Lokal utbildningsplan för Fritidsledarutbildningen vid Örebro Folkhögskola Antagen: Reviderad: 2012-06-08, 2017-11-13 Örebro Folkhögskolas styrelse 2013-11-27, 2015-02-24, 2017-06-21 Enheten för Fritidsledarutbildningen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 1.1 Fritidsledarens uppgift och yrkesroll... 1 1.2 Utbildningens syfte och inriktning... 1 1.3 Utbildningsbevis... 2 2. Pedagogiskt upplägg... 3 2.1 Lärandemål och kursmål Den kompetente Fritidsledaren... 3 2.2 Progression i lärandet Inifrån och ut... 4 2.3 Kursspår Den röda tråden... 5 2.3.1 Människan... 5 2.3.2 Yrkesrollen... 5 2.3.3 Ledarskap... 5 2.3.4 Verksamhetsförlagt lärande... 6 2.3.5 Forskningsmetodik & Examensarbete... 6 2.4 Reflektion och delaktighet i lärandet... 7 2.4.1 Reflektion i grupp... 7 2.4.2 Egen reflektion... 7 3. Studeranderätt... 8 4. Utbildningens innehåll och omfattning... 9 4.1 Läsårsplanering... 9 4.2 Examinationer och Arbetsformer... 10 4.3 Människan - Kursplaner... 11 4.3.1 Personlig Utveckling... 11 4.3.2 Utvecklingspsykologi... 12 4.3.3 Gruppsykologi... 13 4.3.4 Fritid- och Ungdomskulturer... 14 4.3.5 Socialt arbete... 15 4.3.6 Hälsofrämjande arbete... 16 4.3.7 Personlig utveckling B... 17
4.4 Yrkesrollen Kursplaner 4.4.1 Demokrati och makt... 18 4.4.2 Pedagogik med didaktisk inriktning... 19 4.4.3 Samtalsmetodik och Konflikthantering... 20 4.4.4 Fritidsledarens etik och arbetsliv... 21 4.5 Ledarskap - Kursplaner... 22 4.5.1 Hälsa A... 22 4.5.2 Ledarskap A - inriktning mot barn- och ungdomsidrott... 23 4.5.3 Projektledarutbildning... 24 4.5.4 Friluftspedagogik A... 25 4.5.5 Fritidsmetodik A... 26 4.5.6 Friluftspedagogik B... 27 4.5.7 Hälsa B... 28 4.5.8 Fritidsmetodik B... 29 4.5.9 Ledarskap B... 30 4.6 Verksamhetsförlagt lärande (VFL) - Kursplaner... 31 4.6.1 VFL A... 31 4.6.2 VFL B... 32 4.6.3 VFL C... 33 4.7 Examensarbete - Kursplan... 34
1. INLEDNING Fritidsledarutbildningen är en tvåårig eftergymnasial utbildning (80 veckor) förlagd till folkhögskola. De 22 folkhögskolor som bedriver fritidsledarutbildning samverkar genom samarbetsorganisationen Fritidsledarskolorna och utgör tillsammans svensk fritidsledarutbildning. Fritidsledarskolorna fastställer ramar och styrdokument för utbildningen och samverkar kring information, forskning, kvalitetssäkring, lärarfortbildning och seminarieverksamhet, litteraturproduktion m.m. Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan för fritidsledarutbildning i Sverige ligger till grund för varje enskild folkhögskolas lokala kursplan. Fritidsledarutbildningen vilar på en vetenskaplig grund samtidigt som den tar sin utgångspunkt i deltagarnas egen livsvärld och förkunskaper. Kursområdena bearbetas enligt folkhögskolans tradition genom upplevelse och forskning, gestaltning och analys, praktik och teori. Fritidsledarutbildningen vid Örebro Folkhögskola (ÖF) har inriktningen projektledning samt idrott och hälsa. Huvudman för ÖF är Evangeliska Frikyrkan (EFK). Denna lokala kursplan för fritidsledarutbildningen på ÖF bygger på Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan, folkhögskoleförordningen och ÖFs styrdokument. 1.1 FRITIDSLEDARENS UPPGIFT OCH YRKESROLL Fritidsledare är ett mångfacetterat yrke som har flera viktiga uppgifter i samhället. Fritidsledarens huvudsakliga uppgift är att, med ett hälsofrämjande perspektiv, skapa en meningsfull och positiv fritid för människor och i synnerhet barn och ungdomar. Fritidsledaryrket präglas av att vara brobyggare mellan människor. Genom att skapa, odla och leda goda och trygga relationer kan fritidsledaren stärka varje individs inneboende resurser. Fritidsledarens uppgift är att lyfta fritidens värde för att bidra till att öka människors välbefinnande genom en meningsfull och trygg fritid. Fritidsledarens demokratiska och salutogena ledarskap ska verka för att öka människors delaktighet i samhällsprocesser och som aktiva medborgare. I detta arbete är det av stor vikt att fritidsledaren samverkar med andra samhällsinstitutioner och yrkesgrupper. Det speciella samhällsuppdraget fritidsledaren har är att via fritiden skapa informella lärprocesser och mötesplatser och därigenom stärka människors livssituation. Vägledande för fritidsledaren är att stärka de faktorer som främjar sammanhang, delaktighet och mening. För att kunna bidra till den demokratiska utvecklingen och stärka människor, genom fritiden, behöver fritidsledaren en god utbildning som fokuserar på ett gott ledarskap, kunskaper om hälsofrämjande arbete, projektledning och att vara medveten om sin yrkesroll. Samt att öva förmågan att analysera kultur och samhällsförändringar och dess inverkan på uppväxtvillkor och livskvalitet för barn och ungdomar. 1.2 UTBILDNINGENS SYFTE OCH INRIKTNING ÖF bedriver fritidsledarutbildning för att utbilda och forma goda ledare som kan arbeta inom fritidsledarfältet, i synnerhet mot målgruppen barn och ungdomar. Utbildningen vilar på en kristen värdegrund och syftar till att deltagaren ska få möjlighet att utveckla en humanistisk människosyn. 1
Fritidsledarutbildningen vid ÖF har profilen projektledning samt idrott och hälsa. ÖFs fritidsledarutbildning fokuserar på människan, yrkesrollen och ledarskap ur ett fysiskt, psykiskt och socialt hälsofrämjande perspektiv. 1.3 UTBILDNINGSBEVIS Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsbevis utgör utbildningens officiella diplom och utfärdas av ÖF. Utbildningsbeviset kan endast utfärdas efter att utbildningens samtliga delkurser och kursmål är godkända. Utbildningen bygger på deltagarnas närvaro och aktiva deltagande. Därför är all närvaro obligatorisk. Skolan kan komplettera utbildningsbeviset med dokument som beskriver lokala kursplaner och kursprogram. Studerande som vid studietidens slut inte godkänts i alla delar, äger rätt att erhålla utdrag över fullgjorda delar av utbildningen. Studerande kan komplettera icke godkända kurser inom två år efter avslutad utbildning. Efter denna tid får bedömning ske om möjligheter till komplettering finns eller om utbildningen måste göras om i sin helhet. Efter nödvändiga och godkända kompletteringar utfärdas Fritidsledarskolornas officiella utbildningsbevis. 2
2. PEDAGOGISKT UPPLÄGG Denna lokala utbildningsplan genomsyras av ett antal pedagogiska grundtankar som presenteras i detta avsnitt. 2.1 LÄRANDEMÅL OCH DEN KOMPETENTE FRITIDSLEDAREN Utifrån Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan, ÖFs deltagare, verksamma fritidsledare, representanter från Örebro kommun och ÖFs egen personal har ett antal lärandemål arbetats fram utifrån att fritidsledaren ska kunna verka för och inspirera till en aktiv, trygg och meningsfull fritid för barn och ungdomar. Syftet är att deltagaren ska utveckla dessa lärandemål under utbildningstiden. Punkterna kan ses som kompetenser som en utbildad fritidsledare bör ha. Lärandemålen ligger också till grund för examinationer, upplägg och litteratur, de finns också nedbrutna i de olika delkursernas kursmål. För att säkerställa att deltagaren utvecklas mot lärandemålen ska kursmålen uppfyllas. Kursmålen är också grunden för att kunna bli godkänd i de olika delkurserna. Lärandemålen syftar till att fritidsledaren ska kunna verka för och inspirera till en aktiv, trygg och meningsfull fritid för barn och ungdomar genom att: v leda, möta och utveckla grupper och individer. v ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. v ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. v ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. v ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. v vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. v ha kännedom om olika samhällsresurser som relaterar till yrket och kan samverka med dessa verksamheter. v ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. 3
2.2 PROGRESSION I LÄRANDET INIFRÅN OCH UT Ett genomgående drag i ÖFs Fritidsledarutbildning är att utbildning tar spjärn i deltagarens egen livsvärld och värderingar. Vi tror att ett gott ledarskap bygger på en god självinsikt. I början av utbildning fokuseras delkurserna därför på deltagarens egen person i kurser som Personlig Utveckling och sin egen hälsa och ledarskap. Stor del av undervisning bygger således på personliga reflektioner, värderingsövningar och självskattningar. Nästa steg i lärandet är att deltagarna får lära sig och inspireras till olika metoder och redskap som kan vara användbara i fritidsledaryrket. Här återfinns kursmoment som lägermetodik, fritidsmetodik och lek/idrott. I denna del av utbildningen får deltagaren även kurser som berör mänskliga relationer som exempelvis grupprocesser och pedagogik med didaktisk inriktning. I slutet av utbildningen fokuseras kurserna på att blicka utåt mot deltagarens kommande yrkesområde. Med den självinsikt och de metoder som deltagaren tidigare tillägnat sig får hon nu möjlighet att praktisera dessa i verkligheten via det verksamhetsförlagda lärandet (VFL) och i praktiska uppgifter i ledarskap. Kursmomenten under denna tid berör även det yrkesområden som fritidsledaren är verksam i. Här återfinns kurser som exempelvis ungdomskulturer, socialt arbete, samtalsmetodik och konflikthantering och fritidsledarens arbetsliv. Fritidsledarutbildningen innehåller även med ett individuellt examensarbete. Examensarbetet inleds med en översiktlig metodkurs för att deltagaren ska få redskap och inspiration till sitt vetenskapliga arbete. Under examensarbetet får även deltagaren möjlighet att göra en fördjupning om något som berör fritidsledaryrket, som intresserar deltagaren särskilt mycket. Examensarbetet är också en möjlighet för deltagaren att sammanfatta och knyta ihop sin utbildning med alla kunskaper, färdigheter och kompetenser deltagaren har förvärvat under utbildningens gång. Fritidsledare 4
2.3 KURSSPÅR DEN RÖDA TRÅDEN Utbildningen är uppdelad i tre kursspår: Människan, Yrkesrollen och Ledarskap. I varje kursspår ingår ett antal delkurser. I kursspåren återfinns de olika kursområdena som beskrivs i Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan. Tanken med kursspår är att deltagarna ska få en mer sammanhållen utbildning samtidigt som den ska vara varierande. Många delkurser inom kursspåren behandlar samma ämnesområde men de belyses utifrån olika perspektiv. 2.3.1 MÄNNISKAN Innehållet och upplägget i spåret har som syfte att återspegla kunskapsområden som är väsentliga i Fritidsledarutbildningen vilket bl.a. innefattar: den mentala och sociala hälsan, och olika aspekter och metodredskap kring detta, men också genom att lära om psykologiska teorier utifrån ett individ-, grupp- och utvecklingsperspektiv. Människospåret eftersträvar också till att ge en personlig utveckling, genom att deltagaren i delkurserna ska få en större förståelse och medvetenhet om sin egen person. Ju längre utbildningen sedan fortskrider får deltagaren mer kunskaper om t.ex. grupprocesser, ungdomskulturer, hälsofrämjande förhållningssätt och olika samhällsresurser etc. som är användbart för att kunna handskas och bemöta personer i yrkeslivet på ett professionellt och bra sätt. Därför kan man se kursområdena i Människospåret som en del av en helhet där lärandemålen, i varje enskild kurs, bygger på varandra för att få en mer samlad förståelse och kunskap om hela människan. 2.3.2 YRKESROLLEN I spåret Yrkesrollen fokuserar vi på situationer och ämnen som kommer bli en del av en fritidsledares vardag. Perspektivväxling och reflektion blir en viktig del när centrala begrepp som etik, demokrati, makt, pedagogik, samtalsmetodik och konflikthantering diskuteras. En fritidsledare ställs ofta inför olika dilemman och med hjälp av exempelvis kurserna demokrati och makt samt samtalsmetodik och konflikthantering i spåret får deltagaren redskap och verktyg att hantera dessa situationer. Under första året bearbetar vi frågor med perspektiv på dig själv/individen för att under andra året lyfta blicken och se på omvärlden. 2.3.3 LEDARSKAP Ledarskapsspåret har inriktning mot projektledning samt idrott och hälsa. Inom detta spår kommer fritidsledaren att få fördjupa sina kunskaper inom en mängd områden som hälsa, friluftsliv under olika årstider, musik och rörelse, teater, bild, tränings- och näringslära, anatomi, idrott i olika former, projektledning och ledarskap. Utbildningen inom spåret vilar på en tanke om att lärandet först sker på en individuell nivå där fokus ligger på jaget. Därefter syftar undervisningen till att deltagaren skall kunna använda sin kunskap i sin framtida yrkesroll och gentemot andra. Kurserna kommer även i många fall att ha en A- och B-nivå där B-kursen bygger på och fördjupar de kunskaper och färdigheter som deltagaren inhämtat under A-kursen. Inom spåret blandas olika undervisnings- och arbetsformer som föreläsningar, diskussioner, seminarier, grupp- och individuella arbeten med många praktiska pass. Under de praktiska passen 5
kommer deltagaren pröva på och utöva olika aktiviteter, idrotter, lekar, danser, friluftsliv och träningsformer. Dessutom skall deltagaren träna och utveckla sin förmåga att leda individer och grupper inom dessa områden både gemensamt och på egen hand. 2.3.4 VERKSAMHETSFÖRLAGT LÄRANDE Under utbildningen kommer deltagaren ha verksamhetsförlagt lärande (VFL) vid tre tillfällen. Det första tillfället (VFL A) infaller under första terminen där deltagaren under två veckor ska observera en verksamhet och få en introducerande insyn i fritidsledaryrket. Deltagarens uppgift blir att följa fritidsledare i deras yrkesliv och reflektera över de olika arbetsuppgifterna. Under andra terminen är VFL B förlagd under fyra veckor. Då ges möjlighet till att omsätta teori till praktik. Deltagaren ska vara delaktig och aktiv i en verksamhet som relaterar till fritidsledaryrket och dess olika arbetsområden. VFL C infaller under sex veckor på vårterminen i årskurs två. Deltagaren förväntas då använda sig av de tidigare kunskaper och färdigheter man fått under utbildningstiden. VFL C ska också ses som en möjlighet att få tillgång till ett nätverk och kontakter inför det kommande yrkeslivet. Inför samtliga VFL-perioder förväntas deltagaren visa på initiativförmåga och handlingskraft att med god framförhållning själv kontakta handledare på relevant arbetsplats, för att få en VFL-plats. Detta ansvar vilar på deltagaren själv men i samverkan med mentor på utbildning. 2.3.5 FORSKNINGSMETODIK & EXAMENSARBETE En fritidsledare behöver få kunskap om ett kritiskt förhållningssätt och tänkande i de situationer som kan uppkomma i yrket. Under utbildningen kommer därför olika former av vetenskapliga undersökningar vävas in i de olika delkursernas examinationsuppgifter. I de inledande kurserna används några få enklare vetenskapliga undersökningsmetoder för att sedan breddas och stegras under utbildningen. Progressionen av vetenskapligt arbete leder sedan fram till kursen Examensarbete. Under kursen Examensarbete ges deltagarna en fördjupad insyn i vetenskaplighet genom delmomentet forskningsmetodik. Forskningsmetodiken ger även deltagaren kunskap om grunderna i kvalitativa såväl som kvantitativa metoder samt grundläggande färdigheter i att kritiskt värdera och tillgodogöra sig kunskap från vetenskapliga publikationer. Forskningsmetodiken lägger grunden för ett examensarbete byggd på en kvalitativ/kvantitativ studie som har relevans för fritidsledaryrket. Examensarbetet handleds samt examineras muntligt och skriftligt. Deltagaren kommer även opponera på annan deltagares examensarbete. 6
2.4 REFLEKTION OCH DELAKTIGHET I LÄRANDET En viktig del av utbildningen är att deltagaren får möjligheten att utvecklas som fritidsledare. Genom att i grupp och enskilt dela reflektioner, kunskaper och erfarenheter tror vi att utbildningen blir bättre. 2.4.1 REFLEKTION I GRUPP Alla deltagare bär med sig stora erfarenheter och kunskaper till utbildningen och därför är det viktigt att det finns möjligheter att dela dessa med de andra deltagarna. Summan av deltagarnas gemensamma kompetens är stor och därför är närvaro och delaktighet centrala i utbildningen. Stor del av utbildningen utgår från det goda samtalet och det är således en hörnsten i lärandet. Nedan finns en förenklad modell om hur vi tänker oss lärandeprocessen på fritidsledarutbildningen. Lärandeprocessen utgår från deltagarens egna, andras och gruppens reflektioner. Dessa reflektioner kuggar i och stärks upp med de kunskaper som deltagaren förvärvar i kursspåren. Reflektionen tillsammans med kunskaperna omsätts i en praktik och deltagaren får därmed erfarenheter. Dessa tillsammans möjliggör en utveckling av den blivande rollen som fritidsledare. Bilden visar en cyklisk process men i verkligheten är utbildningen mer som ett spindelnät där reflektion, kunskap och praktik varvas om vart annat. 2.4.2 EGEN REFLEKTION En viktig del av utbildningen är deltagarens egen reflektion över sina studier och blivande roll som fritidsledare. Genom kontinuerliga mentorssamtal får deltagarna möjligheten att spegla sin egen person, utveckling under studierna och utmanas i samtal kring lärandemål samt deltagarnas egna mål. Mentorssamtalen utgår från ett perspektiv av livslångt lärande där själva studietiden kan ses som basen för deltagarens utveckling mot en professionell yrkesroll. Utveckling Reflektion Kunskap Erfarenhet 7
3. STUDERANDERÄTT ÖF har en studeranderättslig standard och är anslutna till Folkhögskolornas Studeranderättsliga Råd (FSR). Standarden beskriver skolans och fritidsledarutbildningens viktigaste policyer, riktlinjer och rutiner som påverkar studerande och deras studiesituation på skolan. Syftet med den studeranderättsliga standarden är att den studerande ska veta vad som förväntas av dem, men också vad de kan förvänta sig av skolan. I den studeranderättsliga standarden beskrivs flera saker som berör fritidsledarutbildningen, bl.a. följande: Antagning, urval och förfarande Närvaro- och IT-policy Information om Utbildningsbevis Rutiner för studerandeinflytande Utvärdering- och kvalitetsarbetsrutiner Den studeranderättsliga standarden återfinns i sin helhet på skolans hemsida. (www.orebrofolkhogskola.se). Om det skulle vara något som den studerande är missnöjd med gällande fritidsledarutbildningen/skolan eller att de känner sig orättvist behandlade av skolan bör den studerande i första hand prata med sin mentor eller samordnaren för fritidsledarutbildningen, i andra hand någon av rektorerna på skolan. Om deltagaren anser att den lokala skolan brustit i handläggningen av ärendet, kan man vända sig till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Mer om detta återfinns i Örebro Folkhögskolas Studeranderättsliga standard. 8
4. UTBILDNINGENS INNEHÅLL OCH OMFATTNING 4.1 LÄSÅRSPLANERING Här följer en grundplanering över hur läsåret ser ut på Fritidsledarutbildningen för årskurs 1 respektive 2. Veckoplaneringen kan förändras beroende på upplägg och kalenderår. Fritidsledarutbildningen årskurs 1 Vecka Övriga kurser Människan Yrkesrollen Ledarskap Delkurs Lektionstimmar 35 Introduktion 36 PU DM HÄA FPA 37 PU DM HÄA FPA Människan 38 PU DM HÄA FPA Personlig utveckling A (PUA) 40 49 PU DM HÄA Utvecklingspsykologi (UP) 30 40 PU DM HÄA Gruppsykologi (GP) 30 41 PU DM HÄA Socialt arbete 35 42 PU DM HÄA 43 VFL A Yrkesrollen 44 VFL A Demokrati och makt (DM) 90 45 UP DM LEA Samtalsmetodik och 30 konflikthantering (SK) 46 UP DM LEA 47 UP DM LEA 48 UP DM LEA 49 UP DM LEA Ledarskap 50 GP DM LEA Hälsa A (HÄA) 40 51 GP DM LEA Ledarskap mot barn- och 70 52 GP DM LEA ungdomsidrott 1 GP DM FPA Projektledarutbildning (PLU) 30 VT 2 GP DM FPA Fritidsmetodik A (FMA) 40 3 GP DM FPA Friluftspedagogik A (FPA) 70 4 GP SK FPA Friluftspedagogik B (FPB) 60 5 GP SK PLU 6 SA SK PLU Övriga 7 SA SK PLU Verksamhetsförlagt lärande 240 (VFL) 8 SA SK PLU 9 SA SK PLU 10 SA FMA FPA 11 Vinterfjäll (FPA) (FPA) FPA 12 SA FMA PLU 13 SA FMA PLU 14 VFL B (förb.) SA FMA PLU 15 VFL B 16 VFL B 17 VFL B 18 VFL B 19 VFL B (red.) FPA/FPB PLU 20 VFL FPA/FPB PLU 21 AVSLUT 9
Fritidsledarutbildningen årskurs 2 Vecka Övriga kurser Människan Yrkesrollen Ledarskap Delkurs Lektionstimmar HT 35 Introduktion FPB 36 Sommarfjäll FPB 37 SA PDI FPB 38 SA PDI HÄB 39 SA PDI HÄB Människan 40 SA PDI HÄB Socialt arbete (SA) 35 41 SA PDI HÄB Fritid&Ungdomskultur (FUK) 50 42 SA PDI HÄB Hälsofrämjande arbete (HA) 40 43 EA FUK FUK Personlig utveckling (PUB) 20 44 EA FUK FUK 45 EA FUK FUK Yrkesrollen 46 EA FUK FUK Pedagogik (PDI) 30 47 EA FUK FUK Fritidsledarens arbetsliv (FA) 40 48 EA FUK FUK 49 EA FUK FUK 50 EA Ledarskap 51 HA SK LEB Hälsa B (HÄB) 60 52 HA SK LEB Fritidsmetodik B (FMB) 40 1 HA SK LEB Ledarskap med inriktning 40 2 HA SK LEB mot coachning VT 3 HA SK LEB Friluftspedagogik B (FPB) 50 4 HA SK LEB 5 HA SK LEB Övriga 6 HA SK LEB Verksamhetsförlagt lärande 240 7 HA FA FMB Examensarbete (EA) 240 8 HA FA FMB 9 VFL C 10 VFL C 11 Vinterfjäll 12 VFL C 13 VFL C FMB 14 VFL C FMB 15 VFL C FMB 16 PUB FA FMB 17 PUB FA HÄB 18 PUB FA HÄB 19 PUB FA HÄB 20 FA FPB 21 AVSLUT FPB 4.2 EXAMINATIONER OCH ARBETSFORMER Examination sker via godkända kursmål. För att uppnå kursmålen krävs en godkänd närvaro (80%) och en aktiv medverkan vid lektioner, seminarier, redovisningar samt genomförda och godkända inläsnings- och inlämningsuppgifter m.m. Utbildningen präglas av en mångfald i arbetsformer med allt ifrån föreläsningar, praktiska och teoretiska lektionspass, grupparbeten, observationer, individuella fördjupningsarbeten, studiebesök m.m. 10
4.3 MÄNNISKAN - KURSPLANER 4.3.1 PERSONLIG UTVECKLING A Kursspår: Människan Lektionstimmar: 40 tim Kursen syftar till att ge deltagaren möjlighet att reflektera över sin egen person och att lära känna sig själv bättre genom att få kunskaper och insikter om frågor som rör den personliga utvecklingen. Kursen ger även deltagaren redskap att ta vara på sina egna resurser för att kunna leva ett gott liv. Kursen syftar även till att genom ökad kunskap och medvetenhet om faktorer/områden av betydelse för ett liv i balans, samt få redskap till att bättre kunna möta, förstå och stödja ungdomar i deras personliga utveckling. I kursen behandlas följande moment: Självkänsla, Behov/Motivation, Känslornas betydelse, Kommunikation, Livsstilsförändring m.m. v Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Att ha grundläggande kunskaper om hur begreppen självkänsla, kommunikation och motivation påverkar vår personliga utveckling och möjligheten att leva ett gott liv. v Att muntligt och skriftligt kunna reflektera kring de egna känslornas betydelse samt ha kunskaper om hur man kan hantera dem. v Att ha kunskaper om livsstilsförändringar och ha kännedom om redskap för att hantera dem. Nilsonne, Åsa (2007) Vem är det som bestämmer i ditt liv, Åsa Nilsonne, Natur & Kultur: Stockholm. Kompendium och artiklar som tillhandahålls av skolan (finns även inläst). 11
4.3.2 UTVECKLINGSPSYKOLOGI Kursspår: Människan Lektionstimmar: 30 tim Kursen syftar till att ge övergripande kunskaper inom ämnesområdet Utvecklingspsykologi. Detta sker genom att deltagaren läser om och tillsammans reflekterar kring olika grundläggande psykologiska och sociologiska perspektiv, kopplade till barns och ungdomars utveckling. Deltagaren utvecklar på detta sätt en större förståelse för och medvetenhet om barn och ungdomars uppväxt, livssituation och socialisation som kan utgöra redskap för dem i mötet med andra, i deras framtida yrkesroll som Fritidsledare. I kursen behandlas följande moment: Utvecklingspsykologiska synsätt, Sociologiska perspektiv på barn och ungdomars utveckling, anknytningsprocess m.m. v Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. v Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att ha grundläggande kunskaper om utvecklingspsykologiska teorier v Att ha kunskaper om och förståelse för begreppen socialisation- och anknytningsprocess. v Att muntligt och skriftlig kunna reflektera kring utvecklingspsykologins betydelse för att möta, förstå och stödja barn och ungdomar i deras utveckling. Hwang, Philip och Nilsson, Björn (2011) Utvecklingspsykologi. 3:e upplagan. Natur och kultur: Stockholm (utdrag ur enl lärarens anvisningar) Broberg, Anders mfl, Anknytningsteori betydelsen av känslomässiga relationer, Natur & Kultur (utdrag ur enl lärarens anvisningar) Referenslitteratur: Olsson, Britt-Inger och Olsson, Kurt (2007) Utveckling, livsvillkor och socialisation. Liber: Malmö Olsson, Britt-Inger och Olsson, Kurt (2008) Samspel i teori och praktik, Liber AB 12
4.3.3 GRUPPSYKOLOGI Kursspår: Människan Lektionstimmar: 40 tim Kursen syftar till att ge deltagaren kunskaper kring gruppsykologiska perspektiv med tonvikt på grupprocesser. Kunskaper om detta ämnesområde ses som väsentliga för att öka förståelse och kompetens inför framtida yrkesliv. Att ha goda kunskaper om bl a individens roll i gruppen, gruppen som arbetsform, stöd och utvecklande gemenskap utgör viktiga redskap för arbete med barn och ungdomar i olika former. I kursen behandlas följande moment: Grupprocesser, Teamövningar, Roller och samarbete, Firomodellen m.m. LÄRANDEMÅL SOM KURSEN HUVUDSAKLIGEN STRÄVAR EMOT v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att ha grundläggande kunskaper om gruppsykologi och grupprocesser. v Att ha kunskaper om gruppen, sin egen roll i den samt kunna analysera gruppens olika utvecklingsfaser. v Att muntligt och skriftligt kunna reflektera över gruppen som samarbetsform, rolltagande och möjligheter till utveckling. Lennér Axelsson, Barbro och Thylfors Ingela ( 2013) Arbetsgruppens psykologi, Natur och Kultur:Stockholm 13
4.3.4 FRITID- OCH UNGDOMSKULTURER Kursspår: Människan Lektionstimmar: 50 Kursen utgår från ett sociologiskt perspektiv och syftar till att ge deltagaren en fördjupad kunskap och insikt om olika ungdomskulturer, och som kan ge en ökad förståelse för ungdomars individualiseringsprocess och grupptillhörighet. Kursen kommer även fokusera på och behandla begreppet Fritid och dess betydelse samt reflektera och ge perspektiv på ungas livsvillkor. I kursen behandlas följande moment: Begreppen fritidsvetenskap och ungdomskulturer, fritid ur ett historiskt och ett nationellt/internationellt perspektiv. v Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Ha kännedom om olika samhällsresurser som relaterar till yrket och kan samverka med dessa verksamheter. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att ha kunskaper om ungdomskulturer och dess uppkomst samt muntligt och skriftligt kunna reflektera kring dem utifrån ett sociologiskt perspektiv. v Att ha kunskaper om begreppet fritid och kunna föra ett resonemang kring kopplingen mellan fritid och framväxten av ungdomskulturer v Att ha kunskaper om olika faktorer som påverkar ungas livsvillkor utifrån ett fritidsvetenskapligt perspektiv Lalander Philip & Johansson Thomas, (2012) Ungdomsgrupper i teori och praktiken. 4:e Upplagan. Studentlitteratur: Lund Olson, Hans-Erik (2010) Fri Tid eller Fritid?. Fritidsvetarnas förlag: Stockholm 14
4.3.5 SOCIALT ARBETE Kursspår: Människan Lektionstimmar:70 tim Kursen utgår från ett sociologiskt perspektiv och syftar till att ge deltagaren grundläggande kunskaper inom området socialt arbete. Kursen syftar även till ökad kännedom hos deltagaren om olika professionella och civila aktörers arbete med sociala frågor för barn och ungdomar. Att öka kunskaper om samhällsutveckling/områdesutveckling, beslutsvägar mm för att som fritidsledare ta en aktiv del i civilsamhället är något kursen även strävar efter. I kursen ingår studiebesök hos och föreläsningar av yrkesverksamma aktörer inom området socialt arbete. Genom samtal och reflektion får deltagaren en större medvetenhet om sociala frågors betydelse. I kursen behandlas följande moment: Begreppet socialt arbete, Bemötande, Funktionsvariationer, Professionella och civila aktörer inom området, fritidsledarens roll i områdesutveckling, mångkulturellt arbete på fritidsgården, Risk- och skyddsfaktorer, Missbruk och kriminalitet, Lagstiftning m.m. v Ha kännedom om olika samhällsresurser som relaterar till yrket och kan samverka med dessa verksamheter. v Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. v Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att ha grundläggande kunskaper om begreppet socialt arbete. v Att ha kunskaper om olika verksamhetsområden där socialt arbete bedrivs och som kan utgöra en samhällsresurs eller en samverkanspartner för fritidsledaren. v Att ha kunskap om olika lagar och rättigheter/skyldigheter som fritidsledaren kan komma i kontakt med i samarbete med den sociala sektorn. v Att muntligt och skriftligt kunna reflektera över hur fritidsledaren kan möta, förstå och stödja barn och ungdomar som lever i utsatta situationer. Philips, Tove (2013) Socialt Arbete, Gleerups: Malmö Olsson, Britt-Inger och Kurt (2013). Att se möjligheter i svårigheter, Studentlitteratur: Lund Kompendium och artiklar som tillhandahålls av skolan. 15
4.3.6 HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Kursspår: Människan Lektionstimmar: 50 tim Kursen syftar till att ge deltagaren grundläggande kunskaper om ett hälsofrämjande/salutogent perspektiv med fokus på KASAM-begreppet. Deltagarna använder tidigare praktikerfarenheter som avstamp och reflekterar kring möjligheter och svårigheter att bedriva fritidsverksamhet utifrån ett salutogent perspektiv för såväl personal som barn/ungdom. I kursen behandlas följande moment: KASAM-begreppet, Salutogent ledarskap och Stresshantering. v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. v Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Ha grundläggande kunskaper om ett Salutogent förhållningssätt och KASAM-begreppet. v Ha kunskaper om ett främjande förhållningssätt i fritidsverksamhet. v Ha grundläggande kunskaper om uppkomst av stress och stresshantering (copingstrategier) Hansson, Anders (2010) Salutogent Ledarskap - för hälsosam framgång Fortbildning AB. Inordnande och utvidgande - om delaktigheten på 4 Fritidsgårdar, utgiven år 2010 via KEKS Referenslitteratur: Antonovsky, Aaron (1991) Hälsans Mysterium, Natur och Kultur: Stockholm 16
PERSONLIG UTVECKLING B Kursspår: Människan Kursen är en påbyggnad av kursen Personlig utveckling A och syftar till att ge deltagaren möjlighet att reflektera över sin egen person och den utveckling hen deltagit i under de två åren på Fritidsledarutbildningen. Fokus läggs på deltagarens upplevelse av utvecklingen av egna resurser att leva ett gott liv, fördjupad kunskap och förståelse för olika faktorers/områdens påverkan och betydelse för den mentala hälsan, samt de redskap och färdigheter hen utvecklat för att bättre kunna möta, förstå och stödja ungdomar i deras personliga utveckling och livsstilsförändringar. v Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Att ha grundläggande kunskaper om hur begreppen självkänsla, kommunikation och motivation påverkar vår personliga utveckling och möjligheten att leva ett gott liv. v Att muntligt och skriftligt kunna reflektera kring de egna känslornas betydelse samt ha kunskaper om hur man kan hantera dem. v Att ha kunskaper om livsstilsförändringar och ha kännedom om redskap för att hantera dem. Nilsonne, Åsa (2007) Vem är det som bestämmer i ditt liv? Natur och Kultur: Stockholm Artiklar enligt lärarens anvisning 17
4.4 YRKESROLLEN KURSPLANER 4.4.1 DEMOKRATI OCH MAKT Kursspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 80 Kursen syftar till att ge kunskap om de grundläggande demokratiska värdena och insyn i olika maktstrukturer. Kursen ska även bidra till att utveckla ett demokratiskt tankesätt och handlande. Deltagaren ska efter kursen förstå hur olika intressen, ideologier, folkrörelser och traditioner påverkar individ och samhälle, och därigenom ökar deltagaren sin förståelse för egna och andras villkor i demokratiska processer. I kursen behandlas följande moment: Demokrati ur ett lokalt, nationell och globalt perspektiv, Omvärldskunskap ur ett demokratiskt perspektiv, Demokrati och makt i ett mångkulturellt samhälle, Genusperspektiv på demokrati och makt, Normkritiskt perspektiv, Funktionsvariationer, Mänskliga rättigheter, FNs barnkonvention m.m. v Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. v Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att ha kunskap om och reflektera kring begreppet demokrati v Att ha kunskap om och reflektera kring maktstrukturer och härskartekniker v Att ha kunskap om och reflektera kring de områden diskrimineringslagen omfattar exempelvis jämställdhet, HBTQ, funktionsvariationer och etnicitet. Lidskog, Rolf och Deniz, Fuat (2009) Mångkulturalism. Liber: Malmö Thomsson, Heléne och Elvin-Nowak, Ylva (2003) Att göra kön. Bonniers förlag:stockholm. Helgesson, Jonas (2012) Ett CP-bra liv. Libris förlag: Örebro Filmen Milk (2008) 18
4.4.2 PEDAGOGIK MED DIDAKTISK INRIKTNING Kurspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 30 Kursen syftar till att ge deltagaren grundläggande kunskaper och insikter om pedagogik och villkor för lärande. Deltagaren ska få ett historiskt perspektiv på pedagogik och kunskap om centrala begrepp som är relevanta inom pedagogiken. Kursen belyser också pedagogikens didaktiska perspektiv. I kursen behandlas följande moment: Begreppet Pedagogik, Didaktiska teorier, Inlärningssvårigheter, lärstilar, läroplanen för fritidshem, internationella skolsystem, resurspedagogik. FÖRVÄNTADE LÄRANDEMÅL v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Ha kunskaper om pedagogik och villkor för lärande. v Att ha kunskap om begreppen pedagogik och didaktik v Att ha kunskap om olika pedagogiska inriktningar v Att ha kunskap om funktionsvariationer som kan påverka inlärningen v Att ha praktiska erfarenheter olika pedagogiska situationer v Att ha kunskap om retorik v Att ha kunskap om läroplanen för fritidshem K-G Norén, K Westin (2005) Samtal i pedagogernas rum. Nielsen & Norén förlag: Stockholm. 19
4.4.3 SAMTALSMETODIK OCH KONFLIKTHANTERING Kursspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 40 Kursen syftar till att utveckla deltagarens förståelse för konflikter och ge kunskaper om konflikthantering och samtalsmetodik. Deltagaren kommer att få inblick i teoretiska och praktiska förklaringsmodeller och metoder gällande konflikters förebyggande, uppkomst, utveckling och hantering. I kursen behandlas följande moment: Samtalsmetodik (motiverande samtal), Mobbning/kränkning, Likabehandlingsplan och andra verktyg i konflikthanteringsarbete m.m. v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att ha grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper om samtalsmetodik v Att ha kunskap om olika åtgärder och teorier vid konflikthantering v Att ha kunskap om främjande och förebyggande åtgärder vid konflikt/mobbning/kränkning Frånberg, Gun-Marie och Wrethander, Marie Mobbning: en social konstruktion? Studentlitteratur: Lund 20
4.4.4 FRITIDSLEDARENS ETIK OCH ARBETSLIV Kursspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 70 Kursen syftar till att ge deltagare ge kunskap om skyldigheter samt rättigheter inom arbetslivet och att förberedas inför det. Kursen ger också redskap till att kunna ha ett personellt och ekonomiskt ansvar för en verksamhet. Syftet med kursen är även att ge deltagaren redskap för en fördjupad reflektion över etiska frågor och människosyn. Kursen ska ge deltagaren en ökad möjlighet att kunna ta del av det etiska samtalet i samhället och möta och vägleda med unga människor i etiska problemsituationer på ett respektfullt sätt. Vidare ska kursdeltagaren få en ökad förståelse för hur den omgivande kulturen påverkar individens moraluppfattning och hur vi kan överbrygga kulturella skillnader i det etiska samtalet. Kursen behandlar etikens grundläggande frågor och teorier med utgångspunkt i fritidsledarens yrkesfält. I kursen behandlas följande moment: Det administrativa flödet i en organisation/förening, grundläggande arbetsrätt, arbetsmiljö, jämställdhet i arbetslivet, fritidsledarens arbetsmarknad, rekryteringsprocessen, reflektion över sin egen etik och människosyn, etiska dilemman i fritidsledaryrket, redskap för att kunna hantera etiska problemsituationer, kultur och socialisation. v Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter v Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att ha kunskap om det administrativa flödet i en organisation/förening. v Att ha grundläggande kunskaper om arbetsrätt, arbetsmiljö, jämställdhet. v Att ha kunskap om rekryteringsprocesser både ur arbetsgivarens och arbetstagarens perspektiv. v Att muntligt och skriftligt reflektera över sin egen etik och människosyn. v Att ha förståelse för och kunskap om sitt etiska ansvar som fritidsledare. v Att ha kännedom om etiska problemsituationer som kan uppstå i sin yrkesroll och ha redskap för att hantera dessa. v Att ha grundläggande kunskaper om etiska teorier och begrepp. v Att ha kunskaper om hur kulturen påverkar individens moraluppfattning. D Pettersson Svenneke, M Havström (2007), Fritidsledares tysta kunskap. Fritidsforum: Stockholm. 21
4.5 LEDARSKAP - KURSPLANER 4.5.1 HÄLSA A Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 40 Kursen syftar till att ge deltagaren en grundläggande kunskap om hälsa med fokus på den egna hälsan och hur livsstil och vanor påverkar individen. Kursen innehåller både teoretiska och praktiska moment där arbete i grupp blandas med individuella övningar. I kursen behandlas följande moment: Resonemang kring begreppet hälsa, Reflektion över sin egen hälsa, livsstil och kost, Effekter av fysisk aktivitet, kost, livsstil/vanor, Fysiska aktiviteter med fokus på hälsa. v Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att ha kännedom om hur fysisk aktivitet, kost, livsstil och vanor påverkar hälsan. v Att kunna reflektera muntligt och skriftligt kring sin egen hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv Artiklar Egen vald litteratur om hälsa 22
4.5.2 LEDARSKAP A - INRIKTNING MOT BARN- OCH UNGDOMSIDROTT Kursblock: Ledarskap Lektionstimmar: 80 Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla teoretiska kunskaper samt praktiska erfarenheter av ledarskap och olika ledarskapsteorier. Kursen syftar även till att deltagaren ska utveckla sin kunskap om barns och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling med utgångspunkt i deras idrottsutövande. Deltagaren ska genom både praktiska erfarenheter och teoretiska kunskaper förstå lekens betydelse för barns och ungdomars utveckling. Dessutom ska deltagaren tillgodogöra sig teoretiska och praktiska kunskaper om Hjärt- och lungräddning, akuthjälp vid skador och olyckor samt livräddning vid vatten. En viktig del av kursen är deltagarens reflektion över sitt eget ledarskap. I kursen behandlas följande moment: Ledarskapsteori, Planering och genomförande av praktiska pass, Barnoch ungdomars utveckling, Att få kunskap om leken och dess betydelse, Ledarskap för barn och ungdomar, Att förstå sambandet mellan motorik och lärande, Att studera idrotten utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv, Hjärt- och lungräddning, Skadehantering och livräddning vid vatten m.m. v v leda, möta och utveckla grupper och individer. v v kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. v v Ha goda kunskaper om barns och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. v ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. v Kunna reflektera muntligt och skriftligt kring sitt eget ledarskap v Kunna planera, genomföra och utvärdera ett praktiskt pass med en grupp v Att ha kunskap om ledarskapsteori och ledarskap med fokus på barn- och ungdomsidrott v Att ha kunskap om barns och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling med utgångspunkt i deras idrottsutövande v Kunna Hjärt- och lungräddning v Kunna livrädda vid vatten v Kunna hantera vanliga skador vid fysisk aktivitet v Delta som funktionär under två dagar i Rädda Stadsparken Thompson, Jim (2009), Världens bästa coach. SISU Idrottsböcker: Stockholm Ekblom, Örjan & Engström, Lars-Magnus m.fl (2007) Idrottsledare för barn och ungdomar. SISU idrottsböcker: Stockholm 23
4.5.3 PROJEKTLEDARUTBILDNING Kursblock: Ledarskap Lektionstimmar: 90 timmar Kursens syfte är att deltagaren ska tillägna sig en god teoretisk och praktisk kunskap i projektledning. Utbildningen ska ge kompetens för att deltagaren självständigt och i grupp ska kunna planera, driva, genomföra och utvärdera ett projekt. I kursen behandlas följande moment: Projektledarmetodik, Projektadministration, Projektfinansiering, Nätverk m.m. v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att ha grundläggande kunskaper om projektledning v Kunna planera, genomföra, och utvärdera ett projekt v Kunna skriva en projektrapport och muntligt kunna redogöra för denna. Diverse artiklar 24
4.5.4 FRILUFTSPEDAGOGIK A Kursblock: Ledarskap Lektionstimmar: 70 Kursen syftar till att deltagaren skall ha kunskaper för att bedriva friluftsliv i olika miljöer. Under olika årstider får deltagaren praktiska erfarenheter av aktiviteter och ledarskap i friluftsliv. Vidare syftar kursen till att deltagaren förstår värdena av friluftsliv och hur dessa kan användas i fritidsledarrollen. I kursen behandlas följande moment: Friluftspedagogik och metodik, olika kulturers syn på friluftsliv, hajk, isvak, vinterfjällsvecka, paddling m.m. v Leda, möta och utveckla grupper och individer genom ett kommunikativt ledarskap. v Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Ha kunskaper om pedagogik och villkor för lärande. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att reflektera muntligt och skriftligt kring fysiska, psykiska och sociala värden av friluftsliv i olika miljöer och kulturer v Att delta och öva sina färdigheter i utförs-, längd- turåkning och andra vinteraktiviteter v Att praktiskt öva och muntligt och skriftligt reflektera över ledarskap i friluftsliv v Att kunna genomföra en hajk v Att kunna genomföra en paddeltur Brugge, Britta, Glantz Matz & Sandell, Klas (2007) Friluftslivets Pedagogik. Liber: Stockholm Artiklar 25
4.5.5 FRITIDSMETODIK A Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 50 Kursen syftar till att ge deltagaren en inblick i och en grundläggande praktisk kunskap om olika estetiska aktiviteter som musik, dans, drama och bild. Vidare kommer även aktiviteternas mening och värde diskuteras. I kursen behandlas följande moment: Musik och rörelse, Skapande och Drama v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande v Att ha praktiska erfarenheter av musik och rörelse, skapande och drama v Att kunna reflektera muntligt och skriftligt över värdena av estetiska aktiviteter Artiklar 26
4.5.6 FRILUFTSPEDAGOGIK B Kursblock: Ledarskap Lektionstimmar: 60 Kursen syftar till att deltagaren ska kunna planera, genomföra och leda grupper i friluftsaktiviteter. Fortsatt personlig utveckling, nya erfarenheter och resonemang kring värdena med friluftsaktiviteter ska leda till att deltagaren känner sig trygg i att bedriva friluftsliv med grupper i sin framtida yrkesroll. I kursen behandlas följande moment: Fjällvandring, Paddling, Ledarskap m.m. v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. v Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Kunna planera, genomföra och utvärdera en fjällvandring v Kunna planera och genomföra och leda en paddeltur med en grupp v Kunna leda en grupp i olika friluftsmiljöer och reflektera kring sitt ledarskap v Reflektera muntligt och skriftligt över värdena av friluftsliv i olika miljöer samt motivera andra att delta i friluftsaktiviteter Brugge, Britta, Glantz Matz & Sandell, Klas (2007) Friluftslivets Pedagogik Liber: Stockholm Artiklar 27
4.5.7 HÄLSA B Kursblock: Ledarskap Lektionstimmar: 80 Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap inom området hälsa. Deltagaren ska genomföra en bredd av aktiviteter i olika miljöer som främjar och utvecklar den egna hälsan. Kopplat till detta ska deltagaren efter kursens slut kunna redogöra för kroppens anpassning vid fysisk aktivitet, samt hur mental träning, kost, alkohol och droger påverkar prestationsförmågan och välbefinnandet. Vidare diskuteras även hur andra yttre faktorer påverkar människans hälsa och vilka följder det kan få, till exempel, massmedia, kroppsideal, ätstörningar, olika kulturers syn på kroppen m.m. Kunskapen skall dels kunna användas för utvecklingen av sin egen hälsa, men även för att i sin framtida yrkesroll kunna verka för en god hälsa bland barn och ungdomar I kursen behandlas följande moment: Träningslära, träningsprogram, mental träning, näringslära, praktiska pass, samhällets påverkan på hälsan v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. v Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att genomföra fysiska aktiviteter och utvärdera hur de kan påverka prestationsförmågan och välbefinnandet v Att ha grundläggande kunskaper om tränings- och näringslära v Att kunna planera, genomföra och utvärdera träningsprogram v Att ha kännedom om effekterna av mental träning v Att ha kännedom om olika kroppsideals påverkan på barn och ungdomar v Att kunna koppla sina kunskaper om hälsa till fritidsledarrollen 28
4.5.8 FRITIDSMETODIK B Kursspår: LEDARSKAP Lektionstimmar: 40 Kursen syftar till att ge deltagaren möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom något av områdena, musik, drama, dans, bild eller annan skapande verksamhet. I kursen ska deltagaren med hjälp av en handledare dels utveckla sina färdigheter i valt område men även praktiskt leda en grupp med barn eller ungdomar vid flera tillfällen. Dessutom ska deltagaren fördjupa sina kunskaper kring värdena av aktiviteten genom att läsa egenvald litteratur inom området och genomföra intervjuer med barn och ungdomar. I kursen behandlas ett av följande moment: Musik, Dans, Bild, Skapande eller Drama v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. v Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att fördjupa sina kunskaper om och praktiska erfarenheter inom ett eller flera av områdena musik, dans, drama, bild eller annan skapande aktivitet. v Att kunna leda grupper inom valt område samt muntligt och skriftligt kunna reflektera kring sitt ledarskap och värdena av aktiviteterna. Ca 100 sidor egenvald litteratur inom valt område 29
4.5.9 LEDARSKAP B Kursspår: LEDARSKAP Lektionstimmar: 50 Kursen syftar till att ge deltagaren fördjupade kunskaper inom ledarskap och ledarskapsteori och hur man i teorin och praktiken kan jobba med barns, ungdomars utveckling som individer och i grupp. Deltagaren ska utveckla ett coachande förhållningssätt i mötet med barn och ungdomar och praktiskt kunna tillämpa det. I kursen behandlas följande moment: ledarskapsteorier, coachning, rollspel v Leda, möta och utveckla grupper och individer. v Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. v Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. v Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. v Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. v Att i teorin kunna reflektera kring olika ledarskapsteorier. v Att praktiskt kunna använda sig av olika ledarstilar. v Att genom ett coachande förhållningssätt stötta en individ eller grupp att genomföra en aktivitet.? 30
4.6 VERKSAMHETSFÖRLAGT LÄRANDE (VFL) - KURSPLANER 4.6.1 VFL A Lektionstimmar: 80 Kursen syftar till att ge deltagaren insyn i fritidsledaryrket. Deltagaren ska under VFL A observera verksamheten och få insyn i fritidsledaryrket. Deltagarens uppgift blir att följa en fritidsledare i dess yrkesliv och reflektera över de olika arbetsuppgifterna. v Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. v Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. v Att muntligt och skriftlig reflektera över intryck, observationer och erfarenheter kring fritidsledarens yrkesroll, utifrån VFL-perioden. 31