Affärsänglars riskbedömning

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Valfritt ekonomiskt program Affärsänglars riskbedömning Risk och osäkerhet vid utvärdering av investeringsförslag Kandidatuppsats i Företagsekonomi 15 hp Datum för examination: Författare: Martina Hjelmberg Martina Lindström Handledare: Bengt Kjellgren Examinator: Marita Blomkvist

2 Förord Vi vill rikta ett stort tack till alla som har deltagit och engagerat sig i vår uppsats. Tack vare detta stöd har vi kunnat skapa en uppsats som vi idag kan känna oss stolta över. Det har varit en långdragen och stundtals jobbig resa men i slutändan kan vi se tillbaka på all lärdom och erfarenhet som processen givit oss. Vi vill börja med att tacka de fyra affärsänglar som tog sig tid att ställa upp på personliga intervjuer samt alla respondenter som svarat på vår enkätundersökning. Slutligen vill vi rikta ett varmt tack till vår handledare Bengt Kjellgren som har stöttat oss under vår uppsatsprocess.

3 Abstract Business angels play an important role in the Swedish economy. They are an essential source of capital for young and growing firms since they finance projects which might previously been rejected by banks and by venture capitalists. The purpose of this study is to investigate why business angels would consider investing in such high risk firms. Furthermore, the aim of this study is to provide details of how business angels evaluate new investment proposals from a risk point of view. Previous research on the evaluation process has helped us gather a number of elements which might influence business angels risk evaluation. The aim of this thesis is therefore to explain what elements of risk the business angels are most concerned with. Furthermore, this study aims to investigate differences in the risk evaluation process between business angels who invest solo and of business angels who invest through networks. For this study 51 business angel investors in Sweden participated in a comprehensive survey. To further clarify, the survey is combined with face-to-face interviews with four business angels. The empirical results indicate that business angels are mostly driven by the opportunity of obtaining economic return on their investments. Besides the economic return, business angels find it important and interesting to be able to affect their own investments. The survey reveals that the people in the deal are the most important key element for business angels when evaluating risk. Here the business angels attach considerable importance to the personality of the entrepreneur and their ongoing relationship with the entrepreneur. We also found differences in the risk evaluation between business angels who invest solo and of business angels who invest through networks.

4 Sammanfattning Affärsänglar spelar en mycket betydelsefull roll för svenskt näringsliv. De är en viktig kapitalkälla för unga och nystartade företag då de bistår med kapital till riskfyllda och osäkra projekt som inte attraherar andra finansiärer på marknaden. Syftet med föreliggande studie är att förklara varför affärsänglar väljer att gå in med kapital i företag där andra finansiärer avstår på grund av risk och osäkerhet. Målet är även att redogöra för hur affärsänglar bedömer ett investeringsförslag utifrån ett riskperspektiv. Genom att ta del av tidigare forskning som berör utvärderingsprocessen har vi arbetet fram ett antal faktorer som kan påverka riskbedömningen. Uppsatsen avser därmed även att beskriva vilka faktorer affärsänglar anser mest riskfyllda samt undersöka skillnader i riskbedömningen beroende på om affärsängeln investerar ensam eller i nätverk. Undersökningen har genomförts genom en enkätstudie som innefattade ett urval på 51 affärsänglar. För att skapa ytterligare klarhet kompletterades enkätstudien med fyra personliga intervjuer. Analysen resulterade i slutsatsen att affärsänglar i grunden drivs av möjligheten till finansiell avkastning i kombination med intresset att kunna vara med och påverka sin investering. Undersökningen visar att människorna i och runt bolaget är det viktigaste momentet att beakta under riskbedömningen. Här läggs störst fokus på entreprenörens personlighet samt relationen mellan entreprenören och affärsängeln. Dessutom har skillnader kunnat visas i riskbedömningen mellan ensamängeln och nätverksängeln.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Definitioner Uppsatsens disposition Metod Forskningsansats Vetenskapligt synsätt Utgångspunkter Teoretisk referensram Riskkapitalmarknaden Affärsängelns roll i värdekedjan Affärsängelns karaktärsdrag Investeringsprocessen Investera ensam eller i nätverk Aktiv eller passiv roll Drivande faktorer Utvärdering av företaget Människorna i och runt bolaget Affärsmöjligheten Omgivningen Investeringen Risk och osäkerhet Ekonomiskt riskbeteende Strategier för att hantera och minimera risk Två risker av vikt att beakta Agentrisk Marknadsrisk Affärsänglars syn på marknadsrisk och agentrisk Sammanfattning hypoteser Empirisk metod Insamling sekundärdata Val av metod Kvantitativ metod Kvalitativ metod Upplägg kvantitativ metod Operationaliseringsprocess frågeformulär Utformning av frågeformulär Insamling primärdata Upplägg kvalitativ metod Operationaliseringsprocess och utformning av intervjuguide Val av intervjupersoner... 26

6 4.4.3 Insamling primärdata Urvalsproblematik Bortfallsproblematik Hantering av insamlad data Tillvägagångssätt vid analys Validitet Reliabilitet Empiri Fördelning kön och ålder Resväg Tid Andel av förmögenhet Drivande faktorer Värdering av företaget Beräkning av företagets framtid Faktorers betydelse vid bedömning av en investering Intervju med affärsängel A Bakgrund Förhållningssätt till investeringsform Riskerna av att investera i tidiga stadier Bedöma företagets framtid Intervju med affärsängel B Bakgrund Förhållningssätt till investeringsform Riskerna av att investera i tidiga stadier Bedöma företagets framtid Intervju med affärsängel C Bakgrund Förhållningssätt till investeringsform Riskerna av att investera i tidiga stadier Bedöma företagets framtid Intervju med affärsängel D Bakgrund Förhållningssätt till investeringsform Riskerna av att investera i tidiga stadier Bedöma företagets framtid Analys Drivande faktorer Människorna i och runt bolaget Affärsmöjligheten Omgivningen Investeringen De två riskkategorierna Agentrisk Marknadsrisk Riskaversion... 56

7 7 Slutsatser Sammanfattning Slutsatser De fyra utvärderingsmomenten De två riskkategorierna Drivande faktorer Riskaversion Reflektioner Förslag till fortsatt forskning Referenser Bilagor... 69

8 Figur- och tabellförteckning Figur 3:1 Illustration av riskkapitalmarknaden 8 Figur 3:2 Affärsängelns roll i värdekedjan 9 Figur 3:3 Investeringsprocessen 10 Figur 3:4 Utvärderingsmodell 13 Figur 4:1 Operationaliseringsprocess frågeformulär 23 Figur 4:2 Operationaliseringsprocess intervjuguide 25 Figur 4:3 Utvärderingsmodell 28 Tabell 5:1 Fördelning kön och ålder 32 Tabell 5:2:1 Resväg 32 Tabell 5:2:2 Medelvärde och standardavvikelse resväg 33 Tabell 5:3:1 Tid 33 Tabell 5:3:2 Medelvärde och standardavvikelse tid 33 Tabell 5:4:1 Andel av förmögenhet 34 Tabell 5:4:2 Medelvärde och standardavvikelse andel av förmögenhet 34 Tabell 5:5 Drivande faktorer 34 Tabell 5:6 Värdering av företaget 35 Tabell 5:7 Beräkning företagets framtid 35 Tabell 5:8:1 Faktorers betydelse vid bedömning av en investering. Totalt 36 Tabell 5:8:2 Faktorers betydelse vid bedömning av en investering. 37 Kombination ensam och tillsammans Tabell 6:1 Medelvärde och signifikansnivå för de drivande faktorerna 47 Tabell 6:2 Medelvärde och signifikansnivå för faktorer i momentet 48 människorna i och runt bolaget Tabell 6:3 Medelvärde och signifikansnivå för faktorer i momentet 50 affärsmöjligheten Tabell 6:4 Medelvärde och signifikansnivå för faktorer i momentet omgivningen 51 Tabell 6:5:1 Medelvärde och signifikansnivå för faktorer i momentet investeringen 52 Tabell 6:5:2 Procentuell fördelning för värdering av företaget 52 Tabell 6:5:3 Procentuell fördelning för bedömning av företagets framtid 53 Tabell 6:6:1 Medelvärde och signifikansnivå för faktorer kopplade till agentrisk 54 Tabell 6:6:2 Medelvärde och signifikansnivå för faktorer kopplade till 55 marknadsrisk

9 1 Inledning I det inledande kapitlet presenterar vi först en övergripande bakgrund om det ämnesområde vi har valt att fördjupa oss i. Därefter följer vår problemdiskussion som mynnar ut i uppsatsens frågeställning och syfte. För att underlätta för läsaren definierar vi även centrala begrepp och redogör för uppsatsens disposition. 1.1 Bakgrund Idag utgör informella investerare en viktig del av den svenska private equity-marknaden (Silver, 2008). De är en viktig kapitalkälla för nystartade företag då de bistår med kapital till riskfyllda och osäkra projekt som inte attraherar andra finansiärer på marknaden (Sørheim, 2005). Informella investerare är ingen homogengrupp och kan kategoriseras i fyra olika grupper beroende på hur aktiv och kompetent investeraren är (Sørheim & Landström, 2001). Den första gruppen benämns lottoinvesterare och dessa investerare kännetecknas av låg kompetens och begränsad erfarenhet av att driva entreprenörsprojekt. De intar därmed en mer passiv roll och är den kategori som gör minst informella investeringar. Den andra gruppen går under namnet traders och karaktäriseras av låg kompetens inom entreprenörsyrket men högt aktivt deltagande i de investerade bolagen. Nästa kategori benämns kompetenta investerare och de har hög erfarenhet av att driva företag och entreprenörsprojekt men kännetecknas av relativt låg investeringsaktivitet. Den sista gruppen tar upp kategorin affärsänglar vilken föreliggande studie kommer att behandla. De här investerarna har en mycket hög aktivitetsnivå samt stor kunskap av att leda företag (Sørheim & Landström, 2001). Ordet affärsängel business angel dök först upp i början av 1900-talet på Broadway i New York där förmögna privatpersoner finansierade riskfyllda teaterprojekt. Gemensamma drag hos dessa affärsänglar var, förutom att de bidrog med kapital, att de ville medverka med kompetens i någon form samt önskade bli förknippade med framgångsrika entreprenörer och sammanslutningar inom societeten (Benjamin & Margulis, 2001). Idag definieras en affärsängel som en förmögen privatperson som satsar kapital och kunnande i små nystartade och onoterade företag som de tycker är intressanta och där de vill följa bolaget och medverka till dess utveckling (Van Osnabrugge, 2000). Unga företag i sådd-, start up- och tillväxtskedet är emellertid förknippade med hög risk och osäkerhet eftersom verksamheten har en begränsad historik (Winborg & Landström, 2000; Nielsen, 1994). Risken minimeras till viss del genom affärsängels tidigare erfarenhet av att driva framgångsrika företag och affärsängeln kan därmed bidra med både kompetens och värdefulla kontakter (Van Osnabrugge, 2000). Affärsänglar arbetar på olika sätt vid en investering. Helle (2004) definierar de kategorier som anses gälla generellt i Sverige och benämner dem ensamängeln, nätverksängeln och arbetsängeln. Ensamängel kallas den som går in helt ensam utan medinvesterare till skillnad från nätverksängeln som investerar tillsammans med andra finansiärer. Arbetsängeln bidrar inte med kapital utan tillför bara kunskap och arbete. Efter initialinvestering antar investeraren antingen en passiv eller aktiv roll i bolaget. Rollerna är dock inte fixerade utan investeraren växlar mellan dessa beroende på vilket behov företaget har vid varje given tidpunkt (Helle, 2004). 1

10 1.2 Problemdiskussion Uppkomsten och utvecklingen av nya företag har stor betydelse för ekonomins tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen (Davidsson, Lindmark & Olofsson, 1994). Det är därför av största vikt att sektorn för företagsutveckling stimuleras och en av många faktorer som spelar in för uppkomsten av nya företag är tillgången på kapital (Månsson & Landström, 2005). Bristen på riskvilligt kapital till nystartade företag har under lång tid varit av stort intresse och problemet har fått extra stor uppmärksamhet i samband med dagens finanskris där många finansiärer intagit en mer riskaversiv hållning (Larsson, 2009). Många nystartade företag har en begränsad historik där hög risknivå och litet kapitalbehov gör att banker och andra låneinstitut ofta inte vill låna ut pengar till dessa projekt (Larsson, 2009; Sørheim, 2005). Entreprenörerna kan inte heller förlita sig på kapital från venture capital-bolag eftersom de kliver in senare i företagets utveckling och ofta undviker investeringar i startskedet på grund av det ringa kapitalbehovet och den höga risken (Sørheim, 2005). De nya företagen hamnar därmed i en situation där det uppstår ett finansiellt gap vilket uppkommer när efterfrågan på kapital överstiger utbudet (Winborg & Landström, 2000). En konsekvens av detta blir att många entreprenörsprojekt är underkapitaliserade och många entreprenörer måste därför vända sig till andra källor för att erhålla kapital (Landström, 1993; Sørheim, 2005). Affärsänglar har förmågan att fylla detta finansiella gap genom att de går in med kapital i tidigare faser i företagets livscykel (Coveney & Moore, 1998; Wong, 2002). Affärsänglar är därmed i de tidigaste tillväxtskeden en värdefull kapitalkälla för entreprenörer eftersom de går in med kapital i situationer där andra finansiärer inte är villiga att investera på grund av stor osäkerhet och risk (Kempe, 2005; Sørheim, 2005) Vid en investering ställs investeraren alltid inför svårigheten att bedöma och hantera ett projekts risk och osäkerhet. Det traditionella tillvägagångssättet för att minimera risken inom private equity-branschen är att undvika investeringar i projekt och företag där det råder stor osäkerhet (Benjamin & Margulis, 2001). Ett företags livscykel består av flera olika faser och det är de tidiga skedena som är förknippade med störst risk och osäkerhet då det i sådd- och start up-skedet sällan finns mycket historik att tillgå för att skapa trygghet gällande företagets framtid (Nielsen, 1994). Tidigare studier har dock visat att affärsänglar går in med kapital i just dessa riskfyllda stadier (Sørheim, 2005). Affärsängeln har därmed lite information att grunda sitt beslut på och befinner sig i en väldigt komplicerad situation där det råder stor ovisshet. Till följd av detta ställer vi oss frågande till varför affärsänglar väljer att gå in med kapital i dessa riskfyllda projekt som inte attraherar andra finansiärer på marknaden. Denna studie har därmed för avsikt att undersöka vad det är som driver affärsänglarna att investera i dessa riskfyllda projekt samt deras syn på risk. Tidigare studier fokuserar främst på två riskkategorier som affärsängeln bör beakta vid ett investeringsförslag, och benämner dem agentrisk och marknadsrisk. (Benjamin & Margulis, 2001; Amis & Stevenson, 2001; Fiet, 1995). Enligt Fiet (1995) kan inte riskerna observeras utan bara härledas utifrån hur de påverkar indikatorer som kan observeras. Enligt tidigare studier framhävs bland annat att de två riskkategorierna påverkas av entreprenören, avståndet till investeringen samt konkurrenter (Porter, 1980; Fiet, 1995). Föreliggande studie har därmed för avsikt att undersöka indikatorernas betydelse för varje enskild risk. Vi vill redogöra för vilka faktorer affärsängeln lägger mest fokus på under utvärderingsprocessen för att utvärdera och minimera risken. Fiet (1995) framhäver i sin studie att affärsänglar är mer oroade för agentrisk än marknadsrisk. Detta tillsammans med ett förändrat konjunkturläge gör det intressant för oss att undersöka om denna teori stämmer än idag. 2

11 Förutom de två riskkategorierna finns det enligt tidigare studier en mängd andra faktorer att ta hänsyn till för att bedöma ett projekts potential och risk (Amis & Stevenson, 2001; Helle, 2004). Dessa faktorer brukar delas in i fyra huvudmoment vilka benämns människorna i och runt bolaget, affärsmöjligheten, omgivningen samt investeringen (Amis & Stevenson, 2001; Helle, 2004). Mot bakgrund av detta kommer föreliggande studie undersöka vilket moment som är mest framträdande i riskbedömningen samt vilka faktorer i respektive moment som anses mest riskfyllda. Tidigare forskning har främst berört begreppet affärsängel och dennas beslutskriterier (Landström, 1998; Aernoudt, 1999). Även om det således finns viss kunskap om affärsängelmarknaden är kunskapen mycket begränsad när det gäller affärsängelns riskbedömning och syn på risk. Vi har inte påträffat några nämnvärda studier som undersöker om riskanalysen påverkas av om affärsängeln investerar ensam eller tillsammans med medinvesterare. Mot bakgrund av detta finner vi det intressant att redogöra för om riskbedömningen påverkas av tillvägagångssätt vid investering. Då det rådande konjunkturläget påverkar unga företags möjligheter att anskaffa externt kapital finner vi vårt ämnesområde aktuellt. Detta tillsammans med den begränsade kunskapen om affärsängelns riskbedömning gör att vi finner forskningsproblemet intressant. Genom att undersöka hur affärsänglar bedömer företag ur risksynpunkt vill vi ge nystartade företag en inblick i vad som attraherar finansiärer. Kunskapen av att kunna se det ur finansiärens perspektiv menar vi kan vara värdefullt för att entreprenören ska kunna förbättra sin affärsmöjlighet och locka till sig investerare. 1.3 Problemformulering Hur bedömer affärsänglar investeringsförslag utifrån ett riskperspektiv och finns det skillnader med hänsyn tagen till huruvida affärsängeln investerar ensam eller i nätverk? 1.4 Syfte Uppsatsen avser att beskriva vilka faktorer affärsänglar anser mest riskfyllda under utvärderingsprocessen av företag i sådd-, start up- och tillväxtskedet. Vi vill undersöka om riskbedömningen ser olika ut beroende på om affärsängeln investerar ensam eller tillsammans med andra medinvesterare. Vidare vill vi förklara affärsänglars syn på risk samt vad det är som driver dem att investera kapital i riskfyllda och osäkra företag. 1.5 Avgränsningar Vi riktar oss enbart till affärsänglar i Sverige och vår undersökning kommer inte att innefatta formella investerare, vilka brukar benämnas venture capital-bolag. Vidare har vi valt att avgränsa oss till den riskbedömning som sker under utvärderingsprocessen. Vår undersökning 3

12 kommer inte att innefatta arbetsängeln eftersom den inte bidrar med kapital och vi anser därmed inte att den är relevant ur ett finansieringsperspektiv. 1.6 Definitioner För att underlätta för fortsatt läsning definieras här de nyckelbegrepp som återkommer under uppsatsens gång och som är centrala under hela arbetet. Risk och osäkerhet Riskkapital Affärsängelnätverk Entreprenör Risk kan till skillnad från osäkerhet mätas. Risk innebär därmed framtida osäkerhet där sannolikheterna för olika utfall är kända medan osäkerhet innebär framtida icke identifierbara utfall (Knight, 1921). Riskkapital är ett samlat begrepp för investeringar i ett företags egna kapital och omfattar både noterade och onoterade företag (Svca, 2005). På det egna kapitalet betalar företagen ingen ränta. Istället får den som satsat kapitalet en del av företagets eventuella vinst och värdetillväxt. Vid ekonomiska svårigheter är det i första hand det egna kapitalet som minskas. Det tar den största risken och därav namnet riskkapital (Nielsen, 1994). Affärsängelnätverkens syfte är att förbättra möjligheterna för entreprenören och affärsänglarna att hitta varandra (Nyman, 2002; Kempe, 2005). Via nätverken får affärsänglarna tillgång till investeringsmöjligheter samtidigt som de bevarar sin anonymitet. Nätverken erbjuder dessutom entreprenörerna större möjligheter att söka finansiering hos ett stort antal potentiella investerare (Mason & Harrison, 2002). En företagssam person som startar nya företag och går in i nya projekt. Företagen eller projekten ska vara nyskapande i någon form men de behöver inte vara helt nya innovationer (Gartner, 1988). 4

13 1.7 Uppsatsens disposition Vår uppsats består av sju huvudkapitel och nedan följer en kort redogörelse över vad som tas upp i varje kapitel. 1 Inledning I inledningen presenteras en bakgrund till ämnet samt redogör vi för uppsatsens problemdiskussion, frågeställning och syfte. Även definitioner och avgränsningar förklaras. 2 Metod I detta kapitel redogör vi för val av forskningsansats och vetenskapligt synsätt. Vi diskuterar även uppsatsens utgångspunkter. 3 Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen beskriver tidigare studier inom ämnesområdet. Affärsängelns särdrag och beslutskriterier presenteras samt redogör vi för vilka risker och osäkerheter som finns vid en investering. 4 Empirisk metod Metodkapitlet syftar till att beskriva hur undersökningen har utförts. Vi presenterar val av metod samt tillvägagångssätt vid datainsamling. Vidare diskuteras undersökningens validitet och reliabilitet 5 Empiri I detta kapitel presenterar vi den data som vi har samlat in från den kvantitativa och kvalitativa undersökningen. 6 Analys I analyskapitlet analyserar vi de resultat som presenteras i empirin. Vi undersöker eventuella skillnader i riskbedömningen mellan ensamängeln och nätverksängeln. 7 Slutsats Här drar vi slutsatser utifrån vår empiriska undersökning och kopplar även till befintlig teori. Vi presenterar även förslag till fortsatt forskning. 5

14 2 Metod I detta kapitel redogörs för val av forskningsansats och vetenskapligt synsätt. En förklaring till uppsatsens utgångspunkter kommer även att presenteras. 2.1 Forskningsansats Målet med uppsatsen är att beskriva hur affärsänglar bedömer investeringsförslag utifrån ett riskperspektiv samt om det uppstår skillnader i riskbedömningen beroende på om affärsängeln investerar ensam eller i nätverk. Vidare vill vi förklara affärsänglars syn på risk och varför de går in med kapital i onoterade företag. Problemställningen är därmed både beskrivande och förklarande. Forskningsproblemet ska besvaras genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ studie. Undersökningen genomförs därmed både genom en enkätundersökning och personliga intervjuer. Det finns flera sätt att tillägna sig vetande och inom teorin görs en åtskillnad mellan angreppssätten induktiv och deduktiv metod. Den induktiva metodansatsen kännetecknas av att undersökaren förutsättningslöst går ut i verkligheten och samlar in relevant information och utifrån datainsamlingsmaterialet dras sedan generella och teoretiska slutsatser (Wallén, 1993). Nackdelar med den induktiva strategin är att undersökaren alltid har en uppfattning om hur verkligheten ser ut och det är därför svårt att gå ut och samla in information med ett helt öppet sinne (Jacobsen, 2002). Utgångspunkten för den deduktiva metodansatsen är istället en fast förståelseram (Andersen & Gamdrup, 1994). Detta är den metodansats vi tillämpar då vi utifrån tidigare teorier skapar oss en bild av hur verkligheten ser ut och därefter genomför vi vår egen empiriska undersökning. Orsaken till att vi utgår från en deduktiv metod är att det förekommer en hel del forskning om affärsänglar som vi kan använda som utgångspunkt för att bland annat pröva tidigare teorier. Då vi i uppsatsen kombinerar kvalitativ och kvantitativ metod kan kritik riktas mot val av ansats eftersom en kvalitativ studie vanligtvis förknippas med en induktiv ansats (Jacobsen, 2002). Detta tillvägagångssätt finner vi emellertid ej applicerbart på vår studie då den kvalitativa undersökningen till stor del kommer att byggas på den kvantitativa undersökningen. Enkäten utvecklas med hjälp av tidigare teorier och då frågorna i den kvalitativa studien till stor del utgår från enkätens resultat anser vi att vi ej går in med öppna ögon i de personliga intervjuerna. I och med att vi bygger upp hypoteser utifrån tidigare teorier kan vi missa faktorer som kan påverka affärsänglarnas riskbedömning. Vi är därmed medvetna om att den deduktiva ansatsen kan resultera i begränsad information. Trots ovanstående kritik finner vi den deduktiva ansatsen mest lämplig för vår uppsats eftersom det föreligger en hel del forskning om begreppet affärsänglar. Därmed kan vi skapa oss en övergripande helhetsbild över valt ämnesområde. 2.2 Vetenskapligt synsätt Föreliggande studie utgår från ett positivistiskt synsätt med inslag av hermeneutiska drag. Uppsatsens kvantitativa studie styrs av ett positivistiskt synsätt vilket innebär att vi samlar in fakta snarare än intryck. Vi använder oss av befintlig teori för att utforma hypoteser vilka kan 6

15 förkastas eller accepteras genom att data samlas in. Det positivistiska synsättet utgår från antagandet att undersökaren är objektiv och inte kan påverkas eller påverka den data som samlas in. Kritik som kan riktas mot detta synsätt är att datainsamlingen i viss mån påverkas av undersökarens känslor och värderingar (Saunders, Lewis, Thornhill, 2007). I den kvalitativa undersökningen uppstår svårigheter med att agera objektivt då datainsamlingen i större mån påverkas av undersökarens egen tolkning. De kvalitativa delarna i vår studie utgår därmed snarare från ett hermeneutiskt synsätt vilket innebär att vi försöker förstå verkligheten (Saunders et al., 2007). Enligt denna tankegång kan vi förklara forskningsproblemets kausala del men all data kan inte generaliseras (Jacobsen, 2002). 2.3 Utgångspunkter Genom tidigare studier har vi försökt skapa oss en övergripande helhetsbild över valt ämnesområde. Uppsatsen avser därmed ej att utgå från någon specifik teori och de hypoteser vi utformar har därför inte för avsikt att pröva redan befintliga teorier. Istället kommer vi utifrån tidigare forskning utveckla egna hypoteser som bygger på egna antaganden. Dessa hypoteser utgår från antagandet att det inte finns skillnader i riskbedömningen mellan ensamängeln och nätverksängeln. 7

16 3 Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen presenterar tidigare studier och forskning inom ämnet som är relevant för vår studie. Inledningsvis kartlägger vi den svenska riskkapitalmarknaden. Vidare beskrivs affärsängelns karaktärsdrag och investeringsprocess samt utvecklar vi skillnaden mellan att investera ensam och i nätverk. Därefter beskriver vi hur utvärdering av företagen går till samt belyser risk och osäkerhet. 3.1 Riskkapitalmarknaden För att underlätta för läsaren kommer vi här förklara hur den svenska riskkapitalmarknaden ser ut och vad som skiljer de olika private equity aktörerna åt. Riskkapital är ett samlat begrepp för investeringar i ett företags egna kapital och omfattar både noterade och onoterade företag. Skillnaden är att onoterade företags aktier inte finns noterade på en organiserad marknadsplats (Rejdnell, 2009, Skatteincitament för investeringar i onoterade företag, para. 9). Riskkapitalmarknaden delas in i public och private equity. Public equity innebär investeringar i börsnoterade bolag medan private equity är investeringar i onoterade företag där ägarengagemanget vanligen är aktivt men tidsbegränsat. Private equity innefattar venture capital- och buyoutföretag (Svca, 2005). Riskkapital Public Equity Investering börsnoterade företag Private Equity Investering onoterade företag Venture Capital Buyout Informellt venture capital Formellt venture capital Figur 3:1. Illustration av riskkapitalmarknaden. Hämtad från Isaksson (2000) Buyout Innebär utköp av en verksamhet i mogen tillväxtfas från ett företag eller ägargruppering. Förvärven finansieras normalt sett med en kombination av eget kapital och lånefinansiering (Nilsson, 2007). 8

17 Venture Capital Venture capital är investeringar i små och medelstora tillväxtföretag som inte är noterade på börs eller annan marknadsplats (Isaksson, 2000). Investeringar sker vanligen i företagets sådd- start-up eller expansionsfas och innebär oftast ett aktivt ägarengagemang (Isaksson, 2000; Svca, 2005). Ofta är placeringen tidsbegränsad och syftet är att i framtiden avyttra sin investering. Venture Capital delas i sin tur in i informellt och formellt venture capital (Isaksson, 2000). Informellt venture capital Informellt venture capital är investeringar som görs av privatpersoner. De använder sin egen förmögenhet och bidrar med kapital till företag och projekt med vilka de inte har någon familjär anknytning (Sørheim, 2005). Formellt venture capital Formellt venture capital avser investeringar genomförda av venture capital-bolag. Venture capital-bolag är företag som går in som aktiva partners i unga lovande företag (Isaksson, 2000). Den stora skillnaden jämfört med affärsänglar är att affärsänglar satsar sitt egna kapital och är mer personligt aktiva i sina investeringar (Mason & Harrison, 2002) Affärsängelns roll i värdekedjan Företagets kapitalbehov beror på var i utvecklingen företaget befinner sig. I startskedet är kapitalbehovet litet och det kan räcka med stödbidrag från vänner, familj och stat. Under företagets utveckling ökar kapitalbehovet och entreprenören måste söka efter andra kapitalkällor (Van Osnabrugge & Robinson, 2000). I detta skede råder fortfarande stor osäkerhet och risk vilket gör att denna fas i företagets utveckling innebär begränsade finansieringsmöjligheter (Winborg, 2003). I detta skede när andra finansiärer inte är villiga att investera på grund av hög risk kan entreprenören få hjälp med kapital från affärsänglar som därmed har en värdefull roll. Affärsängelns värde förbises ofta av entreprenörer men investeraren har en stor betydelse för företaget, dels när det gäller finansieringen, men även när det gäller att de kan öka värdet på företaget genom att aktivt engagera sig (Van Osnabrugge & Robinson, 2000). Venture capital-företag väntar ofta med att gå in med kapital senare i företagets livscykel då risken är mindre men kapitalbehovet större (Sørheim, 2005). När verksamheten befinner sig i mogen tillväxtfas är buyout vanligt förekommande och därefter introduceras företaget vanligen på börsen efter ytterligare utveckling (Nilsson, 2007). figur 3:2. Affärsängelns roll i värdekedjan. Hämtad från Svca, 2008, Alla har sin roll i värdekedjan, para.1 9

18 3.2 Affärsängelns karaktärsdrag En affärsängel karaktäriseras som en privatperson som investerar sitt egna kapital i onoterade tillväxtföretag med vilka de inte har en familjeanknytning (Nilsson, 2007). Studierna har visat att affärsänglarna ofta är välutbildade, förmögna medelålders män som själva varit egna företagare och ofta har stor erfarenhet av att leda projekt (Feeney, Haines & Riding, 1999; Aernoudt, 1999). Majoriteten av affärsänglarna har blivit förmögna genom att sälja företag som de varit med att starta upp men de kan även ha en bakgrund som vd eller chef (Landström, 1997). De är därmed ofta kapitalstarka och erfarna entreprenörer eller företagsledare med brett kontaktnät (Kempe, 2005). En affärsängel investerar i genomsnitt 10 procent av sin förmögenhet och investeringens storlek är vanligen ungefär kronor men både större och mindre belopp kan förekomma (Kempe, 2005; Nilsson, 2007). Då affärsängelmarknaden är informell till sin natur finns det ingen exakt bild över hur stor marknaden är men antalet affärsänglar i Sverige uppskattas till att vara mellan tre och fem tusen (Kempe, 2005; Nilsson, 2007). Tillsammans beräknas de investera drygt 3 miljarder kronor per år (Östberg, 2009, statistik, para. 2). Affärsänglarna investerar i tidiga utvecklingsfaser och väljer vanligen teknikorienterade företag. De har även en tendens att investera inom branscher där de tidigare besitter kunskap och därmed vilar deras investeringsbeslut ofta på tidigare preferenser och erfarenheter (Landström, 1997). Eftersom affärsänglarna investerar sitt egna kapital får de personligen ta alla konsekvenser av sin investering. För att bättre kunna kontrollera sin investering tenderar de därför att aktivt engagera sig i företagen och de vill vanligen bli konsulterade innan stora beslut fattas (Denis, 2004). Affärsänglarna stimuleras av att vara med och utveckla företaget och det är vanligt förekommande att många är aktiva genom att sitta med i styrelsen som ledamot eller ordförande (Kempe, 2005). Trots att affärsänglar går in med kapital i projekt som de tycker är intressanta och drivs av personligt engagemang är dessa investerare inga filantroper, det vill säga de gör inte det av välgörenhet utan är motiverade av möjligheten till finansiell vinst (Landström, 1998). At the same time the informal investors are not philanthropists ; it is important to them to obtain an economic return on their investments and it is important to be able to sell their ownership interest (Landström, H s.325). 3.3 Investeringsprocessen Investeringsprocessen består av olika faser. Van Osnabrugge och Robinson (2000) har identifierat de sex steg som ingår i processen. De fyra första faserna avser aktiviteter innan investering medan de två sista stegen behandlar aktiviteter efter genomförd investering. Finding deals Initial screening Evaluation Negotiation Postinvestment activites Exit Figur 3:3. Investeringsprocessen. Bearbetad utifrån Van Osnabrugge och Robinson (2000) s.116 Finding deals är det första steget och beskriver hur affärsängeln hittar potentiella investeringar. Det vanligaste tillvägagångssättet är att affärsängeln blir varse investeringsmöjligheter genom entreprenören själv samt via personliga kontakter. (Nilsson, 2007; Benjamin & Margulis, 2001). Även via affärsängelnätverken kan affärsänglarna finna 10

19 intressanta investeringar samt förekommer det att affärsängeln får information om investeringar genom affärsförbindelser (Nilsson, 2007; Van Osnabrugge & Robinson, 2000). Inital screening är den process då affärsängeln gör en ytlig överblick över investeringsförslaget och bestämmer vilka som ska följas upp ytterligare. Tidigare studier visar att många investerare väljer att avslå investeringsförslag redan i första stadiet innan de ens träffat entreprenören (Landström, 1998). Denna bedömning baseras endast på det första intrycket av investeringsförslaget och tar i beaktning projektets potential samt företagets möjlighet till fortsatt utveckling. Affärsängeln bedömer även i denna fas investeringens förväntade finansiella avkastning (Landström, 1998). Om ett investeringsförslag väcker intresse skapar affärsängeln sig en grundligare helhetsbild av de tänkbara investeringarna utifrån riskbenägenhet (Van Osnabrugge & Robinson, 2000). Evaluation kan enligt Fried och Hisrich (1994) delas in i två delar, evaluation och mer formell due diligence. Denna distinktion görs på grund av att due diligence är en mer kostsam process och involverar utomstående parter som till exempel revisorer (Feeney et al., 1999). Processen innebär att investeraren vid ett flertal tillfällen träffar entreprenören, granskar affärsplanen, intervjuar och kontaktar ledningen, leverantörer, kunder och konsulterar experter (Benjamin & Margulis, 2001). Även grundligare finansiella analyser genomförs (Van Osnabrugge, 2000). Due diligence är en viktig process för att minimera risken och upptäcka potentiella problem. Denna process kan dock vara kostsam, långdragen och svår att utföra för enskilda investerare och bör endast genomföras vid seriösa förslag (Van Osnabrugge & Robinson, 2000). Negotiation är det steg då entreprenören och affärsängeln skriver kontrakt och bestämmer vilka ömsesidiga villkor som ska gälla (Benjamin & Margulis, 2001). Ett sätt för affärsängeln att minska och hantera framtida risk är att försöka få till stånd viss kontroll genom kontraktsformulering och förhandlingar (Van Osnabrugge & Robinson, 2000). Postinvestment activities avser de aktiviteter som affärsängeln bidrar med till företaget efter investering. Det är vanligt förekommande att affärsänglarna sitter med i ledningen och aktivt är med och styr företaget (Kempe, 2005). Genom att kunna påverka hur deras kapital används känner en del affärsänglar att de skyddar och minskar sin risk (Van Osnabrugge & Robinson, 2000). Exit är det steg då affärsängeln avyttrar sin investering. Avyttringen sker vanligen efter fyra till sju år och de två vanligaste exit alternativen är industriell försäljning och notering på marknadsplats (Nilsson, 2007; Svca, 2005) Investera ensam eller i nätverk Trots att affärsänglar har många gemensamma drag har de olika tillvägagångssätt vid investeringen (Van Osnabrugge & Robinson, 2000). I den litteratur vi har använt delas affärsänglarna in i olika grupper beroende på hur de investerar. Vi har valt att använda den indelning som Helle (2004) anser gälla generellt för Sverige. Helle (2004) delar in affärsänglarna i tre olika kategorier och benämner dem ensamängeln, nätverksängeln och arbetsängeln. 11

20 Ensamängeln Ensamängel kallas den investerare som väljer att arbeta helt ensam utan andra finansiärer. Genom att investera ensam i bolaget slipper affärsängeln kompromissa med andra medinvesterare och affärsängeln får dessutom som ensaminvesterare en stark inverkan på företaget. En fördel med att gå in och finansiera ensam är att investeraren inte blir beroende av de andra medinvesterarnas ekonomiska situation och får samtidigt hela den eventuella förmånen med investeringen. I senare skeden väljer ofta ensamängeln att involvera och arbeta med andra investerare på ett aktivt sätt (Helle, 2004). Nätverkängeln Många affärsänglar väljer att investera genom formaliserade nätverk eller samarbeta i mer eller mindre informella sammanslutningar med andra investerare. Ett växande antal affärsänglar väljer att investera tillsammans med andra finansiärer och de senaste åren har det blivit allt vanligare med affärsängelnätverk vilka fungerar som förmedlare mellan entreprenörer och affärsänglar. Nätverken byggs upp på olika sätt men gemensamma drag är att de vanligen har en kontaktperson som sköter grovsållningen av investeringsförslagen och därefter gör investerarna gemensamt en utvärdering av potentiella projekt (Helle, 2004). Arbetsängeln Denna kategori uppmärksammas inte speciellt ofta och faller inte inom den traditionella definitionen för affärsänglar. Arbetsängeln investerar inte kapital eller andra tillgångar utan tillför bara eget arbete (Helle, 2004) Aktiv eller passiv roll Förutom kapital kan en affärsängel efter investering bidra med kunskap och aktivt engagera sig i bolaget. Helle (2004) menar på att investeraren intar en roll som antingen kan vara aktiv eller passiv. Rollerna är dock inte fixerade utan investeraren växlar mellan dessa beroende på vilket behov företaget har vid varje given tidpunkt (Helle, 2004). Den passiva ängeln En passiv ängel gör vanligen sin utvärdering i samband med att han investerar i företaget och bidrar efter investering inte speciellt aktivt i bolaget. Passiv investerare kallas därmed den ängel som endast bidrar med finansiella resurser. När affärsänglar väljer att arbeta i nätverk tillsammans med andra investerare intar vanligen en av investerarna en mer ledande och aktiv roll. De andra investerarna intar därför oftast en mer passiv roll och överlåter det övergripande ansvaret till den aktiva ängeln (Helle, 2004). Den aktiva ängeln En aktiv roll intar den ängel som förutom kapital bidrar med engagemang. Storleken på ängelns engagemang kan variera mellan olika investerare och beror även på vilken fas bolaget befinner sig i. Helle (2004) pekar på att det vanligaste tillvägagångssättet är att ängeln tar en plats i styrelsen och därmed får en naturlig plats i bolagets formella och legala struktur. Detta förfarande bidrar till att ängeln kan påverka bolagets sätt att agera och driva det på ett önskvärt sätt. En del investerare väljer att inte sitta med i styrelsen utan fungerar istället som en mentor för entreprenören. Affärsängeln fungerar då som en handledare som med regelbundna intervaller träffar företaget och vid behov förser entreprenören med support, rådgivning och andra typer av stöd (Helle, 2004). 12

21 3.4 Drivande faktorer Ovanstående avsnitt har redogjort för möjliga drivande faktorer utifrån affärsängelns perspektiv vid en investering. För att underlätta för läsaren sammanfattas drivkrafterna nedan. Många affärsänglar väljer att aktivt delta i det investerade företaget och blir därmed en delägare som är med och styr bolaget (Kempe, 2005). En del investerare väljer dock att inte sitta med i styrelsen utan fungerar istället som en mentor för entreprenören och hjälper då företaget med support och rådgivning (Helle, 2004). Enligt Landström (1998) styrs affärsänglar i grund och botten av den finansiella avkastningen. De har även en tendens att investera inom branscher där de tidigare besitter kunskap och affärsänglar väljer därmed ofta företag som är verksamma inom en bransch som de finner intressanta (Landström, 1997). Hypotes 1: Det finns ingen skillnad mellan ensamängeln och nätverksängeln vad gäller betydelsen av möjliga drivande faktorer. 3.5 Utvärdering av företaget Enligt Van Osnabrugge och Robinson (2000) samt Landström (1998) är de flesta affärsänglar, liksom andra finansiärer, motiverade av möjligheten att erhålla en hög finansiell avkastning på sin investering. För att besluta om huruvida en investering ska genomföras eller ej finns det en mängd faktorer att ta hänsyn till för att uppskatta och bedöma ett projekts potential och risk. En investering i ett företags tidiga skeden är normalt riskfylld. För att utvärdera företaget använder affärsänglar ofta någon typ av grundmodell när de går igenom ett investeringsprojekt. Det finns flera olika metoder att använda för att utvärdera möjligheterna till eventuell framgång. Amis och Stevenson (2001) samt Helle (2004) presenterar en modell som är baserad på en metod utvecklad vid Harvard Business School. Modellen består av uppdelningen av investeringsmöjligheten i fyra olika huvudmoment.! Människorna i och runt bolaget! Affärsmöjligheten! Omgivningen! Investeringen Människorna i och runt bolaget Omgivningen Investeringen Affärsmöjligheten Figur 3:4. Utvärderingsmodell. Bearbetad utifrån Amis och Stevenson (2001) s.79 13

22 Det är dock viktigt att beakta att affärsänglar lägger olika stor vikt vid olika faktorer och ett investeringsförslag kan i många fall anses intressant av en investerare medan andra investerare finner förslaget mindre intressant (Landström, 1998) Människorna i och runt bolaget Detta moment syftar till att utvärdera entreprenören och ledningen samt se om det finns andra intressenter som har ett intresse av att det går bra för bolaget. Vid bedömning av investeringens potential visar tidigare studier att affärsängeln lägger stor fokus på entreprenörens kompetens och kapacitet samt övergripande egenskaper. Enligt Helle (2006) är anledningen till entreprenörens betydelse att entreprenören i tidiga skeden i stort sett är bolaget och affärsidén eftersom företaget vid start ibland endast består av en person. De beslut som entreprenören fattar i de tidiga skedena och under företagets uppbyggnad kan därmed vara avgörande för företagets framtid. Landströms studie (1998) visar att affärsänglar i Sverige värderar entreprenörens kreativitet och förmåga att hitta lösningar på problem. Affärsänglarna tycks inte lägga speciellt stor fokus på entreprenörens tidigare karriär utan ser hellre till dennes personlighet och karaktärsdrag och vill att entreprenören ska väcka tillit och förtroende (Landström, 1998). Relationen mellan affärsängeln och entreprenören är därmed ofta av betydande karaktär. Ett annat karaktärsdrag som är av stor vikt är att entreprenören har säljegenskaper och kan väcka engagemang och entusiasm hos kunder (Helle, 2006). Det är viktigare med affärsinriktad kompetens än produktutvecklarkompetens då Helle (2006) menar att det finns en risk att en entreprenör som forskar och utvecklar en produkt aldrig anser att produkten blir fulländad och därmed aldrig kommer ut på marknaden. Andra drag som de finner positiva är entreprenörens ledarförmåga samt läggs stor vikt på dennes förmåga att visa upp en realistisk bedömning av projektet (Landström, 1998; Feeney et al., 1998). Investeraren fokuserar även på teamet, det vill säga huruvida det finns en sammansvetsad grupp av människor som kan dra företaget framåt och bidra till tillväxt och framgång (Helle, 2006). Har flera människor gått in med tid och engagemang visar det enligt vissa affärsänglar på att fler har intresse av företaget och tror på projektet vilket kan anses riskminimerande (Amis & Stevenson, 2001). Helle (2006) pekar dessutom på att bolaget blir mer trovärdigt om de människor som ingår i företagarteamet har kunskap och erfarenhet om företagande. Ingår det ett team i projektet kan det även återspegla entreprenörens ledarförmåga samt kunskapen att locka andra personers intresse för bolaget (Amis & Stevenson, 2001). Om affärsängeln finner att teamet är samspelt och entreprenören accepteras som lagledare minskar risken för att interna konflikter uppstår (Helle, 2004). I detta moment tar affärsängeln även hänsyn till om det finns andra intressenter som har ett engagemang i företaget. Förekomsten av andra intressenter som ser potential i företaget kan vara av stor vikt och bidra till att öka företagets trovärdighet, utöka nätverket samt förse företaget med ytterligare kapital eller kredit (Amis & Stevenson, 2001). Exempel på andra intressenter är leverantörer som ser potential i bolaget, styrelsemedlemmar samt rådgivare som revisorer och banker (Helle, 2006). Hypotes 2: Det finns ingen skillnad mellan ensamängeln och nätverksängeln vid bedömning av någon riskfaktor i momentet människorna i och runt bolaget. 14

23 3.5.2 Affärsmöjligheten Nästa moment att utvärdera är affärsmöjligheten. Här bedömer affärsängeln huruvida det redan finns betalande kunder, investeraren kollar även på affärsidé och affärens storlek. Även tillfälle och timing på marknaden tas i beaktning (Amis & Stevenson, 2001). Det mest önskvärda är att bolaget redan har befintliga kunder som provat produkten vilket tyder på motiverad efterfrågan (Helle, 2006). Emellertid har företag i tidiga skeden vanligen ännu inte några betalande kunder. Ett kriterium som affärsängeln då kan ställa upp är att företaget ska kunna peka ut specifika kunder som tänkbara köpare (Amis & Stevenson, 2001; Helle, 2006). Kan inget konkret kundintresse visas finns det en risk att företaget skapat en produkt som saknar efterfrågan på marknaden. Genom affärsplanen kan affärsängeln få en bild av entreprenören och den visar huruvida entreprenören har en genomtänkt och bearbetad vision. Det är enligt Van Osnabrugge och Robinson (2000) delade meningar om affärsplanens betydelse. Majoriteten av affärsänglarna anser dock enligt en studie av Mason och Harrison (1996) att affärsplanen har stort värde och kräver att få se en affärsplan innan investering. En del affärsänglar anser emellertid att affärsplanen inte är till någon nytta eftersom framställningen ofta är för optimistisk och orealistisk. Vid presentation av en affärsplan bör entreprenören på ett balanserat sätt presentera affärsförslaget och visa upp resonlig finansiell information. Van Osnabrugge och Robinson (2000) pekar på att affärsplanen ska vara kort och koncis. Den ska så kortfattat som möjligt sammanfatta produkten, meritera ledningen, ange finansieringsbehov, ange mål samt exitstrategier. Affärsängeln bör även beakta storleken på den potentiella affären vid bedömningen av ett investeringsförslag (Amis & Stevenson, 2001). Förutsatt att affärsängeln förväntar sig en möjlig framtida avkastning i proportion till risktagandet är det viktigt att entreprenören visar upp att det finns en affärsmöjlighet som kan kompensera för risken (Helle, 2006). Hypotes 3: Det finns ingen skillnad mellan ensamängeln och nätverksängeln vid bedömning av någon riskfaktor i momentet affärsmöjligheten Omgivningen Det tredje momentet syftar till att undersöka omgivningen runt företaget. Investeraren bedömer här rådande konjunkturläge, branschen, konkurrensen och samhällets normer och regelverk (Amis & Stevenson, 2001; Helle, 2006). Det är oftast lättare för en investerare att utvärdera en bransch som finns inom närområdet och därför tros den geografiska närheten ha betydelse för affärsängeln (Wong, 2002; Landström, 1998). De föredrar vanligen att finansiera projekt som är lokaliserade i närheten vilket enligt Benjamin och Margulis (2001) beror på att det minskar den kostnad och tid som behövs för att utföra due diligence, besöka företaget samt träffa och observera ledningen. Affärsänglar som vill inta en aktiv roll och vara delaktig vid beslutsfattande bör därmed investera i företag som ligger i närheten av deras hem (Benjamin & Margulis, 2001). Långt avstånd ökar sannolikheten för att kommunikationen mellan entreprenören och affärsängeln blir sämre och mindre övervakning kan leda till högre risk för affärsängeln då denne inte har lika stor möjlighet att kontrollera företaget (Fiet, 1995). 15

24 Entreprenörer belyser ofta i affärsplanen att deras företag kommer tillverka en produkt eller tjänst som är ny på marknaden och att inga konkurrenter finns. Detta kan dock tolkas som att det inte finns en marknad för produkten eller att entreprenören inte gjort nödvändiga undersökningar. Affärsänglar kan därmed uppfatta projektet som riskfyllt och därmed istället se bristen på konkurrenter som något negativt (Amis & Stevenson, 2001; Helle, 2006). Slutligen beaktas i detta moment även förändringar i samhällets regelverk som kan påverka företagets utveckling och framgång (Amis & Stevenson, 2001). Hypotes 4: Det finns ingen skillnad mellan ensamängeln och nätverksängeln vid bedömning av någon riskfaktor i momentet omgivningen Investeringen Det sista momentet att bedöma är investeringen. Det är viktigt för investeraren att på ett tidigt stadium känna till den ungefärliga relationen mellan andel av bolaget och priset för andelen (Helle, 2006). Värderingen av ett företag kan ske genom en mängd olika värderingsmodeller och Helle (2006) beskriver de tre grundläggande varianterna vilka kallas jämförande värdering, substansvärdering samt kassaflödesvärdering. Jämförande värdering är en värdering som bygger på värdet av företaget i jämförelse med andra företag. Företrädesvis ska värderingen ske av företag som är verksamma inom samma bransch och metoden utgår vanligtvis från en jämförelse av omsättningen och resultatet anges i form av multiplar. Oftast baseras priset på företaget i förhållande till nästa års förväntade vinst, vilket kallas företagets P/E värde (Helle, 2006). Om till exempel P/E- talet är 5 innebär det att bolagets värde är fem gånger den förväntade årsvinsten (Helle, 2004). Substansvärdering utgår från de värden som tillgångar och skulder tagits upp till i bolagets balansräkning. Genom denna värderingsmetod kan en affärsängel få veta vad företagets tillgångar kan vara värda vid en snabb avyttring eller likvidation. Denna metod är dock den mest försiktiga och lämpar sig bäst för företag inom etablerade branscher (Helle, 2006). Den sista värderingsmetoden som Helle (2006) nämner är kassaflödesvärdering, vilken innebär nuvärdesberäkning av de framtida kassaflöden som företaget bedöms generera. Denna metod att värdera företaget benämns även DCF-metoden (Discounted Cash Flow) och den här metoden är den mest förekommande och lämpliga formeln för nya företag som har få tillgångar och inkomster (Van Osnabrugge & Robinson, 2000). En annan metod för bedömning av en investerings lönsamhet är NPV (Net Present Value). NPV innebär att investeringsalternativets alla förväntade in- och utbetalningar omräknas till en och samma tidpunkt vilket vanligen är tidpunkten för grundinvesteringen. Efter det att betalningarna på detta sätt gjorts jämförbara summeras de (Ljung & Högberg, 2004). I detta moment bör affärsängeln även ta hänsyn till strukturen för investeringen (Helle, 2006). Affärsängeln fokuserar då på företagets kapitalstruktur vilken är betydelsefull om företaget behöver mer kapital än det förutspådde samt om affärsängelns investering utgör en liten del av företagets kapitalbehov (Benjamin & Margulis, 2001; Nielsen, 1994). Kan företaget inte få tag på det kapital som behövs måste företaget anpassa sina tillväxtmöjligheter och investeringen anses då mer riskfylld (Benjamin & Margulis, 2001; Nielsen, 1994). 16