Verksamhetsredovisning 2017

Verksamhetsredovisning 2017 Barn- och utbildningsnämnden Övergripande Förskole-, Grundskole-, Fritidshems-, Grundsärskole-, Gymnasiesärskole- och Gymnasieredovisning Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Karina Bronell 20180306

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 6 1.1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS REDOVISNINGSANSVAR... 6 1.2 KVALITETSARBETE OCH METOD INOM BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 8 1.3 SYFTE... 9 2. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 10 2.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017... 10 2.1.1 Organisationsbild... 10 2.1.2 Verksamhetens indelning och ansvarsområden... 11 2.1.3 Verksamhetens fördelning... 12 3. NÄMNDENS DELMÅL... 13 3.1 MÅL 1 ETT SOCIALT HÅLLBART FALKÖPING... 13 3.1.1 BU:s Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga... 13 3.2 MÅL 2 ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING... 14 3.3 MÅL 3 ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS... 14 3.4 MÅL 4 KVALITÉN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA... 14 3.4.1 BU:s Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse.... 14 3.4.2 Delmål: Alla elever når målen.... 14 4. REDOVISNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR... 15 4.1 KOMPETENS OCH PERSONAL... 15 4.1.1 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Förskola... 15 4.1. 2 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Grundskola... 19 4.1.3 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Fritidshem... 22 4.1.4 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Grundsärskola... 25 4.1.5 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Gymnasieskola... 26 4.1.6 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Gymnasiesärskola... 28 4.1.7 Övergripande utvecklingsinsatser... 29 4.2 EKONOMI... 32 4.2.1 Driftredovisning... 32 4.2.2 Ekonomiredovisning Barn- och utbildningsnämnden... 33 5. UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 1... 36 5.1 DELMÅL: ALLA BARN OCH ELEVER ÄR TRYGGA OCH TROR PÅ SIN EGEN FÖRMÅGA.... 36 5.1.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden... 37 5.2 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 48 5.3 ÅTGÄRDER FÖR FRAMTIDEN... 48 6. UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 2... 50 ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING... 50 6.1 MUSIKSKOLAN... 50 6.1 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 51 4

6.2 ÅTGÄRDER FÖR FRAMTIDEN... 51 7. UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 3... 51 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS... 51 7.1 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 51 7.2 ÅTGÄRDER FÖR FRAMTIDEN... 51 8. UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 4... 52 8.1 DELMÅL: MEDARBETARNA ÄR KOMPETENTA, HAR HANDLINGSUTRYMME OCH INSPIRERAR TILL UTVECKLING OCH ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE.... 52 8.2 DELMÅL: ALLA ELEVER NÅR MÅLEN... 52 8.2.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden... 53 8.3 UTBILDNINGSRESULTAT I GRUNDSKOLAN / ALLA BARN/ELEVER NÅR MÅLEN... 57 8.3 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 71 8.4 ÅTGÄRDER FÖR FRAMTIDEN... 71 9. SAMLADE OCH KONKRETISERADE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING AVSEENDE NÄMNDENS VERKSAMHETSANSVAR... 74 10. SAMMANFATTNING AV ÅRETS HÄNDELSER OCH RESULTAT... 77 5

1. Inledning Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån nationella lagar och kommunala politiska mål, styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget. En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i organisationen från kommunfullmäktiges vision till verksamheternas genomförande. Detta kräver ett systematiskt arbete genom uppföljning och analys av resultat utifrån helhetsyn. Syftet med kommunens och nämndens uppföljningsarbete är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen och nämnderna klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika satsningar har. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till resultatet. Uppföljningsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för att regelbundet planera, genomföra, följa upp, analysera och åtgärda. Verksamhetsredovisningen presenterar årets ekonomiska resultat, uppföljning, analys samt bedömning av måluppfyllelse följt av identifierade utvecklingsområden som visar på åtgärder som behövs för att stärka måluppfyllelsen framåt. Kommunen redovisar också vilka viktiga förutsättningar som krävs för att bidra till utveckling. 1.1 Barn- och utbildningsnämndens redovisningsansvar Kommuner och dess skolor, förskolor och fritidshem är enligt Skollagen skyldiga att kontinuerligt följa upp, utvärdera och dokumentera verksamheten. Nationella mål styr verksamheten och samfasas i Falköpings kommun med kommunala mål. Det är viktigt att se sambanden men även att kunna särskilja dem. Denna förvaltningsövergripande verksamhetsredovisning bygger på resultat från verksamheterna för läsåret 2016/2017 men även på det som redovisats i olika analyser under hösten 2017. Dessutom har olika uppföljningar, kartläggningar, redovisade nyckeltal, statistiska uppgifter, sammanställningar av barn, elevers, föräldrars respektive personalens uppfattningar, förstudier och resultatinsamlingar på enhets- och förvaltningsnivå använts som underlag för redovisningen. Falköpings kommuns flerårsplan och budget är ett inriktningsdokument som tydligt sätter kommunala mål och beskriver önskade kommunala resultat. Arbetet med verksamhetsredovisningen och den nationella måluppfyllelsen samfasas med kommunens lokala mål i verksamhetsplan, flerårsplan och årsredovisning. Bilden nedan visar på det systematiska arbetets olika nivåer i kommunen. Under året har styrkedjan utökats med barn/elevnivån och fokus på återkoppling är lika viktig som rapportering. 6

Barn- och utbildningsnämndens styrkedja Nämndens styrkedja finns förtydligad i nämndens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet och reviderades i maj 2017. 7

1.2 Kvalitetsarbete och metod inom barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn/Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Sedan 2016 har nya riktlinjer tagits i bruk i förvaltningen för det systematiska kvalitetarbetet och verksamhetens resultat presenteras kvartalvis för ledningsgrupp och nämnd. Nämnden har tagit fram ett årshjul som synliggör vilket innehåll som ska redovisas per kvartal. Varje verksamhet måste i sin tur anpassa sin uppföljning så att rapportering kan ske i linje med nämndens årshjul. Verksamhetens uppföljnings- och analysarbete sammanfattas och analyseras av respektive rektor/förskolechef i framtagna mallar för att främja en likvärdig arbetsgång, analysförutsättningar och likvärdig bedömning. För att kunna följa resultat och processer krävs olika verktyg. Dessa kan vara enkla och bygga på samtal och intervjuer men ibland krävs digitala verktyg för att säkra dokumentationen. Unikum som beskriver varje elevs kunskapsutveckling och skriftliga individuella utvecklingsplan är ett sådant verktyg, betygskataloger och IST-analys är andra exempel. Förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation och kommunikation i plattformen Pluttra. Det systematiska arbetsmiljöarbetet och internkontrollen har också stöd i framtagna rutiner. Att synliggöra rutiner, verktyg och resultatuppföljningar bidrar till kontinuitet och systematik. Det blir lättare att: Fokusera på mål och resultat Skapa delaktighet Arbeta långsiktigt och uthålligt Välja rätt åtgärder 8

1.3 Syfte Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas 1 och att identifiera och prioritera utvecklingsområden 2. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Utgångspunkten för det systematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns i skolans statliga styrdokument 3. Det finns inget som hindrar att huvudmannen eller enheten även formulerar och följer upp egna mål. De egna målen får dock inte strida mot de nationella målen. I dokumentationen av kvalitetsarbetet är det viktigt att skilja på de nationella målen och andra uppsatta mål. Kvalitetsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt 4. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för regelbunden uppföljning, analys, planering och utveckling av utbildningen. Dessa delar ska vara skriftligt dokumenterade för att det ska kunna säkerställas att arbetet leder till en utveckling mot målen på ett sådant sätt att det gynnar varje enskilt barns/elevs utveckling och lärande. Under hösten 2017 har även förvaltningen på ett tydligare sätt systematiserat rutiner och uppföljningsarbete på förvaltningsnivå. 1 Skolväsendet. (2012) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm. Fritzes, sid.12. 2 Skolverket. (2015). Kvalitesarbete i praktiken. Stockholm:Fritzes, sid 5. 3 Skollagen, läroplaner, ämnes- och kursplaner och andra författningar som styr verksamheten. 4 Skolverket. (2012). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm:Fritzes,sid 11. 9

2. Verksamhetsbeskrivning 2.1 Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen 2017 2.1.1 Organisationsbild Under 2016 genomfördes en förändring där verksamhetschefer tillsattes för respektive skolform. Under 2017 har Verksamhetschef tillsatts för SPC (Specialpedagogiskt Centrum) och verksamhetsledare till CFF (centrum för flerspråkighet) samt verksamhetsledare BF ( Barnhälsa). Den nya ledningsorganisationen är ett första steg i den översyn av skolorganisation som pågår. Beslut om nu skolorgansation togs i Falköpings kommunfullmäktige 20170327 och Barn- och utbildningsnämnden fick i uppdrag att genomföra organisationsförändringen. En ny skolorganisation innebär att det ska byggas en ny högstadieskola i tätorten och att flera skolor avvecklas. Övriga skolor får en mer likvärdig stadieindelning för att bidra till likvärdighet. Förändringen innebär även att förhållningssätt och lärmiljöer ses över i hela organisationen. En handlingsplan finns framtagen för processarbetet som är påbörjat men beräknas pågå under en femårsperiod. 10

2.1.2 Verksamhetens indelning och ansvarsområden Verksamhetscheferna leder arbetet inom respektive skolform eller inom elevhälsan. Uppdragen styrs av skolchef som samordnar verksamhetscheferna i förvaltningens ledningsgrupp. Organisationen styrs genom nämndens delegationsordning. Rektors/förskolechefs ansvar styrs i skollag, förordning och läroplaner samt genom nämndens delegationsordning. Ledningsmöten /APT samt styrgruppsmöten hålls regelbundet varje månad och kompletteras med möten skolformsvis för att driva och samordna utvecklingsarbetet. Budgetfördelning sker med hjälp av olika fördelningsmodeller som är beslutade av nämnden.. Varje förskolechef/rektor ansvarar fullt ut för personal, ekonomi, barn/elever och kvalitet. Verksamhet förskola Förskola bedrivs och erbjuds i hela kommunen. Den kommunala verksamheten kompletteras med fristående förskolor samt pedagogisk omsorg. Kommunen erbjuder även natt- och helgomsorg. Efterfrågan av förskoleplatser ökar och nya avdelningar planeras. Riktade statsbidrag söks och nyttjas för att minska barngruppernas storlek i linje med nationella riktlinjer. Tillsynsansvar över fristående förskolor utövas. Verksamhet grundskola/ grundsärskola och fritidshem Nuvarande grundskoleorganisation har många skolor i skiftande storlek och indelning. Elevantalet varierar från ca 35 525 elever/skola. Verksamhetsområdet omfattar även grundsärskola som är knuten till två grundskolor i centralorten samt musikskola. Fritidshem erbjuds på samtliga skolor med tidigare år. I centralorten finns en fristående grundskola med tillhörande fritidshem. 11

Verksamhet gymnasieskola/gymnasiesärskola De nationella programmen på gymnasieskolan håller en jämn volym. Elevökningen sker främst på IM-programmet och då särskilt på inriktning IM-språk. Kommunen erbjuder riksidrottsgymnasium (RIG), volleyboll. Inom verksamhetsområdet finns även gymnasiesärskola. Verksamhet specialpedagogiskt centrum (SPC) Samordning av tvärprofessionella insatser för flerspråkighet samt barn- och elevhälsa finns från 2017 samlat under verksamhet SPC. Inom verksamhetens uppdrag finns två särskilda undervisningsgrupper. I kommande redovisning redovisas resultat och analyser var för sig utifrån respektive verksamhets underlag och analysarbete. 2.1.3 Verksamhetens fördelning Diagram barn- och utbildningsnämndens verksamhet Förskola Grundskola inkl fritidshem Gymnasieskola SPC inkl särskola Musikskolan Övrigt 12

3. Nämndens delmål Nedan presenteras de delmål som Barn- och utbildningsnämnden tagit fram för att bidra till kommunens övergripande mål. Delmålen är valda för att stämma överens med nationella mål och styrdokument och för att kunna redovisas i ett gemensamt sammanhang. I analystexten kopplas respektive mål till ett av läroplanens områden som staten kräver uppföljning av. För Falköpings kommun finns ytterligare två mål där inte nämnden tagit fram egna delmål. 3.1 Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping 3.1.1 BU:s Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga INDIKATOR 2013 2014 2015 2016 2017 Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever trygghet Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och lärande Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever trygghet Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och lärande 95 % 94 % 94 % 92 % 93% 88 % 85 % 87 % 85 % 85% Inget mått Inget mått 95 % 94 % 98% Inget mått Inget mått 82 % 71 % 83% Under tidsperioden har skolorna volymökat, vilket lett till utmaningar med växande integration och mångfald. Personalens förhållningssätt, förstärkt elevhälsa och förebyggande värdegrundsarbete har bidragit till bibehållen relativt god trygghetsupplevelse och måluppfyllelse. 13

3.2 Mål 2 Ett attraktivare Falköping 3.3 Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas 3.4 Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka 3.4.1 BU:s Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse. INDIKATOR 2013 2014 2015 2016 2017 Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning Andel årsarbetare på fritidshemmen med pedagogisk högskoleutbildning Andel lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleutbildning Andel lärare i gymnasieskolan med pedagogisk högskoleexamen 69 % 71 % 55 % 50 % 48% 50 % 53 % 57 % 45 % 40% 88 % 88 % 86 % 82 % 82% 79 % 79 % 73 % 75 % 77% 3.4.2 Delmål: Alla elever når målen. INDIKATOR 2013 2014 2015 2016 2017 Meritvärdet i grundskolans år 9 Genomsnittligt betygspoäng på gymnasiets nationella program 199 195 201 202 207 12,9 13,4 14,0 14,1 14,6 Måluppfyllelse har de senaste åren har visat på negativa trender men 2017 vände måluppfyllelsen uppåt. Rekryteringssituationen har blivit mer ansträngd och svårigheter att anställa behörig personal har ökat för samtliga verksamhetsformer. Behörigheten i förskolan sjunker drastiskt då kommunen inte längre får räkna lokal behörighet i nationell statistik. Meritvärdet för grundskolan ökar men ligger ändå under rikssnittet och har så gjort under hela tidsperioden. Andelen nyanlända elever som varit i Sverige mindre än 4 år har ökat. Denna elevgrupp ingår i statistiken för grundskolan. Betygspoängen för gymnasieskolan visar en positiv trend, men samtidigt växer antalet elever på IM-programmen. Denna elevgrupp synliggörs inte i statistiken. 14

4. Redovisning av förutsättningar Hur förutsättningarna påverkar såväl arbetsprocesser som resultat framgår i respektive skolforms analys i nedanstående texter. Barn- och utbildningsnämnden har under de sista åren märkt en tydligt försvårad rekryteringssituation. Måluppfyllelsen för elever i grund- och gymnasieskola har påverkats av att andelen nyanlända har ökat. Under 2017 har beslut tagits om en ny skolorganisation som ska bidra till likvärdighet och högre måluppfyllelse för alla kommunens elever. 4.1 Kompetens och personal 4.1.1 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Förskola Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Förskola bedrivs och erbjuds på 20 förskolor i hela kommunen. Den kommunala verksamheten kompletteras med 11 fristående förskolor. Pedagogisk omsorg erbjuds från 1 januari 2017 i enskild regi. Kommunen erbjuder även natt- och helgomsorg som omfattar ca 60 barn. Riktade statsbidrag söks och nyttjas för att minska barngruppernas storlek i linje med nationella riktlinjer. Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverkets statistik. Siffran för 2017 är ett jämförelsetal som avser läsåret 2016/2017 med mättidpunkt 15 oktober 2016. Personaltäthet och behörighet Nedan i tabell 1 redovisas personaltätheten per barn i kommunal förskola. Tabell 1. Antal barn per årsarbetare i kommunal förskola 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 6,0 5,9 6,0 5,9 6,2 Riket 5,3 5,3 5,3 5,2 5,1 15

Statistiken visar att personaltätheten i Falköpings förskolor är mycket låg jämfört med kommungruppen och riket. Andelen barn per årsarbetare i såväl kommunal som fristående förskola ligger vid tidpunkten för mätningen, 15 oktober 2016, långt över genomsnittet. Kommunen har långt fler barn per avdelning än Allmänna rådens rekommendation vad gäller personaltäthet. I Barn- och utbildningsförvaltningen tillämpas ett resursfördelningssystem där barnens närvarotider styr tilldelningen. Fler barn med lägre timvolym innebär större barngrupper. Detta regleras med det rörliga kommunbidraget som utgår från antalet inskrivna barn varje månad. Bidraget viktas utifrån barnets tid i tre nivåer, upptill 15 timmar, mellan 15 och 35 timmar och över 35 timmar. Vid analys framkommer att andelen barn med deltidsnärvaro ökat betydligt under senare år pga. de ändrade reglerna för förskoleverksamhet. Denna förändring syns inte i statistiken men påverkar gruppstorleken som varierar under dagen. I dagsläget har knappt 30 % av barnen en vistelsetid som understiger eller max är 15 timmar i veckan och cirka 33 % av barnen har en vistelsetid som överstiger eller är 35 timmar i veckan. Andelen barn med långa vistelsetider har ökat och är nu fler än de med kortare. Av förskolans personal har 48 % av personalen pedagogisk högskoleutbildning och trenden är negativ. Under tidigare år har kommunen beräknats ha högre andel behörig personal men när legitimationskravet kom räknades inte de förskollärare i kommunen som har lokal behörighet även om de är anställda som förskollärare. I dagsläget är det svårt att rekrytera förskollärare. Jämfört med genomsnittet i riket som är 42 % pedagogiskt utbildad personal har Falköping bättre behörighet men strävan är att öka andelen utbildad personal och därmed förutsättningarna för att bedriva pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Förskolepersonalen har två planeringsdagar per läsår då verksamheten har vikarier, vilket gör det lättare att kunna diskutera och reflektera runt verksamheten samt vidareutveckla det pedagogiska arbetet. Möjligheten till ökad och flexibel planerings- och kompetensutvecklingstid behöver ses över. Övrig planeringstid varierar från förskola till förskola och ibland utifrån olika personalkategorier. Det finns behov av att ytterligare utveckla och effektivisera tidsanvändningen men det är oerhört svårt eftersom grundbemanningen i kommunen är låg. 16

Diagram: andel pedagogiskt utbildad personal i Förskolan 2017 Kostnader I tabell 2 kan utläsas att Falköpings kommun fortfarande ligger lägre än kommungruppen när det gäller kostnader per inskrivet barn i kommunal förskola även om kostnaden närmat sig kommungruppens över tid. Tabell 2. Kostnad per inskrivet barn i kommunal förskola 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 96 800 101 300 112 800 121 600 127600 Kommungruppen 117 800 121 300 125 900 138 800 138100 Den stora skillnaden i kostnader för barn i förskola beror till stor del på den skillnad i personaltäthet som finns mellan Falköpings kommun och kommungruppen. Skillnaden har minskat något de sista åren men är fortfarande stor. Lokaler Flera av förskolorna har på ett medvetet sätt under de sista åren förändrat och anpassat lokaler och materialutbud både inom- och utomhus efter barnens intresse och behov. Det bidrar till att ge alla barn mer likvärdiga förutsättningar och möjligheter till inflytande. Här finns fortfarande stora utvecklingsmöjligheter och behoven förändras ständigt mellan förskolorna och beroende på vilka barn som kommer till vår förskola. Under 2016 fick flera av förskolorna i kommunen ökad tillgång till skugga på sina utegårdar som försetts med solskydd. Arbetet har utförts enligt de nya riktlinjer som projektet Giftfria förskolor med solskyddade miljöer 2015 som Miljösamverkan Östra Skaraborg samordnat. 17

Öppettider, Tillgänglighet, Förskoleplacering ska erbjudas inom fyra månader och uppföljning visar att kommunen i dagsläget klarar att erbjuda alla barn plats inom given tidsram även om alla barn inte kan få plats på önskad förskola. Falköpings kommun erbjuder e-tjänster för kommuninvånarna. Föräldrar med barn i förskolan hänvisas bl.a. att ansöka om plats, ändra schema och säga upp sin förskoleplats via webben med målsättningen att detta skall underlätta och öka tillgängligheten för föräldrar. Omsorg på obekväma tider Falköpings kommun erbjuder barnomsorg som kvälls-, natt- och helgomsorg till föräldrar med dessa arbetstider och verksamheten har redovisat ett ständigt ökande behov. Förvaltningen har hösten 2017 fått i uppdrag att ta fram förslag på hur verksamheten kan utökas så att samtliga barn med behov av omsorg på dessa tider kan erbjudas det. Denna omsorg ingår inte i platsgarantin eftersom den inte är lagstadgad. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg kan till exempel vara familjedaghem eller flerfamiljslösningar. Pedagogisk omsorg erbjuds from 1 januari 2017 då en tidigare fristående förskola övergick till denna verksamhet. Mentorskap och handledning Förskolepersonal har tidigare erbjudits handledning och introduktion i användning av I-pads och introduktion av informations- och kommunikationsverktyget Pluttra. Medvetenheten om lärmiljöns betydelse, den pedagogiska dokumentationen av verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet lägger grunden för utveckling och likvärdighet. Ett nytt handledarskap beviljades 2017 inom området och syftet är att arbetet ska leda till högre likvärdighet och kvalitet inom förskoleverksamheten. Stöd handledning SPC, Specialpedagogiskt centrum, erbjuder hjälp till förskolorna med utredningar, handledning och stöd i frågor runt barn i svårigheter. Det är främst specialpedagog och logopeder som ansvarar för detta stöd. Från hösten 2017 finns även en verksamhetsledare för barnhälsa anställd i syfte att samordna, stärka det främjande och förebyggande arbetet och prioritera tidiga insatser. Under hösten 2017 har många ärenden handlat om kommunikation och samspel. Det finns en integrerad förskoleavdelning för barn med grava funktionshandikapp även om den största andelen barn i behov av särskilt stöd är integrerade i den ordinarie verksamheten. SPC samordnar kompetensutveckling och stöd till förskolorna kring bland annat barns språkutveckling och personalens bemötande och förhållningssätt. Stöd Modersmålsstöd i förskolan Enligt förskolans läroplan, LPFÖ -98 rev. 10, skall förskolan bidra till att barn får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Andelen barn i Falköpings förskolor med annat modersmål än svenska växer och är 2017 ungefär 25 %. En förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsinsats har tidigare genomförts i form av ett lokalt Förskolelyft om Flerspråkighet och interkulturalitet i Förskolan. Denna utbildningsinsats ska nyttjas tillsammans med ny organisation, Centrum för flerspråkighet, för att bidra till samsyn och likvärdighet i förhållningssätt och bemötande samt fördelning av resurser som modermålsstöd. Förvaltningens Handlingsplan för flerspråkighet i förskolan revideras i nuläget och ett stödmaterial för personalen ska arbetas fram under 2018. 18

4.1. 2 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Grundskola Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse I nuvarande grundskoleorganisation finns det många skolor i skiftande storlek. Elevantalet och klassorganisation varierar från ca 35 520 elever. Inom verksamhetsområdet finns även särskola som är knuten till två grundskolor i centralorten samt musikskola. Fritidshem erbjuds på samtliga skolor med tidigare år. I centralorten finns en fristående grundskola. De senaste årens volymökning har medfört att skolorna är trångbodda och en översyn av skolorganisationen pågår. Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverkets statistik. Siffran för 2017 är ett jämförelsetal som avser läsåret 2016/2017 med mättidpunkt 15 oktober 2016. Personaltäthet Tabell 3 Antal lärare per 100 elever i grundskolan /från 2014/2015 antal elever på heltidstjänst 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 8,3 8,3 11,7 11,8 11,4 Kommungruppen 8,5 8,6 11,8 11,8 11,7 I tabell 3 kan utläsas att antalet lärare per 100 elever legat relativt konstant under tidsperioden och att Falköpings kommun ligger i nivå med kommungruppen. Under de sista läsåren har måttet förändrats till att mäta antal elever per heltidstjänst i Skolverkets statistik. Via de Kommunblad som ges ut av Skolverket kan kommunen avläsa sin lärartäthet och också jämföra den med andra kommuners. Falköpings kommun har under ett flertal år legat i snitt med riket och kommungruppen i denna jämförelse men för föregående läsår var snittet något bättre. Inom kommunen skiljer sig resultatet åt beroende på skolans storlek och elevunderlag samt beroende på hur varje rektor prioriterat i tjänstetillsättning. Under de senaste året har mer medel betalts ut som riktat statsbidrag vilket påverkar lärartätheten positivt. Sedan några år tillbaka fördelas resurser även ur ett socioekonomiskt perspektiv även om procentandelen är liten. Andel elever med utländsk bakgrund är en annan faktor som påverkar andelen modersmålslärare respektive lärare i svenska som andra språk. Att Falköpings kommun har många små skolor påverkar också variationen i lärartätheten. Kostnader Tabell 4 Kostnad totalt per elev i grundskolan 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 75 700 72 800 78 200 87 500 91500 Kommungruppen 87 100 88 400 90 600 94 200 101500 I tabell 4 kan utläsas att kostnaderna per elev är lägre i Falköping än inom kommungruppen. Anmärkningsvärt är att kostnaden per elev minskar under ett av läsåren. Orsaken är troligtvis en stor volymökning av elever som placerats ut i befintlig organisation. På så sätt förtätades grupperna och kostnaderna minskade. Personalens behörighet Falköpings kommun håller ungefär samma nivå som genomsnittskommunen avseende lärares behörighet och lärartäthet. Hur lärartätheten kommer eleverna tillgodo är givetvis avhängigt antalet lärare, deras kompetens och behörighet, men även hur lärare disponerar sin tid. En 19

viktig faktor som avgör om eleverna får ämnesbehöriga lärare är tjänstefördelningen. I Falköping som har många små skolenheter ställs stora krav på flexibilitet för att rätt kompetens ska komma alla elever till del. Det är också viktigt att elevers kunskapsutveckling tydligt dokumenteras för att kunna följa eleven vid skol- och stadiebyten. Falköpings kommun håller något lägre nivå än genomsnittskommunen avseende lärares behörighet. Andelen lärare med pedagogisk behörighet ligger på 82 % i Falköping jämfört med kommungruppens på 84 %. Under sista året har rekryteringsarbetet försvårats och i dagsläget är det ett stort bekymmer i landet. Falköpings kommun försöker på olika sätt stimulera personal till fortsatt utbildning och arbetar aktivt gentemot resursförmedling, arbetsförmedling och VFU-samordnare. Skolverkets statistik för lärares behörighet i ämne och årskurs visar att Falköpings siffror är jämförbara med rikets statistik. Som exempel kan nämnas att 74% av undervisande matematiklärare i grundskolan är behöriga för sitt ämne. Lägst behörighet återfinns för svenska som andraspråk, bild, musik, moderna språk och teknik. Högst behörighet har kommunens lärare i svenska, matematik sam t No- och So-ämnen. Skolverkets nya statistik, som också går att se kommun för kommun, visar att var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. 2014 var det första gången det fanns en detaljerad bild av lärares behörighet och läget ansågs som alarmerande av Skolverket. Falköpings kommun håller jämn nivå med riket avseende lärarbehörighet. Nedan visas ett diagram med andel legitimerade lärare per ämne och heltidstjänst, som visar situationen för grundskoleutbildningen i Falköping 20170213 enligt Skolverkets statistik. Diagram. Andel lärare med legitimation per ämne 2017 i Falköping För att öka måluppfyllelsen samt stärka lärarrollen och samverkan mellan kollegor har några 20

enheter startat ett s.k. tvålärarsystem som innebär att två lärare delar på ansvaret för en större elevgrupp. De signaler som lyfts fram är positiva och arbetet räknas som en framgångsfaktor. Det är tydligt att det är svårare för mindre enheter att organisera sig med dubbel bemanning eftersom elevgrupperna där är betydligt mindre. Under 2012 och 2015 påbörjade ett antal lärare speciallärarutbildningen för att kommunen bättre ska svara upp mot de nya kraven om behörighet bland annat inom särskolan. Några har slutfört sina utbildningar och är nu verksamma på heltid i sina nya befattningar, för övriga pågår utbildningen. Dessutom har ytterligare ett antal lärare fått stöd för att kompetensutveckla sig inom ämnet svenska som andra språk. Här finns ett mycket stort behov av påfyllnad eftersom Falköpings kommun volymökar. Mentorskap Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat med mentorskap inom olika områden för att bidra till kunskapsöverföring och stärka det kollegiala lärandet. För lärare i tidiga år erbjuds i dagsläget Läsmentor och ASL-mentor inom området läs- och skrivutveckling, där ASL står för Att Skriva sig till Läsning. Inom förvaltningen finns även SVA-mentor och IKT-mentorer som har till uppgift att sprida kunskap och kompetens inom området. IKT-utveckling och tillgång till digitala verktyg är viktig för verksamhetens utveckling och för att utmana eleverna i deras lärande. I Falköping finns traditionellt ett stort intresse för utveckling inom området och tillgången till digitala verktyg är god förutom i grundskolans mellanår. Två av kommunens grundskolor har påbörjat ett utvecklingsarbete i SKL:s regi som handlar om att Skriva sig Till Lärande, STL. Kommunen blev uttagen som en av tio kommuner att ingå i projektet som även utbildade mentorer/agenter. Under 2017/2018 kommer projektet att spridas till alla lärare och elever i årskurs 4 via dessa mentorer/agenter. Tanken är att arbetet ska fortplanta sig och spridas mot övriga årskurser på sikt. Stöd modersmålundervisning I grundskolan har en elev rätt till undervisning i modersmål om en eller båda vårdnadshavare har annat språk än svenska som modersmål och om språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven. I Falköping anordnas undervisning som grundskoleförordningen anger om minst fem elever önskar undervisning och modersmålslärare finns. Avseende minoritetsspråk gäller minst 1 elev. Ungefär 25 % av eleverna har annat modersmål än svenska. Andelen elever med behov av modersmålsundervisning har ökat kraftigt de senaste åren och det är svårt att rekrytera såväl modersmålslärare som studiehandledare. Några av skolorna i kommunen har högre andel elever med utländsk bakgrund än övriga men näst intill alla skolor kan idag räknas som mångfaldsskolor. Det är av högsta vikt att skolan kan bedöma elevens kunskapsutveckling även om det inte alltid kan ske på svenska. Centrum för Flerspråkighet Tidigare fanns en mottagningsenhet i tätorten för att skapa en trygg introduktion i det svenska skolsystemet och kartlägga nyanlända elever. På Mottagningsenheten fanns verksamhetschef, lärare, specialpedagog, elevhälsokonsulent, skolsköterska, kurator samt arabisk- och somalisktalande språkstödjare. Här kartlades elevens bakgrund, styrkor, intressen och förmågor. Kartläggningen användes sedan för att anpassa den kommande utbildningen efter elevens behov. Från årsskiftet 2016/2017 och i linje med att tillströmningen av andelen nyanlända minskade i kommunen, har verksamheten övergått till Centrum För Flerspråkighet, CFF, under ny verksamhetsledare. Till verksamheten som samordnar modersmålsundervisning och studiehandledning har ett mobilt team knutits för att stödja skolorna konkret i arbetet. Arbetet sker kontinuerligt och efter behov. 21

Elevhälsa Specialpedagogiskt Centrum, SPC, ansvarar för tvärprofessionella insatser till barn och elever i svårigheter eller i behov av särskilt stöd inom Falköpings kommuns skolor från förskola till gymnasium. Detta sker på olika sätt, bl. a genom rådgivning, konsultation, handledning och kompetensutvecklingsinsatser. Verksamhetschef för SPC ansvarar också för två särskilda undervisningsgrupper. I kompetensdelen av SPC återfinns specialistkompetens i form av verksamhetschef för barnhälsa, specialpedagog, logopeder, skolpsykologer samt elevstödjare. Dessa arbetar konkret tillsammans med varje skolas respektive elevhälsoteam för att förebygga och främja, ge stöd i enskilda ärenden, handleda och/eller kartlägga/utreda. Som stöd för grundskolan och för att främja elevers närvaro finns ett skolteam upprättat. Dessutom finns ett stödteam, kallat IKTeket, som arbetar med kompensatoriska IKT-verktyg för att utveckla lärmiljön för elever i läs- och skrivsvårigheter. Teamet arbetar uppsökande och operativt ute i grundskolorna. 4.1.3 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Fritidshem Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Samtliga skolor som undervisar barn/elever från 6 12 år har fritidshem integrerat i sin verksamhet. På 4 av de fristående förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat. Personaltäthet Kvaliteten på fritidshem har varit mer odefinierad än i andra skolformer. Läroplanen, Lgr11, har from 2016 förtydligats för både fritidshemsverksamheten och förskoleklassen och de nya kraven har börjat implementerats i verksamheten under hösten. Kvalitet kopplas ändå starkt till personalens utbildning, behörighet och täthet och det är dessa förutsättningar som mäts och jämförs nationellt. Statistiken visar att personaltätheten i Falköpings fritidshem skiftar mellan åren. Om det beror på inrapportering eller faktisk täthet är svårt att avgöra. Nedan i tabell 5 redovisas personaltätheten som antal inskrivna elever per anställd och pedagogisk behörighet vilket det numer gör även i Skolverkets kommunblad. Tabell 5. Antal inskrivna elever per anställd i kommunalt fritidshem i Falköpings kommun 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 14,3 11,8 13,1 13,8 13,1 Kommungruppen 12,5 12,1 12,8 12,5 12,1 Antalet inskrivna elever per anställd ligger enligt statistiken över snittet för kommungruppen i dagsläget men antalet elever har minskat jämfört med föregående år. Bilden visar på en variation mellan åren. 22

Behörighet Fritidshemsverksamheten bidrar och kompletterar grundskolans uppdrag. Personalens pedagogiska behörighet är lägre än i grundskolan. Andelen utbildad personal skiljer stort mellan enheterna. Det är viktigt att kunna rekrytera heltidstjänster för att få rätt kategorier att söka tjänsterna. Något fritidshem står utan utbildad personal. Några fritidspedagoger har via lärarlyftet fått behörighet att undervisa i något eller några praktiskt estetiska ämnen. Det innebär att förutsättningarna för heltidstjänster förbättras och att schemaläggning underlättas. Falköpings kommun har under lång tid haft sjunkande pedagogisk behörighet inom fritidshemsverksamheten och för de senaste läsåren syns en markant försämring av läget. Personalrekrytering är en viktig del i kvalitetsutvecklingen som blir allt svårare. Statistiken över tid visas i tabell 6. Tabell 6. Andel pedagogiskt behörig personal i kommunalt fritidshem i Falköpings kommun 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 50% 53% 57% 45% 40% Kommungruppen 66% 64% 61% 56% 47% Diagram 32. Andel pedagogiskt utbildad personal inom fritidshemsverksamheten fördelat mellan olika yrkesprofessioner. De flesta som arbetar på fritids delar sin tjänst mellan fritidshemmet och andra verksamheter i skolan. På större fritidshem arbetar personalen sin huvudsakliga tid på fritidshemmet, på de mindre fritidshemmen finns andra fördelningar av arbetstiden, oftast med övrig fördelning mot skola/förskoleklass. Vid några av fritidshemmen finns en låg andel pedagogiskt utbildad personal vid mättillfället 15 mars 2017 som visas i diagram 11 nedan. Diagram : Andel pedagogiskt utbildad personal per fritidshem i mars 2017. 23

Kostnader Tabell 7. Kostnad per inskrivet barn i kommunalt fritidshem 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 26 700 29 700 32 400 32 600 34500 Kommungruppen 33 200 33 500 34 100 33 900 35200 Kostnaderna per plats i fritidshem är lägre i jämförelse med kostnaderna i kommungruppen men skillnaden har minskat med åren. Sammantaget visar statistiken att Falköping har lägre personaltäthet, sämre behörighet och lägre kostnader än jämförbara kommuner och riket. Öppettider Barn i behov av fritidshemsplats erhåller den i regel utan dröjsmål och efter förälders önskemål. I Falköpings kommun erbjuds fritidshemsplats på samtliga grundskolor F-6 samt vid träningsskola. Vid en av de mindre grundskolorna drivs fritidshemmet som fristående verksamhet. Dessutom erbjuds fritidshemsverksamhet vid några fristående förskolor. Barn som önskar skolbarnsomsorg får i regel det vid samma skola som de har sin undervisning. Avsteg från detta har gjorts i samband med att många nyanlända elever bussats ut till landsbygdsskolorna. Då har också fritidshemsplaceringen oftast hamnat på samma skola som undervisningen och bussningen hem har förskjutits i tid. Grupperingarna görs oftast utifrån ålder. Det pågår ständigt ett aktivt arbete i kommunen för att anpassa och förändra utnyttjande av lokaler för att motsvara efterfrågan på platser. Lokaler Lokaltillgången påverkar verksamheten till stor del och flera fritidshem har stora barngrupper. De flesta fritidshemmen är integrerade och samsas med grundskolan och förskoleklassen om lokalerna vilket gör att lärmiljöerna inte blir optimala. Några fritidshem har egna lokaler. Fritidshemmens behov behöver fokuserar i samband med den nya skolorganisationen och nya lärmiljöer. Stöd Personalstöd till barn med behov av särskilt stöd ges oftast under skoltid men mer sällan under fritidshemstid. Träningsskolans fritidshem tar emot barn med funktionshinder och skiljer sig från övrig fritidshemsverksamhet då personaltätheten är högre och elevantalet lägre. 24

4.1.4 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Grundsärskola Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Falköping erbjuder både grundsärskola och gymnasiesärskola. Verksamheten är lokaliserad och integrerad efter åldersintervall på några av kommunens grundskolor och på gymnasieskolan. Det finns även ett litet antal individintegrerade särskoleelever i kommunens grundskolor. Innan ett barn skrivs in i grundsärskolan görs en omfattande utredning med såväl pedagogisk, medicinsk, psykologisk och social bedömning. Inskrivningen i grund-/gymnasiesärskola föregås alltid av samtal och godkännande av vårdnadshavare. Kommunen har rutiner kring inskrivningsförfarandet. Personaltäthet Tabell 8 Antal lärare per 100 elever i obligatoriska särskolan / Antal elever per lärare 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 4,1 4,0 4,5 4,6 3,2 Kommungruppen 2,5 2,8 3,0 3,4 3,4 I tabell 8 ovan kan utläsas att antalet elever per lärare (heltidstjänst) har varit högre än i jämförbara kommuner men förutsättningarna har ändrats och nu har Falköping färre elever per lärare än kommungruppen. Behörighet Andel lärare med specialpedagogisk utbildning med inriktning särskola har ökat tack vare att kommunen med hjälp av omstruktureringsmedel kunnat stödja ett antal lärare som slutfört utbildningen mot rätt speciallärarbehörighet. Kostnader Tabell 9. Kostnad per elev i grundsärskola exklusive skolskjuts 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 339 800 375 900 415 900 345 900 377900 Kommungruppen 422 100 437 800 437 100 425 800 449600 Kostnaderna per elev i grundsärskola har varierat över tid och ligger de senaste fem åren under snittet för kommungruppen. I början av 2000-talet låg kostnaderna betydligt högre och för några år sedan betydligt lägre. Eftersom elevgruppen storlek och elevernas behov varierar är siffrorna svåra att jämföra över tid. Stödinsatser avseende Centrum för Flerspråkighet och Elevhälsan följer samma rutiner som för Grundskola. 25

4.1.5 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Gymnasieskola Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Falköpings gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, har ett brett programutbud som omfattar 12 nationella program (5 högskoleförberedande och 7 yrkesprogram) med riksintag för volleyboll. I Falköping finns endast en kommunal gymnasieskola men inom regionen finns även ett flertal fristående alternativ för eleverna. Elevantalet på de nationella programmen ökar, men främst ökar IM-programmet och då särskilt på inriktning IM-språk. IM-eleverna utgör ca: 25 % av elevunderlaget på gymnasiet. Inom verksamhetsområdet finns även gymnasiesärskola. Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverket. Siffran för 2017är ett jämförelsetal som avser läsåret 2016/167med mättidpunkt 15 oktober 2016. Personaltäthet Tabell 10. Antal elever per lärare i gymnasieskolan 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 9,9 9,8 9,5 9,3 9,9 Kommungruppen 10,7 10,5 10,6 10,3 10,3 I tabell 10 redovisas antal elever per lärare. Falköpings kommun har haft hög personaltäthet i gymnasieskolan jämfört med kommungruppen tidigare men det sista året är lärartätheten mer likvärdig kommungruppens även om riket redovisar en täthet på 11,4 elever per lärare. Det kan också kan förklara den högre undervisningskostnaden i kommunen. Personalens behörighet Tabell 11. Andel pedagogiskt behöriga lärare i gymnasieskolan 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 79% 79% 73% 75% 77% Kommungruppen 80% 81% 81% 81% 78% Andelen lärare med pedagogisk behörighet redovisas i tabell 11. Falköpings siffror ligger något under kommungruppens men har vänt och behörigheten och trenden ligger på en jämn nivå jämfört med övriga skolformers. Nedan visas ett diagram med andel legitimerade lärare per ämne och heltidstjänst, som visar situationen för gymnasieutbildningen i Falköping 20170213 enligt Skolverkets statistik 26

Diagram. Andel lärare med legitimation per ämne 2017 i Falköping Kostnader Tabell 12. Kostnad per elev för undervisning, gymnasieskolan 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 61 000 65 500 67 000 70 900 75400 Kommungruppen 53 200 55 900 58 500 60 400 67200 I tabell 12 redovisas kostnaden för undervisning per elev i gymnasieskolan. Det framgår att Falköping även har högre totalkostnad per elev än kommungruppen. Falköpings gymnasieskola har många yrkesprogram och hög andel elever på introduktionsprogrammen vilket höjer såväl lärartätheten som undervisningskostnaden. Lokalkostnaderna har varit låga över tid i Falköping men ökade i och med om- och tillbyggnationen av gymnasieskolan. Lokaler Ny gymnasieskola stod klar under hösten 2012 men i dagsläget är gymnasieskolan trångbodd. Det ökande elevantalet samt den utökade språkintroduktionen kräver mer utrymme än vad som beräknades. Stöd modersmålsundervisning Ungefär 25 % av eleverna har annat modersmål än svenska. Andelen elever med behov av modersmålsundervisning har ökat kraftigt de senaste åren och det är svårt att rekrytera såväl modersmålslärare som studiehandledare. Det är av högsta vikt att skolan kan bedöma elevens kunskapsutveckling även om det inte alltid kan ske på svenska. Centrum för flerspråkighet Tidigare fanns en mottagningsenhet i tätorten för att skapa en trygg introduktion i det svenska skolsystemet och kartlägga nyanlända elever. På Mottagningsenheten fanns verksamhetschef, lärare, specialpedagog, elevhälsokonsulent, skolsköterska, kurator samt arabisk- och soma- 27

lisktalande språkstödjare. Här kartlades elevens bakgrund, styrkor, intressen och förmågor. Kartläggningen användes sedan för att anpassa den kommande utbildningen efter elevens behov. Från årsskiftet 2016/2017 och i linje med att tillströmningen av andelen nyanlända minskade i kommunen, har verksamheten övergått till Centrum För Flerspråkighet, CFF, under ny verksamhetsledare. Till verksamheten som samordnar modersmålsundervisning och studiehandledning har ett mobilt team knutits för att stödja skolorna konkret i arbetet. Elevhälsa Specialpedagogiskt Centrum, SPC, ansvarar för tvärprofessionella insatser till barn och elever i svårigheter eller i behov av särskilt stöd inom Falköpings kommuns skolor från förskola till gymnasium. Detta sker på olika sätt, bl. a genom rådgivning, konsultation, handledning och kompetensutvecklingsinsatser. Verksamhetsledare för SPC ansvarar också för två särskilda undervisningsgrupper. I kompetensdelen av SPC återfinns specialistkompetens i form av specialpedagoger, logopeder, skolpsykologer samt elevstödjare. Dessa arbetar konkret tillsammans med varje skolas respektive elevhälsoteam för att förebygga, ge stöd i enskilda ärenden, handleda och/eller med kartlägga/utreda. Dessutom finns ett stödteam som arbetar med kompensatoriska IKT-verktyg för att utveckla lärmiljön för elever i läs- och skrivsvårigheter. Teamet arbetar uppsökande och operativt ute i grund- och gymnasieskola. 4.1.6 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet Nyckeltal Gymnasiesärskola Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Falköping erbjuder både grundsärskola och gymnasiesärskola. Verksamheten är lokaliserad och integrerad efter åldersintervall på några av kommunens grundskolor och på gymnasieskolan. Det finns även ett litet antal individintegrerade särskoleelever i kommunens grundskolor. Innan ett barn skrivs in i gymnasiesärskolan görs en omfattande utredning med såväl pedagogisk, medicinsk, psykologisk och social bedömning. Inskrivningen i grund-/gymnasiesärskola föregås alltid av samtal och godkännande av vårdnadshavare. Kommunen har rutiner kring inskrivningsförfarandet. Personaltäthet Tabell 13 Antal lärare per 100 elever / antal elever per lärare i gymnasiesärskolan 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 3,5 4,0 3,8 3,7 3,3 Kommungruppen 3,5 3,7 3,6 3,2 2,7 I tabell 13 redovisas antalet elever per lärare i gymnasiesärskolan. Det synliggörs att Falköpings lärartäthet ligger något högre än kommungruppen. Enligt Skolverket finns en mycket stor variation av personaltäthet mellan Sveriges kommuner. I riket ligger siffran 2016/2017 på 3,6 elever per lärare. 28

Behörighet Andel lärare med specialpedagogisk utbildning med inriktning särskola har ökat tack vare att kommunen med hjälp av omstruktureringsmedel kunnat stödja ett antal lärare med nedsättning i tjänst under utbildningen mot rätt speciallärarbehörighet. Kostnader Tabell 14. Kostnad per elev i gymnasiesärskola exklusive skolskjuts 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Falköping 381 700 408 800 400 400 412 000 460 100 Kommungruppen 312 500 374 400 382 800 401 600 471 500 Kostnaderna per elev i gymnasiesärskola har varierat över tid och ligger de senaste fem åren, förutom sista året, något över snittet för kommungruppen. I början av 2000-talet låg kostnaderna betydligt högre och för några år sedan betydligt lägre. Eftersom elevgruppen storlek och elevernas behov varierar är siffrorna svåra att jämföra över tid och mellan kommuner. Stödinsatser från Centrum för flerspråkighet och Elevhälsan följer samma rutiner som för gymnasieskolan. 4.1.7 Övergripande utvecklingsinsatser Skolorganisationsförändring. En högstadieskola ska byggas i Falköpings centralort. Följande skolor ska erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 6 samt fritidshem: Broddetorp, Central, Dotorp, Gudhem, Kinnarp, Kyrkerör, Mösseberg, Odensberg, Vartofta, Vindängen och Åsarp. Följande skolor ska erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 9 samt fritidshem: Floby och Stenstorp. Grundsärskola med fritidshem ska erbjudas på Vindängen från årskurs 1 till årskurs 6 och på högstadieskolan i Falköpings centralort från årskurs 7 till årskurs 9. Följande skolor ska avvecklas: Torbjörntorp, Yllestad, Åsle och Åttagård. Uppdrag till nämnd/förvaltning: Att se över och vid behov göra förändringar i förskoleorganisationen Att ta fram en handlingsplan för i vilken ordning genomförandet skall ske Ett politiskt beslut skall tas om maximal restid per dag i respektive stadium En integrationspolitisk plan som innefattar samtliga skolor skall antas Ett beslut om en miniminivå på antal timmar per vecka när det gäller tillgång till elevhälsa Lyfta och tydliggöra det kompensatoriska uppdraget Löfte utfärdat om att alla elever oavsett vilken skola de hamnar på skall ha samma 29

möjlighet att välja tredjespråk Garantera kvalitet på samtliga skolor, och att resurser fördelas efter behov Ta fram strategiska åtgärder för att elevunderlaget skall bibehållas och helst öka vid de mindre skolorna Se över skolskjutsorganisationen, samt att se över nuvarande upptagningsområden i dialog med berörda Se över särskolan Se över inomhus- och utomhusmiljöer så att de är ändamålsenliga för alla barn och elever I det lokala förändringsarbetet arbeta inkluderande med berörda grupper. Såsom föräldraföreningar, personal med flera Kompetensutvecklingsinsatser Medel för kompetensutveckling fördelas till största delen ut på enheterna och ligger under förskolechef/rektors ansvar. Under året har även medel tillskjutits av de extramiljoner som kommunen tilldelats av staten för högt mottagande av asylsökande för att stärka gemensamma och övergripande strategiska insatser mot förvaltningens verksamheter. Ett övergripande matematikprojekt pågår inom alla skolformer och ett stort fokus riktas mot IKT och Lärande, Digitalisering. Personal i Förskolan har fått grundläggande kompetensutveckling inom området Pedagogisk dokumentation genom både Borås Högskola och Reggio Emilainstitutet. Statsbidrag söks för att kunna finansiera olika satsningar, som mattelyft, läslyft, kvalitetshöjning i förskolan, lovskola, lågstadiesatsning, karriärstjänster, läxhjälp etc. Under läsåret har kunskapsöverföring pågått bl. a. genom mentorskap inom IKT och ASL, Att Skriva sig till Läsning samt STL, Att Skriva sig till Lärande. Ett utvecklingsarbete för att främja värdegrundsarbetet pågår med hjälp av Trivselprogrammet. Gymnasieskolan har under året samarbetet med GR utbildning för att fortsatt kompetensutveckla inom området Bedömning för lärande. Medverkan i forskningsstudie Centralskolan har medverkat i flera studier inom Learning study och ingår nu i en forskningsstudie under ledning av Pernilla Mårtensson, Högskolan Jönköping, för att utveckla matematikundervisingen. Vartofta och Vindängens skolor medverkar i SKL:s forskningsarbete med STL, Att Skriva sig Till Lärande, vilket leds och beforskas av Annika Agélii Genlott vid Örebro Universitet. Från hösten 2017 ska lärdomarna spridas vidare till alla skolor i kommunen. Under 2017 har en ny studie om nyanländas lärande påbörjats via doktorand, Malin Brännström, från Göteborgs universitet. Falköping är en av några medverkande kommuner i det långsiktiga arbetet. Samarbete med Högskola och Universitet Kompetensförsörjning Ledare och lärare i Falköping är engagerade som lärarutbildare och får därigenom en del av sin kompetensutveckling. Skaraborgskommunerna har saknat den täta kontakten sedan Högskolan Skövde fick avsluta sin lärarutbildning och endast ha kvar yrkeslärarutbildningen, men 30

ser fram mot att ny lärarutbildning påbörjas i Skövde våren 2018. Samarbetet med Jönköping har stärkts. Det har blivit svårare för kommunerna att rekrytera personal. Falköpings kommun har avtal och samarbete med följande högskolor och universitet: Högskolan i Jönköping Högskolan i Borås Karlstads Universitet Skövde Högskola Tack vare samarbetet är kommunen en del av lärarutbildningen och dess verksamhetsförlagda utbildning. Genom detta samarbete erbjuds kommunens lärarutbildare kompetensutveckling av olika slag, genom handledarträffar, inbjudan till föreläsningar och seminarier samt via särskilda handledarutbildningar. Flera lärare har genomgått handledarutbildning i olika omfattning från 7,5 15 högskolepoäng. Praktiskt taget samtliga enheter i kommunen är engagerade i den verksamhetsförlagda utbildningen från förskola till gymnasium. 31

4.2 Ekonomi Nämnden redovisar för andra året i följd ett negativt resultat, -1 867 tkr för 2017. Nämndens ekonomi är komplex och påverkas till viss del av yttre omständigheter som ligger utanför nämndens kontroll. Verksamheten finansieras med en kommunalt beslutad ram som kompletteras med externa intäkter i form av statsbidrag, etableringsersättningar och asylpengar. Samtliga externa intäkter är svåra att beräkna eftersom de är beroende av omvärldsförändringar och nationella beslut. Allt från ändringar i styrdokument och nya lagar nationellt till internationella kriser har en direkt eller indirekt påverkan på nämndens verksamhet och då också dess ekonomi. Läsåret 2016/2017 såg en fortsatt ökning av elevantal i samtliga verksamhetsformer. Tillströmningen av nyanlända har 2017/2018 minskat jämfört med föregående läsår, men de nyanlända som finns i vår organisation har fortfarande ett stort behov av stöd och IM är fortsatt det största programmet på Ållebergsgymnasiet med nästan en fjärdedel av det totala elevantalet. Förskolorna i främst centralorten är fullbelagda och det är svårt att hitta förskoleplatser till de barn som finns i kön. Kommunen har sökt riktat statsbidrag för att minska barngruppernas storlek vilket försvåras av volymökningen. I våras togs beslut om en ny skolorganisation och detta beslut har påverkat hela organisationen och kommunen och kommer fortsätta att göra så i ett antal år framöver. Arbetet med att rekrytera behörig personal fortsätter. Konkurrens mellan kommuner leder till stigande lönenivåer. Statens satsningar på skolan har också lett till ett ökat personalbehov och antalet utbildade pedagoger räcker inte till. En rad kompetensutvecklingsinsatser pågår i förvaltningen inom svenska som andraspråk och utbildning till speciallärare. 4.2.1 Driftredovisning BARN- OCH UTBILD- NINGSNÄMNDEN (TKR) 2017 2016 2015 Intäkter 198 484 167 405 135 306 Kostnader 766 581 816 959 759 838 Nettokostnader 568 097 649 554 624 532 Budget 566 230 638 373 628 007 Budgetavvikelse -1 867-11 181 3 475 Det ser ut som om nämndens kostnader minskat mellan åren, både totalt och per verksamhet. Detta beror på att kostnader för lokaler samt städ lyfts över från barn- och utbildningsnämnden till tekniska nämnden så kostnaderna för 2016 inkluderar lokaler och städ vilket inte kostnaderna för 2017 gör. Kostnaderna för nämnden har således minskat, men ramen också och kommunens kostnader för utbildning har inte minskat. 32

4.2.2 Ekonomiredovisning Barn- och utbildningsnämnden BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2017 2016 2015 FÖRSKOLA Bruttokostnad (tkr) 210 734 217 706 198 700 Nettokostnad (tkr) 129 903 139 856 128 840 Volymnyckel antal inskrivna barn per 15 oktober 1 686 1 724 1 674 Nettokostnad/volymnyckel (kr) 77 048 81 123 76 965 Nettokostnad/invånare (kr) 3 933 4 268 3 969 GRUNDSKOLA INKLUSIVE FRITIDSHEM Bruttokostnad (tkr) 332 414 354 979 327 734 Nettokostnad (tkr) 264 149 295 968 289 104 Volymnyckel antal elever per 15 oktober 3 877 3 970 3 866 Nettokostnad/volymnyckel (kr) 68 132 74 551 74 781 Nettokostnad/invånare (kr) 7 998 9 032 8 906 GYMNASIESKOLA Bruttokostnad (tkr) 150 400 171 336 162 831 Nettokostnad (tkr) 108 457 147 160 140 611 Volymnyckel antal falköpingselever totalt i landets gymnasieskolor 1 152 1 189 1 109 Nettokostnad/volymnyckel (kr) 94 147 123 768 126 791 Nettokostnad/invånare (kr) 3 284 4 491 4 332 SPECIALPEDAGOGISKT CENTRUM (SPC) INKLU- SIVE SÄRSKOLA Bruttokostnad (tkr) 40 827 41 419 42 549 Nettokostnad (tkr) 36 441 36 535 39 141 Volymnyckel antal elever i särskola 91 84 89 Nettokostnad särskola/volymnyckel (kr) 250 988 279 310 265 191 Nettokostnad/invånare (kr) 1 103 1 115 1 206 MUSIKSKOLA Bruttokostnad (tkr) 7 610 8 572 8 205 Nettokostnad (tkr) 6 708 7 800 7 300 Volymnyckel antal inskrivna elever 657 560 599 Nettokostnad/volymnyckel (kr) 10 210 13 929 12 187 Nettokostnad/invånare (kr) 203 238 225 Förskola Kostnaden per barn inskrivet barn i förskolan har ökat med 4,93%. Ökningen beror på dels årets löneavtal samt att Falköpings kommun fått in större externa intäkter i form av riktade statsbidrag jämfört med föregående år. Antal barn per årsarbetare är fortsatt högt jämfört med kommungruppen och riket (6,2 för Falköping, 5,3 för kommungruppen och 5,1 för riket) och kostnaden per inskrivet barn är, trots en större tilldelning än jämförbara kommuner, bland de lägsta i kommungruppen. 33

Grundskola inkl förskoleklass och fritidshem Ökningen av elever avstannade under 2017 och börjar nu närma sig 2015 års nivå. Den stora ökning vi sett de senaste åren innebär dock fortfarande att lokalbristen i, framförallt, tätorten är akut. Den totala kostnaden per elev har ökat med ca 4,6 % jämfört med föregående år och undervisningskostnaden har ökat med ca 14 %. Den stora ökningen i undervisningskostnad ser man även i kommungruppen och riket och beror framförallt på ytterligare riktade statsbidrag till olika satsningar som t.ex. lågstadiesatsningen. Falköping har en något större ökning än jämförbara kommuner och det beror på en större tilldelning av vissa statsbidrag pga. låg måluppfyllelse samt socioekonomiska förutsättningar. Sett till kommungruppen och riket har vi lägre undervisningskostnader, men skillnaden är inte lika stor som den varit. Vår relativa ökning beror till största delen på ökade externa intäkter. Gymnasieskola 34

Den totala kostnaden per elev har ökat med ca 2,5% och undervisningskostnaden har ökat med ca 6,3%. Båda dessa ökningar ser man speglat i både kommungrupp och riket. Den beror till viss del på lärares löneutveckling samt, i vårt fall, en fördyrning av vissa program. Den interkommunala kostnaden fortsätter att minska då fler och fler elever väljer att stanna i, eller åka till, Falköping för sin gymnasieutbildning. Den stora tillströmningen till introduktionsprogrammen (IM) har avstannat, men andelen elever som läser på IM har inte minskat utan är i nivå med föregående år. I jämförelse med andra kommuner visar Ållebergsgymnasiet på en högre lärartäthet, både sett till kommungruppen och riket. Antal elever per heltid lärare är lägre än både kommungruppen och riket (9,9 i Falköping, 10,3 i kommungruppen och 11,4 i riket). Dessa nyckeltal är exklusive IM som är den delen med högst lärartäthet på Ållebergsgymnasiet. Våra undervisningskostnader på gymnasiet är fortsatt höga i jämförelse med liknande kommuner och i vår kommungrupp har vi bland de högsta kostnaderna för gymnasieskola. Musikskola Musikskolans kostnad ligger i nivå med tidigare år, men kostnad per elev har minskat tack vare att antalet inskrivna elever ökat jämfört med föregående år. 35

5. Uppföljning och analys av mål 1 Ett socialt hållbart Falköping 5.1 Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga. Vid de årliga enkätundersökningar som utförs i kommunen framkommer att en mycket hög andel av eleverna är trygga och trivs. Även om resultaten för grundskolan ligger på en oförändrad nivå visar Falköping mycket bra resultat i jämförelse med Sveriges övriga kommuner enligt SKL:s jämförelseanalys. Det är dock många fler parametrar som beaktas när nämnden gör sin sammanfattande bedömning av i vilken grad kommunen uppfyller såväl det kommunala målet som det nationella kravet för respektive skolform. De analyser som presenteras i text nedan är utifrån ett huvudmannaperspektiv och bygger på inhämtat material genom styrkedjan. Respektive förskolechef/rektor ansvarar för sin verksamhets sammanfattande analyser som är ett viktigt underlag för huvudmannen/nämnden. För analys av indikatorerna ska utfall för året jämföras med genomsnittet för de tre föregående mätningstillfällena. Olika färg ska användas för att beskriva trendutvecklingen: Positiv trend = vi är på väg åt rätt håll Negativ trend = vi är på väg åt fel håll Oförändrad trend = utvecklingen är densamma eller oklar Kommunikativ indikator Andel trygga elever i Gr Andel trygga elever i Gy Andel elever som upplever inflytande Gr Andel elever som upplever inflytande Gy 2014 2015 2016 2017 Trend 94% 94% 92% 93% Inget mått 95% 94% 98% 85% 87% 85% 85% Inget mått 82% 71% 83% 36

5.1.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden 5.1.1.1 Normer, värden i Förskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att förskolecheferna förarbetar utvecklingsprocesser och samarbetar runt kompetensutvecklingsinsatser samt själva deltar, har skapat en bra grund för arbetsprocesserna ute på förskolorna. I kommunens förskoleverksamhet finns en växande tro på barns förmågor och det pågår ett ständigt arbete för att alla barn ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar. Fler och fler av de insatser som görs är planerade utifrån ett främjande och förebyggande perspektiv. Inom förskolan förekommer mycket sällan kränkningar och diskriminering mellan barnen. Personalen har ett medvetet förhållningssätt och använder vardagssituationer som undervisningssituationer för att utveckla barns förmågor och lärande. Dock kan undervisningen inom förskolan tydliggöras och riktas mot de legitimerade förskollärarna i högre grad. I en miljö där vuxna lyssnar och visar tilltro till barns förmågor växer trygghet och gemenskap. Här är det också viktigt att alla barn får samma förutsättningar att utveckla sitt modersmål och att kommunikation och flerspråkighet värderas högt. Skolinspektionen påtalade detta vid sin tillsyn som ett område som behöver medvetandegöras även om de flesta förskolorna oreflekterat erbjuder barnen kommunikation och utveckling av sitt modersmål. Det behövs förutsättningar i form av tid för att diskutera, skapa samsyn och gemensamt likvärdigt förhållningssätt på de flesta förskolorna. Tiden för att reflektera runt både de förebyggande och främjande insatserna är för knapp i förhållande till uppdraget vilket påverkar måluppfyllelsen och medvetenheten om det strategiska arbetet i hög grad. Resurstilldelningen tillåter inte en utökning. Det administrativa stödet till förskolecheferna skulle behöva ses över. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Kompetensutvecklingsinsatser har bidragit till ökad insikt och medvetenhet vilken påverkat förskolornas lärmiljöer och personalens förhållningssätt och bidrar till ökad samsyn. De nyinrättade handledartjänsterna inom förskolan bidrar till samsyn och utveckling. Antalet begärda stödinsatser från Specialpedagogiskt centrum har enligt verksamhetsledare minskat. Ökade resurser inom barnhälsan gynnar trygghet och ger riktat stöd mot de enskilda barn som har behov av särskilt stöd. Fortfarande råder brist på tid för reflektion och planering inom förskolans verksamhet. 37

Ansvar och inflytande i Förskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Den övergripande satsningen på pedagogisk dokumentation och tydlighet i SKA-arbetet har i hög grad bidragit till personalens ökade medvetenhet. Under året har förskolechefernas arbete med att ytterligare utveckla avdelningarnas strukturer och mallar bidragit till en samsyn i dokumentation och val av information/reflektion/dokumentation som synliggörs i verktyget Pluttra. Här kan arbetet med ansvar och inflytande följas utifrån urval, vilket tydliggör vad som prioriteras och fokuseras i verksamheten. Förskolecheferna har haft gemensamt fokus på kompetensutvecklingsinnehållet vilket bidragit till en extra skjuts och utvidgat kollegialt lärande. Utvecklingen har gått snabbt och samordningen under ny verksamhetschef har varit positiv.det är tydligt att sårbarheten avseende tidsförutsättningar för reflektion fortfarande är stor inom förskolan. Personal behöver mer utrymme för egen och kollegial reflektion, planering, uppföljning och analys för att nå ända fram. Bristen på behörig personal har också påverkat kvaliteten i innehåll och undervisning och gör att de utbildade pedagogerna får ta ett allt större ansvar för innehållet. Hos obehörig personal finns inte alltid förståelsen fullt ut och det blir svårt att nå full samsyn i arbetslagen. Omfördelning av tid mellan olika professioner behövs för att öka undervisingens kvalitet och därmed barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Förskolecheferna har i högre grad prioriterat tid för pedagogiskt ledarskap under året och tillsammans med handledningsarbetet och arbetet med att ta fram ett ramprogram för framtida förskolemiljöer, har det bidragit till ökad och samlad medvetenhet. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Förskolechefens uppdrag har renodlats utifrån att ledningsansvaret mot Fritidshem och Grundskola övergått till rektor. Kompetensutvecklingsinsatser har bidragit till ökad insikt och medvetenhet vilken påverkat förskolornas lärmiljöer och personalens förhållningssätt och bidrar till ökad samsyn. Fortfarande råder brist på tid för reflektion och planering inom förskolans verksamhet. 38

5.1.1.2 Normer och värden i Grundskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Trygghets- och trivselmått är höga och visar åter på en positiv trend efter förra årets avvikande resultat, även om olika enkäter ibland visat på olika måluppfyllelse. Enkätförfrågningarna måste samordnas i högre utsträckning framöver och anpassas till SKA-arbetet. Under ett antal år har klasser och grupper ständigt omgrupperats och växt när elevantalet kontinuerligt ökat. Då sätts värdegrunden på prov och utmaningarna växer. Ökad integration och mångfald har inte varit friktionsfritt och många konfliktsituationer och missförstånd har bearbetats. Det framkommer att skolorna använder sig i högre grad av resultaten från de uppföljningar som görs. Det säkrar åtgärderna och skapar tillit. Värdegrundens innebörd har i hög grad omsatts från ord till handling. Här har de extra resurser som tillförts i form av bidrag från mångfaldsutskottet och statsbidragstjänster som varit värdefulla men personaltätheten i dagsläget är beroende av statsbidrag och på så sätt osäkra. Effekten av extra resurser kan utläsas i att konflikterna på flera skolor blivit färre och värdegrundsarbetet har stärkts, dessutom sker konfliktlösningen vanligtvis av personer närmare eleven. Anmälningsrutinerna skulle behöva förenklas för att underlätta för alla inblandade. I dagsläget är inte bilden heltäckande. Berörd personal arbetar med att alla elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar och för att förebygga kränkande behandling och diskriminering men arbetet kan systematiseras ytterligare. Arbetet med att förebygga nätmobbing behöver stärkas och vara mer förebyggande. Lokalerna är ofta för trångbodda vilket lättare leder till konflikter, toaletter upplevs ostädade och på flera skolor upplevs även matsituationen som ansträngd. Analyserna vittnar om otillräcklig matro. Jämfört med tidigare år nämns inte mångfaldsfrågorna och missförstånd mellan elever med olika kulturer och bakgrund i lika hög grad. Rektors uppdrag är komplext och tiden som närvarande pedagogisk ledare skulle behöva prioriteras. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Beslut om ny skolorganisation har bidragit till ökad delaktighet i alla framtidsfrågor för alla inblandade på olika nivåer. Trivselprogrammet har bidragit till en positiv utveckling av värdegrundsarbetet och bidrar till trivsel och trygghet för eleverna. Extra resurser har tillsatts på några av skolenheterna där arbetsklimatet inte varit godkänt. Resursökningen indikerar på att ha god effekt på klimatet och att minska antalet konflikter. Att rektor arbetar fram en rektorsanalys har höjt medvetenheten om vikten av att skapa förutsättningar för utveckling. Rektors feedback till verksamheten upplevs ofta positivt. Lågstadiesatsningen har bidragit till att öka vuxentätheten för de yngre eleverna och bidrar till ökad trygghet på raster, i korridorer och på lektioner. Samlade insatser har vänt trygghets- och trivselmåtten uppåt. Nedan i diagram 2. presenteras delar av elevenkäten som genomförs årligen. 39

Diagram : Jämförelse av elevresultat från KKIK-enkäten 2014, 2015, 2016 och 2017. Ansvar och Inflytande / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Eftersom det är läraren som gör den största skillnaden för eleverna vad gäller möjlighet till inflytande är det svårt att nå likvärdighet inom området. Möjlighet till delaktighet i undervisningen är många gånger svårt för eleven att se och förstå. Många lärare anpassar det centrala innehållet efter elevernas intresse och behov och på så sätt får eleverna inflytande över undervisningen men de är inte alltid medvetna om det. Dokumentationen av elevers kunskapsutveckling i verktyget Unikum kan tex. användas mycket elevnära och spela en stor roll i elevers delaktighet och inflytande. Om elever ska känna inflytande måste lärare bjuda in till delaktighet i planering och genomförande av undervisningen, vilket också många gör. En rektor beskrev förra året det i sin redovisning som att eleverna behöver få kunskap i vad de kan ha inflytande över och på vilka olika sätt de kan utveckla/visa sina kunskaper. Det är tydligt att kunskapskraven ibland upplevs som ett hinder i att låta eleverna få inflytande över undervisningens innehåll. Syftet med det centrala innehållet i kursplanerna är att det ska behandlas, men att läraren och eleverna ska ha ett stort inflytande över i vilken omfattning det behandlas, och vad som prioriteras tidsmässigt. Rektors ledarskap är oerhört viktigt för att styra arbetet i riktning mot de nationella målen och för att säkra elevens rätt. Det framkommer även att en bättre kontinuitet och systematik skulle kunna stärka utvecklingen och likvärdigheten för ett ökat elevinflytande med åldern. Utbildningsvetenskaplig forskning pekar på vikten av inramning av undervisningen för att lyfta fram syftet med undervisningen och flera skolor arbetar systematiskt med att påbörja och inrama samt avsluta och återkoppla lektioner på samma sätt för att bidra till tydlighet. Generellt visar forskning att lärare är bra på att förklara vad som ska göras men sämre på att förklara varför. Det blir fokus på görandet istället för på förståelsen och ökad förståelse leder till ökat inflytande och möjlighet till förändring. Rektorernas analyser stärker inte fullt ut bilden av att möj- 40

lighet till inflytande ökar med åldern inom grundskolans verksamhet. Vad gäller kommunens mål om att alla elever ska känna sig trygga och ha tilltro till sin förmåga når kommunens grundskolor högre i måluppfyllelsen. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Beslut om ny skolorganisation har bidragit till ökad delaktighet i framtidsfrågor för alla inblandade på olika nivåer. Likvärdigheten i elevernas formella forum har stärkts med hjälp av kommunens ungdomsstrateg genom kunskap, metodutveckling, gemensamma möten och gemensamt förslag till agenda. Elevers synpunkter har efterfrågats bla. via elevenkät och i samband med ungdomsstrategens arbete men elevers uppfattning kan efterfrågas i högre grad. Översynen av ny fördelning av studiehandledning har påbörjats men är inte klar. Omtag i Unikum är planerat och tjänst har tillsatts men arbetet är inte påbörjat. 5.1.1.3 Normer, värden på Fritidshemmen/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga I Falköpings kommun finns fritidsverksamhet vid samtliga skolor för elever i tidigare år. Det innebär att verksamheterna skiftar i omfattning på samma sätt som skolverksamheten vilket påverkar förutsättningarna och personalens arbetsuppgifter i hög grad. På de större fritidshemmen krävs tex. tydligare struktur och fler gruppindelningar. Detta är enklare att genomföra tack vare fritidshemssatsningens resurstillskott. Flera rektorer påpekar att volymökningen inom fritidshemmen har skapat nya utmaningar avseende lokaler och personal. Flerspråkig personal lyfts som en framgångsfaktor. Likabehandlingsplaner/Planer mot diskriminering och kränkande behandling, är olika levande på fritidshemmen och ofta är de integrerade med grundskolornas. Elever och vårdnadshavare kan involveras i högre grad. Rutinerna runt anmälningsförfarandet till nämnd måste förbättras. Fritids har ett fåtal anmälningar jämfört med grundskolan även om det är samma elevgrupp som berörs, vilket kan bero på att pedagogerna är närvarande i leken och snabbt kan lösa eventuella konflikter. Eleverna vid kommunens grundskolor och fritidshem redovisar en hög måluppfyllelse för både trygghet och trivsel. Det går inte att i enkätuppföljningarna avgränsa skillnader mellan skol- och fritidstid och kommunen har heller inte definierat frågeställningarna så att det är möjligt. Vissa fritidshem gör egna uppföljningar och ofta visar de lika positiva resultat som grundskolan. En av grundskolerektorerna beskriver hur elever uttrycker att de alltid har något att göra, alltid någon att leka med och alltid kan fråga en vuxen när de behöver. Det finns ett starkt fokus på Fritidshemmen om att prioritera överskolning/inskolning för att skapa bra förutsättningar från början för eleverna. Samsynen mellan personalgrupperna inom grundskola och fritidshem behöver stärkas och i och med kompletteringarna i läroplanen från 1 juli 2016 blev undervisningsuppdraget tydligare. Undervisningen inom fritidshemmet kan tydliggöras och riktas mot fritidspedagoger och förskollärare i högre grad. Från och med läsåret 2017/2018 ligger ledarskapet för fritidhemmen inom rektors ansvarsområde vilket underlättar möjligheten till samsyn och samverkan mellan personalgrupperna. Det systematiska arbetet blir lättare att leda och styra med gemensamma utgångspunkter. Samver- 41

kan mellan personalgrupper, tillgång till specialpedagogiska resurser och elevhälsoarbete kan stärkas för fritidspersonalen. Fritidshemmens verksamhet behöver lyftas och synliggöras. Det är svårt att rekrytera behörig personal och verksamheten visar en negativ trend i behörighetsstatistiken. Huvudmannen behöver stödja arbetet med kartläggning och delaktighet i framtagande av planer mot diskriminering och kränkning i linje med ny lagstiftning och för att främja likvärdigheten. Fritidshemmen arbetar aktivt med konflikthantering i alla situationer och personalen är närvarande i barnens aktiviteter och kan förebygga många konflikter och kränkningar, vilket kan vara en av anledningarna till att anmälningarna är få. En möjlig väg till utveckling kan vara att påbörja handledning av erfarna pedagoger på samma sätt som inom förskolan. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Ledarskapet för fritidshemmen är nu samlat under respektive rektor vilket bidrar till bättre förutsättningar för samarbetet och samsyn. Tid för planering och reflektion ser fortfarande olika ut vid kommunens fritidshem Personalens behörighet fortsätter att sjunka inom fritidshemsverksamheten. Trots försök är det svårt att både behålla och rekrytera personal. Trivselprorammet pågår och visar på positiv effekt. Handledning har inte påbörjats inom verksamheten. Ansvar och Inflytande på Fritidshemmen / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Fritidsverksamheten har större förutsättningar och frihet att påverka innehåll och aktiviteter under dagens undervisningspass än grundskolan. Pedagogerna utövar arbetet under större frihet eftersom de nationella kunskapskraven inte påverkar dem innehållsmässigt i lika hög grad. På fritids har eleverna en stor möjlighet att påverka sin tidsanvändning och låta sina intressen styra och pedagogerna kan anpassa utbud och innehåll i hög grad och på ett sätt som liknar förskolans. De icke kognitiva förmågorna får större chans att utvecklas vilket gynnar elevers utveckling ur ett helhetsperspektiv. Ansvar, inflytande och samarbete blir naturliga inslag i fritidsvardagen och bidrar till var och ens personliga utveckling. En mer utvecklad systematik, dokumentation och kontinuitet skulle säkert kunna tydliggöra och synliggöra progressionen i inflytandefrågorna även inom fritidsverksamheten. Pedagogernas tid för planering och efterarbete skiljer stort mellan kommunens olika fritidshem och behöver bli mer likvärdiga. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Trots ansträngningar och försök sedan förra året är inte samarbetet organiserat så att det fungerar mellan grundskola och fritidshem på alla skolenheter. Arbetet måste fortsätta under rektors ansvar. Ungdomsstrategens arbete riktar sig främst mot elever i grundskolans senare år och det formella inflytandet för elever i tidiga år och på fritidshem behöver stärkas. 42

Läroplanens nationella förtydliganden har förankrats på nätverksträffar men i dagsläget har kommunens fritidshem konkretiserat arbetet i olika omfattning och med ojämn kvalitet. Därför bör arbetet fortsätta för att öka likvärdigheten i barn och elevers förutsättningar oavsett vilket fritidshem de finns på. 5.1.1.4 Normer, värden på Grundsärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Vid uppföljning framkommer att eleverna i grundsärskolan generellt är trygga och i hög grad känner tilltro till sin egen förmåga och till personalen. Personalsamarbetet och personaltätheten inom skolformen skapar förutsättningar för att bygga goda relationer till elevgruppen som bidrar till hög trygghetsfaktor. Inom Grundsärskolans inriktning träning finns ett upparbetat överskolningsarbete som innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om behov finns. Det skapar trygghet för eleverna och samsyn mellan personalgrupperna. Personalen är kompetent och har lång erfarenhet. Undervisning med fokus på kunskapsinhämtning har stärkts och innefattar även läroplansområdena normer och värden samt ansvar och inflytande. Det är en utmaning för personalen att undervisa om och skapa förståelse för demokratiska processer och värdegrundsarbete så att alla elever känner att de förstår och kan omsätta kunskaperna i vardagen. Särskolan i Falköpings kommun är fördelad på flera skolenheter vilket till viss del påverkar samsyn och helhetssyn i utbildningskedjan. Nätverksträffarna för berörda rektorer är viktiga för att säkerställa stadiebyten, trygghet och kontinuitet i verksamheten. Det har framkommit att de äldre eleverna inom grundsärskolan inte alltid känner trygghet och vidtagna åtgärder måste följas upp för att säkra elevers upplevelse. Det är oerhört viktigt att alla elever känner sig trygga och lyssnade till. Samarbetet mellan grundsärskola och grundskola kan utvecklas generellt. Det är viktigt att alla elever känner tillhörighet till sin skola. Förståelse för olikheter och mångfald behöver ständigt aktualisera. För nyanlända elever som eventuellt tillhör särskolans personkrets kan språket vara ett hinder i kartläggningsprocessen som gör att elevens behov inte uppmärksammas. De olika nätverksträffar för skolformen som hålls både inom kommunen, mellan kommunerna inom Skaraborg och för berörda nyckelpersoner är viktiga och bidrar till utveckling och kollegialt lärande. Rektors uppdrag är komplext och tiden som närvarande pedagogisk ledare skulle behöva prioriteras. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Skolorganisationen är beslutad och bidrar till ökat inflytande och helhetssyn. Förtydligad struktur för kartläggning av nyanlända elever, som eventuellt kan bli aktuella för ett mottagande inom grundsärskolan, är ännu inte upparbetad. 43

Ansvar och Inflytande på Grundsärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att få delta i demokratiska sammanhang och få erfara att ta ansvar är viktigt i förberedelsen för ett framtida vardagsliv. Grundsärskolan arbetar systematiskt med det formella inflytandet i bland annat kostråd och elevråd. Rutiner och kontinuitet prioriteras och är oerhört viktigt för att bidra till trygghet i mötesvana. Att ansvar och förutsättningar ökar med åldern framkommer tydligt. Det är av stor vikt att arbetet blir på riktigt inom grundsärskolans verksamhet och därför är även värdegrundsarbetet i personalgruppen avgörande för resultatet. Hur det informella inflytandet upplevs av eleverna behöver tydliggöras och analyseras på skolnivå. Kommunen har de senaste åren satsat på att ge stöd till personal som vill kompetensutveckla sig för att bli speciallärare, vilket krävs för undervisning inom särskolan from 2021. Material och miljö anpassas i hög grad och medvetenheten om behov av anpassningar är stor. Nuvarande lokaler och gruppstorlekar medger inte samma förutsättningar för individualisering och lärande som gymnasiesärskolans lokaler, vilket även påverkar elevers möjlighet till inflytande. De nya lokalerna kommer att bidra till utveckling för verksamheten. Det strukturerade arbetet som ger eleverna möjlighet att ta ansvar och öka sitt inflytande genom formella klass- och elevråd är genomarbetat och liknar det som sker i ordinarie grundskola. Det informella inflytandet är svårare att mäta och kräver på sikt en tydligare analys ur ett elevperspektiv. Att förstå hur man som elev kan vara delaktig och påverka innehållet i undervisningen och sin egen kunskapsutveckling bidrar till inflytande. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Kommunens ungdomsstrateg har inte använts av särskolan. Nätverksträffar för grundsärskolans personalgrupp har uppfattats positivt. Skolorganisationsbeslutet kommer att påverka grundsärskolan på sikt. 44

5.1.1.5 Normer, värden på Gymnasieskolan/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga På Ållebergsgymnasiet trivs eleverna och en mycket hög andel känner sig trygga. Trenden visar en positiv progression. I rektorernas analyser framkommer att undervisningen i allt högre grad omfattar demokratiska arbetsformer och att dialogen mellan elever och lärare hela tiden förbättras och utökas. På gymnasiet organiseras det formella inflytandearbetet genom olika råd, enhetsråd kopplade till klassråd. En elevkår arbetar övergripande med att medvetet stärka en Ållebergsanda vikänsla på skolan med gott resultat. Ett fåtal anmälningar om kränkningar har gjorts under året. Elevhälsans förebyggande arbete har förbättrats även om det behöver fortsätta och det finns mer att utveckla. Ållebergsgymnasiets likabehandlingsplan aktualiseras löpande under året och presenteras för såväl all personal, elever som vårdnadshavare. På skolan finns ett tydligt fokus på att arbetet med bemötande och arbetsro som sker med start i årskurs 1 ska vara likvärdigt och omfattande. Det ökade elevantalet och det förtydligade målet ställer även högre krav på enighet i lärargruppen. Elevhälsoarbetet har förändrats för att komma närmare programarbetslagen. Olika arbetsgrupper deltar aktivt i det förebyggande arbetet för att öka måluppfyllelsen. Gymnasiet är en stor arbetsplats och måluppfyllelsen tyder på att arbetet med att elever ska förstå och omfattas av vårt samhälles demokratiska värderingar pågår kontinuerligt och med gott resultat. Det framkommer att både ledning och personal har prioriterat värdegrundsarbetet och att de samarbetar på att tydligare sätt för att bemöta och förhålla sig på ett likvärdigt sätt mot eleverna. Satsningen på årskurs 1 är en positiv satsning som håller samman både innehåll och elevgrupp oavsett programtillhörighet. Volymökningen inom IM-programmen har påverkat organisation och arbetsformer och det ställs högre krav på samtliga lärare för att alla elever ska förstå och omfattas av samma värdegrund i en skola med ökad mångfald. Arbetet med att förebygga kränkningar, öka trygghet och stärka upplevelsen av arbetsro fungerar väl men behöver alltid vara aktualiserat. Elevers delaktighet i kartläggning och återupprättade av likabehandlingsplaner kan öka även om arbetet förbättrats och elevkårens arbete intensifierats. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Anmälningsrutinerna till nämnd har inte systematiserats fullt ut. Eleverna på enhetsnivå har involverats i arbetet med att återupprätta planer för att förebygga kränkningar och diskriminering på ett tydligare sätt. Stöd ges från CFF men behöver ytterligare förstärkas. Ansvar och Inflytande på Gymnasieskolan trygga och tror på sin egen förmåga / Alla barn/elever är Elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och att ta ansvar för det egna lärandet har aktualiserats under läsåret. Det formella inflytandet genom bla mentorstid, klassråd, enhetsråd, kostråd, elevkår och elevskyddsombudsarbete har under året kompletterats och en likvärdighet mellan programmen eftersträvas på skolan. Elevenkäten visar att 83 % av eleverna uppger att de har regelbundna klassråd. Elever deltar även i programråd, vid öppet hus och i programmens olika utvecklingsarbeten. Förutom det formella inflytandet ges möjlighet till inflytande bla genom elevkårens arbete, utvärde- 45

ringar efter kursslut, genom samtal och dialog vid utvecklingssamtal. Den senare delen har stärkts under läsåret och dialogen har ökat. Efter Skolinspektion 2014 arbetade Ållebergsgymnasiets personal för att stärka elevers inflytande och ansvar för sina studier och det har gett positivt resultat. Elever får idag bättre återkoppling på sin lärprocess och har även möjlighet till inflytande över kursupplägg. Elevskyddsombuden har under senare delen av 2017 i högre grad än tidigare varit aktiva i arbetsmiljöarbetet och elevernas delaktighet stärker utvecklingsarbetet. Enhetsråden är uppskattade och stärker demokratiarbetet liksom det gemensamma arbetsformerna runt bemötande och arbetsro för elever generellt och speciellt för elever i årskurs 1 på gymnasiet. Rektorernas analyser stärker bilden av att möjlighet till inflytande ökar med åldern och att en tydlig progression finns mellan grund- och gymnasieskola. Gymnasieskolans samlade kompetensutvecklingsinsats efter Skolinspektionen 2014 har haft stor betydelse för utvecklingen av elevinflytandet liksom den puls som skapats systematiskt mellan rektor och enhetsråd via klassråd ut till den enskilde eleven. De flesta eleverna upplever också att arbetet pågår regelbundet. Att gymnasieskolans enheter är samlade under samma tak underlättar och bidrar till utvecklingstakten inom området men fortfarande krävs ett pågående arbete för att inte tappa fart och för att alla enheter ska arbeta likvärdigt. Även om återkoppling och feedback mellan lärare och elev har utvecklats positivt kan den stärkas ytterligare och bli mer likvärdig. Elevers rätt till studiehandledning på modersmål påverkar även möjligheten till inflytande eftersom vägen går genom förståelse. Ett övergripande arbete på huvudmannanivå pågår för att tilldelning och resursfördelning ska utgå i än högre grad utifrån behov och inte utifrån tradition. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Elevernas inflytande har stärkts men utvecklingen behöver fortsätta. 5.1.1.6 Normer, värden på Gymnasiesärskolan/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Eleverna är trygga i skolan och med sina lärare och känner tilltro sin förmåga i hög grad. En stadig positiv trend går att utläsa. Att som elev i gymnasiesärskolan bli medveten om och förstå vårt samhälles demokratiska värderingar är en utmaning. Lärmiljö och material är i hög grad anpassat till elevernas förutsättningar och behov, särskilt för elever som går individuellt program. Relationer betonas som extra viktiga och kompenserar när inte kommunikationen eller andra förmågor räcker till. Det finns ett upparbetat överskolningsarbete som innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om behov finns. Det skapar trygghet och samsyn mellan personalgrupperna. Både nationellt och individuellt program i gymnasiesärskolan har hög måluppfyllelse inom målområdet och personalen är kompetent och rutinerad. Personal vid individuellt program har även deltagit i Skolverkets olika implementeringsstöd och utvecklingsarbeten under de senaste åren vilket visar på hög kompetens och professionalism inom kåren. 46

Vid analys framkommer att gymnasiesärskolan har och erbjuder en trygg miljö för lärande. Personalen är rutinerad, kompetent och medveten om vikten av relationsskapande. Relationer betonas i alla sammanhang som en viktig komplettering till kommunikation och förståelse. En upparbetad samverkan bidrar till samsyn mellan grundsär och gymnasiesärskolan. Detta bidrar till trygghet, goda relationer och bemötande på individuell nivå. För nyanlända elever som tillhör gymnasiesärskolans personkrets kan språket vara ett hinder i kartläggningsprocessen som gör att elevens behov inte uppmärksammas fullt ut. Det finns inga rapporterade kränkningar inom gymnasiesärskolan. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Förtydligad struktur för kartläggning av nyanlända elever, som eventuellt kan bli aktuella för ett mottagande inom gymnasiesärskolan, är ännu inte upparbetad. Ansvar och Inflytande på Gymnasiesärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att få delta i demokratiska sammanhang och få erfara att ta ansvar är viktigt i förberedelsen för ett framtida vardagsliv och ansvaret ökar med elevernas ålder. Gymnasiesärskolan arbetar med det formella inflytandet i olika råd och här är rutiner och kontinuitet oerhört viktigt för att bidra till trygghet i mötesvanan. Hur det informella inflytandet upplevs av eleverna efterfrågas via enkäter som visar att eleverna känner delaktighet och inflytande. Kommunen har de senaste åren satsat på att ge stöd till personal som vill kompetensutveckla sig för att bli speciallärare, vilket krävs för undervisning inom särskolan from 2021. Inom individuellt program framkommer att personalen arbetar aktivt med att öka tillit och förtroende mellan elever och lärare. Syftet är att lära känna varje elev så väl att feedback och återkoppling kan läggas på exakt rätt utvecklingsnivå och därmed bekräfta eleven och bidra till utveckling. En av pedagogerna uttrycker det som att När kommunikationen, förståelsen eller känslorna brister så måste relationen bära. Då gäller det att känna av elevens dagsform. Material och miljö anpassas i hög grad och på gymnasiesärskolans individuella program finns undervisningsrum med olika syften och utformning för att kunna möta elevernas olika behov. Lokalerna används maximalt i undervisningssyfte och ytorna skapar förutsättning för individualisering och lärande. Det strukturerade arbetet med att träna eleverna att ta ansvar och öka sitt inflytande liknar det som sker i ordinarie gymnasieskola men utgår från elevens individuella behov i större utsträckning. På Gymnasiesärskolans nationella program kan fler elever bli delaktiga i elevkårens arbete. Det informella inflytandet mäts via elevenkäter och visar på en positiv upplevelse ur ett elevperspektiv. Att förstå hur man som elev kan vara delaktig och påverka innehållet i undervisningen och sin egen kunskapsutveckling bidrar till inflytande. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: 47

Kommunens ungdomsstrateg har inte använts av särskolan. Nätverksträffar för gymnasiesärskolans personalgrupp har uppfattats positivt. 5.2 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på verksamheternas och chefernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Huvudmannen gör en samlad bedömning utifrån ett helhetsperspektiv och syftet är att genom analyserna få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Det förebyggande arbetet mot kränkning och diskriminering kan förbättras liksom barn/elevers möjlighet till inflytande. Bedömningen skiljer mellan skolformernas verksamheter men det bedöms ändå att kommunen till stor del uppfyller de krav som förväntas. Det nationella läroplansområdet Ansvar och Inflytande redovisas under samma kommunala mål och här är bedömningen något lägre. Mindre god måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse God måluppfyllelse GOD Mycket god måluppfyllelse 5.3 Åtgärder för framtiden ORGANISATION /LÄRMILJÖ: Skapa förutsättningar som erbjuder flexibla och tydliga lärmiljöer med medvetet valt material vilket ger möjlighet till inflytande i verksamheten för barn oavsett ålder. Fler lokaler krävs för att kunna minska barn- och elevgruppernas storlek. Beslut om ny skolorganisation är taget men i dagsläget behöver skolmiljön anpassas till elevantalet i högre grad. Skolorna är trånga. Utemiljön på skolor för senare år behöver stimulera till rastaktiviteter och rörelse i högre grad. Vid renovering och nybyggnation behöver hänsyn tas till förutsättningar för trygga miljöer och skolor. Hygienrutiner och matsalssituationer bör ses över kontinuerligt och omedelbart för att förebygga elevers negativa upplevelse av skolmiljön. Arbetsmiljöarbetet kan med fördel redovisas mot nämnd årligen inom ordinarie SKA-arbete för att stärka det förebyggande och främjande arbetet. Huvudmannen behöver skapa förutsättningar för samråd med vårdnadshavare inför ny skolorganisation på samma sätt som i grundskolan. Syftet är att kommunicera förskolans uppdrag och utveckling. Vårdnadshavare behöver vara mer delaktiga även i likabehandlingsarbetet. Ökad samverkan med grundskolans och fritidshemmens personal krävs liksom rimliga och likvärdiga tidsförutsättningar för olika professioner och personalgrupper beroende på uppdraget. Likvärdiga former för formellt inflytande, kontinuitet och systematik inom området kan stärkas genom tex. gemensam agenda och gemensamma områden i årsplaner. Att digitalisera olika forum och elevråd kan vara en möjlighet att öppna upp och göra möten tillgängliga för fler att ta del av i efterhand. Elevernas delaktighet behöver stärkas i olika kartläggningsarbeten och inför beslut som rör deras vardag. Kommunens ungdomsstrateg har använts på skolenheter för att sprida och skapa likvärdighet i kunskap och metodutveckling inom området. Arbetet behöver fortsätta 48

och huvudmannen behöver säkra att även yngre elever får likvärdig vägledning. Förvaltningens kan vara förebild genom att efterfråga elevers synpunkter och inbjuda elever till dialog inför nämndbeslut som rör deras vardag. MÅLUPPFYLLELSE: Ansvarsfördelningen för förskolans uppdrag behöver synliggöras och eventuellt omfördelas mellan olika professioner. Medvetenheten om alla barns rätt att utveckla sitt modersmål behöver höjas. Likvärdiga förutsättningar för modersmålsstödjare behöver prioriteras. I samband med skolorganisationsöversynen är arbetet med förhållningssätt, samsyn, flexibilitet och samverkan extra viktigt. Alla elever ska ha rätt att känna sig trygga och trivas. Studiehandledning behöver tillföras för vissa språkgrupper. Förstärkning för att trygga arbetsmiljön har krävts på några skolor och bör fortsätta. Nytt mobilt team inom SPC ska arbeta direkt mot respektive skolenhet, stärka handledningsstödet och kompetensförstärka kollegialt samt bidra till likvärdighet. Huvudmannen behöver säkerställa att elever får information och kunskap om på vilka sätt och i vilka sammanhang möjlighet till inflytande finns. Studiehandledning på modersmålet krävs för allas möjlighet till delaktighet och förståelse. Förutsättningarna för studiehandledning och modersmålundervisning är viktiga parametrar för att alla ska känna att de kan delta i och påverka sin vardag och framtid. Arbetet pågår med att fördela resurserna i än högre grad utifrån behov än utifrån tradition. Huvudmannen behöver säkra att även yngre elever inom grundsärskolan får en likvärdig vägledning inför studier och arbetsliv. En ny VISA-plan ska förankras under våren 2018. Den elevenkät som genomförs årligen måste särskilja resultat mellan olika skolformer. Genom att integrera Fritidspersonal i elevhälsans förebyggande arbete kan elevers måluppfyllelse stärkas. De icke kognitiva förmågorna tränas i hög utsträckning på fritids. REKRYTERING: När andelen behörig personal krymper behövs tydlig introduktion och fortbildning. Fortsatt utveckling behövs för att alla ska omfattas av samma demokratiska värderingar. Kompetensförsörjning är ett överhängande utvecklingsområde även om Falköpings utvecklingsarbete har börjat locka tillbaka utflyttade förskollärare och kommunen har fått ett gott renommé i Skaraborg. Samordning och utveckling av introduktion av nyanställda medarbetare kan utvecklas och med fördel innehålla fler utbildningsinsatser över en längre period. En översyn av anställningsförhållande för fritidshemspersonal behöver göras. KOMPETENSUTVECKLING: Tid för gemensam reflektion och samsyn behöver ökas både för pedagoger som får ta ett allt större ansvar och för outbildad personal som behöver fortbildning för att nå samsyn. Kravet på ökad digitalisering påverkar innehållet i kompetensutvecklingen starkt. Pluttra, programmering och digitalisering kommer att vara grundläggande i många insatser. Handledning, stöd och utbildning i ICDP fortsätter och ska ske utifrån behov. Tiden utanför barngruppsarbetet behöver även fördelas utifrån profession. Kollegialt lärande bör användas för att sprida goda exempel om aktivt lärarstöd. Omtag behövs för att skapa samsyn runt dokumentation av elevers kunskapsutveckling i Unikum i syfte att öka elevers förståelse och delaktighet i sitt eget lärande. Huvudmannen behöver stödja verksamheterna i att: skapa fungerande rutiner för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling utifrån ny lagstiftning 49

kräva att alla anmälningar matas in i ciceron uppdatera och förbättra huvudmannens uppföljning och kategorisering av anmälningar för kränkande behandling och diskriminering i ciceron. Ett förslag kan vara att kategorisera anmälningarna redan i anmälningsförfarandet. Föreläsning av Anna Gustafsson, via Göteborgs Universitet, önskas av rektorsgruppen. Eventuellt påbörja ett pedagogiskt handledarskap för att stödja den pedagogiska utvecklingen mot högre likvärdighet mellan fritidshemmen inom kommunen. Huvudmannen måste samordna insatser mot nätmobbing och ta fram rutiner som säkrar ett likvärdigt agerande. Nätverksträffarna för olika skolformer inom och mellan kommuner behöver fortsätta. BUDGET: Förskolans budget behöver förstärkas. Resursfördelningen behöver göras utifrån fler parametrar än tidigare. Personalens behörighet, barngruppens storlek, socioekonomiska variationer m.m. behöver beaktas för alla skolformer. Planeringstid för förskolans personal behöver ses över och differentieras mellan olika personalkategorier. Under året har nämnden ansökt om medel från kommunens schablonersättningspott från migrationsverket för att tillsätta extra stöd i form av resurstjänster när enskilda skolor hamnat i svåra konflikt- och värdegrundssituationer. Det vore önskvärt med en större tilldelning till nämnden så att en flexibel pott inom ramen för ordinarie budget kan finnas för att kunna omfördela resurser mellan verksamheter då specifika behov uppstår. 6. Uppföljning och analys av mål 2 Ett attraktivare Falköping Delmål finns inte för Barn- och utbildningsnämnden men nämnden väljer att redovisa musikskolans verksamhet under det övergripande målet för ett attraktivare Falköping. Nämnden bidrar även genom att fokusera på en god kvalitet i övrig verksamhet. På så sätt lockar vi både arbetskraft och invånare till vår kommun. 6.1 Musikskolan Genom utbildning och kollegialt lärande har pedagogerna på musikskolan uppmuntrats till att pröva nya undervisningsformer och nya ensemblekonstellationer. Musikskolans måluppfyllelse visar att verksamheten nu når ut till fler barn och elever än tidigare eftersom musikskolan deltar i flera samverkansprojekt med förskolor, grundskolor, fritids och gymnasium samt 50

Kultur och Fritid, Kulturbyrån, Aktiv Handel och övriga musik och kulturskolor i länet. Detta syns även i att antalet inskrivna elever ökat jämfört med föregående år. Effekter från förra läsårets åtgärdsförslag visar att Samarbete och samverkan inom kommunen och med externa aktörer har ökat Samarbetet stärker det kollegiala lärandet Musikskolan når fler elever tack vara nya arbetssätt Nedanstående bedömning avser inte musikskolan utan är en helhetsbedömning av nämndens insatser. 6.1 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål Mindre god måluppfyllelse 6.2 Åtgärder för framtiden Godtagbar måluppfyllelse Godtagbar God måluppfyllelse Mycket god måluppfyllelse 7. Uppföljning och analys av mål 3 Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Delmål finns inte för Barn- och utbildningsnämnden. Nämnden bidrar ändå genom att fokusera på en god kvalitet i verksamheten. På så sätt lockar vi både arbetskraft och invånare till vår kommun. 7.1 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål Mindre god måluppfyllelse 7.2 Åtgärder för framtiden Godtagbar måluppfyllelse Godtagbar God måluppfyllelse Mycket god måluppfyllelse 51

8. Uppföljning och analys av mål 4 Kvaliteten inom verksamheten ska öka 8.1 Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse. Kommunikativ indikator 2014 2015 2016 2017 Trend Andel utbildad personal FÖ 71% 55% 50% 48% Andel utbildad personal Fritids 53% 57% 45% 40% Andel utbildad personal Gr 88% 86% 82% 82% Andel utbildad personal Gy 79% 73% 75% 77% 8.2 Delmål: Alla elever når målen Meritvärdet i Gr 195 201 202 207 Betygspoäng Gy 13,4 14,0 14,1 14,6 Rekryteringssituationen har blivit mer ansträngd och svårigheter att anställa behörig personal har ökat för samtliga verksamhetsformer. Behörigheten i förskola och Fritidshem sjunker drastiskt då kommunen inte längre får räkna lokal behörighet i nationell statistik. Svårigheterna synliggörs inte lika tydligt för grund- och gymnasieskola med läget är problematiskt i Falköping liksom i regionen och landet i övrigt. Det ställer stora krav på en liten kommun att kunna locka med annat än lön för att behålla och rekrytera legitimerad och behörig personal i framtiden. Frånsett behörighetsläget har Falköpings utbildningsverksamhet visat på flera olika 52

framgångsfaktorer under året. Övergripande matematikprojekt har bidragit till högre behörighet på gymnasiet, pedagogisk dokumentation och handledning inom förskolan har bidragit till en mer likvärdig förskola. Inom grundskolan har Trivselprogrammet och planering för ökad sambedömning skapat en god grund för förbättring och likvärdighet under året. Kraven på en ökad digitaliseringen skär tvärs genom alla verksamheter och kräver både kunskap och kompetens inom området. Falköping ligger i framkant i metodutveckling inom grundskolans tidigare år och arbetet fortsätter. 8.2.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden Nedan redovisas den övergripande resultatsammanställningen utifrån förskolechefernas och huvudmannens analyser. 8.2.1.1 Utveckling och lärande i Förskolan / Alla barn/elever når målen Under sista läsåret har verksamheten i kommunens förskolor generellt visat en tydlig vilja till progression och en ökad förmåga till likvärdighet både innehållsmässigt och i lärmiljöerna. Utmaningen blir dock större för varje år eftersom behörigheten hos personalen minskar och resurstilldelningen till skolformen fortfarande är mycket låg i förhållande till kommungruppen och riket. De förskolor som inte utvecklas i samma takt synliggörs också tydligare. Här har personalens förutsättningar i behörighet och personaltäthet en avgörande betydelse för ett framgångsrikt arbete. Arbetsbördan för gruppen förskollärare har blivit tyngre eftersom de minskar i andel. Måluppfyllelsen är ändå positiv avseende utveckling och lärande och oftast uppfyller kommunens förskolor de krav som ställs om att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande. Lärandet har fått ett större utrymme och i samband med olika kompetensutvecklingsinsatser har förståelsen för lärmiljöns påverkan ökat märkbart hos pedagoggruppen. Fortfarande behöver vissa av kommunens förskolor ge lärandet ett större utrymme för att förskolan ska kunna uppnå de förtydliganden och mål som läroplanen ställer. Arbetssätt, undervisningsinnehåll och metodutveckling skiljer fortfarande mellan kommunens förskolor och ibland även mellan avdelningar. På vissa förskolor finns en högre medvetenhet om vikten av att skapa förutsättningar för och ta tillvara barns intresse och behov, det påverkar i sin tur undervisningsinnehåll och val av arbetsmetoder i mycket hög grad. Andelen flerspråkiga barn är hög vilket utmanar lärandeprocesserna och ställer höga krav på språkutvecklande arbetssätt. Prioritering av språkutvecklande arbetssätt har gett effekt men en högre andel av de övergripande resurser som finns tillgängliga i form av modersmålsstödjare behöver tilldelas förskolan utifrån deras olika behov och inte av tradition. Det framkommer att barnens lärmiljöer såväl inomhus som utomhus skiljer sig stort mellan förskolorna i kommunen vilket påverkar barns möjlighet att få inflytande över och möjlighet att utveckla sina intressen och behov. Det framkommer att lärmiljöerna i hög grad även påverkar barns samspel och ordflöde. Trots att det blir allt svårare att rekrytera behörig personal till kommunens förskolor lockar Falköpings förskolors utvecklingsarbete nya sökanden men den låga resurstilldelningen gör inte kommunen attraktiv. 53

Alltfler förskolor arbetar systematiskt med pedagogisk dokumentation och synliggör på ett bra sätt barns lärande och utveckling. Ett utvecklingsarbete pågår inom området systematiskt kvalitetsarbete och för att i högre grad nyttja verktyget Pluttra för att på ett bättre sätt motsvara det gemensamma kommunikations- och dokumentationsverktyg som kommunens förskolor behöver. Tillgången till specialpedagogisk kompetens har säkrats då specialpedagogiskt centrum utökat med en verksamhetsledare för Barnhälsa. Satsningen upplevs mycket positivt bland förskolecheferna som känner ett stort stöd i professionen. Ytterligare resurser behöver tillskjutas avseende behov av modersmålsstöd och kompensatoriskt stöd. De handledare som påbörjat arbetet inom förskolan verkar redan ge effekt och minskar trycket på SPC:s personal. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas. Medel utifrån socioekonomiska faktorer har inte tilldelats förskolans verksamhetsområde i högre omfattning trots att det lyftes som åtgärd föregående år. I samband med påbörjad översyn av elevhälsan har en verksamhetsledare/specialpedagog för Barnhälsa rekryterats. Förskolecheferna arbetar i högre grad mer likvärdigt, utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som en effekt av styrning i ny skolformsindelning. Det omfattande kompetensutvecklingspaketet med pedagogisk dokumentation, matematik och IKT i fokus har bidragit till höjd medvetenhet, breddad och fördjupad kompetens hos personalgruppen. Det språkutvecklande arbetssättet har fortsatt prioriterats och stärkts men resurser i form av modersmålstödjare har inte ökat. Lärmiljöerna har utvecklats positivt och är mer likvärdiga oavsett för förskola. 8.2.1.2 Kunskapsutveckling i Grundskolan / Alla barn/elever når målen Måluppfyllelsen för kommunens grundskoleelever visar 2017 på ett trendbrott och både meritvärdet och behörighet visar en positiv progression och närmar sig sakta både kommungruppens och rikets resultat igen. Efter år av negativ resultatutveckling har kommunens insatser och åtgärder börjat ge effekt samtidigt som andelen nyanlända elever inte längre ökar. Ännu uppfyller dock inte kommunens grundskolor målen för de kunskaper som varje elev ska utveckla och resultaten skiljer stort mellan kommunens grundskolor och klassrum både avseende nationella prov och betygsresultat. De yngsta elevernas läsförmåga visar positiva resultat i årets mätningar. Flera insatser under föregående läsår har resulterat i god måluppfyllelse. Matematik är fortfarande det ämne där flest elever har svårast att nå kunskapskraven men matematiksatsningar i kompetensutveckling via matematikprojektet, utökad undervisningstid i form av lovskola och Ållematte samt satsningar i hela utbildnings- 54

kedjan har visat ge en bra effekt på måluppfyllelse och behörighet. Positiva resultat syns inom alla stadier. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas. Elevhälsans förebyggande insatser och det kompensatoriska stödet fungerar på olika sätt och behöver utvecklas så att alla delar i helheten känner att de bidrar till elevernas måluppfyllelse. Medvetenheten om att kommunens förutsättningar i hög grad påverkar elevers måluppfyllelse har ökat på alla nivåer och påverkar nuvarande omorganisationsöversyn på ett positivt sätt och i hög grad. Samordning av insatser avseende modersmålsundervisning och studiehandledning är påbörjade men behöver fortsatt utvecklas. Ledarskapet för Fritidshemmen ligger nu under rektors ansvar och biträdande rektorer finns inte kvar. Riktade insatser för likvärdig läs- och skrivundervisning har gett effekt och bidragit till ökad måluppfyllelse. Riktade insatser i bla matematik har gett god effekt på måluppfyllelsen och även motivation för fortsatt arbete. Budget fördelas fortfarande endast i mindre omfattning utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att skapa samsyn i uppföljningsarbetet har en tidsplan tagits fram för när och av vem olika kunskapsresultat följs upp. Planen för nuvarande läsår presenteras på nästa sida. 55

Tidsplan Grundskola för kunskapsuppföljning och analys av läsårets resultat 2017/2018 Område: VAD? NÄR? VEM? Bedömningsstöd i åk 1 Bedömningsstöd åk 1+2sv Nationell uppföljning Juni 2018 Ansvarig lärare alt specped/lärare Bedömningsstöd åk 1+2ma Nationell uppföljning Juni 2018 Ansvarig lärare alt specped/lärare Registrering och uppföljning nationella prov NP-resultat åk 3, 6 och 9 NP-resultat åk 3, 6 och 9 Registrering av resultaten i Dexter Central sammanställning IST-analys Snarast och senast 31 maj 2018 Senast 13 juni 2018 NP-resultat åk 3, 6 och 9 Analys av NP-resultaten Senast 30 augusti 2018 Kontinuerlig dokumentation av elevens kunskaper (åk 1-9) Unikum-Bedömning (flaggning) mot kunskapskrav i Lgr 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskapskrav i Lgr 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskapskrav i Lgr 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskapskrav i Lgr 11 (åk 1-9) Lägga in nya Fsk-elever i Unikum Betygsstatistik Betygsstatistik Kunskapsuppföljning i samtliga ämnen Alla elevers kunskaper i samtliga ämnen dokumenteras i kunskapskravtabeller Alla elever ska bedömas i samtliga ämnen eleven har undervisning i Statistik sammanställs (tas fram) på skolnivå. Analys av statistik från Unikum på elev-, klass-, ämne- och skolnivå Statistik sammanställs (tas fram) på kommunnivå. Ansvarig Lärare Bu-förvaltning Respektive rektor Rektor och lärare Kontinuerligt Undervisande lärare i åk 1-9 19 dec 2017 och 13 juni 2018 20 dec 2017 och 15 juni 2018 Senast 15 januari och 1 sep 2018 21 dec 2017 och 15 juni 2018 Undervisande lärare i åk 1-9 Rektor och lärare Rektor och lärare Utvecklingsstrateg Skicka till Unikum v. 26 2018 LUA-ansvarig Registrering och uppföljning betyg Betygen sammanställs av respektive skola. Betygen sammanställs centralt första terminsdag januari och 13 juni 2018 via IST-analys 15 juni 2018 via ISTanalys Samlad analys och inrapportering Rektor/ skolassistent BU-Förvaltning Kunskapsuppföljning Resultaten analyseras Enligt rektors tidsplan Rektor skolvis Kunskapsuppföljning Resultat redovisas i nämnd september Rektor 56

8.3 Utbildningsresultat i Grundskolan / Alla barn/elever når målen Måluppfyllelse i årskurs 1-5 Elevers måluppfyllelse under de första skolåren redovisas i varje elevs skriftliga individuella utvecklingsplan. Dessa dokumenteras i ett webbverktyg, Unikum, där såväl elevers som skolors och kommunens måluppfyllelse kan avläsas. Andelen elever som prognostiseras att nå kunskapskraven i svenska, matematik och engelska under år 1-5 ligger relativt stabilt mellan åren men skiljer mellan skolor och ämnen. Ämnet svenska som andra språk skiljer sig från övriga ämnen avseende måluppfyllelse och progression. Varje skola analyserar sina resultat för att kunna göra rätt anpassningar och åtgärder. Diagram: Elevers mpåluppfyllelse i årskurs 1-5 i sv, sva, ma och eng. 57

De nationella proven i matematik i årskurs 3 visar att vissa delprov är betydligt svårare att nå godkänt i för eleverna. Proven visar inte enbart elevernas måluppfyllelse utan är också ett viktigt underlag för förbättringsarbete inom matematikundervisningen i kommunen. Nedan visas variationen av måluppfyllelse mellan skolorna för elever som klarat alla delprov vid nationella prov i årskurs 3. Det är tydligt att variationen och spridningen är större i matematik än i svenska. Resultatet måste användas för att ändra innehållet i undervisingen och kan på så sätt få stor effekt om det analyseras och tas till vara på rätt sätt av berörd personal. Diagram: Andel lever som klarade alla delprov vid NP i ma i årskurs 3 2017. Diagram: Andel lever som klarade alla delprov vid NP i sv i årskurs 3 2017. 58

Måluppfyllelse i årskurs 6-9 Vid analys av måluppfyllelsen i år 6 framgår att elevers kunskapsutveckling liksom betyget ofta har en positiv progressionsriktning i årskurs 6 i förhållande till föregående årskursers bedömningar. Andelen elever som klarar kunskapskraven och som når de högre betygsstegen skiljer mellan olika ämnen. Måluppfyllelsen i svenska och engelska är högre än i ämnet matematik. Det är viktigt att ta hänsyn till att flertalet elever med rätt att läsa enligt kursplanen för svenska som andra språk nyttjar det och därmed blir inte jämförelsen mellan ämnen helt jämförbar. Avseende svenska som andraspråk syns en låg måluppfyllelse. Här måste åtgärder sättas in för att möjliggöra en bättre måluppfyllelse för elevgruppen. Av lärarna som undervisar i svenska som andra språk har 2017 knappt 30 % legitimation och behörighet för årskursen i ämnet. Här synliggörs en skillnad mot gymnasieskolans lärargrupp. Generellt har elever under många år haft en låg måluppfyllelse i ämnet matematik i Falköping men även i riket som helhet. Ett fåtal elever når de hösta betygssteget och alltför många når inte kunskapskraven. Kompetensutvecklingsinsatser och studiecirklar har genomförts på alla skolor under ett flertal år. Flera forsknings-studier i Learning Studie har genomförts med hjälp av matematikbidrags-satsningen 2009-2012. Under 2013/2014 har all undervisande lärarpersonal genomgått mattelyftet och varit delaktiga i kollegialt lärande. Under 2016 har ett matematikprojekt startats från förskola till gymnasieskola för att skapa samsyn och ge kraft ut i organisationen. Äntligen syns tydliga förbättringar avseende måluppfyllelsen och betydligt fler elever blev godkända till gymnasiet efter deltagande i extra matematikundervisning och lovskola 2016/2017. Satsningarna fortsätter nu med ökad intensitet. 17 ämnen ger meritvärde Elever som avslutade grundskolan våren 2015 och 2016 fick betyg i moderna språk som ett 17:e betyg i meritvärdet. Maxvärdet för meritvärdet blev då 340 poäng istället för som tidigare 320 poäng. I och med att beräkningen av meritvärdet har förändrats så kommer resultaten att inte bli helt jämförbara över längre tid. Detta har markerats i kommande diagram. Meritvärdet för år 9 i Falköping har äntligen vänt och en positiv trend visas men skillnaden mellan könen ökar vilket synliggörs i diagrammen nedan. 59

Diagram: Genomsnittligt meritvärde över tid för Falköping. Diagram: Genomsnittligt meritvärde per skola åk 9 2017 60

Diagram: Genomsnittligt meritvärde per skola och kön för elever i Falköping 2017. Behörighet till nationellt program Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har också ökat rejält det sista året och den tidigare så negativa bilden ser betydligt bättre ut. Samtidigt visar rikets resultat på en fortsatt negativ trend vilket innebär att skillnaderna i måluppfyllelse minskar och Falköping närmar sig rikets och kommungruppens resultat. Diagram: Andel obehöriga elever över tid 61

Vid jämförelser framkommer fortfarande att andelen elever som blir behöriga till nationellt program skiljer stort utifrån elevers bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. Här har skolan ett kompensatoriskt uppdrag att utveckla och de åtgärder som hittills vidtagits har inte varit tillräckliga. Rutiner och strukturer som synliggör det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet behöver prioriteras. Meritvärdet visar en positiv tendens även om det skiljer stort mellan könen och mellan gruppen elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning och gruppen elever med föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. Detta är inte unikt för Falköping utan dessa parametrar är de som Skolverket framhåller som tydligaste orsaker till skillnaderna. Nedan visas olika bilder av meritvärdesutvecklingen och behörigheten i Falköping över tid. Vid analys framkommer att en stor andel av de elever som inte var behöriga till nationellt program är den grupp elever som är nyanlända och har minst tid i svensk skola. Flertalet av dessa har varit kort tid Sverige. Det finns tydliga samband mellan tid i Sverige och behörighet. Här har Falköping en utmaning i att kunna skapa förutsättningar för alla att nå kunskapskraven. Det är av högsta vikt att skapa tilltro och bidra till höga förväntningar på alla nivåer. Nedan visas andelen obehöriga elever per skola. Diagram: Andel obehöriga elever per skola i årskurs 9 2017. Vid granskning av betygen framkommer att matematik fortfarande är det ämne som högst andel elever har svårt att nå kunskapskraven i även i årskurs 9. Falköping visar på en låg måluppfyllelse i betygsstatistiken även om resultatet har vänt och fler elever har fått det stöd de behöver för att nå kunskapskraven i matematik via extra undervisning och lovskola. Nedan 62

i diagram 10 presenteras ett diagram för att tydliggöra hur många av de obehöriga eleverna som saknade betyg i de tre ämnen som alltid krävs för behörighet, matematik, svenska och engelska. Vid slutbetyget hade antalet elever som endast saknade betyg i matematik minskat rejält jämfört med vid höstterminsbetyget. Minskningen från 27 till 14 elever beror till stor del på den extra undervisningstid som erbjudits via lovskola och Ållematte, undervisning efter ordinarie skoltid. Ytterligare 4 elever nådde behörighet efter prövning i juni 2017 vilket höjde behörigheten ytterligare i kommunen. Diagrammet nedan visar resultatet innan prövning. Diagram: Antal obehöriga elever i årskurs 9 fördelat per ämne/ämnesgrupp. 63

8.2.1.3 Kunskapsutveckling på Fritidshemmen / Alla barn/elever når målen Kommunens fritidshem visar på en varierad och skiftande måluppfyllelse och alla fritidshems progression och måluppfyllelse redovisas inte separat. Några rektorer har valt att samredovisa med grundskolan. Verksamheten behöver fortsatt lyftas och prioriteras för att i förlängningen kunna locka behörig personal med ambition att utveckla verksamheten. Elevhälsans förebyggande insatser och det kompensatoriska stödet fungerar på olika sätt och behöver utvecklas så att alla delar i helheten får ta del av insatserna, även fritidshemmen. Rektor lyfter ofta det goda arbete som sker inom normer och värden samt ansvar och inflytande när fritidshemmens måluppfyllelse redovisas men de nya förtydligade målen behöver i högre grad fokuseras och ligga till grund för bedömningen under området kunskapsutveckling/utveckling och lärande. Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas. Ledarskapet för Fritidshemmen ligger nu under rektors ansvar vilket möjliggör en tydligare styrkedja. Ännu har inte alla rektorer tillräckligt med erfarenhet av fritidshemsverksamheten. Samverkan mellan skolans och fritidshemmens personal har inte prioriterats i tillräckligt hög grad och behöver fortfarande öka. Helheten behöver beaktas i större utsträckning när skolans utvecklingsbehov diskuteras och fritidspersonalens möjlighet att medverka i skolans utvecklingsarbete är på flera skolor inte tillräcklig. Budget fördelas inte i högre grad än tidigare utifrån ett socioekonomiskt perspektiv 8.2.1.4 Kunskapsutveckling på Grundsärskolan / Alla barn/elever når målen Generellt har särskolan en god progression och utveckling av verksamhetens innehåll och elevernas möjligheter. Inom Grundsärskolans inriktning träning finns ett upparbetat överskolningsarbete som innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om behov finns. Det skapar trygghet och samsyn mellan personalgrupperna. Rutinerna skulle gynna fler elever inom särskolan. Behörigheten inom särskolan har säkrats genom stöd från huvudmannen för de lärare som valt att läsa speciallärarutbildning för behörighet inom särskolan. Grundsärskolans verksamhet är fördelad mellan två grundskolor vilket är bra ur integrationssynpunkt åldersmässigt för eleverna men försvårar möjligheten till samsyn inom skolformen. Inom inriktning träning i grundsärskolan finns en grupp elever som växer ur verksamheten åldersmässig och som behöver utmanas i högre grad. De eleverna längtar efter att tillhöra övriga skolformer. Under 2017 har inte huvudmannen följt upp de enskilda elevernas kunskapsresultat vilket påpekades av Skolinspektionen. En uppföljningsplan har arbetats fram för att tydliggöra uppdraget inför nästa år. 64

Nedan visas antal elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 6-9 i grundsärskolan vid termins- och slutbetyg i juni 2017. Diagram: Antal elever i Grundsärskolan som klarar alla kunskapskrav Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas. Lärarnas bedömning av elevers måluppfyllelse har säkrats och blivit mer likvärdig tack vare en framtagen gemensam struktur. Rutiner kring uppföljning av bedömning och organisation runt elever som har behov av att läsa utifrån olika kursplaner, har förändrats i syfte att möta elevens förutsättningar. Samarbetet mellan skolformerna (grundsärskola/grundskola och gymnasiesärskola/gymnasieskola) har inte ökat i den omfattning som önskas utan behöver fortsätta. 65

Tidsplan Grundsärskola för kunskapsuppföljning och analys av läsårets resultat 2017/2018 Område: VAD? NÄR? VEM? Bedömningsstöd i åk 1 Bedömningsstöd åk 1+2sv Nationell uppföljning Juni 2018 Ansvarig lärare alt specped/lärare Bedömningsstöd åk 1+2ma Nationell uppföljning Juni 2018 Ansvarig lärare alt specped/lärare Registrering och uppföljning nationella prov för berörda enstaka elever NP-resultat åk 3, 6 och 9 NP-resultat åk 3, 6 och 9 Registrering av resultaten i Dexter Central sammanställning IST-analys Snarast och senast 31 maj 2018 Senast 13 juni 2018 NP-resultat åk 3, 6 och 9 Analys av NP-resultaten Senast 30 augusti 2018 Kunskapsuppföljning i samtliga ämnen Kontinuerlig dokumentation av elevens kunskaper (åk 1-9) Unikum-Bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgrs 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgrs 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgrs 11 (åk 1-9) Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgrs 11 (åk 1-9) Lägga in nya elever i Unikum Betygsstatistik Betygsstatistik Kunskapsuppföljning Kunskapsuppföljning Alla elevers kunskaper i samtliga ämnen/ämnesområden dokumenteras i kunskapskravtabeller Alla elever ska bedömas i samtliga ämnen/ämnesområden eleven har undervisning i Statistik sammanställs (tas fram) på skolnivå. Analys av statistik från Unikum på elev-, klass-, ämne- och skolnivå Statistik sammanställs (tas fram) på kommunnivå. Ansvarig Lärare Bu-förvaltning Respektive rektor Rektor och lärare Kontinuerligt Undervisande lärare i åk 1-9 19 dec 2017 och 13 juni 2018 20 dec 2017 och 15 juni 2018 Senast 15 januari och 1 sep 2018 21 dec 2017 och 15 juni 2018 Undervisande lärare i åk 1-9 Rektor och lärare Rektor och lärare Utvecklingsstrateg Skicka till Unikum v. 26 2018 LUA-ansvarig skolvis Resultat redovisas i nämnd Registrering och uppföljning betyg Betygen sammanställs första terminsdag av respektive skola. januari och 13 juni 2018 via IST-analys Betygen sammanställs 15 juni 2018 via centralt IST-analys Samlad analys och inrapportering Resultaten analyseras Enligt rektors tidsplan september Rektor/ skolassistent BU-Förvaltning Rektor Rektor Fördjupad pedagogisk utredning Elever årskurs 5 Gr-sär Vecka 8 2018 Rektor Elever årskurs 9 Gr-sär Vecka 8 2018 Rektor Elever årskurs 2 Gy-sär Vecka 8 2018 Rektor 66

8.2.1.5 Kunskapsutveckling på Gymnasieskolan / Alla barn/elever når målen Falköpings gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, har de senaste åren sammantaget visat på en stabil måluppfyllelse avseende betygspoäng för elever på nationellt program. Andelen elever som når gymnasieexamen visar på progression mellan åren men är något lägre än snittet för riket som ligger runt 90 %. Variation i såväl förutsättningar som progression finns mellan de olika enheterna och mellan programmen. Betygspoängen visar de senaste åren en tydligare progression för elever på yrkesprogram jämfört med elever på studieförberedande program. Elevhälsans förebyggande arbete och betydelsen av trivsel och trygghet betonas av flera rektorer som oerhört viktiga för elevernas måluppfyllelse. Elevens rätt till stöd avseende skolans kompensatoriska uppdrag behöver fortsatt utvecklas vilket också påtalas i gymnasierektorernas analyser. En utbildningsinsats tillsammans med SPSM i syfte att stärka elevhälsans förebyggande arbete, har upplevts som framgångsrik under läsåret men arbetet behöver fortsatt prioriteras. Andelen elever på Introduktionsprogrammen är hög och inom denna urvalsgrupp finns en hög andel elever som har stora utmaningar för att nå gymnasiebehörighet. Arbetet med att främja närvaro är prioriterat och en positiv trend kan utläsas. Matematikämnet är ett förvaltningsövergripande prioriterat ämne för kompetensutvecklingsinsatser pga. en låg måluppfyllelse genom hela utbildningskedjan. Gymnasiet har arbetat med kompensatoriskt stöd för eleverna genom att erbjuda utökat resursstöd i studieverkstaden, ökad undervisningstid på flera av matematikkurserna samt genom att bedriva räknestuga. Detta har höjt måluppfyllelsen i ämnet vilket tyder på att resursökningen givit effekt. Möjligheten till modersmålsundervisning och studiehandledning skiljer mellan olika språk. Kommunens samordning av insatser har påbörjats under året och av gymnasieskolans elever har cirka 15 % av eleverna studiehandledning och eller modersmålsundervisning. Formativ bedömning/ bedömning för lärande / samt språkutvecklande arbetssätt har prioriterats i kompetensutvecklingssammanhang de senaste åren. Stor vikt har lagts vid bedömningsfrågor inom ramen för det kollegiala lärandet. Arbetet sker även genom ökad samplanering, sambedömning och gemensamma diskussioner i ämnes- och programarbetslag inom Ållebergsgymnasiet och inom Utbildning Skaraborg. Ledningen för gymnasieskolans olika enheter finns samlad under verksamhetschef på gymnasieskolan vilket också skapar goda förutsättningar för kollegialt lärande och samsyn i det pedagogiska ledarskapet. Rektorerna lyfter att den gemensamma ledningsfilosofin bidrar till sammanhållning. En samlad gymnasieskola underlättar även det kollegiala lärandet och sambedömning mellan lärarkollegor. Trots en ökad mångfald har måluppfyllelsen legat på en konstant god nivå under de senare åren. Vid jämförelse framkommer det att Ållebergsgymnasiet har bättre förutsättningar än kommungruppens gymnasieskolor avseende budget och personaltäthet. Alla skolformer brottas med utmaningar avseende rekrytering men Ållebergsgymnasiet har klarat kompetensförsörjningen bättre än övriga skolformer i kommunen. Gymnasieskolans lärartäthet ligger över såväl kommungruppens som rikets nivå och är delvis en följd av den höga andelen elever på IM-programmen. Att lärartätheten i kommunens gymnasieskola är jämförelsevis hög gynnar tillsammans med övriga goda förutsättningar personalrekrytering. På gymnasiet är det särskilt IM-programmen som volymökat de senaste åren. Resurstillskott, hög personalkompetens och personaltäthet har stärkt undervisningen och måluppfyllelsen där, men fortfarande finns fler utvecklingsområden. Bedömningen av elevers kunskapsutveckling behöver fortsatt fokuseras för att säkra likvärdig och rätt grund för såväl särskilt stöd som bedömning. Kompetensutvecklingsinsatserna i syfte att nå en ökad samsyn har givit god effekt men behöver fortsätta. Flera program har möjlighet att använda sig av 67

motivationshöjande insatser som t.ex. studieresor för att öka elevers måluppfyllelse och motivation. Andelen elever i Sverige som tar gymnasieexamen inom tre år på ett nationellt program har ökat mellan åren 2014 och 2017. Förbättringen syns på både högskoleförberedande program och yrkesprogram enligt Skolverkets nationella statistik över gymnasieskolan. Den nationella trenden är tydlig och om vi jämför med Falköpings resultat syns även här en progression mellan åren i rätt riktning. Nedan visas först ett diagram med genomsnittlig betygspoäng för elever med gymnasieexamen. Resultatet redovisas både som helhet för Ållebergsgymnasiet, ÅG, och fördelat mellan högskoleförberedande och yrkesprogram. Progressionen är tydligast för elever på yrkesprogrammen. I nästa diagram synliggörs andel elever som når gymnasieexamen och högskolebehörighet i ett jämförelseperspektiv mellan åren. Detta diagram redovisar också både helhet och fördelningen mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande program. Här framkommer däremot att progressionen för elever på högskoleförberedande program är bättre. Diagram: Genomsnittligt betygspoäng för elever på Ållebergsgymnasiet i jämförelse över tid. 68

Diagram: Andel elever med gymnasiesexamen som är behöriga till högskola 2017 Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas. Aktiviteter för att stärka programsammanhållningen samt samverkan mellan program har bidragit till höga trivsel- och trygghetsmått. Utökad undervisningstid med bla. räknestuga och ändrat upplägg på gymnasiearbetet har bidragit till att fler elever klarat kunskapskraven. Kompetensutvecklingsinsatser som Läslyftet och fortsatt fokus på Bedömning för Lärande samt satsningarna på elevhälsopersonalens förebyggande arbete har bidragit till att stärka elevernas måluppfyllelse. En stärkt organisation, god arbetsmiljö, lärartäthet och behörig personal har resulterat i att meritvärdet för eleverna på IM programmen har höjts. Gymnasieskolan har säkrat grupptillhörigheten och det sociala sammanhanget för elever med autism för att trygga övergången till gymnasieskolan och tillhörigheten till ett mindre sammanhang. 69