Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3

Relevanta dokument
Tummen upp! Teknik åk 3

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Göteborg 5 december Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Pedagogisk planering

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Extramaterial till Spektrum Teknik

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Teknik. 1 2 Steg 3

En produkts livscykel

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Boken om Teknik 1 3. Elevens första grundbok i teknik. PROVLEKTION: Alla broars dag

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Kursplanen i ämnet teknik

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Kort om kursplanen i teknik

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Tummen upp! lärarsida från sidan 32 Elevuppgifter från sidan 23 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Sidor att läsa inför provet vecka 49

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Tummen upp! Matte ÅK 6

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Teknik Granbergsskolan 7-

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Undersökningar av tekniska lösningar

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

LPP Huset. Ett teknikarbete för år 9 Knorra 2016

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

Kretsar kring el årskurs 4-6

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

Tummen upp! Historia ÅK 6

Koppling till Lgr Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola 2.6 Skolan och omvärlden Kursplaner Bild

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

Kartlägg kunskaper och forma förmågor

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Arbetsområdet Elektronik

Tema Fågelholk - ett teknikarbete för klass 6-7

Makeriet Lärarhandledning 7. Elektricitet

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

Att bedöma för lärande i ett NTA-perspektiv

TEKNIKEN GÅR FRAMÅT ELLER?????

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen

Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i teknik för åk 4-6. PROVLEKTION: Alla broars dag

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Tummen upp! Religion ÅK 6

Kommentarmaterial till kunskapskraven i teknik

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.

Transkript:

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen i respektive ämne ska utveckla. Det är inte samma förmågor i alla ämnen. I teknikämnet är det fem förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla: Identifiera och analysera Identifiera problem och behov Beskriva och förklara Värdera och motivera Analysera teknikens drivkrafter Förmågan att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Förmågan att identifiera problem och behov som kan lösas med hjälp av teknik och att utareta förslag till lösningar. Förmågan att använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Förmågan att värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Förmågan att anlysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. I teknikämnet finns inga kunskapskrav för årskurs 3, så de kunskapkrav eleven mäts mot är de som står för årskurs 6. Bedömningsstödets struktur Bedömningsexemplen har följande gemensamma struktur: 1) Först presenteras den elevuppgift som används. 2) Sedan följer "Ta ställning till följande", några konkreta råd till dig vad du kan titta extra på. 3) Exempel på hur uppgiftslösningar av elever kan se ut presenteras på två nivåer; godkänd nivå och högre nivå. 4) Slutligen har vi valt ut de delar i kunskapskraven som är relevanta för just denna uppgift och bedömning. Vår förhoppning är att bedömningsstödet till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3 ska hjälpa dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper. 1

Tekniska lösningar Sidan 4, uppgift 2 och 3 OLIKA STABILA STOLAR 2. Vilken stol är mest stabil? Ringa in. 3. Varför är den mest stabil? Kan eleven på ett enkelt sätt beskriva vad som gör stolen hållfast och stabil? Kan eleven motivera materialval? Kan eleven ta hjälp av kunskaper i teknik för att beskriva eller förklara? Använder eleven teknikens begrepp? Eleven ringar in stolen av järn. På fråga 3 har eleven skrivt någon motivering till varför den stolen är stabilast. För att den är gjord av metall och metall är starkt. Eleven redovisar flera förklaringar till varför stolen av järn är mest stabil. Stolen av järn är tung och välter inte så lätt. Järn håller länge, i många år. Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och det material som används. 2

Tekniska lösningar Sidan 3, uppgift 1 HÄVSTÅNG Välj den bästa hävstången. 1. Ska man välja a), b) eller c) för att det ska bli så lätt som möjligt att flytta den stora stenen? Ringa in. 2. Berätta också varför du väljer den. Kan eleven beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen? Kan eleven beskriva hur delarna samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion? Kan eleven ta hjälp av kunskaper i teknik för att beskriva eller förklara? Använder eleven teknikens begrepp? Eleven har ringat in alternativ a). Jag tror att man sätter den under stenen så den flyttar sig. Eleven beskriver hävstångsprincipen och använder teknikens begrepp. Man använder den längsta pinnen för att en lång pinne gör att det inte blir lika tungt att lyfta stenen som det blir med en kortare pinne. Det är det som heter hävstång. GODTAGBARA KUNSKAPER ÅK 6 Eleven kan beskriva och ge exempel på tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. 3

Teknik, människa, samhälle och miljö Sidan 11, uppgift 1 och 2, HITTA FARORNA 1. Titta noga på bilderna. Kan du upptäcka något som kan vara farligt? Ringa in farorna i bilden. 2. Det finns fler saker som kan vara farliga i ditt hem. Vilka tips kan du ge så att det inte blir en fara? Kan eleven se vad som kan vara farligt i vardagsmiljön? Kan eleven resonera kring hur faror i hemmet kan minimeras? Eleven ser farorna i hemmet. Tipsen bygger bara på de saker som visas i bilden. Lämna inte ljus som brinner. Klättra inte i bokhyllan. Skär med kniven från kroppen." Eleven ser farorna i hemmet. Tipsen bygger på egen erfarenhet och kunskap om faror hos tekniska lösningar. Stoppa inte en gaffel i brödrosten, för du kan få el i dig. Använd en träkniv istället. Saxar är vassa. Ge dem med handtaget mot den som ska ha den." Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. 4

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Sidan 8, uppgift 1 och 2, EGNA KONSTRUKTIONER 1. Rita hur du skulle bygga din raket så att den blir snygg, men också flyger högt. 2. Berätta hur du tänkt. Kan eleven genomföra enkla konstruktionsarbeten genom att pröva olika lösningar? Kan eleven förklara hur den gjort i bild och text? Innehåller förklaringen teknikens begrepp? Elevens bild är tydlig. Eleven har fokuserat på att göra raketen snygg och att den fungerar, men inte provat att utveckla den. Jag valde guldpapper för då blev den fin. Den flög ganska högt. Elevens bild är detaljerad. Eleven visar att den har prövat olika sätt att få raketen att flyga högt innan den gjort den slutliga raketen. Jag provade mig fram för att se hur raketen skulle se ut för att flyga så högt som möjligt. Den raket som såg ut som en smal kon flög högst. När jag provat färdigt gjorde jag en likadan raket i fint papper. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. 5