan vid gemensamt APT och givit ett gott utfall. Att vi givit tid och tydlig struktur i en dokumentationsmall har varit hjälpsamt för att verkligen få till det som vi också önskat. Vi ser att det behöver finnas arenor och mötesplatser för att möjliggöra en god samverkan som stödjer vår verksamhetsidé. Vi anser att vi uppnått förväntat resultat. 5. Utvecklingsområden Vi sammanfattar våra identifierade utvecklingsområden för övergång och samverkan enligt nedan: - Överbrygga diken mellan Åsa Gårdsskola och Åsaskolans område då elever byter från förskola till skola. - Ta fram en plan med dialogfrågor inför överlämning på både gruppnivå och individnivå 6. Prioriterade mål 6.1. Övergångar Överbrygga diken mellan Åsa Gårdsskola och Åsaskolans område då elever byter från förskola till skola 4

Ta fram en plan med dialogfrågor inför överlämning på både grupp- och individnivå. 6.2. Samverkan Då vi upplever att vi hittat en bra form och balans i samverkan har vi detta år inget prioriterat område att utveckla. Vårt fokus kommer att handla om att bevara och förbättra det vi redan gör. 7. Förväntat resultat 7.1. Övergångar Att diken vid övergångar jämnas ut mellan Åsaskolan och Åsa Gårdsskola när elever byter från förskola till skola. Att elever och pedagoger upplever övergångarna som mjukare och mer effektiva på gruppnivå, dvs att de kan anpassa lärmiljö och undervisning i högre grad utifrån förutsättningar och behov på individ- och gruppnivå redan från början på läsåret. 7.2. Samverkan Vi förväntar oss genom vårt fortsatta arbete med det vi redan gör, att elever och pedagoger upplever en vi-känsla och gemenskap vilken i sin tur skapar arbetsglädje och trygghet på Åsa Gård. Vi vill se att elever vågar röra sig bland olika åldrar, delar av Åsa Gård men också att de är förberedda trygga i övergångarna då de möter nya människor och lokaler. 8. Handlingsplan Planera för ett ledningsmöte med förskolechefer och rektorer F-3 på Åsaskolan och Åsa Gårdsskola under ht-18 där ledarna utvärderar förra läsårets övergångar. Ta fram en plan för övergångar på både grupp- och individnivå. 8.1. Övergångar 1. Sofia bjuder in till ledningsmöte i september 2018 och tar med sig utvärderingsfrågor. 2. Ledningen tar fram en dialogblankett med stödpunkter inför kommande överlämningar vt-18 som förutom individnivå även fokuserar på lärmiljöns olika områden och gruppnivå. Blanketten skickas ut i god tid före överlämningsmötet så att pedagogerna kan förbereda sig. Bilaga 3 och 4 8.2. Samverkan Detta år har vi inga konkreta handlingar för vidare utveckling. 9. Sammanfattning Sammanfattningsvis gör vi bedömningen att vi har en väl fungerande verksamhet när det gäller övergångar och speciellt samverkan. De områden vi har identifierat har vi också gjort insatser kring för att förbättra och utveckla. Februari 2018, Åsa I tjänsten/sofia Axell, förskolechef, Marie Bredman, rektor f-3 och Carina Larsson, rektor 4-9 5

Bilaga 1, Plan för övergång mellan förskola och skola Plan för samarbete mellan förskola-förskoleklass/fritidshem och hem i Åsa 1. Informationsmöte Presentera F-klassens och Föräldrar Vecka Rektor Fritidshemmets uppdrag och 42-46 Rektor Åsaskolan/Åsa verksamhet. Mottagande Gårdsskolan Informera föräldrar om hur Förskollärare övergången mellan förskola/skola ska ske. Informera om anmälan till F-klass som ska vara inne i början av december. 2. Information om skolplacering Syfte Tidsplan Ansvarig Informera föräldrar om att eleven har fått plats på Åsaskolan/Åsa Gårdsskolan via brev. Jan. Rektor Åsaskolan/Åsa Gårdsskolan 3. Planeringsmöte eht Scanna av behov av särskilt stöd hos de blivande F-klass eleverna. Rektor Förskolechef Jan/Feb. Rektor Åsaskolan/Åsa Planera för särskilda överlämningsmöten kring barn i behov av särskilt stöd. En blankett för vårdnadshavares tillstånd för förskolan att överlämna information till skolan om hur man arbetat med barnen. Chef för dagbarnvårdare Representant från fristående förskolor Förskolans BEHT Skolans EHT Gårdsskolan 4. 6

Utbyte av information med fokus på undervisning/verksamhet på gruppnivå mellan förskola och förskoleklass. (Samverkansmöte förskola/skola) Förskollärare på Åsaskolan och Åsa Gårdsskolan. Pedagoger på Februari Rektor Åsaskolan/Åsa Gårdsskolan Förskolechefer i Åsa förskolan som ansvarar för äldrebarnen. 5. Gruppindelningar Syfte Berörda Tidsplan Ansvarig Skapa väl sammansatta grupper som ger goda förutsättningar för framtida lärande. Förskollärarna på förskolorna lämnar information om hur man kan gruppera barnen till förskolechefen. Utifrån denna information samt information från föräldrar sätter rektor ihop de blivande grupperna. Förskollärarna på Åsa förskolor. Feb/Mars Förskolecheferna i Åsa Rektor på Åsaskolan/ Åsa Gårdsskola 6. Granskning av grupperna Syfte Berörda Tidsplan Ansvarig Kvalitetssäkring av gruppindelningarna. Förskollärare från förskolan samt de mottagande förskollärarna får klasslistorna/mentorsgruppslistor och tittar på dem utifrån deras kunskaper. Föreslår ev. justeringar. Förskollärare på Åsa förskolor och Åsaskolans Förskollärare Mars/April Rektor Åsaskolan/Åsa Gårdskolan och Förskolecheferna Åsa förskolor 7. Förskolegrupperna besöker skolgården/matsal vid några tillfällen 7

Att barnen får bekanta sig med miljön på skolan. Kont. under våren Pedagogerna i avlämnande förskolegrupper. 8. Brev skickas hem med info om klassplacering, inskolning osv. Föräldrar blir informerade om inskolningsprocessen och klassplacering/mentorsgruppsplacerin g via brev April Rektor Åsaskolan/ Åsa Gårdskolan 9. Blanketten övergång förskola/förskoleklass fylls i. Information till förskoleklassens personal om eleven som fylls i av Maj/Juni Förskollärare Förskolan/Förskoleklass vårdnadshavare, förskollärare på förskolan. Blanketten lämnas över av förskolans personal i samband med att förskolläraren hälsar på barnet på förskolan. (Blanketten finns som bilaga till denna plan) 10. Möte med föräldrar och barn. Att få besöka skolan tillsammans med Förskoleklass Slutet F-klasslär förälder. Se och träffa pedagoger och personal och på maj Fritidsped. fritidspersona kamrater i kommande F-klass. Få en l. positiv upplevelse av första besöket i skolan. Göra någon gemensam aktivitet. Fika ihop. Föräldrar och barn. 11. Möte med barn. 8

Att få besöka skolan tillsammans med sin pedagog. Se och träffa pedagoger och kamrater i kommande F-klass. Få en positiv upplevelse av besök i Förskoleklass personal och fritidspersona l och förskollärare Slutet på maj F-klasslär skolan. Göra någon gemensam från aktivitet. Få fadder. förskolan. 12. F-klassläraren besöker barnet/barnen på dess nuvarande placering Att ta del av barnets nuvarande juni verksamhet, lära känna barnet, få inblick i barnets nuvarande verksamhet. Få blanketten Generell överföring från förskolan. F-klassläraren bokar och genomför besöket. 13. Inskolning i F-klassen/Fritidshemmet Få en trygg och bra inskolning i Barn och Augusti förälder. Planeras Förskoleklass och på utifrån fritidshemmet. när eleven ska börja på fritids. Förskollärare och fritidspedagog 14. Pedagoger från förskolan hälsar på i F-klassen Få en trygg och bra Pedagoger Vecka Pedagog i 37 förskolan övergång mellan Förskola och Förskoleklass och Fritidshemmet. 9

Bilaga 2, Dokumentationsmall för samverkan Deltagare i gruppen: Grupper och pedagoger som ingår Aktivitet 1: Datum för aktiviteten Aktiviteten Ansvarig Aktivitet 2: Aktivitet 3: Aktivitet 4: Aktivitet 5: 10

Bilaga 3, Samtalsmodell för överlämning på gruppnivå Överlämning mellan mentor och stadier Inför överlämningen behöver du ha funderat på och förberett följande: Fyll i en signalljustabell över din grupp. Kopiera upp till nya mentorer. Vilka styrkor har din grupp och vad fungerar bra? Hur ser måluppfyllelsen ut för eleverna i din grupp? Vilka insatser är vidtagna och Hur arbetar ni med extra anpassningar på grupp och individnivå för de som riskerar att inte nå målen och för de som behöver extra utmaningar? På vilket sätt behöver man arbeta på gruppnivå för bästa resultat? Dvs tillgänglig och breddad lärmiljö? Finns det några dilemman ni brottas med? Vilka aktiviteter kan ni göra för att förbereda eleverna på en smidig och trygg övergång? 11

Bilaga 4, Mall för struktur vid signalljuskonferens Signalsystem Ämneskunskaper: Sv Ma Eng NO SO Spr Id Tk Hkk Sl Mu Bd Socialt Lärande ÅP Frånvaro Nat prov X= åtgärdsprogram i ämnet. Inga anpassningar Extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Dokumenterat i IUP Behov av särskilt stöd med åtgärdsprogram Socialt= Det sociala samspelet Lärande= Hur lär jag? Ansvar? Ämneskunskaper=Kunskaper 12