Urval och risk i informell finansiering av entreprenörsprojekt

Uppsala Universitet Företagsekonomiska institutionen D-uppsats VT-07 Urval och risk i informell finansiering av entreprenörsprojekt - en fallstudie av Firm Factory Network Handledare Bengt Öström Författare Fredrik Hanefalk Magnus Paues

Sammandrag Sett från en extern investerares synvinkel är investering i entreprenörsprojekt oattraktivt av flera anledningar bland annat är riskerna ofta högre än den potentiella avkastningen. Många unga firmor har en hög misslyckandegrad och deras tillväxtmöjligheter är osäkra. Därför är det intressant att undersöka hur utvärdering och synen på risk ser ut hos informella investerare, som ofta går in som finansiärer av entreprenörsprojekt i sådd- och uppstartsfasen, innan venture capital-företag tar vid. Utifrån denna bakgrund har vi formulerat följande frågeställning: Vilka beslutskriterier är viktiga för informella investerare och vilken syn har de på risk? Vi har sökt upp ett kombinerat affärsängel/entreprenörsnätverk, Firm Factory Network, som vi har gjort en fallstudie på. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur utvärderingen av investeringsprojekt sker i Firm Factory Network och hur riskhanteringen av dessa projekt ser ut. Sammanfattningsvis kan sägas att Firm Factory Network både har formellt och informellt urval av entreprenörsprojekt. Företaget har förmågan att gå in i högriskprojekt eftersom agentriskerna i princip kan elimineras genom att tillsätta egen ledning i projekten samt att de finansiella riskerna kraftigt kan minskas genom att låta projekten i portföljen dela på ekonomiska funktioner. Konkurrensrisken är den risk som företaget skulle ha möjlighet att förminska, genom att anta en varligare ståndpunkt gentemot den. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. 1 BAKGRUND... 5 1.1 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING... 5 1.2 AVGRÄNSNINGAR... 6 2 TEORI... 6 2.1 FORMELLA INVESTERARE... 6 2.2 INFORMELLA INVESTERARE... 7 2.3 INVESTERINGSPROCESSEN... 9 2.4 ATT VÄRDERA OCH UTVÄRDERA ETT FÖRETAG... 10 2.4.1 MÄNNISKORNA I OCH RUNT BOLAGET... 11 2.4.2 AFFÄRSMÖJLIGHETEN... 12 2.4.3 OMGIVNINGEN RUNT BOLAGET... 12 2.4.4 INVESTERINGEN... 13 2.5 RISK... 13 3 METOD... 16 3.1 METODDISKUSSION OCH DESIGN... 16 3.2 VAL AV UNDERSÖKNINGSOBJEKT... 16 3.3 DATAINSAMLINGSMETOD... 17 3.3.1 EMPIRISKT MATERIAL... 17 3.3.2 LITTERATUR... 18 3.4 URVAL... 18 3.5 KRITIK... 18 4 EMPIRI... 19 4.1 PRESENTATION AV FIRM FACTORY NETWORK... 19 4.2 BAKGRUND... 20 4.3 UTGÅNGSPUNKT FÖR INTRESSE... 20 4.4 UTVÄRDERINGSKRITERIER... 21 4.4.1 MÄNNISKORNA I OCH RUNT BOLAGET... 21 4.4.2 AFFÄRSMÖJLIGHETEN... 22 4.4.3 OMGIVNINGEN... 22 4.4.4 INVESTERINGEN... 22 4.5 RISK... 22 5 ANALYS... 23 5.1 INVESTERINGSPROCESSEN... 23 5.2 ANALYSMODELL FÖR UTVÄRDERINGSPROCESS KOMBINERAT MED RISKTAGANDE... 24 5.2.1 MÄNNISKORNA I OCH RUNT BOLAGET... 24 5.2.2 AFFÄRSMÖJLIGHETEN... 25 5.2.3 OMGIVNINGEN... 25 5.2.4 INVESTERINGEN... 26 3

6 DISKUSSION... 27 KÄLLFÖRTECKNING... 29 BÖCKER... 29 ARTIKLAR... 29 INTERNET... 30 4

1 Bakgrund I många länder verkar det som om det finns ett finansiellt gap för entreprenörsprojekt. Begreppet syftar till de problem som små företag har att få externt kapital från finansiärer. Diskussionen om småföretagens finansiella gap återkommer med jämna mellanrum, och inbegriper två sidor: Utbudssidan, som syftar på de externa finansiärerna, såsom banker och riskkapitalbolag, och efterfrågesidan, som åsyftar de små företagen. Grundantagandet är att ett finansiellt gap uppstår när efterfrågan på kapital överskrider utbudet. En konsekvens av detta är att många entreprenörsprojekt är underkapitaliserade och att deras kapitalstruktur till stor del är beroende av korttidslån (Landström, 1993). Sett från den externa investerarens synvinkel är investering i entreprenörsprojekt oattraktivt av flera anledningar. För det första är riskerna ofta högre än den potentiella avkastningen. Många unga firmor har en hög misslyckandegrad och deras tillväxtmöjligheter är osäkra. För det andra är alternativkostnaden för varje transaktion ofta högre i entreprenörsprojekt jämfört med investering i större bolag. Slutligen är agentkostnaderna ofta höga för att övervinna den informationsasymmetri som råder i relationen, och för att övervaka entreprenörens aktiviteter. (Ibid.) Informella investerare spelar en viktig roll för att fylla det finansiella gapet mellan utbud och efterfrågan av kapital. En typ av informella investerare affärsänglar är privatpersoner som investerar både kapital och affärsexpertis i entreprenörsprojekt. De är ofta erfarna entreprenörer som både har pengar och tid att investera i lovande projekt (Helle 2004, s. 20). Anledningen till att informella investerare kan ta högre risker än formella investerare, är att de använder annorlunda beslutskriterier (Mason & Stark, 2004). 1.1 Syfte och problemformulering Ovanstående resonemang föreslår alltså att beslutskriterierna och synen på risk är det som skiljer informella från formella investerare. Frågeställningen som denna uppsats grundas på är följande: Vilka beslutskriterier är viktiga för informella investerare och vilken syn har de på risk? Vi har sökt upp ett kombinerat affärsängel/entreprenörsnätverk, Firm Factory Network, som vi kommer att göra en fallstudie på. 5

Vårt syfte är således att undersöka hur utvärderingen av investeringsprojekt sker i Firm Factory Network och hur riskhanteringen av dessa projekt ser ut. 1.2 Avgränsningar Vi har avgränsat oss till att endast behandla ett nätverk i denna undersökning. Eftersom Firm Factory Network är relativt unikt i sin utformning och affärsidé är jämförelser svåra att utföra. Därför har vi valt att göra en ingående fallstudie av vissa aspekter i just detta företags verksamhet. Vidare har vi begränsat oss till att beskriva företagets urvalsprocess samt riskhantering, eftersom det är dessa faktorer som är intressanta ur finansieringsperspektiv. 2 Teori För att ge en översiktsbild över den svenska investeringsmarknaden kommer vi att beskriva både formella investerare och informella investerare. Vidare beskriver vi investeringsprocessen, urvalsprocessen och informella investerares risk. 2.1 Formella investerare Formella investerare brukar främst benämnas venture capital-företag (VC-företag). Isaksson (2004) definierar venture capital som investeringar i företag som inte är noterade på börsen eller på någon annan marknadsplats. Investeringen innebär ofta ett aktivt engagemang i företaget och är oftast tidsbegränsad, vilket innebär att det finns en avsikt att i framtiden sälja investeringen. VC-företag är följaktligen företag som går in som finansiärer och aktiva partners i lovande företag. Det finns tre typer av formella investerare: Privata: Ägs av privatpersoner. Denna typ av företag är relativt ovanlig i Sverige och ägs i de flesta fall även till viss del av statliga institutioner eller storföretag. Statliga: Ägs till största delen av statliga institutioner. Denna form av formella investerare har historiskt sett varit vanligast i Sverige. Två stora statliga venture capital-institutioner är 6:e AP-fonden och Industrifonden. Bundna: Ingår i större företag, vars huvudverksamhet inte är venture capital. På senare tid har det blivit allt vanligare för storföretag att intressera sig för venture capitalverksamhet, både för att förvalta kapital och för att kontrollera strategiskt viktiga affärsområden. 6

Enligt Aernoudt & Eriksson (2002) investerar VC-företag endast en liten del av sitt kapital i de tidiga delarna (såddfasen) i ett företags livscykel den största delen investeras i senare stadier (uppstartsfasen och expansionsfasen). Som nämns i inledningen skapar detta ett finansiellt gap mellan små, nystartade företag och formella investerare (Landström, 2003, s. 12). 2.2 Informella investerare Informella investeringar är investeringar som görs av privatpersoner. Den största delen av informella, privata investerares pengar går, till skillnad från formellt venture capital, till nystartade bolag (Aernoudt & Eriksson, 2002). Den informella investeringsmarknaden är väldigt heterogen (Landström & Sörheim, 2001). Landström & Sörheim trycker på vikten av att urskilja olika grupper i denna marknad för att förstå den bättre. I enlighet med detta syfte har dessa författare gjort en uppdelning av de informella investerarna: Fig. 2.1: Kategorisering av informella investerare i fyra grundläggande kluster. (Sörheim & Landström, 2001) Den första gruppen, lottoinvesterarna, karaktäriseras av en låg investeringsaktivitet och en låg kompetens i att grunda och driva entreprenörsprojekt. Detta innebär att de gör få informella investeringar och i låg grad bidrar med värdeskapande kunskap till företagen som de har investerat i. 7

Traders, handlare, har en hög grad av investeringsaktivitet men låg kompetens i att grunda och driva entreprenörsprojekt. Deras bidrag följaktligen relativt begränsat till att skjuta till finansiella medel. Den tredje gruppen Analytiska investerare har en låg investeringsaktivitet men en hög kompetens. De kallas analytiska eftersom de uppenbarligen har kompetens att bidra med, men saknar viljan eller möjligheten att bidra med investeringsaktivitet på den informella investeringsmarknaden. Affärsänglarna, den fjärde och sista gruppen, karaktäriseras av en hög kompetens kombinerat med en hög investeringsaktivitet. De bidrar med både pengar och kunskap till de företag som de investerar i. Innebörden av denna uppdelning är att entreprenörer kan ha olika nytta av olika investerare. Entreprenörer som behöver långsiktiga och kompetenta ägare bör söka hjälp hos affärsänglarna. Samtidigt är det viktigt att betänka att ju mer aktiva investerarna är, desto troligare är det att de även vill påverka projektet. Investeringskategorin analytiska investerare torde vara intressant för projekt som behöver kompetent ägande. Söker entreprenören endast finansiellt kapital ska lottoinvesterarna eller handlarna eftersökas. Viktigt att poängtera är här att dessa ägare även är de otåligaste. Sörheim & Landström (2001) hävdar vidare att snabbväxande företag ofta söker kapital i flera omgångar. Genom att söka kapital från investerare med hög kompetens i första omgången och från handlare och lottoinvesterare i andra omgången kan entreprenörer dra nytta av alla investerarkategorier. Det är emellertid affärsänglarna som vi kommer att fokusera på i denna uppsats. Svenska Riskkapitalföreningen definierar begreppet affärsängel som en privatperson som investerar kapital i och tillför affärsmässig kunskap till onoterade företag med tillväxtpotential. Samma definition återfinns i Aernoudt & Eriksson (2002), Lange et. al (2003) och Helle (2004, s. 20). Affärsängeln är oftast en person med erfarenhet och kunskap av företagande som genom att tillföra kapital, kompetens, engagemang och sitt nätverk, hjälper företag att utvecklas. 8

2.3 Investeringsprocessen I litteraturen 1 finns ett flertal förslag till hur investeringsprocessen för både VC-företag och informella investerare kan beskrivas. Samtliga modeller som beskriver denna process har i stort sett samma uppbyggnad. De skillnader som finns mellan venture capital-företag och affärsänglar i detta hänseende behandlar främst synen på risk, enligt Mason & Stark (2004). Vi låter Tyebjee & Brunos (1984) modell stå som exempel på hur ett VC-företags eller en affärsängels investeringsprocess kan se ut: Utgångspunkt för intresse Fig. 2.2: Decision Process Model of Venture Capitalists Investment Activity (Tyebjee & Bruno, 1984) (Egen översättning) Urval Utvärdering Upplägg Uppföljning vid investering Denna modell kommer delvis att stå till grund för den analys som följer i denna uppsats. Utgångspunkt för intresse är fasen där investeraren blir varse om nya investeringsmöjligheter. Ingår investeraren i ett affärsängelnätverk är det nätverkets marknadsföring som avgör hur många investeringspropåer som flödar in. Ett bra deal-flow ses som en framgångsfaktor, eftersom många förslag har större sannolikhet att innehålla intressanta investeringsmöjligheter (Helle, 2004, s. 50). Här tas beslutet om affärsmöjligheten - stadiet kan därför ses som en första reaktion till förslaget (Harrison et al., 1997). 1 Jmfr Tyebjee, 1984; Harrison et al., 1997; Helle, 2003 9

Urval är processen att välja ut ett antal intressanta förslag ur de potentiella möjligheterna. De kriterier som används här kopplas till den teknologi, produkt eller marknad som investeraren har kunskap om (Helle, s. 50f; Tyebjee & Bruno, 1984). När urvalsprocessen är genomförd når investeraren utvärderingsmomentet. Här skiljer sig processen mellan VC-företag och affärsänglar, eftersom risk och avkastning ingår som starka parametrar i detta moment. Vi kommer i nästa avsnitt att gå in djupare på området, som har en viktig betydelse för hur investeringen kommer att avlöpa. När investeraren har bestämt sig för att en affär är acceptabel, kommer affären gå igenom först när investeraren och entreprenören har en för båda parter acceptabel överenskommelse. Denna överenskommelse är resultatet av vad Tyebjee & Bruno kallar upplägg. Här bestäms priset på affären, dvs. hur mycket pengar investeraren kommer att gå in i företaget med. Dessutom bestäms regler för hur kapitalet får användas, samt investerarens inflytande i företaget (Tyebjee & Bruno, 1984). Den sista fasen i investeringsprocessen uppkommer efter att investeringen har genomförts, kallad uppföljning. Här ändras affärsängelns roll från investerare till medhjälpare. Denna nya roll kan gestaltas som formell representation i styrelsen eller informellt inflytande genom att bidra med exempelvis marknads- eller leverantörsnätverk. Intensiteten i engagemanget skiljer sig, investerare emellan. (Ibid.) 2.4 Att värdera och utvärdera ett företag Både Amis & Stevenson (2001, s. 77) och Helle (2004, s. 66) beskriver en modell för utvärdering av möjligheterna till framgång för ett företag, enligt det ramverk som utvecklades 1996 av William Sahlman på Harvard Business School. Modellen delar upp investeringsmöjligheten i fyra olika huvudmoment: Människorna i och runt bolaget Affärsmöjligheten Omgivningen Investeringen 10

Vid slutet av utvärderingen av ett företag bör den affärsängel som överväger att investera ha funnit svar på frågor som rör ovanstående punkter. Dessa punkter gås igenom i sin helhet nedan. Människorna i och runt bolaget Fig. 3 Harvardmodellen (Amis & Stevenson, 2001, s. 75) Omgivningen Affärsmöjligheten Investeringen 2.4.1 Människorna i och runt bolaget I ett företags inledande stadier är entreprenören i stort sett företaget och affärsidén, vilket gör att denna person har en avgörande funktion för att företaget skall kunna fortleva. De beslut som fattas kommer att få oproportionerligt stora konsekvenser därför är det viktigt för affärsängeln att kunna lita på att entreprenören har förmågan att fatta rätt beslut (Amis & Stevenson, 2001, s. 81). Vidare är det viktigt att entreprenören är en individ som har förmåga att sälja in sin idé på marknaden, varför en innovatör i många fall behöver ha uppbackning av en entreprenör för att kunna få finansiering. Detta för oss in på nästa faktor som investerare ofta kräver för att satsa på ett nystartat bolag, nämligen teamet. Om det finns en sammansvetsad, väl fungerande grupp av människor som tillsammans drar bolaget framåt, finns förutsättningen för företaget att växa snabbt utan att anställa nya människor direkt. Dessutom ser investeraren att entreprenören fungerar väl med andra människor vilket också är en förutsättning för framgång. (Helle, 2004, s. 71f) Den sista faktorn att ta i beaktning är andra intressenter människor eller institutioner som har ett engagemang i företaget. Detta kan vara allt från tidigare finansiella rådgivare till leverantörer som ser potential i bolaget. Intressenter kan exempelvis bidra med att förse bolaget med kapital eller kredit, ge bolaget trovärdighet eller sälja in företagets idé till potentiella kunder/leverantörer. (Ibid., s. 73) 11

2.4.2 Affärsmöjligheten Om entreprenörsprojektet redan har kunder som är motiverade att köpa företagets produkter/tjänster är projektet givetvis i ett gott utgångsläge. Detta är dock inte alltid fallet med nystartade bolag. Ett kriterium som affärsängeln kan ställa upp är i alla fall att bolaget ska kunna peka ut några specifika kunder. Utan kunder kan ju ingen affärsverksamhet bedrivas. En affärsidé definieras av Helle (2004, s. 76f) som en sammanfattande beskrivning av hur företaget ska tjäna pengar. Den ska högst uttryckas i en eller högst två meningar. En affärsmodell definieras på samma ställe som en beskrivning av hur företaget ska skaffa och behålla kunder, förse dem med de produkter och tjänster som de efterfrågar samt göra det med vinst. En kvalificerad bedömning av ett företags affärsmodell görs genom en kombination av erfarenhet och gott omdöme, om modellen inte redan är testad på marknaden. Hur väl affärsidén och affärsmodellen faller ut beror till stor del på tillfälle och timing, som också är en viktig faktor för en investerare att beakta. Den entreprenör som ser och kan tolka nya affärsmöjligheter kommer att kunna få ett försprång. På samma gång kan det vara kostsamt att börja för tidigt på en marknad. (Ibid.) Hittills har bara mjuka värden såsom människor, idéer och tillfällen diskuterats. En väsentlig faktor i ett investeringsbeslut är givetvis affärens storlek och förväntad avkastning i en eventuell exit om ett antal år. Avkastningen är betalningen för den risk som investeraren tar genom att bidra med kapital till entreprenörsprojektet. 2.4.3 Omgivningen runt bolaget Detta tredje moment i Harvardmodellen är enligt Helle (2004, s. 80) det svåraste att bedöma. Ett antal faktorer samspelar med både företaget, människorna som är inblandade och affärsmöjligheten. Till att börja med är konjunkturläget av yttersta vikt för ett nystartat bolag. Möjligheterna för ett nystartat bolag att nå framgång blir mindre under en lågkonjunktur, särskilt om bolaget kommer att sälja en oprövad produkt. Dessutom behövs i många fall större investeringar för att lyckas. 12

Vidare är branschen viktig att utvärdera, både ur ett industriklusterperspektiv och ur ett konkurrensperspektiv. Investeringsmöjligheter är i regel lättare att finna om branschen befinner sig i det geografiska närområdet. Det kan förklaras av att det finns kunnig personal att rekrytera. Dessutom finns konkurrenter, kunder och potentiellt även spetsforskning på nära håll. (Helle, 2004, s. 80) Slutligen är all närliggande eller förväntad teknologisk utveckling en viktig kontextuell faktor, eftersom det förklarar varför möjligheten har uppkommit just vid denna tidpunkt och kanske inte kommer att finnas om några månader. (Amis & Stevenson, 2001, s. 101) 2.4.4 Investeringen När det kommer till den monetära uppskattningen av hur mycket ett företag är värt, kan flera olika modeller användas. Helle (2004, s. 90) nämner tre grundläggande varianter av företagsvärdering: jämförande, substans- och kassaflödesvärdering. Den jämförande värderingen baseras på en jämförelse med andra bolag. Vanligtvis baseras jämförelsen på P/E-talet, dvs. priset på företaget i förhållande till nästa års vinst. Fördelen med den jämförande värderingen är att den utgår från faktiskt utfall av genomförda försäljningar i en bransch. Detta gör det lättare för investerare att uppskatta värdet av en eventuell exit, givet att resultatmålen nås. Substansvärderingen baseras på de tillgångar och skulder som har tagits upp i företagets balansräkning. Det är den mest försiktiga värderingsformen, och den ger affärsängeln information om vad bolagets tillgångar kan vara värda vid en likvidation. Den vanligast förekommande värderingsmodellen är dock kassaflödesvärderingen, som utgår från att man gör en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden som företaget kommer att generera. 2.5 Risk Amis och Stevenson (2001, s. 106) identifierar olika typer av risk som är kopplade till investeringsverksamhet. För det första nämner de den teknologiska risken, som är risken att 13

tekniken som ett nytt företag baserar sin verksamhet på inte fungerar, är irrelevant eller omodern. Vidare nämns produktrisken, som är risken att produkten eller tjänsten som tillhandahålls inte är efterfrågad på marknaden. Marknadsrisken är risken att marknaden inte efterfrågar produkten i tillräckligt stor skala eller att marknaden kommer att sluta efterfråga produkten inom en snar framtid. Försäljningsrisken är risken att försäljningsprocessen inte fungerar på ett effektivt sätt eller blir för dyr. Dessutom nämns konkurrensrisken, som beskrivs som risken att en eller flera konkurrenter får ett ointagligt försprång och på olika sätt skapar inträdeshinder för det nystartade företaget. Exempel på inträdeshinder kan vara patent som ägs av andra företag, som förhindrar det nya företaget att utöva sin verksamhet. Den finansiella risken är risken att företaget inte har möjlighet att skaffa kapital utöver det som satsats i inledningsfasen. Denna risk påverkas av faktorer som ledarskap, säljförmåga och utveckling hos entreprenören. Operationell risk beskrivs som risken att ledningen i det nya företaget inte lyckas driva verksamheten på ett kompetent och kostnadseffektivt sätt. Vidare presenteras personalrisken, som är risken att nyckelpersoner i verksamheten underpresterar eller lämnar företaget. Agentrisken är risken att investerare och entreprenör har olika intressen. Denna risk förstärks av informationsasymmetri, d v s att entreprenör och finansiär har olika mycket information att tillgå om verksamheten. För att läsaren skall få en uppfattning om hur affärsänglar utvärderar risk är det befogat att beskriva skillnaderna mellan traditionella VC-företag och affärsänglar i riskbedömningen av investeringsprojekt. VC-företags främsta prioritet vid riskbedömning är att se till marknadsrisker, det vill säga risker som är relaterade till oväntade konkurrenssituationer som påverkar den potentiella marknadens storlek, tillgänglighet och tillväxtpotential. (Mason & Stark, 2004) Affärsänglar å andra sidan, är mer inriktade på agentrisk, risk som är kopplad till de intresseskillnader som kan uppstå mellan entreprenörer och investerare (Ibid.). Dessa skillnader i riskbedömning kan härledas till de olika kompetenser som VC-företag och affärsänglar besitter. Skälet till att VC-företag tenderar att bry sig mer om marknadsrisker än 14

agentrisker är att de upplever sig vara mer kapabla att hantera agentrelaterade problem, eftersom att de genom att utforma olika typer av kontrakt kan ersätta entreprenörer som underpresterar eller avviker från den gemensamma planen. Affärsänglar lägger större fokus på agentrisker än marknadsrisker eftersom de många gånger saknar information om marknaden, information som är väsentlig för att man ska kunna göra en korrekt analys av marknadsriskerna. Denna brist på information uppstår eftersom affärsänglar ofta saknar de resurser som krävs för att samla in relevant data. Många gånger är det emellertid så att affärsänglar har en omfattande egen erfarenhet från tidigare verksamhet på olika marknader, och känner därmed mindre osäkerhet inför olika marknadsrisker. Ett annat skäl till att affärsänglar fokuserar mer på agentrisker än marknadsrisker är att affärsänglar ofta skriver lösare och mer informella kontrakt med entreprenörer än vad VCföretag gör. Detta leder till att affärsänglar inte har lika övergripande kontroll över de entreprenörer de väljer att satsa på, vilket medför en risk. Denna agentrisk minskas dock genom att affärsänglar ofta är mer aktiva i företagen de satsar på, i jämförelse med VCföretag. (Ibid.) En viktig skillnad mellan riskbedömning i VC-företag och affärsängelnätverk är tidpunkten då bedömningen sker. I VC-företag gör man oftast en riskanalys innan investeringen äger rum. Affärsängeln lämnar i många fall riskanalysarbetet till entreprenören själv för att sedan fokusera mer på agentriskerna när investeringen väl är gjord. Att låta entreprenören själv göra en marknadsanalys innan investeringen, kan även vara ett sätt för affärsängeln att testa entreprenörens seriositet och ambition, och därmed också minska agentrisken. (Ibid.) Generellt sett är affärsänglars attityd till potentiella investeringsprojekt betydligt mer informell än hos VC-företag. Det kan till exempel förekomma brister i organisationsstrukturen som skulle ha förhindrat ett samarbete mellan en entreprenör och ett VC-företag, men som kan åtgärdas i ett samarbete med en affärsängel, eftersom denne ofta har tillräcklig kunskap för att själv kunna åtgärda de brister som finns. Det kan till och med vara så att affärsängeln ser positivt på ett prospekt som inte är helt fulländat, eftersom affärsängeln då får chansen att ha ett större inflytande i verksamheten. Detta ökade inflytande kan göra att riskerna blir mindre påtagliga i förhållandet mellan affärsängeln och entreprenören. (Ibid.) 15

En annan väsentlig skillnad mellan VC-företag och affärsänglars sätt att förhålla sig till investeringar är att de förra främst riktar sig mot en specifik bransch, medan de senare tenderar att utforska potentialen i flera olika branscher. VC-företag har ofta stor kompetens inom just den bransch de verkat inom tidigare, och väljer således att investera därefter. (Tyebjee & Bruno, 1984) 3 Metod 3.1 Metoddiskussion och design Vårt syfte är, som tidigare nämnts, att undersöka hur urvalet av investeringsprojekt sker i Firm Factory Network och hur riskhanteringen av dessa projekt ser ut. Med utgångspunkt från detta syfte har vi valt att göra en fallstudie av Firm Factory Network, med en kvalitativ intervju med företagets VD Daniel Kaplan som empirisk grund. Vi försökte få tag i fler affärsänglar för att komplettera vår undersökning, men dessa har visat sig svåra att nå. Ofta är affärsänglar förmögna människor som värnar om sitt privatliv, vilket kan innebära att de håller en låg profil och inte offentliggör sina kontaktuppgifter. Detta medför att vi gör en studie av ett specifikt fall. Vi upplever det emellertid inte som negativt att studien inte är representativ för alla affärsänglar, utan vi hyser förhoppningen att kunna redogöra för vad som är specifikt för Firm Factory Network. Utifrån detta kan vi sedan analysera likheter och skillnader som finns mellan våra empiriska data och redan utvecklade teoretiska modeller. Vidare hoppas vi att andra studenter kan komplettera vår undersökning med analys av liknande fall och på så sätt sätta vår undersökning i ett större sammanhang. 3.2 Val av undersökningsobjekt Vi har valt att studera urval och riskhantering hos affärsänglar, eftersom vi tycker att det är en intressant utveckling av de mer traditionella riskkapitalister som har ett mer strikt finansiellt förhållningssätt till investeringsverksamhet. Anledningen till att vi valde att studera just Firm Factory Network är att vi har kontakter på företaget, och var på så sätt någorlunda insatta i företagets verksamhet innan vi började vår undersökning. 16

3.3 Datainsamlingsmetod 3.3.1 Empiriskt material Vårt empiriska material är till största del baserat på den djupgående intervju som hölls med Daniel Kaplan, VD för Firm Factory Network, på Sturegatan 34 den 19/4 2007. Innan vi genomförde intervjun författade vi en intervjuguide som skulle underlätta för både oss själva och intervjupersonen. I konstruerandet försökte vi tänka både tematiskt och dynamiskt, vilket innebär att vi knöt an till undersökningens syfte och problemformulering samt att vi försökte skapa en situation där samtalet hölls flytande, såsom rekommenderas i Esaiasson et. al. (2004, s. 290). Vi inledde intervjun med att göra intervjupersonen införstådd med vad vi ämnade undersöka. För att få intervjupersonen att känna sig bekväm med situationen klargjorde vi innan intervjun vad som skulle gälla beträffande anonymitet, dvs. att intervjupersonen får vara anonym om han vill. Daniel Kaplan valde att inte vara anonym. När intervjun sedan satte igång inledde vi med att ställa frågor rörande intervjupersonens och företagets bakgrund, och gick sedan över till att ställa mer specifika frågor som var mer direkt kopplade till vår problemformulering. Intervjun var strukturerad efter följande rubriker: Bakgrund om företaget Nätverkets struktur Urvalsprocess (enligt Tyebjees & Brunos (1984) modell, se fig. 2) Riskhantering (enligt bl.a. Amis & Stevenson (2001)) Varje underrubrik innehöll ett antal frågor som var av relativt öppen karaktär, eftersom vi ville ha en så omfattande bild av området som möjligt. Vi var dock noga med att intervjupersonen inte svävade ut för mycket i sina svar i och med att vi var begränsade till en timme och tio minuter. För att försäkra oss om att intervjusvaren uppfattades på rätt sätt förde vi noggranna anteckningar under intervjun, och spelade dessutom in hela samtalet på dator. Sedan jämförde vi våra anteckningar med det inspelade materialet och kompletterade med de detaljer som vi missat att anteckna under intervjutillfället. Detta tillvägagångssätt hjälpte oss att göra en noggrann sammanställning av intervjun. 17

3.3.2 Litteratur För inhämtning av information till vår teori har vi främst använt oss av akademiska sökmaskiner såsom LIBRIS, Google Scholar och Uppsala Universitetsbiblioteks onlinekatalog. Våra främsta sökord har varit affärsänglar, business angel networks, risk management och venture capitalists. Vi har försökt att använda oss av en bra blandning av böcker och vetenskapliga artiklar, och vi har strävat efter att hitta så tidsaktuell information som möjligt. 3.4 Urval Vår målsättning var att intervjua VD:n för Firm Factory Network. Vi bokade en intervjutid med VD:n Daniel Kaplan genom en kontakt som arbetar i ett av de bolag som Firm Factory Network har startat upp under det senaste året. Eftersom VD i detta fall är ansvarig för större delen av alla investeringsbeslut som fattas inom Firm Factory fann vi det mindre relevant att intervjua personer längre ner i hierarkin. Som nämns ovan har vi utan framgång försökt få tag i affärsänglar i andra nätverk. 3.5 Kritik Den inre validiteten, det vill säga om vi mäter det vi avser att mäta, bestäms i vårt fall främst av valet av intervjuperson och utformningen av intervjun. Avsikten med denna uppsats var att få en inblick i hur ett specifikt affärsängel/entreprenörsnätverk utvärderar potentiella investeringsprojekt och hur de förhåller sig till risk. I fallet Firm Factory Network är det VD Daniel Kaplan som äger allt kapital som används till investeringar, och är således den ende på företaget som är relevant för oss att intervjua för att kunna besvara vårt syfte. Det faktum att vi intervjuade den person som är ytterst ansvarig för verksamheten kombinerat med det faktum att vi var relativt strikta med att intervjupersonen inte gjorde för stora utsvävningar om ämnen som inte hjälpte oss att besvara vårt syfte, har bidragit till att stärka den inre validiteten. Den största kritiken som kan riktas mot vår undersökning gäller den yttre validiteten, det vill säga om resultatet är generaliserbart. Detta går inte att avgöra eftersom urvalet är så pass 18

begränsat. Kritik kan också riktas mot det faktum att vi kände till företaget innan, vilket kan ha haft en viss inverkan på vår objektivitet i studien. Som svar på denna kritik kan vi dock säga att vi inte kände personen vi faktiskt intervjuade, utan endast den person som förmedlade kontakten. Om en studie har hög reliabilitet innebär det att det skulle vara möjligt att uppnå samma resultat om undersökningen gjordes igen, av andra personer och med ett annat urval. Reliabiliteten stärks i takt med att slumpmässiga och osystematiska fel undviks. (Esaiasson et. al., 2004, s. 67) Kvalitativa undersökningar förväntas sällan vara helt reliabla. I vår undersökning har reliabiliteten stärkts av det faktum att vi var strukturerade vid intervjutillfället och förde noggranna anteckningar, samt att vi höll oss till vår intervjuguide i relativt stor utsträckning. 4 Empiri All information i detta avsnitt är baserad på en intervju med Firm Factory Networks VD Daniel Kaplan, samt företagets hemsida. 4.1 Presentation av Firm Factory Network Firm Factory Networks affärsidé är att systematiskt starta bolag med en bred räcka av kompetens och med hjälp av små resurser. Drivna projektledare startar eller engagerar sig i bolag och försöker driva dem till att bli framgångsrika. Entreprenörsprojekt genereras genom ett opportunistiskt angreppssätt kombinerat med att systematiskt känna av makrotrender, mogna marknader och nya teknologier. De valda möjligheterna finansieras av Firm Factory Network, ibland tillsammans med privata investerare, industriaktörer och venture capitalpartners. Affärsmöjligheterna blir initialt utvecklade och marknadstestade av Firm Factory Network. Företaget minimerar kostnader i de tidiga, riskfyllda faserna genom att dela resurser mellan projekt. Pengar och arbetsinsatser dirigeras mellan företagen i portföljen, beroende på behov och potential. (Firm Factorys hemsida, 2007-04-23) När entreprenörsprojekten mognar efter 1-3 år avyttras de, direkt finansierade av externa investerare eller av ett positivt kassaflöde. (Ibid.) 19

4.2 Bakgrund Firm Factory AB startades år 2000 av bröderna Kaplan, då de insåg att det borde finnas tillgång till en bred kunskapsbas för nystartade företag. Firm Factory Network i sin nuvarande form grundades av Daniel Kaplan 1 juli, 2006. Affärsidén var i princip densamma som den var när Firm Factory AB startades. Denna gång hade Kaplan format ett team av kompetenta kollegor, som tillsammans utgör fundamentet i firman. Företagets inkomster genereras dels av uppstartandet av bolag som ledningsgruppen sedan kan agera corporate finance-konsulter åt, dels av externa konsultuppdrag. Ledningsgruppen (delägarna i Firm Factory) får dessutom poster i de nystartade företagen, där den som är mest aktiv får störst ägarandel. Kaplan är egentligen den enda som faktiskt investerar pengar i verksamheterna. På frågan om nätverket kopplar ihop externa entreprenörer med investerare svarade Kaplan att endast en liten del av verksamheten består av detta moment. Det som Firm Factory bidrar med är management. I egna bolag undviker Firm Factory t.o.m. att få in externa finansiärer eftersom det ofta betyder mindre beslutskraft och mer administration. 4.3 Utgångspunkt för intresse Kaplan nämner att informationen om potentiella projekt kan genereras på fyra olika sätt. Antingen kan de komma ur företagets egna analyser, som innefattar makroanalyser, mikroanalyser på specifika branscher (avreglering etc.), nya medietrender och koncept som fungerar i andra länder. Vidare kan företaget flytta redan existerande projekt till nya demografier, geografier eller industrier. Ett exempel på en egen analys är utvecklandet av projektet Lyckobingo (bingo på internet). Av makroanalysen kommer det självklara faktum att människor blir äldre. 80 % av alla tillgångar och 70 % av all spending power finns, enligt Kaplan, hos människor som är över 55 år. Denna generation är också den första som faktiskt behärskar Internet. Parallellt med detta finns trenden med social networking med exempel som Lunarstorm och SprayDate. Det finns nästan inga sådana tjänster på nätet som är specifikt anpassade just till segmentet 55+. Här identifierades ett tydligt behov, och för att få upp intäktsströmmarna initialt startades sajten Lyckobingo, som erbjuder online-bingo. Här understryker Kaplan att själva spelandet inte är det som drar besökare till sajten, utan snarare den communitybyggande funktionen. Människor interagerar med varandra genom att chatta. För att marknadsföra denna internetsajt vände sig Firm Factory till Silvergen, som är en 20

internetcommunity för människor över 55. Detta resulterade i ett samarbete mellan Firm Factory och Silvergen. Det andra sättet att få information om potentiella projekt är via venture capital-bolag. Ett exempel är entreprenörsprojektet Your Song som tillhandahåller skräddarsydd bakgrundsmusik till företag. Idén kom till ett venture capital-företag, som sade att de var beredda att finansiera projektet om management tillsattes externt, och kontaktade därmed Firm Factory Network, som nu driver projektet. Storbolag gör ofta rationaliseringar i sina organisationer vilket ofta innebär en genomgående analys av produkter som är för små, avdelningar som är för olönsamma och geografier som inte presterar som de ska. Här analyseras kostnadsposter, produkter och kundgrupper, och allt som inte är lönsamt rationaliseras bort. De produkter som rationaliseras bort kan vara olönsamma för ett stort bolag, men ha en funktion i ett mindre bolag eller en annan verksamhet. Dessa produktidéer kan skickas till Firm Factory, som eventuellt kan finna en marknad för dem. Detta är det tredje sättet på vilket Firm Factory Network kan uppmärksamma nya projekt. Det fjärde och sista sättet är att entreprenörer söker upp företaget själva. Detta brukar göras i samband med att Daniel Kaplan håller tal, eller genom hemsidan. 4.4 Utvärderingskriterier 4.4.1 Människorna i och runt bolaget Eftersom Firm Factory Nework driver de projekt som kommer in, är det inte lika viktigt med den affärsmässiga aspekten av entreprenörens personlighet. Det första som Firm Factory utvärderar är om personen i fråga har något unikt. Det kan vara ett brinnande intresse av den verksamhet som ska bedrivas, så att personen kan fungera som en PR-front gentemot marknaden. Den andra aspekten av entreprenörens personlighet är om personen går att samarbeta med och vad denne har för förväntningar och visioner. Kaplan nämner att han brukar förhöra sig om hur personen skulle bete sig i ett antal skräckscenarion, exempelvis om projektet skulle gå riktigt dåligt eller skulle ta lång tid. 21

4.4.2 Affärsmöjligheten För att satsa på affärsmöjligheten krävs det att entreprenören som driver den verkligen tror på idén. Eftersom Firm Factory Network snarare är tjänsteorienterat än produktorienterat, ges ingen särskild tonvikt på teknologihöjden eller ens idéhöjden på affärsmöjligheten. Vad företaget eftersöker är att möjligheten skall ha en stor marknad, växande trend, gärna stor lönsamhet. Många idéer som kommer in till företaget får dessutom ligga på is en tid eftersom att Firm Factory Network insett vikten av att marknaden är redo för en viss produkt eller tjänst. Detta var till exempel fallet med Silvergen och Lyckobingo. Dessutom är det fördelaktigt om det finns ett fungerande koncept utomlands. Slutligen måste Firm Factory kunna se en exit inom överskådlig tid. Om inte företaget är väldigt lönsamt och kassaflödesalstrande är målet avyttring. 4.4.3 Omgivningen För Firm Factory är konjunkturen en väldigt viktig faktor för att bedöma affärsidéer. Är idén väldigt konjunkturkänslig är den dålig. Konkurrens ser Kaplan inte som ett hinder för en bra idé. Ett entreprenörsprojekt som lyckas skapa en kundbas i stor konkurrens blir ett fint förvärvsmål för andra företag, enligt Kaplan. 4.4.4 Investeringen Kaplan, som är den enda som tar en faktisk finansiell risk i Firm Factory Network, har ett avkastningskrav på åtminstone 10-20 gånger grundinvesteringen. Han beskriver att han dessutom aldrig går in i företag som är värda mer än fem miljoner. Vidare måste Firm Factory Network kunna se en exit inom rimlig tid, eftersom det är ett av de sätt som företaget tjänar pengar. Målet är ju avyttring om projektet inte är väldigt lönsamt. 4.5 Risk Genom att Firm Factory Network är så pass inblandat i entreprenörsprojektens management, elimineras agentrisken från Firm Factory Networks sida, hävdar Kaplan. Detta påverkar också personalrisken, som reduceras i och med att man inte överlämnar allt ansvar till entreprenören. Den egentliga och stora risk som Firm Factory Network tar är marknadsrisken, alltså att kunderna inte vill ha det som företagen erbjuder. 22

Genom att dela ekonomifunktioner mellan företagen inom Firm Factory reducerar man den operationella risken, i och med att man får en större inblick i den operationella verksamheten och har större kontroll över hur resurser fördelas. Teknologiska risker samt produkt- och marknadsrisker försöker företaget minska genom att lägga vissa idéer på tillväxt om marknaden inte är redo för produktlanseringen. Genom att sätta drivna och inom det specifika produktområdet insatta nyckelpersoner, försöker Firm Factory Network minska försäljningsrisken. Kaplan nämner att det är väldigt viktigt att ha en förtroendeingivande frontfigur för att locka kunder till företaget. Genom att gå igenom skräckscenarion med entreprenören/projektledaren får Firm Factory Network en bild av hur projektledaren kommer att agera vid kriser. Detta förfarande gör det lättare för Firm Factory Network att bedöma huruvida personen i fråga är lämplig att driva projektet, och minskar på så sätt även den finansiella risken. 5 Analys I vår analys kommer vi dels att använda oss av Tyebjee & Brunos (1984) modell om investeringsbeslutsprocessen, dels av en egen modell som är en kombination av Harvardmodellen om investerares urvalskriterier och Amis & Stevensons (2001, s. 106) resonemang om risker för investerare. Syftet med analysen är att knyta samman våra teoretiska modeller med Firm Factory Networks investeringsverksamhet. Anledningen till att vi kombinerat två modeller är att vi vill belysa olika områden där olika typer risker är speciellt påtagliga. 5.1 Investeringsprocessen Firm Factory Network följer i stort sett de steg som Tyebjee & Bruno (1984) tar upp i sin beslutsprocessmodell. Kaplan nämner fler sätt att generera ett bra deal-flow än vad som tas upp i teorin, och Firm Factory Network har på så sätt ett gott utgångsläge för att frambringa investeringsmöjligheter. Urvalet, som görs utifrån alla de idéer som kommer in, verkar till viss del baseras på ren magkänsla. Kaplan nämner att han kan avfärda idéer som han helt enkelt inte tror på. Detta är i så fall en rent subjektiv bedömning som baseras på all den information som Kaplan har samlat ihop i sitt huvud under åren, snarare än en bedömning 23

utifrån systematisk analys. Utvärderingen av det urval som görs kommer vi att analysera nedan. Uppföljningen vid investeringen är det som utmärker Firm Factory Network, eftersom företagets projektledare faktiskt driver entreprenörsprojekten, som dessutom delar på de resurser som finns till förfogande i näverket. Detta betyder att de nystartade företagen i hög grad blir påverkade av det företag som har finansierat dem. 5.2 Analysmodell för utvärderingsprocess kombinerat med risktagande För att kunna analysera synen på risk i samband med utvärderingsprocessen har vi utökat Harvard-modellen till att även inkludera de risker som Amis & Stevenson (2001, s. 106) tar upp. Med Firm Factory Network som utgångspunkt, kommer vi att analysera vart och ett av modellens delar utifrån ett riskperspektiv. Människorna i och runt bolaget - Agentrisk - Personalrisk - Operationell risk Fig. 5.1: Risk i urvalsprocessen. (Egen modell) Omgivningen Affärsmöjligheten Investeringen - Produktrisk - Teknologisk risk - Marknadsrisk - Marknadsrisk - Försäljningsrisk - Konkurrensrisk - Agentrisk - Finansiell risk 5.2.1 Människorna i och runt bolaget Enligt Harvardmodellen är människor inom och runt företaget en viktig faktor då man bedömer ett investeringsprospekt. Det är svårt att komma bort från det faktum att en enskild människa kan vara en bidragande orsak till att projekt lyckas eller misslyckas. När människor utvärderas inför ett investeringsbeslut är det således viktigt att ta hänsyn till agentrisken, det vill säga den risk som är kopplad till entreprenörens förmåga att utföra det som han eller hon har lovat. Som nämndes i empiriavsnittet lägger Firm Factory Network mindre vikt vid den 24

affärsmässiga sidan av entreprenörens personlighet, och lägger istället större fokus på det unika i individen och hans eller hennes engagemang för idén som presenterats. Firm Factory Network anser att dess medarbetare själva har tillräckligt hög kompetens inom olika områden för att ta hand om den kommersiella biten. Genom att själva bestämma sitt inflytande i den nystartade verksamheten, och genom att begränsa vad entreprenören faktiskt kan lova, minskar Firm Factory agentrisken betydligt. Man blir aldrig helt beroende av entreprenörens kompetens, och skulle det visa sig att man gjort en felbedömning av entreprenören går det att fortsätta verksamheten utan henne eller honom. Den operationella risken reducerar Firm Factory Network genom att själva ha stort inflytande i verksamheten. Personalrisken försöker företaget minimera genom att grundligt intervjua entreprenörer och måla upp olika scenarion för att undersöka hur personen skulle reagera i olika situationer. Det som kan sägas påverka Firm Factory Networks riskbedömning negativt är det faktum att många investeringsbeslut baseras på ren magkänsla. 5.2.2 Affärsmöjligheten Affärsmöjligheten är givetvis en central faktor när projekt skall utvärderas. De risker som behöver bedömas inom denna gren av utvärderingsprocessen är till att börja med produktrisken, alltså huruvida produkten kommer att efterfrågas av marknaden eller inte. Vidare måste marknadsrisken värderas kommer marknadsefterfrågan vara tillräckligt stor för att göra projektet lönsamt? Kommer efterfrågan att hålla i sig? Slutligen måste den teknologiska risken bedömas kommer den teknologi, som det nystartade företaget baserar sin verksamhet på, att vara relevant för marknaden? Som tidigare nämnts är marknaden och trenderna väldigt viktiga när Firm Factory värderar affärsmöjligheter. De försöker att minimera marknads- och produktrisker samt teknologiska risker genom att bara satsa på säkra kort projekt som har en växande trend, en stor marknad och gärna en motsvarighet som har varit framgångsrik i ett annat land. 5.2.3 Omgivningen Enligt Helle (2004, s. 80) är, som tidigare nämnts, omgivningen den svåraste faktorn att utvärdera vid en investering i ett nystartat bolag. Detta beror på att så många olika faktorer spelar in i hur omgivningen ser ut, däribland konjunkturläge, geografisk närhet och teknologisk utveckling. Det verkar som om konjunkturen är den viktigaste 25

omgivningsrelaterade faktorn för Firm Factory Network när beslutet tas om en affärsidé skall sjösättas eller inte. Detta talar för att företaget försöker minska marknadsrisken genom att omsorgsfullt analysera huruvida affärsidén är konjunkturkänslig eller inte. Samma logik spelar in vid bedömning av försäljningsrisken, som också till viss del är beroende av konjunkturen. Konkurrensrisken ser Kaplan inte som ett problem en marknad med många aktörer är ofta en marknad med många köpare. Där finns möjlighet att utveckla ett entreprenörsprojekt som sedan kan bli en god avyttring. Vi ser dock en risk i detta, och det är att konkurrenter kan skaffa sig ett alltför stort försprång om Firm Factory är för försiktiga med att gå in på nya marknader. 5.2.4 Investeringen Själva investeringen är främst kopplad till finansiella risker och agentrisker. Hela konceptet Firm Factory Network kan sägas vara baserat på idén om att minimera de finansiella riskerna som uppstår i uppstartsfasen av ett företag, genom att dela på ekonomiska resurser mellan olika projekt. Finansiell risk är främst kopplat till osäkerhet om huruvida entreprenören har förmåga att införskaffa kapital från annat håll, och denna risk påverkas av entreprenörens säljegenskaper och allmänna förmåga. I och med att Firm Factory Network är så pass delaktigt i den operationella verksamheten och tillför mycket egen kompetens i de företag de investerar i minskar den finansiella risken betydligt, särskilt den finansiella risk som är kopplad till agentrisken. 26

6 Diskussion Syftet med denna uppsats var att undersöka hur utvärderingen av investeringsprojekt sker i Firm Factory Network och hur riskhanteringen av dessa projekt ser ut. Efter att ha analyserat urvalsprocessen i Firm Factory Network har vi kommit fram till att det finns inslag av både formella och informella utvärderingssystem. Alla beslut föregås av noggranna makroanalyser av marknaden, men i själva beslutsskedet är det oftast magkänsla och intuition som är avgörande. Även om denna intuitionsstrategi för nyinvesteringar kan verka som en godtycklig strategi så kan man försvara den med att den ofta grundar sig en medveten och noggrann bedömning av de olika riskfaktorer vi tog upp i teoriavsnittet. Firm Factory Network ser väldigt mycket till marknadsriskerna innan de går in i projekt. Kaplan gav i intervjun flera exempel på hur Firm Factory vid olika tillfällen väntat på att marknaden ska mogna innan man lanserar en tjänst. Vi anser att det är ett bra sätt att hantera marknadsrisken, eftersom det innebär att marknaden inte behöver bearbetas genom att exempelvis skapa nya behov eller stimulera efterfrågan. Kärnan i Firm Factory Networks verksamhet är att låta den kompetens som finns inom nätverket hjälpa till att starta upp företag och leda dem till framgång. I och med att ledningen i Firm Factory Network vet vilken kompetens de själva besitter tror vi att utvärderingsprocessen och riskhanteringen förenklas eftersom företaget inte går in i projekt där alla delar av terrängen är okänd. På så sätt eliminerar man agentrisken, och man blir aldrig helt beroende av en entreprenör eller innovatör. Förenklat ser vi relativt tydligt inom vilka delar av vår egenkonstruerade modell som Firm Factory Network minskar risken. Först och främst handlar det om människorna i och runt entreprenörsprojekten. Här minskar eller eliminerar Firm Factory Network såväl agentrisk och personalrisk som operationell risk, genom att tillsätta egen ledning till projekten. Vidare minskas risker vid själva investeringen i och med att dela ekonomifunktioner mellan olika projekt i portföljen. I den del av vår modell som kallas affärsmöjligheten försöker Firm Factory Network minska risken genom att satsa på beprövade koncept. Här hänger det mycket på att personerna som tar investeringsbesluten har förmågan att kunna bedöma vilka koncept som skulle kunna 27

fungera på en ny marknad. Här finns få tydliga hjälpmedel, annat än erfarenhet, att tillgå för att minska marknadsrisken. Den teknologiska risken är inte särskilt överhängande med tanke på att Firm Factory Network till största delen erbjuder internetbaserade tjänster. Förutom marknadsrisk är försäljningsrisk och konkurrensrisk ledord vid analys av omgivningen, som är den svåraste parametern att bedöma. Försäljningsrisken går sida vid sida med marknadsrisken, som båda minskas genom erfarenhet. Konkurrensrisken, däremot, är något som kan vara farligt att underskatta. Den syn på konkurrens som Kaplan förmedlade var att det är något som Firm Factory Network inte tar särskilt hårt på. Detta tror vi kan vara riskabelt i det långa loppet, och företaget skulle kanske tjäna på att göra utförligare konkurrensanalyser innan det startar upp ett entreprenörsprojekt på en redan etablerad marknad. Sammanfattningsvis kan sägas att Firm Factory Network både har formellt och informellt urval av entreprenörsprojekt. Företaget har förmågan att gå in i högriskprojekt eftersom agentriskerna i princip kan elimineras genom att tillsätta egen ledning i projekten samt att de finansiella riskerna kraftigt kan minskas genom att låta projekten i portföljen dela på ekonomiska funktioner. Konkurrensrisken är den risk som företaget skulle ha möjlighet att förminska, genom att anta en varligare ståndpunkt gentemot den. 28