250 lärcentra lokal infrastruktur för kompetensförsörjning maj 2007 Roger Karlén
Innehåll Innehållsförteckning 2 Inledning 4 I. Bakgrund, syfte och metod Bakgrund 6 Vad är lärcentra 6 Lärcentrautbyggnaden 6 Lärcentra som namnform 7 Lärcentras 3M 8 Syfte 10 Metod 10 Enkätundersökningar 10 Definitioner och begrepp 10 Svarsfrekvens Seminarier 11 CFL:s styrgrupp 11 II. Resultat Mötesplatsfunktionen 12 Vad kan de studerande få hjälp med 12 Tentamensmöjligheter 12 Biblioteksservice 13 Mäklarfunktionen 14 De studerandes efterfrågan 14 Näringslivets efterfrågan 14 Tillgängliga utbildningar 15 Motorfunktionen 17 Motor i tillväxt och utveckling 17 Strategiska utvecklings- och tillväxtområden 17 Lärcentret i kommunala utvecklingsstrategin 17 Utbildningar på strategiområden 18 Delaktighet i de regionala tillväxtprogrammen 18 Ekonomin 20 Hinder för önskvärd utveckling 20 Framgångsvägar för önskvärd utveckling 20 Förväntad ekonomisk situation 21 Skäl till förändrad ekonomisk situation 21 Kan verksamheten finansieras tre år till 22 Samverkan 23 Samverkan som framgångsväg 23 Ytterligare lärcentra i kommunen 25 Samverkan kring arbetsmarknadsfrågor 25 Samverkan med lokala näringslivsfunktionen 26 Samverkan med lokala kompetensrådet 26 Samverkan med regionala kompetensrådet 27 Samverkan i lärcentranätverk 28 Samarbete med lärcentra i andra kommuner 28 Lärcentra i olika kommuntyper 29 Storstäder 31 Förortskommuner 32 Större städer 32 Pendlingskommuner 32 Glesbygdskommuner 32 Varuproducerande kommuner 32 Övriga kommuner mer än 25 000 inv 33 Övriga kommuner 12 500-25 000 inv 33 Övriga kommuner mindre än 12 500 inv 33 Kommentar 34 2
Lärcentraerfarenheter för kunskapsspridning 35 Arbetslivet 35 Högskolan 35 FoU 35 Individperspektiv-tillgänglighet 35 Kommunala strukturen 35 Projekt 36 Samverkan 36 Ungdomsskolan 36 Yrkesutbildningar 36 Utbildningsformer 36 Utveckling 37 Övrigt 37 III. Analys Analys och slutsatser 38 Lärcentra i den kommunala organisationen 38 Lärcentra i olika kommuner 39 Kommunernas kostnader 39 Lärcentra som nivåöverskridare 41 Lärcentra som samverkare 42 Vad är då ett lärcentrum 44 Lärcentra och kompetensförsörjningen 44 Sammanfattning 46 Bilagor Bilaga 1 - Enkätformulär 3
Inledning Kommunala lärcentra har etablerats under en period av 10-15 år och finns idag i åtminstone 80 % av landets kommuner. Titelns 250 lärcentra är ett sätt att svara på en av de vanligaste frågorna: Hur många lärcentra finns det i landet? Eftersom lärcentra ser så olika ut och inga entydiga definitioner finns för vad som är ett lärcentra kan frågan besvaras på lite olika sätt. Det sätt som denna rapport valt att svara på är att utgå från vad landets kommuner själva svarat. Minst 250 kommuner har då svarat att de har någon form av lärcentra. Skämtsamt har det sagts att lärcentra är rörelsen som ingen bett om. Helt sant är det dock inte. De som trott på lärcentra är lokala eldsjälar; tjänstemän, politiker och företagare som sett behovet av utbildning med bäring på lokal efterfrågan, morgondagens behov och den nya tidens arbetsformer. I en tid när läraren är digital, böckerna blivit information och studiegruppen finns på nätet, då kan också kurser och utbildningar tillgängliggöras på andra sätt än tidigare. Universitetskursen kan läsas hemma och folkhögskolan finns i kommunikationsplattformen. Lösningar finns för information och kommunikation oberoende av tid, rum, takt och form. Detta påverkar självfallet vårt sätt att mötas, arbeta och utvecklas. Och det påverkar vårt sätt att organisera utbildning, lärande och kompetensutveckling. Framväxten av lärcentra är intressant just för att dess arbetsformer svarar mot ett digitalt sätt att organisera information och kommunikation, lärande och processer. Dessutom sker detta med ett uttalat efterfråge- och behovsperspektiv sett utifrån individ, näringsliv och samhälle kopplat till lokala utvecklingsstrategier och regionala utvecklingsplaner. Lärcentra kan på många sätt beskrivas som det lokala svaret på ambitioner om utveckling, tillväxt och kompetensförsörjning. Detta i ett samhälle med ökande tjänste- och kunskapsproduktion, där kompetens, processer och kontextuella sammanhang får allt större betydelse. Glesbygdsverket har i två rapporter, baserade på enkäter utförda 2001 och 2003 1, beskrivit lärcentras utveckling och verksamhet i landet. 2002 års rapport var ett regeringsuppdrag i syfte att kartlägga förekomsten av och verksamheten vid så kallade lärcentra. Rapporten skulle också bidra med underlag för diskussionerna och föreslå kriterier för projektstöd till etablering av lärcentra. Två år senare gjordes en uppföljande enkät på Glesbygdsverkets initiativ för att se vilken riktning den fortsatta lärcentrautvecklingen tagit. I det följande relateras till dessa båda undersökningar i syfte att följa utvecklingen över en längre tidsperiod. Ambitionerna med lokala lärcentra är ofta stora, mycket utvecklingsarbete sker och många spännande erfarenheter finns att belysa. Ett flertal rapporter och skrifter finns på området av regeringens tillväxt- och samverkansdelegationer, Nätuniversitetet/NSHU, CFL, APeL m fl. För den intresserade hänvisas till respektive hemsidor. Rapporten 250 lärcentra har sitt fokus på lärcentras strukturella roll och funktion, i likhet med Glesbygdsverkets båda tidigare rapporter. Också denna rapport arbetar i linje med regeringsuppdragets anvisningar till Glesbygdsverket om att kartlägga förekomsten av och verksamheten vid så kallade lärcentra. Lärcentras anpassning till lokala förhållanden och förutsättningar gör att det finns en variation i innehåll och form som motiverar fortsatt belysning av företeelsen som sådan. 1 Glesbygdsverket 2002: Kartläggning av lärcentra i Sverige och Glesbygdsverket 2004: Lärcentra 2003. 4
Rapportens undertitel beskriver lärcentra som lokal infrastruktur för kompetensförsörjning. Lärcentra är ingen utbildningsanordnare utan en förmedlare av kurser, utbildningar och kompetensutvecklingsinsatser. Detta särskiljer lärcentra som något unikt i utbildningsinfrastrukturen. Rapporten syftar till att beskriva denna roll baserat på en av CFL genomförd tredje enkät till landets kommuner om förekomsten av och verksamheten vid så kallade lärcentra. Genom jämförelser 2001, 2003 och 2005, där så låter sig göras, tecknas också en bild av utvecklingen under denna tidsperiod i syfte att föra ett resonemang om lärcentras fortsatta riktning i en tid då utbildning och lärande ställs inför förändringskrav om att tillgodose en efterfrågestyrd just-in-time-competence. Lärcentra kan självfallet inte ensamt lösa denna uppgift. Dock är landets 250 lärcentra en del i att forma en ny infrastruktur som svarar mot den nya tidens krav. 5
Bakgrund Vad är lärcentra Lärcentrautbyggnaden Kommunala lärcentra är en relativt ny företeelse där de första startades under 1980-talet. Men det är först med 1990- och 2000-talen som de kommit att bli en i det närmaste heltäckande infrastruktur över hela landet för vuxnas lärande i flexibla och distansövergripande former. Det verkar som om den intensiva uppbyggnaden av lärcentra stannat av med att 80-85 % av landets kommuner har lärcentra i någon form. Kartläggningarna 2001, 2003 och 2005 ger följande bild av utvecklingen. antal lärcentra andel kommuner 2001 166 57 % 2003 248 86 % 2005 232-246 80-85 % Tillsammans med de 15 kommuner som i undersökningen anmält att de kommer att starta lärcentrumverksamhet hamnar antalet lärcentra runt 250, därav rapportens titel. 2003 års lärcentraenkät visade en bild av utbyggnadens tre faser med vad som kallades de tidiga före 1993, de som startade under nittiotalets andra hälft, och de många som startats 2001-2003. Möjligen är det rimligt att tala om en fjärde fas av konsolidering, dvs att lärcentra nu finns i nästan alla kommuner i landet. En tillbakablick på startår och de faser som nämndes ovan redovisades nedanstående bild baserat på 2003 års enkät. 6
Landets tidiga lärcentra finns väsentligen i Norrland och kom till med olika former av regionalpolitiskt stöd. Lärcentra som startade under 1990 talets andra hälft hade dels Kunskapslyftet som möjliggörare och dels en lyhördhet i kommunerna om nya distansutbildningsformer för högre utbildning. Den intensiva uppbyggnaden av lärcentra under åren 2001-2003 hade sedan sin grund i statligt stöd som infrastrukturmedlen till vuxnas lärande, samverkans- och rekryteringsdelegationernas medel och slutligen CFL-medlen till utveckling av lärcentra. I varierande grad har också EU- och strukturfondsmedel används kring lärcentrauppbyggnad under hela denna period. Lärcentra som namnform En annan del som undersöktes i 2003 års enkät var det namn som verksamheten fått. Detta utifrån att namnet var en identitet och en markör av ambitioner och inriktning för verksamheten. Det kunde då konstateras att den traditionella namnformen innehållande vuxenutbildning endast var representerat av 23 %, medan andra namnformer med lärcentrum, kompetens- eller högskola representerade av 77 %. 7
Företeelsen lärcentrum är i hög grad identifierat med arbetsformer och verksamhetsinriktningar som man lokalt vill markera som nya, annorlunda och utvecklingsorienterade. Verksamhetsnamnen, och som vi senare ska se också organisationsformerna, markerar att lärcentra är ett uttryck för något som inte funnits tidigare, något som utvecklats för att verka på ett annat sätt än de tidigare utbildningsinstitutionerna. Lärcentras 3 M Det finns ingen entydig definition av lärcentra och sannolikt döljer sig vissa verksamheter bakom namnet som är traditionella utbildningsanordnare och i andra kommuner kan det vara så att det finns välutvecklade flexibla distansformer som inte inordnas i lärcentrumbegreppet. Det är ändå rimligt att påstå att lärcentra som företeelse etablerats i så hög utsträckning att flexibla former för distansstudier finns över hela landet. 8
Lärcentra har beskrivits i bl a Glesbygdsverkets rapporter 2002 och 2004. Glesbygdsverket använde sig av Gunnar Grepperuds och Terje Thomsens 2 3M-begrepp. 2002 angav Glesbygdsverket följande under rubriken Vad är ett lärcentrum? Lärcentra är i första hand en miljö för lärande, en mötesplats. Här ska den som vill studera kunna få hjälp med olika saker, både inför utbildningen, studievägledning etc, och under utbildningen. Det kan handla om att få tillgång till datorer, handledning, bibliotek med mera. De flesta lärcentra gör behovs- och efterfrågeanalyser och arbetar aktivt med att marknadsföra utbildningar och rekrytera studerande. Många lärcentra försöker också påverka vilka utbildningar som ges via lärcentra genom att föra en dialog med utbildningsanordnarna. På olika sätt kan lärcentra spela en viktig roll för den lokala och regionala utvecklingen, bland annat genom att vara en nod för dialog kring strategiska utbildningsfrågor. För att beskriva vad ett lärcentrum kan det också vara intressant att använda de tre begrepp som de norska forskarna Grepperud och Thomsen använder i sin rapport Villkår for et regionalt utdanningslöft. Där används begrepp som mötesplats, mäklare och motor för att diskutera lärcentras funktioner. Med dessa begrepp som utgångspunkter kan lärcentra diskuteras såväl utifrån ett strategiskt utbildningsperspektiv som mot bakgrund av den nya regionala utvecklingspolitiken. I 2003 års enkät gjordes en beskrivning av lärcentra som inledning till de frågor som skulle besvaras. En beskrivning som använde Grepperud/Thomsens 3M-begrepp med förenklade beskrivningar av de 3 M:en. Lärcentra är ofta, men behöver inte vara. en fysisk miljö. Med lärcentra menas därför i denna enkät lokala infrastrukturer för vuxnas lärande med funktioner som Mäklare Mötesplats Motor - förmedling av kurser och utbildningar - tillgänglighet till flexibla former för lärande - utveckling för hållbarhet och tillväxt I missivtexten till 2005 års enkät användes en skrivning baserad på 3M-gruppens 3 skrivning från 2004 4 : Etablerandet av lärcentra ser vi som en viktig del i en framväxande ny infrastruktur för vuxenstudier. Med ett lärcentrum menar vi: en fysisk eller virtuell mötesplats där den vuxne studerande kan välja ur ett varierat utbud av kurser och program och få stöd för sina studier. Ett lärcentrum kan även fungera som en lokal/regional nod för frågor kring kompetensanalys och rekrytering. Grepperud/Thomsens 3M-begrepp har på många sätt blivit allmänt accepterade och används som en slags gemensam plattform för lärcentra i landet. 2 Grepperud, G och Thomsen, T (2001): Vilkår för ett regionalt utdanningslöft. 3 3M-gruppen är ett informellt nätverk med företrädare från NSHU, CFL, Glesbygdsverket, NTG-Lär, Nitus, Myndigheten för Skolutveckling, Utbildningsdepartementet, APeL m fl 4 Carl Holmberg, C: CFL/3M-gruppen - Diskussionsunderlag 2004-08-23 9
Syfte Föreliggande är en i CFL:s regi fristående fortsättning på Glesbygdsverkets båda enkätundersökningar av landets lärcentra 5. Föreliggande rapport syftar till att beskriva kommunal lärcentraverksamhet i Sverige baserat på en av CFL genomförd tredje enkät till landets kommuner. Genom jämförelser med Glesbygdsverkets enkätundersökningar 2001 och 2003, där så låter sig göras, tecknas också en bild av utvecklingen under denna tidsperiod i syfte att föra ett resonemang om lärcentras fortsatta riktning. Metod Enkätundersökningar I likhet med Glesbygdsverkets båda tidigare rapporter bygger också denna på en enkätundersökning till landets kommuner under våren 2006. De förhållanden som efterfrågats rör verksamheten hösten 2005. Undersökningen har genomförts i två led. Först har landets samtliga vuxenutbildningschefer tillfrågats om förekomsten av lärcentrum i kommunen och kontaktuppgifter till dessa. Till den som då angivits som lärcentrumansvarig har sedan en enkät riktats med frågor om verksamheten (bilaga 1). Svarsfrekvensen på första enkäten var ca 90 % och av de som fick den fullständiga enkäten har sedan 70 % svarat. Detta innebär att ca 65 % av landets kommuner svarat på den fullständiga enkäten. Definitioner och begrepp Lärcentrum (lärcentret i singular bestämd form, lärcentra i plural obestämd form, lärcentrumen i plural bestämd form) har enkäten beskrivits som Etablerandet av lärcentra, ser vi som en viktig del i en framväxande ny infrastruktur för vuxenstudier. Med ett lärcentrum (studiecentrum, kompetenscentrum etc) menar vi en fysisk eller virtuell mötesplats där den vuxne studerande kan välja ur ett varierat utbud av kurser och program och få stöd för sina studier. Ett lärcentrum kan även fungera som en nod för frågor kring lokal och regional kompetensförsörjning. På frågor via telefon eller epost har denna beskrivning förtydligats med beskrivningar att lärcentret bör - ha bredare verksamhet än kurser i egen regi - förmedla kurser och utbildningar från olika utbildningsaktörer - använda distansövergripande och flexibla IKT-baserad teknik 5 Glesbygdsverket 2002 och 2004 10
I den mån kommunala företrädare argumenterat för andra sätt att beskriva lärcentrumverksamheten har detta besvarats med att den enskilda kommunen har rätt att själva definiera vad som ska anses vara ett lärcentrum. Med detta synsätt har innehållet i verksamheten kommit bli överordnat en strikt lärcentrumdefinition. De olika namnformer som förekommer har alla i enkäten inordnats under begreppet lärcentrum (t ex utbildningscenter, kompetenscenter, utvecklingscenter, tillväxtcenter, företagscenter, vuxenutbildning, centrum för flexibelt lärande, centrum för vuxnas lärande, campus, olika egennamn etc) Begreppsmässigt talas om tre olika enkäter baserade på verksamheten 2001, 2003 och 2005. Dessa har publicerats i en kartläggning (2002), en sammanställning av enkätsvar (2004) och en rapport (denna skrift). För enkelhets skull benämns dessa som enkät 2001, enkät 2003 och enkät 2005. När det är de publicerade texterna används genomgående begreppet rapport 2002, rapport 2004 och rapport 2007. Deltagande kommuner har möjlighet att via CFL:s hemsida och tilldelad svarsnummer kunna göra jämförelser mellan de egna svaren och län, regioner, kommungrupper och kommuntyper. Seminarier Under arbetets gång har resultaten presenterats och seminariebehandlats vid ett antal konferenser nationellt och i olika delar av landet. - CFL:s Vuxenutbildningskonferens i Stockholm mars 2006 - Regional konferens i Ronneby april 2006 - Regional konferens Västsvenska Kontaktnätet för Flexibel utbildning i Göteborg april 2006 - CFL-rådet för vuxnas lärande i Norrköping januari 2007 - Avslutningsseminarium av CFL:s Lärcentraprojekt i Stockholm februari 2007 CFL:s styrgrupp Undersökningen har genomförts av Roger Karlén med en styrgrupp inom CFL bestående av Allan Westerdahl, Carl Holmberg, Kerstin Gunnarsson, Ruth Hård af Segerstad och Conny Karlsson. Conny Karlsson har också bistått med materialbearbetningar, kontinuerliga diskussioner och analyser. Parallellt har Conny Karlsson också använt CFL:s båda kommunstudier som jämförande material. 11
II. RESULTAT Mötesplatsfunktionen Vad kan de studerande få hjälp med Mötesplatsens servicenivå vad gäller utrustning, tjänster och tillgänglighet ger en substansiell bild av lärcentret. Höga siffror nedan visar vad som betraktas som angeläget för en lärcenterverksamhet, samtidigt som siffrorna visar att ingen funktion uppvisar 100 %. Dvs inget är så självklart att det måste finnas. Vad kan de studerande få hjälp med? Antal svar: 2005=180 Flera alternativ möjliga 2005 Vägledning 93 % Handledning (oberoende av vem som är utb.anordnare) 78 % IKT-support 76 % Bibliotekstjänster 67 % Videokonferens/telebild 81 % Webbkameror 64 % Stationära datorer 94 % Bärbara datorer 41 % Kopiering/utskrifter 96 % Validering mot yrken 44 % Tillgänglighet vardagar kvällstid 98 % Tillgänglighet helger dagtid 80 % Tillgänglighet helger kvällstid 44 % Storhelger 32 % Annat 27 % Tentamensmöjligheter Frågan om tentamensmöjligheter från andra utbildningsanordnare är ett sätt att se vilken öppenhet som finns för andra kurser än de som anordnas i egen regi. Finns tentamensmöjligheter från andra utbildningsanordnare? Antal svar: 2005=165, 2003=200 2005 2003 Gymnasial vuxenutbildning 77 % Fanns inte med Högskolor och universitet 91 % 80 % Övriga 15 % Fanns inte med Här går det att konstatera att tentamensmöjligheterna via landets lärcentra är goda, både vad gäller gymnasial vuxenutbildning och högskoleutbildning. 12
Biblioteksservice Ett av Nitusnätverkets 6 kriterier för medlemskap är att biblioteksservice finns kopplad till lärcentret på något vis. Lösningarna kan variera, allt från folkbiblioteket till eget bibliotek på lärcentret. Frågan om hur biblioteksservicen är organiserad har ställts vid lärcentraenkäterna 2003 och 2005. Siffrorna nedan visar mindre skillnader mellan undersökningstillfällena, kanske för små för att några slutsatser ska kunna dras. Hur är biblioteksservicen organiserad vid ert lärcentrum? Antal svar: 2005=169, 2003=197 2005 2003 Folkbiblioteket 52 % 48 % Biblioteksfilial på lärcentret 6 % 8 % Samlokaliserat bibliotek/lärcentrum 18 % 21 % Eget bibliotek 10 % 9 % Andra former 14 % 12 % Noterbart är att ca hälften av landets lärcentra har organiserat biblioteksservicen i andra former än folkbiblioteket. Dock är 90 % av dessa lösningar tillsammans med kommunens bibliotek. Detta visar den oerhörda betydelse, och utökade uppgifter, som landets folkbibliotek tagit sig an genom det utökade antalet studerande på gymnasial och eftergymnasial nivå. 6 Nitus, Nätverket för kommunala lärcentra 13
Mäklarfunktionen De studerandes efterfrågan Lärcentra har oftast efterfrågestyrning som inriktning och ambition i sin verksamhet. Detta som en strävan att förändra den tidigare utbudsorienteringen. Möjligheten att tillgodose individens efterfrågan blir därför ett mått på måluppfyllelse. Det är dock viktigt att på peka att resultatet nedan är en självskattning av lärcentraansvariga om i vilken utsträckning de anser att de tillgodoser individernas efterfrågan. Individernas bild kan vara en annan. Anser ni att lärcentret tillgodoser de studerandes efterfrågan? Antal svar: 177 Nej 2 % Ja, i liten omfattning 20 % Ja, i stor omfattning 67 % Ja, i mycket stor omfattning 10 % 2005 Det är ändå slående att så stor del av lärcentra anser sig kunna tillgodose studerandeefterfrågan. 77 % av landets lärcentra anser sig kunna tillgodose de studerandes efterfrågan i stor eller mycket stor omfattning. Näringslivets efterfrågan På motsvarande sätt ställs frågan om lärcentret anser sig kunna tillgodose näringslivets efterfrågan. Om efterfrågestyrningen varit en ursprunglig inriktning för lärcentra så har lyhördheten inför näringslivets efterfrågan kommit att bli en angelägen strävan. Anser ni att lärcentret tillgodoser näringslivets efterfrågan? Antal svar: 2005=174, 2003=197 2005 2003 Nej 6 % 8 % Ja, i liten omfattning 47 % 54 % Ja, i stor omfattning 43 % 28 % Ja, i mycket stor omfattning 5 % 1 % Om resultatet ovan ska tas för sant så har en avsevärd förändring skett mellan 2005 och 14
2003, 48 % 2005 mot 29 % 2003. Tvivelsutan har ambitionen att tillgodose näringslivsefterfrågan lett till en bild hos lärcentra att så är fallet. Studier finns som säger att näringslivets bild är den motsatta 7. Medvetet har därför frågan formulerats att röra näringslivets efterfrågan, dvs de kurser och utbildningar om vilka frågan ställs. Nästan hälften av landets lärcentra anser sig kunna tillgodose näringslivets efterfrågan i stor eller mycket stor omfattning. Tillgängliga utbildningar Lärcentra har en stor bredd vad gäller utbildningsformer och nivåer. På ett sätt kanske detta är den största uniciteten gentemot tidigare utbildningsstrukturer. Vilka utbildningar kunde en studerande ta del av vid eller via ert lärcentrum ht 2005? Antal svar: 2005=181 Flera alternativ möjliga 2005 2003 Grundläggande vuxenutbildning 75 % 51 % Gymnasial vuxenutbildning 84 % 82 % KY-utbildningar 36 % 22 % Högskolekurser 77 % 74 % Högskoleprogram 46 % 48 % Forskarutbildning 3 % Fanns inte med Arbetsmarknadsutbildning 25 % 18 % Särvux 44 % 20 % Svenska för invandrare 57 % 32 % Studiecirklar 0 % 15 % Folkhögskolekurser 19 % 7 % Uppdragsutbildning (externfinansierad) 13 % 48 % Övriga kompetensutvecklingsinsatser 55 % Fanns inte med Andra utbildningar 30 % 6 % Några förändringar mellan de två mättilfällena är värda att uppmärksamma. Ökningar Grundläggande vuxenutbildning från 51 % till 75 % KY-utbildningar från 22 % till 36 % Arbetsmarknadsutbildningar från 18 % till 25 % Särvux från 20 % till 44 % Svenska för invandrare från 32 % till 57 % Folkhögskolekurser från 7 % till 19 % Andra utbildningar från 6 % till 30 % 7 Lödglund, Ulrik 15
Minskningar Studiecirklar från 15 % till 0 % Uppdragsutbildningar från 48 % till 13 % Vad säger då detta? Troligen att lärcentra i allt större utsträckning samordnas med övrig vuxenutbildning och att vuxenutbildning öppnas för andra utbildningsformer. Också högskolekurser har ökat, medan högskoleprogram har minskat. Dessa förändringar är dock så små att det är tveksamt att dra några slutsatser av det. När det gäller minskningarna kan det vara så att lärcentra i lägre utsträckning använder alternativa finansieringsformer när verksamheten integreras med övrig vuxenutbildning. 16
Motorfunktionen Motor i tillväxt och utveckling Den del av lärcentras verksamhet som kallas motorfunktionen rör i hög grad samverkan och samspel med omgivande samhälle. Kompetens- och arbetskraftsförsörjning till den lokala och regionala arbetsmarknaden, kompetensutveckling till näringsliv och offentlig verksamhet samt utbildningssatsningar i linje med lokala och regionala utvecklingsstrategier är angelägna uppgifter inom ramen för lärcentras roll av motor i de lokala utvecklings- och tillväxtambitionerna. Strategiska utvecklings- och tillväxtområden Lärcentras arbete i utvecklingsfrågorna bör rimligen vara förankrade i en kommunal utvecklingsstrategi. Därav ställs den första frågan på detta område om förekomsten av sådana strategier. Finns strategiska utvecklings- och tillväxtområden för kommunen? Antal svar: 2005=175, 2003=206 2005 2003 Nej 5 % 3 % Vet ej 14 % 7 % Ja, allmänt formulerade 28 % 35 % Ja, allmänt formulerade i strategidokument etc 14 % 18 % Ja, av KS/KF beslutat strategidokument etc 27 % 27 % Ja, av KS/KF beslutat strategidokument med bred lokal förankring och engagemang 12 % 10 % Några konstateranden går att göra: Mer än hälften av landets kommuner har dokumenterade utvecklingsstrategier 14 % av landets lärcentra vet inte om kommunen har en utvecklingsstrategi 2005/2006 Lärcentret i kommunala utvecklingsstrategin Av intresse är huruvida lärcentret är en dokumenterad del av den kommunala utvecklingsoch tillväxtstrategin. Distinktionen dokumenterad finns med i frågan eftersom utbildningsoch kompetensfrågor lätt kan nämnas i utvecklingssammanhang utan att de finns med i det operativa arbetet. Många menar också att utbildningsfrågor är utvecklingsfrågor, något som 17
förvisso är sant. Men i detta sammanhang ställs alltså frågan mer snävt, dvs finns utbildnings- och kompetensfrågorna i form av det lokala lärcentret med i utvecklingsstrategin. Är lärcentret en dokumenterad del i kommunens utvecklings- och tillväxtstrategi? Antal svar: 166 Nej 50 % Ja 50 % 2005 Som framgår ovan fördelar sig svaren jämt. Hälften finns med och hälften finns inte med. Denna fråga fanns inte med i 2003 års undersökning, varför jämförelsen inte låter sig göras. Dock kan det vara av intresse att se hur denna fråga fördelar sig utifrån kommuntyper. Utbildningar på strategiområden Om uppdragsgivaren kommunen har en antagen utvecklingsstrategi, har då lärcentret utbildningar på dessa områden? Med en indelning som innebär att inga eller enstaka kurser definieras som ett mindre engagemang och flera, samtliga och ytterligare områden representerar ett aktivt engagemang är lärcentra insatser på detta område anmärkningsvärt svagt. Erbjuder lärcentret utbildningar inom kommunens strategiska utvecklings- och tillväxtområden? Antal svar: 2005=177, 2003=189 2005 2003 Inga kurser 41 % 41 % Enstaka kurser/utbildningar 32 % 34 % Flera kurser/utbildningar 24 % 19 % Kurser/utbildningar på samtliga områden 2 % 2 % Kurser/utbildningar på samtliga områden och ytterligare utvecklingsområden 1 % 5 % Det går utifrån ovanstående att konstatera att: Endast ca 25 % av landets lärcentra arbetar aktivt med utbildningar på de kommunala strategiområdena Delaktighet i de regionala tillväxtprogrammen De regionala tillväxtprogrammen, RTP, RUP eller motsvarande, bygger på den regionala tillväxtpolitikens tanke om partnerskap. Av intresse är att se i vilken utsträckning lärcentra funnits med i RTP-arbetet mot bakgrund av den uttalade ambitionen om att vara en del av 18
det lokala och regionala utvecklingen och tillväxten. I vilken omfattning är lärcentret delaktigt i genomförandet av det regionala tillväxtprogrammet? Antal svar: 2005=175, 2003=195 2005 2003 Ingen delaktighet 56 % 47 % I viss omfattning 37 % 37 % I stor omfattning 7 % 16 % I 2005 års undersökning har de två alternativen mycket liten och ganska liten förts samman till viss omfattning, på samma sätt har ganska stor och mycket stor förts samman till stor omfattning. Som framgår har 42 % varit delaktiga i viss eller stor omfattning under 2005 mot 53 % vid 2003 års undersökning. Ungefär hälften av landets lärcentra har varit delaktiga i genomförandet av de regionala tillväxtprogrammen. 19
Ekonomin Hinder för önskvärd utveckling Företrädare för lärcentra framhåller ofta det problematiska i de kortsiktiga och osäkra ekonomiska villkor som de flesta har att verka inom. På frågan om hinder för önskvärd utveckling framträder just ekonomin som det ojämförligt största. Hinder för önskvärd utveckling? Antal svar: 132 Ekonomi 259 Mentala hinder 55 Organisatoriska hinder 49 Minskad efterfrågan 48 Personalrelaterade hinder 38 Inga hinder 18 Universitet och högskola 16 Viktade värden 3-2-1 utifrån rangordning Uppenbarligen finns en vilja till utveckling som begränsas av brist på ekonomiska resurser. Det är rimligt att anta att denna mycket tydliga upplevelse av ekonomiska hinder visar dels att lärcentra ännu inte har en reguljär finansiering för sin verksamhet och dels att ambitionerna är högre än resurserna räcker till. Det är också möjligt att dra slutsatsen att lärcentra har svårt att hitta alternativa finansieringsvägar än kommunala medel och olika former av projekt. Framgångsvägar för önskvärd utveckling Som påpekats tidigare framträder en lite annan bild på frågan om framgångsvägar för önskvärd utveckling. Rimligen borden bättre ekonomi vara det svarsalternativ som flest lärcentra skulle rangordna först. Men istället framkommer samverkan som det ojämförligt mest förekommande svaret. Bättre ekonomi kommer här först på tredje plats. Framgångsvägar för önskvärd utveckling? Antal svar: 126 Samverkan 223 Rekrytering och vägledning 64 Bättre ekonomi 59 Politiska ambitioner 38 Flexibilitet och IKT 28 Ökad tillgänglighet 26 Marknadsföring 24 Personalfrågor 20 Lokaler 13 Viktade värden 3-2-1 utifrån rangordning 20
Hindret är dålig ekonomi men vägen till framgång är samverkan, är vad lärcentra svarar. Även om lärcentra är hindrade av otillräcklig finansiering framträder en bild som pekar på utveckling genom samverkan som det mest angelägna. Förväntad ekonomisk situation På frågan om hur den ekonomiska situationen förväntas bli under nästkommande år har en förändring skett från när samma fråga ställdes inför 2004. 2006 8 är det fler som anger oförändrad ekonomi och färre som anger mycket minskade resurser. En försiktig bedömning är att lärcentra i högre grad 2006 införlivats i reguljär verksamhet än vad fallet var 2004. Förväntad ekonomisk situation inför år 2006 och 2004 Antal svar: 2005=171, 2003=200 2005 2003 Nedläggning/avveckling 1 % 0 % Mycket minskade ekonomiska resurser 7 % 13 % Minskade ekonomiska resurser 26 % 29 % Oförändrade ekonomiska resurser 59 % 49 % Förbättrade ekonomiska resurser 7 % 7,5 % Mycket förbättrade ekonomiska resurser 1 % 1,5 % Värt att notera är att 34 % av landets lärcentra uppger minskade eller mycket minskade eller nedläggning under 2006 medan hela 42 % gav detta svar 2004. Skäl till förändrad ekonomisk situation När det gäller skälen till försämrad ekonomisk situation dominerar den kommunala ekonomin och politiska prioriteringar både 2006 och 2004. Därefter anger lärcentra 2006 färre studerande/sämre utbud, något som inte förekom alls som svar i undersökningen 2004. Minskade projektmedel och minskade statsbidrag är även 2006 förhållandevis vanliga svar som skäl till försämrade ekonomi. På motsvarande sätt är skälen till förbättrad ekonomisk situation politiska prioriteringar följt av egna åtgärder som på olika sätt förbättrat ekonomin. 8 Svaren avgavs under 2006 respektive 2004 vilket gör att förhållandena avser dessa år 21
Skäl till förändrad ekonomisk situation Försämrad ekonomi Kommunala ekonomin/politiska prioriteringar 106 Färre studerande/sämre utbildningsutbud 40 Projektmedel upphör 37 Minskade statsbidrag 36 Fler studerande 17 Ökade kostnader 10 Övriga skäl 10 Förbättrad ekonomi Politiska prioriteringar 42 Egna åtgärder 26 Fler studerande 9 Viktade värden 3-2-1 utifrån rangordning 2003 års svar var: Minskade eller mycket minskade ekonomiska resurser - kommunens ekonomi - minskade statsbidrag (fr a Kunskapslyftet) - minskade projektmedel - vuxenutbildning/högskoleverksamhet ingen prioriterad verksamhet Oförändrade eller ökade ekonomiska resurser - projektmedel (CFL, EU) - politiska prioriteringar - samordning Kan verksamheten finansieras tre år till Landets lärcentra lever under osäkra ekonomiska villkor. Trots detta har en övervägande andel tilltro till fortsatt finansiering under ytterligare tre år. Vid 2003 års undersökning angav t o m fler att de trodde sig kunna överleva trots att fler angav minskade eller mycket minskade ekonomiska resurser vid detta mättillfälle. Kommer verksamheten kunna finansieras tre år framåt? Antal svar: 2005=181, 2003=203 2005 2003 Nej 1 % 11 % Osäkert 22 % Fanns ej som svarsalt Ja, med stor sannolikhet 78 % 89 % Observera att när svarsalternativet osäkert inte fanns med inför 2004 så svarade betydligt fler nej, vilket antyder att nej förmodligen innehöll ett visst mått av osäkerhet i likhet med 2005. På samma sätt innebar förmodligen inte heller ja ett lika säkert konstaterande som svaret antyder. Det framträdande är ändå lärcentras tilltro till framtiden trots en osäker ekonomisk situation. 22
Samverkan Samverkan som framgångsväg Som nämndes i ekonomiavsnittet svarar lärcentra samverkan på frågan om framgångsvägar för önskvärd utveckling. Vid en närmare granskning av vad slags samverkan som avsågs framträdde följande: Samverkan 223 varav - Lokal samverkan 81 - Näringslivssamverkan 61 - Regional samverkan 55 - Högskolesamverkan 26 Samverkan med annan kommunal eller offentlig verksamhet är det som dominerar. Detta att lärcentra upplever bristande samverkan med annan skattefinansierad verksamhet eller t o m inom samma kommunala organisation som det som mest behöver utvecklas på samverkansområdet måste ses som anmärkningsvärt. De s k stuprören upplevs som reella ur lärcentras perspektiv. Lärcentra i den kommunala organisationen Frågan om lärcentras placering i den kommunala organisationen har varit av intresse i lärcentraenkäterna 2001, 2003 och 2005. Dock har frågan formulerats olika i de tre undersökningarna. Skälet är att studiernas fokus har varierat, vilket medfört olika belysningar av frågan. Placeringen i den kommunala organisationen speglar hur kommunerna betraktar sin lärcenterverksamhet. Ses den som utbildning eller är den en del av näringslivspolitiken? Finns skillnader mellan olika kommunkategorier och går det att se mönster som berättar om kommunala ambitioner? 2005 års undersökning intresserar sig för lärcentras roll som samordnare i infrastrukturen för vuxnas lärande. Därför valdes en belysning som intresserar sig för vilka andra kommunala verksamheter som finns i den organisation där kommunerna valt att placera sitt lärcentrum. 23
Under vilket politiskt beslutsorgan ligger ert lärcentrum? Antal svar: 185 OBS Flera svarsalternativ möjliga Förskola 56 30 % Grundskola 57 31 % Ungdomsgymnasium 82 44 % Vuxenutbildning 128 69 % Kultur 31 17 % Fritid 19 10 % Turism 2 1 % Arbetsmarknad 20 11% Näringsliv 8 4 % Utveckling 0 0 % Tillväxt 12 6 % Annat 10 5 % Kommunstyrelse 10 5 % Kommunalt bolag 42 23 % Kommunalförbund 0 0 % Annat 11 6 % Några iakttagelser kan göras: 1/3 valt att ha sitt lärcentra i organisationer utanför det traditionella utbildningsområdet medan drygt 2/3 av kommunerna har sin vuxenutbildning i samma politiska organisation som lärcentret. 1/3 finns i samma organisation som barn- och ungdomsskolan. Något högre för ungdomsgymnasiet men fortfarande under hälften. 38 % uppger att de finns i samma organisation som det som 2003 års undersökning kallade strategisk kommunal organisation, dvs kommunalt bolag, kommunstyrelse, tillväxt, utveckling etc. 2003 års svar var 22 %, med den anmärkningen att frågan ställdes något annorlunda då. Det som konstaterades i 2003 års undersökning var: 121 lärcentra (60 %) fanns i kommunala nämnder för skola och utbildning 44 lärcentra (22 %) fanns i någon form av strategisk kommunal organisation 11 lärcentra (5 %) fanns i mellankommunala nämnder eller kommunalförbund Det som framgick av 2001 år undersökning var: 50 % fanns i BU-nämnder 27 % under kommunstyrelse 7 % under annan kommunal nämnd 17 % under annan form 24
Frågan om placeringen i den kommunala organisationen påverkas dock av vilken kommunkategori lärcentret tillhör. Ytterligare lärcentra i kommunen Frågan om huruvida det finns andra lärcentra ( andra öppna lärmiljöer 2003) i kommunen visar inga större skilllnader mellan lärcentraenkäterna 2003 och 2005. Svarsalternativet minilärcentra fanns inte med 2003 varför det inte går att dra några slutsatser kring denna siffra. Noterbart är ändå ökningen vad gäller lärcentra inom folkbildningen från 5 till 11 %. Finns andra lärcentra i er kommun? Antal svar: 2005=175, 2003=196 2005 2003 Nej 67 % 68 % Ja, minilärcentra i vår egen regi 16 % -- % Ja, inom folkbildningen 5 % 11 % Ja, inom fackföreningsrörelsen 2 % 0 % Ja, på arbetsplatser 2 % 1 % Ja, i utbildningsföretag 2 % 4 % Ja, i ordinarie skolor 3 % 5 % Ja, annat, kommentera nedan 10 % 10 % Öppenhet måste finnas för att svaren på denna fråga kan rymma dels att lärcentret inte har kännedom om andra lärcentraliknande former och dels att de som anordnar dessa verksamheter inte själva definierar dessa som lärcentra. Svaren bör ses som om frågan hades ställts Känner ni till andra lärcentra. Samverkan kring arbetsmarknadsfrågor En av de följdfrågor som ställdes i undersökningen var om samverkan vad gäller arbetskraft och arbetsmarknad. En central fråga som rör utbildningens samhälleliga riktning och mål, dvs kompetensförsörjningen till dagens och morgondagens arbetsmarknad. Samverkan kring arbetsmarknadsfrågor och arbetskraftsförsörjning Antal svar: 179 Inte alls 8 % I liten utsträckning 47 % I stor utsträckning 36 % I mycket stor utsträckning 8 % I samma organisation som lärcentret 0 % 2005 25
Av detta kan utläsas att 44 % av landets lärcentra har stor eller mycket stor samverkan kring arbetsmarknadsfrågor och arbetskraftsförsörjning medan 55 % inte har någon eller liten samverkan i dessa frågor. Samverkan med lokala näringslivsfunktionen Samverkan med näringslivet kommer därnäst som definierad framgångsväg för lärcentra. En markering som synliggör lärcentras strävan att nå fram till företagen och deras behov av kompetensutveckling. Denna fråga ställdes också vid lärcentraenkäten 2003, vilket gör att siffrorna kan jämföras (i huvudsak). Samverkan med den lokala näringslivsfunktionen? Antal svar: 2005=179, 2003=200 2005 2003 Inte alls 8 % 6,5 % I liten utsträckning 47 % 49 % I stor utsträckning 27 % 32,5 % I mycket stor utsträckning 10 % 12 % I samma organisation som lärcentret 7 % Fanns inte som alt Här kan utläsas att 44 % av landets lärcentra har stor eller mycket stor samverkan med den lokala näringslivsfunktionen medan 55 % inte har någon eller liten samverkan. Dessa siffror överensstämmer helt med 2003 års undersökning. Samverkan med lokala kompetensrådet Till lokal samverkan hör också det lokala kompetensrådet. En fråga som också ställdes 2003. Den grundläggande frågan rör självklart om det finns något lokalt kompetensråd. Båda undersökningarna visar att det finns kompetensråd i ungefär hälften av lärcenterkommunerna, med hänsyn tagen också till vet ej-svaren. 26
I vilken omfattning samverkar ert lärcentrum med det lokala kompetensrådet? Antal svar: 2005=171, 2003=193 2005 2003 Ingen samverkan 17 % 9 % Finns inget lokalt kompetensråd 45 % 45 % I liten omfattning 10 % 21 % I stor omfattning 14 % 16 % I mycket stor omfattning 8 % 9 % Vet ej 6 % --- Svarsalternativen hade 2003 en något annorlunda utformning men har bedömts likvärdiga 2005. 2003 fanns inte svarsalternativet vet ej med och svarsalternativen mycket liten och ganska liten har förts samman till liten omfattning 2005. Dessutom har 2003 års i samordnad organisation ersatts av i mycket stor omfattning, denna förändring bör uppmärksammas i redovisningen ovan. Dock är svaren lite nedslående ur lärcenterperspektivet, där det får konstateras att: Ca 75 % av landets lärcentra har ingen, liten eller känner inte till om det finns någon samverkan med det lokala kompetensrådet. Samverkan med regionala kompetensrådet Förhållandevis höga siffror har också regional samverkan som framgångsväg i lärcentrasvaren. Här synliggörs den strävan som finns hos många lärcentra om hitta regionala samverkansformer för lärcentraverksamheten. Hur ser det då ut på ett av de områden som hanteras lärcentrafrågor på regional nivå, det regionala kompetensrådet? I vilken omfattning samverkar ert lärcentrum med det regionala kompetensrådet? Antal svar: 2005=171, 2003=183 2005 2003 Ingen samverkan 47 % 36 % I liten omfattning 26 % 36 % I stor omfattning 13 % 22 % I mycket stor omfattning 2 % 5 % Vet ej 12 % ------ I 2003 års undersökning fanns inte svarsalternativet vet ej med. 2005 har de två alternativen mycket liten och ganska liten förts samman till liten omfattning. Dock är svaren än mer nedslående ur lärcenterperspektivet: 85 % av landets lärcentra har ingen, liten eller känner inte till om det finns någon samverkan med det regionala kompetensrådet. 27
När det gäller kompetensrådens verksamhet så är det av detta möjligt att konstatera att deras verksamhet inte når till den operativa lärcenternivån. Detta måste inte vara samma sak som att de lokala och regionala kompetensfrågorna inte påverkar lärcentras verksamhet. Men här finns uppenbarligen ett avstånd som är värt att fundera vidare på. Samverkan i lärcentranätverk Lärcentra samverkar i nätverk. Båda enkäterna stöder detta påstående. 88 % av lärcentra uppger att de finns med i någon form av nätverkssamarbete. Den vanligaste nivån är den regionala, följt av den nationella. Deltar ni i något eller några lärcentranätverk? Antal svar: 2005=181, 2003=204 Flera svarsalternativ möjliga 2005 2003 Nej 12 % 12 % Ja, i delregionalt nätverk 42 % 32 % Ja, i regionalt nätverk 73 % 65 % Ja, i nationellt nätverk 42 % 48 % Ja, i internationellt nätverk 7 % 8 % Framför allt har samverkan i delregionala och regionala nätverk ökat mellan de två undersökningstillfällena. Detta medan något färre andelsmässigt samverkar nationellt. Den höga graden av nätverkssamarbete torde vara ytterligare ett av lärcentras karaktäristika. Samarbete med lärcentra i andra kommuner Ytterligare ett kännemärke för lärcentra är samarbetet med andra kommuner. Hela 95 % har ett sådant samarbete. Samarbetar ni med lärcentra i andra kommuner? Antal svar: 2005=183, 2003=204 Flera svarsalternativ möjliga 2005 2003 Nej 5 % 6 % Ja, i enstaka frågor 28 % 19 % Ja, i flera frågor 35 % 31 % Ja, i flertalet frågor 16 % 18 % Ja, i gemensam organisation 16 % 26 % Siffrorna ovan visar en lite märklig förskjutning mellan 2005 och 2003 i så måtto att det är färre som samarbetar i gemensam organisation och fler i enstaka frågor. Denna förändring är den enda tillräckligt tydliga mellan de två mättillfällena. 28
Lärcentra i olika kommuntyper I CFL:s kommunstudie som gick ut till kommunernas vuxenutbildningsansvariga i november 2005 hade fanns en fråga om lärcentrum som studiestödjande miljö. Svaren fördelade sig enligt följande: I kommunen finns lärcentrum som studiestödjande miljö. Antal svar: 224 Kommuner 2005 Nej, den möjligheten finns inte 30 15 % Ja, det utnyttjar en mindre andel av de vuxenstuderande 62 31 % Ja, det utnyttjar ungefär en fjärdedel av de vuxenstuderande 28 14 % Ja, det utnyttjar ungefär hälften av de vuxenstuderande 22 11 % Ja den möjligheten utnyttjar de flesta vuxenstuderande 58 29 % 85 % av kommunerna uppgav att de hade lärcentrum. 29 % uppgav att lärcentrum nyttjades av de flesta vuxenstuderande. Här kan man se stora skillnader mellan olika kommunkategorier. Lärcentrum spelade en viktig roll i de flesta kommuner, men särskilt viktig i mindre kommuner. I det följande redovisas svaren från två kommuntyper, Glesbygdskommuner och Övriga mindre kommuner (<12500 invånare), för att visa den betydelse lärcentrum tycks ha i de mindre kommunerna: Glesbygdskommuner 29
Övriga kommuner, mindre än 12 500 invånare I båda dessa kategorier svarar vuxenutbildningsansvariga att de flesta vuxenstuderande utnyttjar lärcentra som studiestödjande miljö. I kategorierna Storstäder, Större städer och Förortskommuner tycks lärcentra spela en mindre roll: Storstäder 30
Storstäder Förortskommuner Storstäder I LC-enkäten kan man sammanfatta de olika kommunkategoriernas svar i förhållande till totalen enligt följande: - Samtliga kommer med stor sannolikhet kunna finansiera verksamheten tre år framåt - Under samma politiska beslutsorgan som ungdomsgymnasium, vuxenutbildning och kultur - Samverkar i mycket liten utsträckning med lärcentra i andra kommuner - Betydligt mindre bredd i utbudet; grundläggande och gymnasial vuxenutbildning - Mindre samverkan med en kommunala näringslivsfunktionen - Är inte en dokumenterad del av kommunens utvecklings- och tillväxtstrategi - Tillgodoser samhällets och näringslivets efterfrågade utbildningsbehov i liten omfattning - Ingen samverkan med lokala eller regionala kompetensrådet - Ingen delaktighet i genomförandet av regionala tillväxtprogrammet 31
Förortskommuner - Deltar i mindre omfattning i lärcentranätverk - Samarbetar mindre med lärcentra i andra kommuner - Något mindre bredd på utbudet, men mer grundvux, gymnasial vux och särvux - Nästan lika högskolekurser, betydligt färre högskoleprogram och arbetsmarknadsutbildning - Betydligt mindre lokal samverkan kring arbetsmarknadsfrågor och arbetskraftsförsörjning - Betydligt mindre samverkan med kommunala näringslivsfunktionen - I mindre utsträckning en dokumenterad del i kommunens utvecklings- och tillväxtstrategi - Något mindre utsträckning tillgodoser studerandes resp samhällets/näringslivets behov - Mindre samverkan med lokala och regionala kompetensrådet Större städer - Organiseras i betydligt mindre omfattning tillsammans med förskola och grundskola - Organiseras i mindre omfattning tillsammans med ungdomsgymnasium - Samarbetar i mindre utsträckning med lärcentra i andra kommuner Pendlingskommuner - I något mindre utsträckning en dokumenterad del i kommunens utvecklingsstrategi - Erbjuder i mindre utsträckning utbildningar i kommunens strategiska utvecklingsområden - Samverkar i något mindre utsträckning med lokala kompetensrådet - Lokalt kompetensråd finns inte i större omfattning - Samverkar i betydligt mindre utsträckning med regionala kompetensrådet - I betydligt mindre omfattning del i genomförandet av det regionala tillväxtprogrammet Glesbygdskommuner - Uppger i större omfattning minskade ekonomiska resurser 2006 - Tror i något mindre omfattning sig kunna finansiera verksamheten tre år framåt - Är politiskt organiserat som kommunalt bolag i betydligt större omfattning - Deltar i större omfattning i lärcentranätverk - Samverkar i större omfattning med lärcentra i andra kommuner - Har i större omfattning högskoleprogram - Använder telebild i större omfattning - Är i större utsträckning en dokumenterad del i kommunens utvecklings- och tillväxtstrategi - Samverkar något mer med lokala och regionala kompetensrådet - Mer delaktiga i genomförandet av det regionala tillväxtprogrammet Varuproducerande kommuner - I större utsträckning politiskt organiserat med förskola, skola, gyvux, kultur och fritid - Deltar mer i delregionala och regionala lärcentranätverk - Erbjuder något mindre KY-utbildningar, högskoleprogram och arbetsmarknadutbildningar - Erbjuder mer särvux och sfi - I mindre utsträckning utbildningar inom kommunens strategiska utvecklingsområden 32
- Anser i något större utsträckning att de tillgodoser samhällets och näringslivets efterfrågan - Lokalt kompetensråd finns i mindre utsträckning - Samverkar i något större utsträckning med regionala kompetensrådet Övriga kommuner mer än 25 000 inv - Uppger i betydligt större omfattning förbättrade ekonomiska resurser under 2006 - Uppger i större omfattning att de kommer kunna finansieras tre år framåt - I mindre omfattning organiserade med förskola, skola, kultur och fritid -I större omfattning organiserade tillsammans med arbetsmarknad, näring och tillväxt - Deltar mer i nationella och internationella lärcentranätverk - Samverkar mer med lärcentra i andra kommuner - Färre finns i gemensam kommunövergripande organisation - I mindre utsträckning grundvux, gy-vux, arbetsmarknadsutb, särvux och folkhögskolekurser - Något fler KY och högskoleprogram - Betydligt större utsträckning dokumenterad del i kommunens utvecklingsstrategi - I större utsträckning utbildningar inom kommunens strategiska utvecklingsområden - Samverkar i betydligt större omfattning med lokala kompetensrådet Övriga kommuner 12 500-25 000 inv - Uppger i betydligt större omfattning minskade ekonomiska resurser 2006 - Uppger i något högre grad att verksamheten kommer kunna finansieras tre år framåt - Deltar mer i delregionala, regionala och nationella nätverk - Samverkar i högre utsträckning med lärcentra i andra kommuner - Erbjuder högskola, arbetsmarknadsutbildning och sfi i betydligt större omfattning - Har telebild i betydligt större omfattning - Betydligt mer samverkan kring arbetsmarknadsfrågor och arbetskraftsförsörjning - Har i betydligt större omfattning av KS/KF beslutade strategiska utvecklingsområden - Är i större omfattning en dokumenterad del i kommunens utvecklings- och tillväxtstrategi - erbjuder i större omfattning utbildningar inom kommunens strategiska utvecklingsområden - I högre utsträckning tillgodoser samhällets och näringslivets efterfrågade utbildningsbehov Övriga kommuner mindre än 12 500 inv - Uppger i något större omfattning minskade ekonomiska resurser under 2006 - Uppger i något större omfattning att man kan finansiera verksamheten tre år framåt - Är i större omfattning organiserat tillsammans med förskola och grundskola - Deltar i större omfattning i delregionala, regionala och nationella nätverk - Samarbetar i större omfattning med lärcentra i andra kommuner - Mer gyvux, KY, högskola, folkhögskola, uppdragsutbildningar, övrig kompetensutveckling - Har mycket mer telebild och webbkameror - Mer samverkan med kommunala näringslivsfunktionen - Har i större omfattning av KS/KF beslutade strategiska utvecklingsområden - Är i något mindre utsträckning en dokumenterad del av kommunens utvecklingsstrategi - Erbjuder i större utsträckning utbildningar på kommunens strategiska utvecklingsområden - Anser i betydligt större omfattning att man tillgodoser studerandes efterfrågan - Anser i betydligt större omfattning att man tillgodoser och samhällets/näringslivets behov - Är i högre omfattning delaktig i genomförandet av det regionala tillväxtprogrammet 33
Kommentar Förutom de som utmärkte sig positivt från kommunstudien (glesbygdskommuner och övriga kommuner mindre än 12 500 inv) så tycks också lärcentrum spela en förhållandevis viktig roll även i övriga kommuner mer än 25 000 inv och övriga kommuner 12 500-25 000 inv. I kommunstudien svarade dessa enligt följande: 34
Lärcentraerfarenheter för kunskapsspridning Arbetslivet Lärcentrum Arvika Mix av företagande och utbildning, samarbete med näringslivet Lärcentrum Kungsbacka Uppsökande verksamhet och dialog med arbetsplatser Lärcentrum Ulricehamn Samarbete med kommunens näringsliv Lärcentrum Örebro Mål 3-ansökningar för att förenkla för företagen att få kompetensutvecklingspengar Högskolan Lärcentrum på Högskolan Jönköping, Kommunen och högskolan samverkar kring ett lärcentrum förlagt till högskolan Lärcentrum Ljusdal Gemensam kursutveckling tillsammans med högskolor Lärcentrum Sollefteå Unikt kurssamarbete med Umeå FoU Högskolecentrum Bollnäs FoU om lärcentrumverksamhet Lärcentrum Ljusdal FoU via Hälsinglands Regionala Utvärderings- och Forskningsenhet Individperspektiv - tillgänglighet Lärcentrum Nacka Kundval inom vuxenutbildningen Lärcentrum Kramfors Flexibelt förhållningssätt att möta individen Lärcentrum Växjö Öppen verksamhet för alla med ett arbetssätt för verksamheten Lärcentrum Åre Tillgänglighet alla tider på dygnet Lärcentrum Åstorp Den öppna lärmiljön "Kunskapsshopen" i samverkan med andra kommuner Kommunala strukturen Lärcentrum Laholm Organisation och politisk förankring Viadidakt Högskolecentrum Interkommunal organisation med ansvarig för den gymnasiala vuxenutbildningen med KomVux och externa utbildare som utförare samt minilärcentra med vägledningsinsatser på biblioteksfilialer 35
Projekt Lärcentrum Tranås Projekt inom EU, Leader och CFL Lärcentrum Östra Göinge Regionala, nationella och internationella projekt Samverkan Lärcentrum Bräcke Bra fungerande organisation i länet Lärcentrum Eda Gränslös kompetens i gränsland Lärcentrum Gagnef Samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa Lärcentrum Nordanstig Regional samverkan Lärcentrum Skara Samarbete med arbetsförmedling och försäkringskassa samt andra kommuners lärcentra Lärcentrum Vaggeryd Samverkan inom Högskolan På Hemmaplan och övrig samverkan Lärcentrum Övertorneå Samverkan mellan olika utbildningsanordnare från GRUV till högskola Ungdomsskolan Lärcentrum Munkedal Samarbete med individuella programmets praktiska inriktning Lärcentrum Östra Göinge Samordning mellan ungdomsgymnasium och vuxenutbildning Yrkesutbildningar Lärcentrum Ale CFL-projekt inom yrkesutbildningar Lärcentrum Leksand Vård och omsorgsutbildningar Lärcentrum Tidaholm Lärlingsutbildning Utbildningsformer Lärcentrum Kramfors Integrerade kärnämnen i karaktärsämnen Lärcentrum Strömsund Stor erfarenhet av olika former av distansutbildning Lärcentrum Sundbyberg Undervisning av kursdeltagare med mycket olikartad bakgrund och erfarenheter Lärcentrum Säffle Webbstruktur på gymnasienivå och den helhetssyn när det gäller anpassade kurser utifrån lärstil Lärcentrum Ulricehamn 36
Lärare med flera metoder som validering, handledning, distanskurser och katederundervisning Lärcentrum Vadstena CFL-stödd utveckling av undervisningsmetoder och kursmaterial för IKT-stödd undervisning Lärcentrum Wilhelmina Projektet Lärcentrum i fjällkommun med inriktning på läs- och skrivsvårigheter Lärcentrum Årjäng Olika former av distansundervisning tillsammans med grannkommuner Utveckling Lärcentrum Västervik 10 år erfarenheter inom utvecklingsfrågor, samverkan, projekt och nätverkande Övrigt Lärcentrum Askersund Assistansmodellen, tilldelad KOM:s stipendium 2006 Lärcentrum Kil Liten investering och verksamhet som är positiv och uppskattad Lärcentrum Laxå Vårdplanering via telebild Lärcentrum Nyköping Utbildning av kommunens personal 4000 personer Lärcentrum Tidaholm Valideringsprocessen i olika EU-länder och lokalt 37
III. ANALYS Lärcentra i den kommunala organisationen Placeringen i den kommunala organisationen speglar hur kommunerna betraktar sin lärcentrumverksamhet. Ses den som utbildning eller är den en del av näringslivspolitiken? Finns skillnader mellan olika kommunkategorier och går det att se mönster som berättar om kommunala ambitioner? 2005 års undersökning intresserar sig för lärcentras roll i infrastrukturen för vuxnas lärande. Därför valdes en belysning som intresserar sig för vilka andra kommunala verksamheter som finns i den organisation där kommunerna valt att placera sitt lärcentrum. Redovisat i fallande skala svarar lärcentra att de 2005 fanns under samma politiska beslutsorgan som Vuxenutbildning 69 % Ungdomsgymnasium 44 % Grundskola 31 % Förskola 30 % Kommunalt bolag 23 % Kultur 17 % Arbetsmarknad 11% Fritid 10 % Tillväxt 6 % Annat kommunövergripande 6 % Kommunstyrelse 5 % Annan kommunal verksamhet 5 % Näringsliv 4 % Turism 1 % Utveckling 0 % Kommunalförbund 0 % Av ovanstående framgår det att den vanligaste lösningen är att lärcentret finns i samma organisation som den gymnasiala vuxenutbildningen. Men värt att notera är då också att 1/3 valt att organisera sitt lärcentrum i en politisk organisation där vuxenutbildning i övrigt inte finns. I förhållandevis hög utsträckning har kommunerna således valt att genom den politiska organisationen markera att lärcentret verkar på andra områden än den behörighetsgivande vuxenutbildningen. Ännu tydligare blir det när närmare hälften (44 %) av tillfrågade kommuner 2005 valt att organisera sitt lärcentrum i det som 2003 kallades strategisk kommunal organisation (kommunstyrelse, näringsliv, tillväxt, utveckling, bolag, kommunalförbund etc). Värt att särskilt uppmärksamma är av dessa finns hela 23 % finns i kommunala bolag. Genom valet att i så hög utsträckning placera lärcentrumverksamheten under strategisk verksamhet har kommunerna markerat lärcentras roll i utvecklings-, tillväxtsoch arbetsmarknadspolitiken. 38
Lärcentra i olika kommuner När det gäller lärcentras betydelsefulla roll i glesbygdskommuner och Övriga kommuner mindre än 12 500 invånare har detta visats i andra undersökningar. Det som härutöver synliggjorts i denna undersökning är lärcentras positiva roll i de lite större kommunerna. I Övriga kommuner mer än 25 000 invånare framkommer t ex dessa karaktäristika: - Deltar mer i nationella och internationella lärcentranätverk - I större omfattning organiserade tillsammans med arbetsmarknad, näring och tillväxt - I betydligt större utsträckning dokumenterad del i kommunens utvecklingsstrategi - Har i större utsträckning utbildningar inom kommunens strategiska utvecklingsområden - Samverkar i betydligt större omfattning med lokala kompetensrådet När det gäller Övriga kommuner 12 500-25 000 invånare framkommer t ex: - Deltar mer i delregionala, regionala och nationella nätverk - Betydligt mer samverkan kring arbetsmarknadsfrågor och arbetskraftsförsörjning - Är i större omfattning en dokumenterad del i kommunens utvecklings- och tillväxtstrategi - Har i större omfattning utbildningar inom kommunens strategiska utvecklingsområden - Tillgodoser i högre utsträckning samhällets och näringslivets efterfrågade utbildningsbehov Lärcentras roll tycks vara särskilt utvecklad i de lite större kommunerna än glesbygdskommunerna. På en rad områden som förknippas med utvecklad lärcentrumverksamhet särskiljer sig dessa kommuner från både de mindre och större. Detta är ny och intressant kunskap som reser en del frågeställningar. Är det så att de lite större kommunerna dels har mer resurser till strategiska utvecklingssatsningar och dels har kommit längre ifråga om att använda utbildning som redskap i dessa satsningar? Mycket talar för det. I kommuner över 25 000 invånare är lärcentra i större omfattning organiserade med arbetsmarknad, näringslivs- och tillväxtfrågor och i de under 25 000 finns en betydligt större samverkan kring arbetsmarknad och arbetskraftsförsörjning. Här syns en vilja till att koppla utbildning till arbetsmarknad på ett aktivt sätt. För båda kommuntyperna gäller att de deltar mer i både nationella och internationell nätverk. En fråga som kräver resurser och strategiskt tänkande. I båda kommuntyperna är lärcentrumverksamheten en aktiv del i den kommunala utvecklingsstrategin och båda har utbildningar inom dessa områden. Här synliggörs en uttalad ambition om att använda utbildning i utvecklingsarbetet. Genom dessa exempel är det rimligt att påstå att lärcentra spelar särskilt en aktiv roll i kommuntyperna Övriga kommuner 12 500 25 000 invånare och över 25 000 invånare. Kommunernas kostnader I Glesbygdsverkets första kartläggning 2001 gjordes ett försök att beskriva kommunernas kostnader för lärcentrumverksamheten. Två uppgifter har ofta refererats från denna undersökning 39
de 21 lärcentra som uppgav att de enbart arbetade med högskoleutbildning i medeltal hade en budget på 1,2 mkr varav i 800 000 var kommunala medel, de lärcentra med mer varierat utbud hade ungefär samma bokförda kostnader. de lärcentra som hade kommunstyrelsen som huvudman hade nästan dubbelt så mycket kommunala medel jämfört med de som hade utbildningsnämnden som huvudman. Stora regionala skillnader förelåg dock. Utredningen pekade på att Kartläggningen har inte kunnat ge någon fullständig bild av hur stora dessa kostnader är eller hur de finansieras Såväl verksamheterna som budget- och bokföringssystemen, ser helt enkelt mycket olika ut i olika kommuner. Det är därför svårt att sammanställa uppgifterna till en fullständig bild. 9 Trots vetskapen om svårigheterna med att beräkna kommunernas kostnader för lärcentrumverksamhet ställdes frågor om detta i enkät 2005. Dels frågades om hur lärcentrumverksamheten finansierades dels om hur lärcentrets medel fördelades mellan olika verksamheter. I likhet med Glesbygdsverkets kartläggning visar det sig att kommunernas budget- och bokföringsteknik fortfarande uppvisar mycket stora olikheter. Många redovisar vuxenutbildningens totala budget medan andra endast anger kostnaden för telebildtekniken. Andra uppger att de inte har några kostnader alls för lärcentrumverksamheten och en del svarar att de inte särredovisar lärcentret från övrig verksamhet. Till detta kommer olika synpunkter om lärcentrumdefinitionen. Lärcentrumverksamhet tycks inte sällan också i budgeten vara föremål för diskussion. Budgettekniken antyder olika sätt att argumentera för verksamhetens existens. Genom att använda de svar som verkar utgå från lärcentrumverksamhetens respektive högskoleverksamhetens specifika kostnader har nedan ett försök ändå gjorts med en beräkning på de totala lärcentrumkostnaderna. Beräkning 1 utifrån uppgiven totalbudget - 141 lärcentra svarar 0 kr, uppger hela vuxenutbildningsbudgeten eller icke jämförbara svar - 101 återstående lärcentras totalbudget svarar mellan 100 tkr och 33 mkr - totalt 338 mkr - 250 lärcentra med 3,3 mkr i genomsnitt = 825 mkr i beräknad totalbudget - 190 lärcentra med högskoleverksamhet x 3,3 mkr = 627 mkr i beräknad totalbudget Beräkning 2 andelen högskoleverksamhet - 184 lärcentra uppger ingen särredovisning/inga kostnader/endast telebildkostnader - 65 återstående lärcentra uppger högskolebudgetar mellan 100 tkr och 11 mkr - genomsnittligen uppger dessa lärcentra 1 mkr för sin högskoleverksamhet - uppräknat för 190 lärcentra med högskoleverksamhet blir detta ca 190 mkr När lärcentra som uppgivit hela vuxenutbildningsbudgeten tagits bort, liksom de som av allt att döma har angett endast en del av de reella kostnaderna återstår ca 100 lärcentra med en genomsnittlig kostnad på 3,3 miljoner kronor. Uppräknat på landets 250 lärcentra, givet att denna genomsnittliga kostnad skulle gälla alla lärcentra, blir den totala kostnader 825 miljoner kronor, dvs en beräkning som närmar sig 1 miljard kronor i kommunala kostnader för lärcentra. 9 Glesbygdsverket 2001 40
Om med samma beräkningsgrund 627 miljoner kronor är något högt räknat för lärcentras kostnader för högskoleutbildning så är 190 miljoner kronor för lågt räknat. I första fallet är det omöjligt att separera kostnader mellan fr a vuxenutbildning och högskoleutbildning. I det andra fallet är det tydligt att kostnader för lokaler, administration etc inte finns med i många svar. Den senare siffran måste räknas upp rejält för att få med alla kostnader. En sammanvägning av dessa båda siffror leder till en summa på ca 0,5 miljard kronor vad gäller kommunala kostnader för högskoleutbildning vid lokala lärcentra. Lärcentra som nivåöverskridare På frågan i 2005 års enkät om vilka utbildningar en studerande kan ta del av vid lärcentra framkommer att utbudet är omfattande. Det spänner över olika nivåer, utbildningsriktningar och utbildningsformer. Lärcentra är således mer än anordnare av egna kurser. Grafiskt framgår denna mångfald här nedan. Det går på goda grunder påstå att lärcentra är något mer än en utbildningsmiljö för den kommunala vuxenutbildningens kurser. Lärcentras roll är istället som förmedlare av kurser och utbildningar från många olika utbildningsanordnare. En listning i fallande skala av de vanligaste utbildningsformerna som på kommunala lärcentra ger följande resultat: Gymnasial vuxenutbildning 84 % Högskolekurser 77 % Grundläggande vuxenutbildning 75 % Svenska för invandrare 57 % Övriga kompetensutvecklingsinsatser 55 % Högskoleprogram 46 % Särvux 44 % KY-utbildningar 36 % Andra utbildningar 30 % Arbetsmarknadsutbildningar 25 % Folkhögskolekurser 19 % Uppdragsutbildningar (externfinansierad) 13% Forskarutbildning 3 % Studiecirklar 0 % 41
Framträdande är att gymnasial vuxenutbildning och högskolekurser är de två vanligaste utbildningarna följt av grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandrare. Lärcentras primära uppgift som den kommer till uttryck i praktiken är således en funktion av behörighetsgivande utbildning in i högskoleutbildning. Det unika torde här vara att både behörighetsgivande kurser och högskolekurser kan erbjudas i samma utbildningsmiljö Men också andra utbildningar ges via lärcentra. En genomgång av hur många utbildningar som fanns representerade hösten 2005 ger följande bild. Uppställningen ska läsas så att 6 lärcentra har angett att de har 1 utbildning, 25 lärcentra har svarat att de har två utbildningar, 14 lärcentra att de har 3 utbildningar osv. Detta betyder det genomsnittliga antalet utbildningar på lärcentra är 5,7. Detta bekräftar lärcentra som förmedlare av olika typer och former av utbildningar. Det bekräftar också bilden att lärcentra spelar en unik nivåöverskridande roll. Lärcentra som samverkare När lärcentra tillfrågas om hinder för önskvärd utveckling brukar det problematiska i de kortsiktiga och osäkra ekonomiska villkoren framhållas. På frågan om hinder för önskvärd utveckling framträder just ekonomin som det ojämförligt största. Rimligen borde bättre ekonomi vara det svarsalternativ som flest lärcentra skulle rangordna först. Men istället framkommer samverkan som det ojämförligt mest förekommande svaret. Men Bättre ekonomi kommer här först på tredje plats. 42