TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv

Relevanta dokument
TRAFIKVERKETS ARKITEKTURPOLICY

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

Byggnadsverk. Underlag till vägplan E18 Enköping - Stockholm Trafikplats Kockbacka. Exempel på omsorgsfull detaljutformning av bropelare.

VGU slänter och räcken

VÄGARKITEKTUR. Belysningsstolpar med kort rak arm.

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.

Förändringar i VGU 2015

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Gestaltningsprogram Väg E22 Hurva Bromölla. Koncept

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda

7 Utformning av belysningsanläggning

10 Gaturummets innehåll

Väg E14 Vik-Frönäset Gång- och cykelväg

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

E4 förbifart Stockholm

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Väg 120, delen Delary Älmhult

ARBETSPLAN GESTALTNINGSPROGRAM Gång- och cykelväg Åbergstorp-Sävast, väg 588

Trafiksäkerhetsinspektioner, förbättring av vägens sidoområde och prioritering av trafiksäkerhetsåtgärder med TARVA

Räcken en underskattad livräddare

Kap 5 MÖBLERING. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun

Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Trafiksäkerhet och estetik i tätortsnära områden

Kävlinge Arlöv, mötesspår vid Stävie

TRAFIKPLATSER. De höga bergskärningarna mellan trafikplatserna Akalla och Häggvik gestaltas med stor omsorg och med arkitektonisk

Väg 80/56 Valbo Handelsområde

Välkommen till FasadAkademin!

Trafikverket Postadress: Borlänge

Ett lysande räcke för gång- och cykelvägar GÅNG- OCH CYKELRÄCKET

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

E22 delen tpl Gastelyckan - tpl Lund Norra (Ideon)

LCC i investeringsprojekt. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Robert Karlsson Trafikverket, Investering Teknik, miljö & markförhandling 30 jan 2018

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Vägar och gators utformning

Bussgata - nulägesbeskrivning. Bussgata, Bollnäs kommun Bussgatans närområde. Björktjära. Björktjäratjärn. Brånan

GESTALTNINGSPROGRAM Vägplan för gång- och cykelväg samt passager vid ny E10, Kiruna Kiruna kommun, Norrbottens län

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

E22 delen tpl Gastelyckan - tpl Lund Norra (Ideon)

S ä k e r h e t. D e s i g n. Trafiksäkerhet och estetik i tätortsnära områden

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

E20 Vårgårda-Mariestad Materialleverans väg- och broräcken

GESTALTNINGSPROGRAM Vägplan för anslutning till ny E10 i området vid Kurravaaravägen, Kiruna Kiruna kommun, Norrbottens län TRV 2015/18813

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

ARKITEKTENS METODIK I DET INDUSTRIELLA TÄNKANDET

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

KRONAN ÖVERGRIPANDE IDÉER. Estetisk skärpa

3 Placering och linjeföring

Totalentreprenader och Vägräcken Räckeskonferens


1 Befintliga förhållanden

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA

Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall. november 2016

Region Väst Erik Lööv, distriktschef

Underlag till nationell arkitekturpolicy nationell arkitekturpolicy 72

3 Placering av samt storlekar på vägmärken

SLÅENDE DESIGN, FROSTAT ELLER KLART GLAS

JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN

Väg 47, gång- och cykelväg, delen Grästorp-Tre Älgar

Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR Teknisk PM geoteknik

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

BAKSIDAN AV PROTOTYPHUSET INTERIÖR OCH SJÖN MÖBLER. Helhetstänket: Möblerna är skäddarskydda för Öppet Hus ÖPPET HUS - 2 PERSPEKTIV AV PROTOTYPHUSET

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER

Riktlinjer för utformning av vägar och gator

Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplantjärnen i Torsång

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

Kontor Helsingborg Egnahemsvägen Mörarp. Kontor Halmstad Lilla Böslid Eldsberga

Tyrolerfesten har äntligen fått en konsertarena i de österrikiska Alperna. Byggnaden i dekonstruktivistisk stil följer landskapets omgivningar.

Vreta Konsult

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Vägar för bättre natur, kulturmiljö och friluftsliv

CE-märkning av räcken och andra skyddsanordningar enligt SS-EN Informationsdagar maj Lund 9 maj Sigtuna 11 maj Göteborg 19 maj Umeå

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

E45 genom Dorotea. - gång- och cykelväg - upprustning av E45. - Förslag på utformning av torget i Dorotea. Informationsmöte

8 Sidoområde. 8.1 Säkerhetszon

Öppet hus 30 augusti. E45, ny sträckning, Vattnäs-Trunna. Foto Länsstyrelsen Dalarna. Foto Länsstyrelsen Dalarna

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Arbetsplan. Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar. Utställelsehandling

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

UTEMILJÖNS PÅVERKAN PÅ BRUKAREN- SÅ SKAPAR DU EN MILJÖ SOM BIDRAR TILL HÖGRE LEVNADSVILLKOR

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS

PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Referat 1 (5) Datum

Kap 7 BELYSNING 7.1 LEDANDE DOKUMENT 7.2 LEDNINGAR 7.3 KABELSKYDD 7.4 FUNDAMENT 7.5 STOLPAR 7.6 ARMATURER 7.7 LJUSKÄLLOR 7.8 DRIFT 7.

GESTALTNINGSPROGRAM Vägutredning väg 940, delen Rösan - Forsbäck. Objektnummer

Gång- och cykelport Kulla vägskäl samt gångoch cykelväg Svinningevägen Samrådshandling

Transkript:

TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv

2 Vad spelar utformning och design av väg- och broräcken för roll?

Trafikverkets arkitekturpolicy Trafikverket ska medverka i samhällsutvecklingen genom att skapa anläggningar och miljöer som är välfungerande, hållbara och vackra. I varje skede från planering till förvaltning ska arbetet utgå från människors behov och insikter om de möjligheter och begränsningar som finns i såväl landsbygd som stadsbygd. Anläggningarna ska präglas av god arkitektur, det vill säga en genomarbetad utformning som samspelar med landskapet och människorna. Trafikverkets arbetssätt ska säkerställa god arkitektur genom att ansvariga har de kunskaper som behövs när det gäller teknik, estetik och människors villkor. 3

Förutsättningar för en god Vägarkitektur Vägen i sitt sammanhang, helhetssyn En väg i staden och en typisk landsväg har helt olika omkringliggande miljöer och måste därför svara upp till helt olika krav såväl vad gäller utformning, anpassning och val av vägutrustning. 4

Väg-/gaturum Vägrummet skiljer sig från andra rum framför allt genom att det inte har några fasta gränser. Formen och storleken på det beror av hur snabbt vi färdas och utseendet växlar i samma takt. Ändå kan vi uppleva det som ett rum; ombonat och smakfullt, rörigt eller intetsägande dess möblering och utrustning har stor betydelse för hur vi uppfattar en väg, både som trafikanter och från omgivningen. (Hela vägen, VV, Publ. 99304) 5

Definitionen av ett vägrum Inre vägrum innebär :Trafikantens närmiljö, vägen och dess slänter samt vägutrustning. Yttre vägrum Innebär: vägens relation och möte med omgivningen. 6

Vägen kan leva sitt eget liv Endast det inre vägrummet och trafikantperspektivet har betydelse Vägen kan samspela med sin Omgivning Det yttre vägrummet och utifrånperspektivet har stor betydelse 7

En bra gestaltning av vägen En medveten utformning som integrerar vägens funktion med huvuddragen i det omgivande landskapet. En övergripande och tydlig struktur i det inre vägrummet. Möter på ett bra sätt omgivningen i det yttre vägrummet. 8

Vägrum - riskmoment Exempel: Fasta sidohinder Höga och branta slänter Broar och undergångar Trafikanter skyddas, exempelvis genom att riskmoment: Avlägsnas Oskadliggörs (t.ex. genom att ändra utformningen av vägens sidoområde) Ersätts med eftergivande konstruktioner Skyddas med vägräcke Inverkar på vägrummets gestaltning 9

Gestaltning räcke - övergripande målsättning Väg/sidoareal/terräng bör i största möjliga grad utformas så att vägräcke kan undvikas. 10

Exempel på utförande utan räcke Flacka slänter - fyllning för att undvika höga och branta slänter Utjämning av fyllning och avrundning av släntfot Grund dikesprofil, eventuellt med underliggande dränering Spränga berg med så jämn yta som möjligt Utöka schaktprofil och lägga upp mjukt formade jordmassor mot bergvägg Avlägsna/flytta riskmoment Flytta väglinjen för att undvika riskmoment Påkörningssäkra bullerskärmar Eftergivande vägutrustning (belysnings- och skyltstolpar m.m.) Ökad bredd på mittremsa mellan mötande körbanor Tillräcklig bredd på areal mellan väg och gång-/cykelväg Etc. 11

12

Gestaltning räcke Räcken är den vägutrustning som normalt finns närmast körbanan. Dess gestaltning, utformning och placering har därför stor betydelse för upplevelsen av hela vägrummet. (VGU 04) 13

Räcken i vägmiljön Trafikantperspektivet Utifrånperspektivet Skala, hastighet och rytm 14

Exempel på räcke som passar in i sin omgivning Exempel på räcke som inte gör det Visuellt hinder Omgivning och trafikantperspektiv 15

16

17

18

19

20

Vad är ett vackert väg- eller broräcke? Ett räcke som uppfyller sin funktion och samtidigt på ett bra sätt är arkitektoniskt anpassat efter sin miljö och omgivning och inte utgör ett visuellt dominerande inslag i vägrummet. Ett räcke i ett öppet jordbrukslandskap har helt andra utformningskrav än ett räcke i en urban miljö, eller ett räcke på en skogsväg. Finish och noggrannhet vid anläggningsskedet är mycket viktigt för helhetsintrycket. Många olika räckestyper skapar en rörig trafikantupplevelse och är krångligt att underhålla. 21

Frågeställningar och funderingar Går det att utforma ett högkapacitetsräcke som inte utgör en visuell barriär och som inte är ett dominerande inslag i vägmiljön? Hur ser räckesbranschen på branschöverskridande produktutformning för att få hela produktfamiljer för vägutrustning? Möjlighet att bryta ut vägutrustning, som en särskild entreprenad som kan späna över flera entreprenadområden? 22