Handling 2017 nr 26 Inrättande av Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förlag i tjänsteutlåtande den 15 december 2016 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Stadsledningskontorets förslag till inrättande av Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer i enlighet med föreliggande tjänsteutlåtande godkänns. 2. Reglemente för Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer i enlighet med bilaga 2 fastställs. 3. Reglementet gäller från och med att kommunfullmäktige antagit reglementet och tillsvidare. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag. Lars Hansson (SD) yrkade bifall till yrkande från SD den 25 januari 2017. ---- Vid omröstning mellan Ann-Sofie Hermanssons och Lars Hanssons yrkande röstade Mariya Voyvodova (S), Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), Maria Rydén (M), Martin Wannholt och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) för bifall till Ann-Sofie Hermanssons yrkande. Lars Hansson (SD) röstade för bifall till sitt eget yrkande. Kommunstyrelsen beslutade med tolv röster mot en att bifalla ordföranden Ann-Sofie Hermanssons yrkande. Lars Hansson (SD) reserverade sig mot beslutet. Göteborg den 25 januari 2017 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson 1(1)
Yrkande (SD) Kommunstyrelsen 2016-01-25 Ärende 2.1.1 Inrättande av Göteborgs stads råd för den nationella minoriteten romer Sverigedemokraterna tar avstånd från all form av diskriminering. Principen om likabehandling regleras av kommunallagen 2 Likställighetsprincipen: Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns skäl för något annat. Medborgarna i Sverige skyddas även av diskrimineringslagen. Det finns 6 diskrimineringsgrunder i denna lag 1. En av diskrimineringsgrunderna är etnisk tillhörighet. När det gäller hatbrott (hets mot folkgrupp och olaga diskriminering) gäller att straffet skärps om motiv för brottet är att kränka en person på grund av etniskt ursprung. 2 Vidare skyddas nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk av lag (2009:724). För de nationella språken finska, meänkieli och samiska finns det dessutom förvaltningsområden. Ett antal kommuner i Sverige är förvaltningsområden. Romani chib har dock inte något förvaltningsområde i någon kommun i Sverige. Klara regler måste finnas. Likabehandlingsprincipen och diskrimineringslagen gäller. Sverige har en historia med statligt sanktionerad antiziganism, och det bör lyftas fram när staden undervisar eller håller föredrag om etnisk diskriminering, rasism, antiziganism eller antisemitism. 1 Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Lag (2014:958). 2 2 Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas... 7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet,.
Det är mycket viktigt att ta ett samlat grepp mot etnisk diskriminering. Skulle varje enskild minoritet i Sverige få ett eget råd, enskild problembeskrivning eller åtgärdsplan skulle det dock medföra att enorma resurser skulle behöva avsättas till detta arbete. Det åligger samhället en skyldighet att behandla alla medborgare likvärdigt, men också en skyldighet för alla invånare att anpassa sig till det svenska samhället. Göteborg stad ska självklart följa kommunallagens princip om likabehandling, diskrimineringslagen och lagen om nationella minoriteter. Vidare bör Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter inkludera information om att rättsväsendet ser mycket allvarligt på hatbrott och att dessa brott medför skärpta straff. Det finns redan ett romskt råd och vi förstår inte syftet med ett annat råd. Sverigedemokraterna anser att gällande lagar samt Göteborgs arbete för mänskliga rättigheter är tillräckligt skydd för den nationella minoriteten romer. Vi prioriterar vård, skola och omsorg i vår budget, och ser varken behov eller ekonomiskt utrymme för ett råd för den nationella minoriteten romer. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta: Att inte inrätta ett råd för den nationella minoriteten romer.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-12-15 Diarienummer 0867/16 MR-avdelningen HR-området Andréa Selvén Telefon 031-368 06 01 E-post: andrea.selven@stadshuset.goteborg.se Inrättande av Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Stadsledningskontorets förslag till inrättande av Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer i enlighet med föreliggande tjänsteutlåtande godkänns. 2. Reglemente för Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer i enlighet med bilaga 2 fastställs. 3. Reglementet gäller från och med att kommunfullmäktige antagit reglementet och tillsvidare. I kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppdrag 2016-04-20 267 att utreda formerna för ett medskapande hållbart samråd för romsk inkludering förklaras fullgjort. Sammanfattning Utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen 2016-04-20 267 att utreda formerna för ett medskapande hållbart samråd för romsk inkludering redovisar stadsledningskontoret i föreliggande tjänsteutlåtande ett förslag på reglemente för Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer i Göteborg. Som en del av den 20-åriga nationella strategin för romsk inkludering har Göteborg varit en av landets utsedda pilotkommuner mellan 2012-2015. För att säkerställa den romska delaktigheten i stadens arbete under pilotkommunstiden har regelbundna samråd genomförts med den romska minoriteten genom Romska rådet. Romska rådet är en sammanslutning bestående av 15 romer som representerar fyra av de fem officiella undergrupperna inom minoriteten. Samråd med resandegruppen har skett parallellt. Göteborgs Stad har under 2014-2015 deltagit i Sveriges kommuner och landstings utvecklingsprojekt för att skapa systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering. I projektet har romer, politiker och tjänstepersoner gemensamt arbetat fram ett s k prototypförslag på hur strategiska och långsiktigt hållbara samråd för romsk inkludering kan gestaltas. Med utgångspunkt i prototypförslaget har ett förslag på reglemente för samråd med den nationella minoriteten romer arbetats fram. Förslaget har tagits fram i nära samverkan och samråd med representanter för den nationella minoriteten romer. Reglementet som grund för ett strategiskt samråd mellan politiker och minoriteten ses som en viktig del i att säkra romsk delaktighet och inflytande i det systematiska och strategiska arbetet för romers rättigheter i Göteborgs Stad. 1(5)
Ekonomiska konsekvenser Ett strategiskt samråd med den nationella minoriteten innebär kostnader i form av arvoden, ersättning för förlorad arbetsinkomst, studiematerial/föreläsningar och omkostnader för rådets möten och andra aktiviteter. I kostnaderna ingår även rådets årliga anordnande av minst två öppna möten. Kostnaden per år beräknas till 150 tkr. Frågan om finansiering hänskjuts till ordinarie budgetarbete. Barnperspektivet Ett systematiskt och rättighetsbaserat arbete för romsk inkludering, där romsk delaktighet är en självklar utgångspunkt, bidrar till att romska barns olika behov och förutsättningar kan beaktas inom stadens verksamheter. Synliggörandet av romska barns olika förutsättningar och perspektiv förväntas bidra till att staden i större omfattning kan förverkliga romska barns rättigheter i enlighet med Barnkonventionen och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i vilken barn särskilt prioriteras. Jämställdhetsperspektivet Ett forum som möjliggör en systematisk och strategisk dialog mellan den romska minoriteten och politiker förväntas främja såväl romska kvinnors och mäns, flickors och pojkars tillgång till sina mänskliga rättigheter. Mångfaldsperspektivet Principen om delaktighet är en viktig del av ett rättighetsbaserat arbete. Arbetet för romers rättigheter är en integrerad och viktig del i Göteborgs Stads arbete för mänskliga rättigheter. Att i linje med konventioner och nationell minoritetslagstiftning tillse att den romska minoriteten kan samråda kring och ha inflytande i - frågor som berör dem, främjar stadens arbete med att tillhandahålla en likvärdig service till alla stadens medborgare. Miljöperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Arbetet för romers mänskliga rättigheter är en prioriterad fråga både på europeisk och nationell nivå. Den nationella strategin för romsk inkludering sträcker sig fram till 2032 och genomförandet förutsätter romsk delaktighet och inflytande. Regeringen har under hösten tillsatt en särskild utredare som ska göra en översyn av minoritetspolitiken och lämna förslag för att säkra de nationella minoriteternas rättigheter. I översynen ingår lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och utredaren ska särskilt beakta hur de nationella minoriteternas inflytande och delaktighet kan stärkas. Utredningen ska presenteras senast juni 2017. Bilaga 1 Protokollsutdrag KS 2016-04-20 267 Bilaga 2 Förslag på reglemente för Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(5)
Ärendet Stadsledningskontoret fick i uppdrag från kommunstyrelsen 2016-04-20 267 att utreda formerna för ett medskapande hållbart samråd för romsk inkludering (bilaga 1). Bakgrund Göteborg har under 2012-2015 varit en av landets fem utsedda pilotkommuner för romsk inkludering. Pilotverksamheten är en del av den nationella strategin för romsk inkludering där det övergripande målet är att: den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Strategin bygger på och förutsätter romsk delaktighet och inflytande. För att säkerställa den romska delaktigheten har regelbundna samråd genomförts med den romska minoriteten genom Romska rådet under pilotkommunstiden. Romska rådet är en sammanslutning av totalt 15 romer som representerar fyra av de fem nationellt erkända undergrupperna av romer. Samråd med resandegruppen har skett parallellt. Som samrådspart till Göteborgs Stad har Romska rådets medlemmar utifrån ett beslut i kommunfullmäktige arvoderats i enlighet med Göteborgs Stads arvodesregler för ledamöter under perioden 2012 2015. Efter beslut i kommunfullmäktige 2016-02-25 11, förlängdes beslutet om arvodering av Romska rådets medlemmar till och med december 2016. Göteborgs Stad har under 2014-2015 deltagit i Sveriges kommuner och landstings utvecklingsprojekt för att skapa systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering. I projektet har romer, politiker och tjänstepersoner gemensamt arbetat fram ett så kallat prototypförslag på hur strategiska och långsiktigt hållbara samråd för romsk inkludering kan gestaltas. Efter beslut i kommunstyrelsen 2016-04-20 267 har stadsledningskontoret fått i uppdrag att utreda formerna för ett medskapande hållbart samråd för romsk inkludering. I enlighet med uppdraget har arbetet utgått från prototypförslaget och genomförts i nära samverkan och samråd med representanter för den romska minoriteten i Göteborg. Stadsledningskontorets synpunkter Principen om delaktighet Riksdagen har antagit ett nytt mål för politiken för mänskliga rättigheter, att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Utifrån FN:s mänskliga rättighetsprinciper är delaktighet en av grundförutsättningarna för arbetet med att förverkliga mänskliga rättigheter. Principen om delaktighet och inflytande är likaledes en viktig utgångspunkt för den nationella strategin för romsk inkludering och en av grundparagraferna i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) som fastslår att: 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Stadsledningskontoret bedömer att romsk delaktighet och inflytande är en omistlig del av ett systematiskt och långsiktigt hållbart arbete för romers rättigheter i Göteborgs Stad. Göteborgs Stads ansvar Göteborgs Stad har ett ansvar att respektera, skydda, uppfylla och främja alla medborgares mänskliga rättigheter inom stadens verksamheter och ansvarsområden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(5)
Det föreslagna reglementet - som grund för ett strategiskt samråd mellan den romska minoriteten och politiken - bedöms vara en viktig del i att förverkliga stadens ansvar för att tillgodose romers mänskliga rättigheter i staden. Samråd och dialog är även viktiga delar för att överbrygga den ömsesidiga misstron mellan romer och majoritetssamhället och i att häva romers maktunderläge i samhället. Rådets namn Rådet för den nationella minoriteten romer har bedömts vara ett inkluderande och relevant namn. Utifrån riksdagens ratificering av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk år 2000 erkändes romer som en av landets fem nationella minoriteter. En nationell minoritetsgrupp definieras utifrån bland annat en religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell identitet, en uttalad samhörighet, historiska eller långvariga band till Sverige och en vilja att behålla denna identitet. Sammansättningen Rådet föreslås bestå av en ledamot från respektive parti som är representerat i kommunstyrelsen och 10 ledamöter för den romska minoriteten. Minoritetsrepresentanterna fördelas med två representanter per nationellt erkänd undergrupp - finska romer, svenska romer, resande, utomnordiska romer och nyanlända romer. Tre ersättare föreslås utses för de ordinarie minoritetsrepresentanterna. Rådet ska fokusera på förverkligandet av den nationella minoriteten romers mänskliga rättigheter och representation av de olika grupperna förväntas bidra till att minoritetens heterogenitet och olika perspektiv beaktas. Rådet föreslås årligen genomföra minst två öppna möten vilket ytterligare förväntas bidra till att fördjupa/bredda perspektiven. Från minoritetens sida har framförts att man gärna ser att de politiska ledamöterna i rådet är kommunalråd. Delat ordförandeskap Frågan kring rådets ordförandeskap har varit en viktig fråga under processen kring medskapande samråd. I reglementet föreslås rådet ha ett delat ordförandeskap där en ordförande utses av kommunstyrelsen och en ordförande utses av minoriteten. Ordförandena föreslås fördela arbetsuppgifter och ansvarsområden mellan sig. Ett delat ordförandeskap lyfts som en viktig fråga ur ett makt och inkluderingsperspektiv och anses ha ett stort symboliskt värde i arbetet för romers rättigheter. Plattform för ömsesidigt lärande I reglementet lyfts ett ömsesidigt lärande som en del av rådets uppgifter. Kunskap om kommunens uppdrag/organisation och ledamöternas respektive roller/uppdrag är en viktig utgångspunkt för rådet. Därtill framhålls initiala fortbildningsinsatser där rådets icke-romska ledmöter får kunskap om bland annat romernas historia, kultur och situation som viktiga grundförutsättningar i samrådet. Romskt informations- och kunskapscenter I staden pågår arbetet med att inrätta ett romskt informations- och kunskapscenter vid förvaltningen för konsument- och medborgarservice. Tjänsteperson från konsumentoch medborgarservice/verksamheten för det romska informations- och kunskapscentret, föreslås ha rätt att närvara vid rådets möten som ett led i att stärka kommunikation och informationsutbyte kring arbetet rörande romers rättigheter i staden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(5)
Budget för utredningsarbete Rådet föreslås enligt reglementet vid behov kunna adjungera sakkunniga och initiera utredningar. Minoritetsledamöternas möjlighet att besluta om och finansiera en viss mängd externa utredningar bedöms vara en viktig del i arbetet med att upphäva minoritetens maktunderläge. Frågan bör utredas vidare under 2017. Operativa frågor I reglementet förtydligas att samrådet mellan staden och den nationella minoriteten romer rör strategiska frågor. Frågor av mer operativ karaktär ingår inte i uppdraget. Frågan bör utredas vidare under 2017. Förankring Förslaget på reglemente har tagits fram i nära samverkan och samråd med representanter för den romska minoriteten i Göteborg. Stadsledningskontoret Andréa Selvén Planeringsledare Klas Forsberg Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(5)
Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-04-20 267, Dnr 0747/16 Yrkande S, M, MP, V, L och KD angående medskapande hållbart samråd för romsk inkludering Handlingar Yrkande från S, M, MP, V, L och KD den 20 april 2016. Yrkande från SD den 20 april 2016. Yrkanden Jonas Ransgård (M) yrkar bifall till yrkande från S, M, MP, V, L och KD den 20 april 2016förslag. Lars Hansson (SD) yrkar bifall till yrkande från SD den 20 april 2016. Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer propositioner på yrkandena och finner att Jonas Ransgårds yrkande bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för bifall till Jonas Ransgårds yrkande och Nej för bifall till Lars Hanssons yrkande. Mariya Voyvodova (S), Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), Maria Rydén (M), Martin Wannholt samt ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (12). Lars Hansson (SD) röstar Nej (1). Beslut Enligt yrkande från S, M, MP, V, L och KD: Stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda formerna för ett medskapande hållbart samråd för romsk inkludering. Expedieras Stadsledningskontoret 1 (2)
Vid protokollet Jonas Andrén 2016-05-13 Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2)
Yrkande S, M, MP, V, L, KD Kommunstyrelsen 2016-04-20 Yrkande om medskapande hållbart samråd för romsk inkludering Göteborgs Stad har under lång tid haft en dialog med den romska minoriteten. Som en förstärkning av den nationella minoritetspolitiken beslutade den förra regeringen om en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012-2032. Med anledning av strategin har ett pilotprojekt genomförts i fem kommuner under 2012-2015, inklusive Göteborg. Med bidrag från regeringen har pilotkommunernas uppdrag varit att utifrån minoritetslagstiftningens syften, och särskilt principen om icke-diskriminering, öka den romska delaktigheten och inflytandet. För att utveckla det arbete som inleddes i och med pilotprojektet, så att ett verkligt romskt inflytande skapas, har staden under 2015 deltagit i SKL:s utvecklingsprojekt Medskapa hållbara samråd för romsk inkludering. En arbetsgrupp bildades, bestående av politiker, romska företrädare inklusive resandefolket, tjänstepersoner och den av SKL utsedde konsulten som ledde processen. Arbetsgruppen har under 2015 hållit regelbundna möten och arbetet var unikt i en svensk kontext. Metoderna som användes har tidigare inte prövats i Sverige, dvs. medskapande mellan förtroendevalda och romer genom delad makt och delat ansvar. Utgångspunkten för arbetet var att komplexa frågor kräver många olika perspektiv för att skapa hållbara lösningar. Arbetsgruppen enades om en modell till strategiskt samråd med en neutral samtalsledning. Med syfte att verka för romers rättigheter i Göteborg ska ett medskapande hållbart samråd för romsk inkludering etableras. Arbetsgruppens förslag ska ligga till grund för detta arbete. Samrådet ska primärt vara ett samråd mellan politiker och romska företrädare, där tjänstepersoner ska fungera som ett stöd i processen. Grunden i samrådet ska vara att kraftsamla kring romers perspektiv och rättigheter samt ge dem möjlighet att få inflytande över frågor som berör dem för att därigenom skapa ett förtroende mellan dem och majoritetssamhället. Framtagandet av förslaget ska ske i samråd med romska företrädare. Kommunstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt Stadsledningskontoret att utreda formerna för ett medskapande hållbart samråd för romsk inkludering.
Yrkande (SD) Kommunstyrelsen 2016-04-20 Ärende 2.2.14 Yrkande om medskapande hållbart samråd för romsk inkludering. Nu får ni övriga partier snart ge er! I ett extremt ekonomiskt utsatt läge fortsätter Göteborgs stad att prioritera en grupp enkom baserat på etnicitet. Sverigedemokraternas ståndpunkt är att alla svenska medborgare skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter, oavsett etnicitet. I Göteborg har vi ett kommunfullmäktige, dit alla folkbokförda i Göteborg kan bli valda. Vill man göra sig hörd och verka politiskt, är det ett ypperligt sätt att göra detta på. Göteborg har tyvärr redan beslutat att inrätta ett romskt råd. För att få dessa att sammanträda har man även beslutat att arvodera rådet. Tillitsbyggande och att minska den ömsesidiga misstron mellan romer och majoritetssamhället är viktigt och i detta hänseende är samråd och dialog i olika former oumbärligt. Arvodering av medlemmar i Romska rådet i egenskap av stadens samrådspart, bidrar till att möjliggöra dialog/samråd. I klartext en dialog med majoritetssamhället vore omöjlig utan arvodering. Tycker man inte att fullmäktige eller politiska partier har lösningen på problem, kan man på privat initiativ bilda olika intressegrupper. Sådana intressegrupper kan inte förvänta sig att få bidrag. Sverigedemokraterna föreslår kommunstyrelsen besluta: Att avstyrka yrkandet från S, M, MP, V, L, KD
Reglemente för Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer Det kommunala ändamålet Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer är kommunstyrelsens strategiska samrådsorgan med den romska minoriteten i Göteborg. Med romer avses här de personer som identifierar sig som tillhörande den nationella minoriteten romer. Utgångspunkten för rådet är alla människors lika värde och rättigheter med fokus på principen om icke-diskriminering och delaktighet. Rådets syfte är att bidra till att minoritetens mänskliga rättigheter respekteras, skyddas, uppfylls och främjas i samma utsträckning som för övriga medborgare i staden. Som nationell minoritet har romer ett särskilt skydd genom bland annat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Romer i Sverige lever under sämre livsvillkor än genomsnittet på grund av antiziganism och diskriminering (SOU 2010:55). Som en förstärkning av arbetet för minoritetens mänskliga rättigheter finns sedan 2012 en nationell strategi för romsk inkludering. I linje med strategin ska romsk delaktighet och medskapande vägleda stadens arbete. Romer är inte en enhetlig grupp och kunskap om minoritetens historia, kultur och olika perspektiv är en viktig förutsättning för att säkerställa alla romers mänskliga rättigheter. Rådets verksamhetsområde och uppgifter Rådet ska med utgångspunkt i romers rättigheter utifrån lagen om nationella minoriteter och strategin för romsk inkludering: vara forum för strategiskt samråd och agera som rådgivande instans för kommunen i strategiska frågor som berör den romska minoriteten. bevaka frågor som påverkar livssituationen för romer. avge yttranden och vara kommunal remissinstans. följa upp utvecklingen av handlingsplanen för nationella minoriteter och vid behov ta initiativ till revidering av handlingsplanen. framföra önskemål och ta initiativ till utvecklingsinsatser och förbättringar till berörda huvudmän inom staden. årligen anordna minst två öppna möten. agera omvärldsbevakande och analyserande. vara ett forum för ömsesidigt lärande. initiera dialog/samverkan med aktörer på regional och nationell nivå. Rådet ska inte vara ett forum för operativa frågor.
Sammansättning Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer är sammansatt enligt följande: 1 ledamot från respektive parti som är representerat i kommunstyrelsen. 10 ledamöter för den romska minoriteten, (2 ledamöter/undergrupp av finska romer, nyanlända romer, resanderomer, svenska romer och utomnordiska romer). 3 ersättare för de ordinarie romska ledamöterna (1 ersättare för resandegruppen och 2 ersättare för de övriga grupperna). Ledamöter väljs för en period av fyra år, räknat från den 1 januari året efter det då allmänna val av kommunfullmäktige ägt rum. Förslag på ledamöter som representerar de politiska partierna tas fram av kommunstyrelsen. Förslag på ledamöter som representerar den romska minoriteten tas fram av minoriteten. Sammansättningen ska bidra till att minoritetens olika perspektiv speglas. Ersättare saknar närvarorätt när ordinarie ledamöter närvarar. Kommunstyrelsen fattar beslut om föreslagna ledamöter. Arbetsformer Rådet ska ha ett delat ordförandeskap. En ordförande utses av kommunstyrelsen och en ordförande utses av rådets minoritetsrepresentanter. Ordförandena fördelar arbetsuppgifter och ansvarsområden mellan sig. Rådet ska sammanträda minst fyra gånger per år. Kallelse till sammanträde skickas ut senast en vecka före sammanträdesdagen. Rådet utser inom sig en arbetsgrupp som har i uppgift att bereda ärenden till rådets sammanträden och att delta i förberedelser inför rådets öppna möten. För deltagande i sammanträde har rådets ledamöter och ersättare rätt till arvode enligt de grunder som gäller för kommunala förtroendevalda i Göteborgs Stad. Rådets ordförande får kalla förvaltnings- eller bolagschef, eller den tjänsteperson denne utser, att delta i rådets överläggning. Stadsledningskontorets roll är stödjande och konsultativ och ansvarar för sekreterarfunktionen. Tjänsteperson från konsument- och medborgarservice/verksamheten för romskt informations- och kunskapscenter, har rätt att närvara vid rådets sammanträden. Rådet kan vid behov adjungera sakkunniga och initiera utredningar. Rådet kan vid behov besluta om att inrätta tillfälliga arbetsgrupper inom rådet och att arbetet för de som ingår i gruppen ska arvoderas i enlighet med de grunder som gäller för sammanträden. Rådet kan föreslå ändringar i reglementet men beslut om ändringar fastställs av kommunfullmäktige. Göteborgs Stads styrdokument 2(3)
Protokoll från rådets sammanträden ska sändas till stadsdelarna samt berörda förvaltningar och bolag. Protokoll ska i lämplig form även göras tillgängligt för allmänheten på stadens hemsida. Göteborgs Stads styrdokument 3(3)