Att bedöma för lärande i ett NTA-perspektiv
|
|
- Britta Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att bedöma för lärande i ett NTA-perspektiv Britt Lindahl britt.lindahl@gmail.com
2 Mamma till 3 barn Min bakgrund Lärare i matematik/fysik/teknik/data på högstadiet i 16 år Lärarutbildare Attityder/könsskillnader - Disputerade 2003 vid Göteborgs universitet Samhällsfrågor i naturvetenskaplig utbildning Forskningsprojekt Bedömning DiNO Concept Cartoons Nationella prov Bedömningsmateriel från Queensland Frilans 2015 NTA revidering och utveckling av teman, stöd för bedömning Skolverket - Moduler
3 Något kan vara Tidigare egen prestation Andra elevers prestationer Kunskapskrav
4 För urval För omdömen och betygsättning För att kontrollera vad eleven lärt sig SUMMATIVT SYFTE För att stötta elevens lärande FORMATIVT SYFTE
5 Kursplan SYFTE BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV
6 Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? Omdöme Betyg S u m m a t i v
7 Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL Återkoppling Undervisning F o r m a t i v BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? S u m m a t i v KUNSKAPS- KRAV Omdöme Betyg
8 MÅL: Vart är jag på väg? BEDÖMNING: Var befinner jag mig i förhållande till målet? ANVÄND INFON: Kör så här!
9 FEEDBACK: Gör så här! BEDÖMNING: Var befinner jag mig i förhållande till målet?
10 VARFÖR SKA ALLA ELEVER LÄRA NATURVETENSKAP OCH TEKNIK? Varje kursplan inleds med en kort motivering till att det enskilda ämnet finns i skolan. Därefter anges syftena med undervisningen i ämnet. Syftestexten är formulerad så att det tydligt framgår vilket ansvar undervisningen har för att eleverna ska kunna utveckla de kunskaper och förmågor som anges. Texten avslutas med ett antal långsiktiga mål som är uttryckta som ämnesspecifika förmågor.
11 Att tydliggöra målen syfte Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV Genom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i NO och använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen.
12 Att tydliggöra målen syfte Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV Genom undervisningen i TEKNIK ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
13 Att tydliggöra målen syfte och kunskapskrav Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL Genom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i NO och använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen. Genom undervisningen i TEKNIK ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. KUNSKAPS- KRAV Godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Kunskapskrav i slutet av årskurs 6 Godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Kunskapskrav i slutet av årskurs 6
14 Vilken koppling finns mellan långsiktiga mål och kunskapskrav?
15 Kunskapskrav i biologi för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
16 Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.
17 Kunskapskrav i teknik för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
18 Centralt innehåll i teknik Tekniska lösningar Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor. Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
19 Att tydliggöra målen centralt innehåll Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV Centralt innehåll är gemensamt för alla NO-ämnena i åk 1-3 Åk 4-6 ämnena var för sig Centralt innehåll är inte kopplat till en viss förmåga En förmåga att genomföra systematiska undersökningar - är också ett centralt innehåll Centralt innehåll är grupperat föra alla stadier under samma tre rubriker Det finns en tydlig koppling mellan kunskapskrav och centralt innehåll men mindre tydligt till respektive förmåga
20 Genom undervisningen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i NO och använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen. identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
21
22 EXEMPEL
23 GARANTERAD UNDERVISNINGSTID Nu 800 timmar i biologi/fysik/kemi/teknik Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Summa Teknik NO Biologi Fysik Kemi 55 75
24 Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument Sammanfattningsvis avser ändringarna: att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framförallt i teknik- och matematikämnena. att stärka elevernas källkritiska förmåga att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik att arbeta med digitala texter, medier och verktyg att använda och förstå digitala system och tjänster att utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle
25 Teknik Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 1 3: Att styra föremål med programmering. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 4 6: Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. Tekniska lösningar i årskurs 7 9: Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 7 9: Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
26 De naturorienterande ämnena; biologi, fysik och kemi I respektive ämnes metoder och arbetssätt i årskurs 7 9; bland annat hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. I respektive ämnes metoder och arbetssätt i årskurs 7 9: Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till ämnet, såväl i digitala som i andra medier.
27
28 Nationella prov i biologi, fysik och kemi i åk 6 Nationella prov i biologi, fysik och kemi i åk 6
29 Vår tolkning är att prov och bedömningsanvisningar som ska hjälpa läraren att bedöma och betygsätta rättvist proven ska hjälpa läraren att utvärdera sin undervisning nationella prov är inte examensprov utan en bedömning bland alla andra proven har ett formativt så väl som summativt syfte
30 Nationella prov åk 6 A. Kommunicera innehåller 3 uppgifter Högskolan Kristianstad B. Undersöka innehåller 6-7 uppgifter Malmö högskola C. Använda begrepp innehåller uppgifter Göteborgs universitet 60 minuter per delprov Varje del väger lika tungt Merparten av centralt innehåll ska täckas
31 A. Kommunicera Genom undervisningen naturvetenskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet/ energi, teknik, miljö och samhälle/ energi, miljö, hälsa och samhälle.
32 Förmåga A1: Samtala och diskutera Vad ska eleven kunna? Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör Hur visar eleven detta? Genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter Hur bedöms förmågan? Om samtalen och diskussionen E till viss del förs framåt C förs framåt A förs framåt och fördjupas eller breddas.
33
34
35 Förmåga A2: Söka information och använda olika källor Vad ska eleven kunna? Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använda olika källor Hur visar eleven detta? Genom att föra resonemang om informationens och källornas användbarhet. Hur bedöms förmågan? Om resonomangen är E enkla C utvecklade A välutvecklade
36 2. Vattenkraft (uppgift i fysik) Att använda vattenkraft är ett sätt att producera elektricitet (ström). Vissa människor tycker att vi ska bygga fler vattenkraftverk, medan andra inte tycker så. På nästa sida finns Post-It-lappar med information om vattenkraft. Läs först noga igenom texten på alla lapparna!
37
38
39 Förmåga A3: Använda information Vad ska eleven kunna? Eleven kan använda information Hur visar eleven detta? I diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar Hur bedöms förmågan? Om eleven gör det med E viss anpassning C relativt god anpassning A god anpassning till sammanhanget.
40 3. Måltid - Skriv en vinnande text! (uppgift i kemi) Tänk dig att matföretaget GODMAT utlyser en tävling som går ut på att du så bra som möjligt ska beskriva en näringsriktig och bra måltid. Texten vill företaget senare kunna använda i en reklamkampanj riktad till ungdomar. Läs först igenom texten på lösbladet som du fått. Du ska sedan se en film. För att lättare komma ihåg vad du ser och hör på filmen kan du dra streck mellan näringsämnen, mat och deras betydelse för kroppen. Två streck finns redan dragna som visar hur du kan göra. Du kommer att få se filmen två gånger. <
41 Ger snabb energi. Skyddar kroppens organ. Är kroppens energireserv. Muskler t ex hjärtat är uppbyggt av detta. Bygger upp antikroppar i kroppens försvar. Ger bränsle till kroppens celler. Hjälper kroppen att kunna ta upp näringsämnen kolhydrater proteiner fett vitaminer
42 Nedan ser du tre förslag på måltider. Välj den måltid du tycker är bäst. 1. Spagetti med pastasås (vegetarisk eller köttfärs), riven ost, knäckebröd med lättmargarin, muffins 2. Potatis och fisk, broccoli, grovt bröd med smör, bärpaj med vaniljsås. 3. Burgare (vegetarisk eller kyckling) pommes frites, ketchup, morotsstavar.
43
44 Diagnoser i NO innehåller en text om formativ bedömning Att bedöma för lärande är uppdelat utifrån kursplanernas tre förmågor att kommunicera att undersöka att använda begrepp varje del innehåller bedömningsmatris kompetensprofil uppgifter varje uppgift innehåller Elevblad Lärarblad med förklaringar och bedömningsexempel Skolverkets bedömningsportal
45 Du är här Processinriktad Beskriver vad eleven kan Visar vad eleven kan göra bättre
46 Kvalitativa nivåer Skillnad i kvalitet inte kvantitet
47 Förmågan att KOMMUNICERA Söka och granska information Ta ställning och motivera Samtala och diskutera Presentera och kommunicera
48
49
50
51 Del 1 Samla argument Köpa läsk! Vilka miljömässiga för- och nackdelar det kan finnas med de olika typerna av förpackningar? Vilka andra för- och nackdelar som det kan vara rimligt att ta hänsyn till vid val av läskförpackning? Skriv ner alla argument för och emot de olika förpackningarna. Sortera dem i miljömässiga argument och andra. Del 2 Ta ställning och motivera Tänk dig in i att du sitter nu i festkommittén. Vilken typ av läsk vill du att ni ska köpa? Förklara varför du tycker så. Ta hjälp av de argument som du har antecknat. Tänk på att du också kan ta nytta av argument från de alternativ som du inte valt.
52 För att kunna diskutera läskförpackningar bör du ha kunskaper om - hur aluminium, glas och plasten tillverkas från början. Vilka är råvarorna? Var finns råvarorna? Hur tillverkas aluminium, glas och plast i stora drag? - de retursystem som finns för förpackningarna. - vad producentansvar innebär. Hitta information Hur tillverkning av materialen aluminium, glas och plast går till finns i olika läroböcker och uppslagsverk. Information om retursystem och producentansvar hittas t ex på följande hemsidor: Returpack AB: Information om aluminiumburkar och petflaskor Returpack AB: Pantamera.nu Information om retursystem för aluminiumburkar och petflaskor Svensk glasåtervinning: Information om gals och glasåtervinning Naturvårdsverket Vad innebär producentansvar?
53
54 Cykla eller åka bil? Del 1 Samla argument Skriv ner alla skäl (argument) du kommer på för att Anna ska cykla till skolan. Skriv ner alla skäl (argument) du kommer på för att Anna ska åka bil med Fridas förälder till skolan. Vilka av dessa argument bygger på kunskaper i NO? Del 2 Ta ställning och motivera Tänk dig in i Annas situation. Vad tycker du att hon ska välja? Förklara varför du tycker så. Ta hjälp av de argument som du har antecknat. Tänk på att du också kan ta nytta av argument från det alternativ som du inte valt.
55 B. Undersöka Genom undervisningen naturvetenskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi/ fysik /kemi
56 I kunskapskraven för denna förmåga kan man räkna till åtta olika delförmågor. Dessa har grupperats i fyra kategorier som innefattar ett antal delförmågor. Kategorierna är: Planera Formulera frågor och planera en undersökning Genomföra Genomföra en undersökning efter given planering och använda utrustning Värdera Jämföra resultat, resonera om resultaten samt föreslå förbättringar Dokumentera
57 Förmågan att UNDERSÖKA Observationer Förmåga att observera Förmåga att sortera Experimentellt arbetssätt Förmåga att ställa frågor Förmåga att ställa hypoteser Förmåga att planera en undersökning Förmåga att samla data Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat Förmåga att utvärdera en undersökning
58
59
60 Kan någon hitta mitt frö? - Elevsvar Den är miniliten. Den har svarta streck Cirka en centimeter lång. Vit med svarta streck. Ganska tunt. En spetsig och en trubbig sida. På ena sidan är den nästan bara vit. På andra sidan är den randig med svart och vitt. Den har en ganska trubbig spets. Den är ganska smutsig, i alla fall på den vita sidan. Den har 3 smala svarta ränder från spetsen på den vita sidan. Ränderna går inte ända ner till den andra sidan, bara en. Längden är 12 mm.
61 Hållplats 1 Hållplats 2 Hållplats 3 Eleven kan identifiera tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras. Eleven kan identifiera även mindre tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras. Eleven kan använda flera olika egenskaper för att beskriva ett objekt. Eleven kan använda flera väsentliga egenskaper för att beskriva ett objekt och kan ta hjälp av olika sinnen eller hjälpmedel. Elevsvar Kommentar Utvecklingsriktning Den är miniliten. Den har svarta streck. Eleven identifierar tydliga och uppenbara egenskaper hos ett frö och beskriver dessa med ord. Egenskaperna omfattar både storlek och färg. Eleven identifierar endast tydliga och uppenbara egenskaper. Vid en mer noggrann observation skulle även mindre uppenbara likheter/skillnader kunna identifieras.
62 Elevsvar Kommentar Utvecklingsriktning På ena sidan är den nästan bara vit. På andra sidan är den randig med svart och vitt. Den har en ganska trubbig spets. Den är ganska smutsig, i alla fall på den vita sidan. Den har 3 smala svarta ränder från spetsen på den vita sidan. Ränderna går inte ända ner till den andra sidan, bara en. Längden är 12 mm. Eleven identifierar flera olika och väsentliga, däribland även mindre tydliga och uppenbara, egenskaper hos det egna fröet och lyfter fram egenskaper som gör det möjligt att särskilja det från andra frön. Eleven har dessutom använt ett hjälpmedel (linjal) för att göra en mer exakt beskrivning av fröets längd. Elevens svar ligger på Nivå 3 för den här uppgiften. Eleven kan prövas på fler uppgifter med motsvarande svårighetsgrad, alternativt uppgifter som är något svårare.
63 Likheter och skillnader Observationsuppgift Du har fått två föremål av din lärare. Beskriv några skillnader mellan föremålen. Beskriv också några likheter mellan föremålen.
64
65
66
67
68
69 C. Beskriva Genom undervisningen naturvetenskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband i människokroppen, naturen och samhället/ naturen och samhället/ samhället, naturen och inuti människan.
70 Beskriva och förklara
71
72
73
74 Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Elevsvar Först: Liam (jeans) Sist: Johannes (regnbyxor) För jag tror att inte regnbyxor kommer först och jag tror att jeans kommer först. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband.
75 Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Elevsvar Först: Oscar (mjukisbyxor) Sist: Johannes (regnbyxor) Gummi mot plast har mycket hög friktion. Mjukt tyg däremot har ganska låg friktion. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband.
76 Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Elevsvar Först: Oscar (mjukisbyxor) Sist: Johannes (regnbyxor) Mjukisbyxor är nästan som flis och därför glider mjukisbyxor fortare och regnbyxor är gummi och gummi glider inte bra. Men om man skulle ha vatten på banan så skulle han (Johannes med regnbyxor) vinna.
77
78
79
80
81 Bedömningsstöd DiNO -Skolverkets bedömningsportal NATIONELLA PROV - CONCEPT CARTOONS - finns att ladda ner från Skolverket QUEENSLANDMATERIEL - Skolverkets bedömningsportal
82
Bedömning i ett NTA-perspektiv
Bedömning i ett NTA-perspektiv Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se 0708-99 16 05 Min bakgrund Mamma till 3 barn Lärare i matematik/fysik/teknik/data på högstadiet i 16 år Lärarutbildare sedan 1986 Attityder/könsskillnader
Läs merBedömning i ett NTA-perspektiv
Bedömning i ett NTA-perspektiv Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se 0708-99 16 05 Mamma till 3 barn Min bakgrund Lärare i matematik/fysik/teknik/data på högstadiet i 16 år Lärarutbildare sedan 1986 Attityder/könsskillnader
Läs merSummativ och formativ bedömning. Britt Lindahl
Summativ och formativ bedömning Britt Lindahl KRIS? Reformer i skolan Ny skollag, läroplan och nya kursplaner Tydliga krav i no/tk redan i förskolan Nytt betygsystem A, B, C, D, E och F Kunskapskrav för
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merDelprov A Exempel på uppgifter
Delprov A Exempel på uppgifter Uppgift 1: En vinnande måltid Uppgift 2: Vaccinering Uppgift 3: Vattenkraft 1. Måltid - Skriv en lockande text! (uppgift i kemi) Tänk dig att matföretaget GODMAT utlyser
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merKursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar
Läs merCentralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6
KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Teknik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
TEKNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla
Läs merGöteborg 5 december Teknik
Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merTeknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Teknik Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merSnilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK
Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter
Läs merFörankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013
Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019
Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna
Läs merÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3
ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3 Inledning I den här övning kommer du få möjlighet att skapa en uppfinning som kan stödja en person med en funktionsnedsättning.
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018
Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018 Teknikåttans intentioner med årets klassuppgifter är att de ska vara väl förankrade i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna
Läs merRöda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6
Centralt innehåll Tekniska lösningar Åk4 Åk 5 Åk 6 Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka
Läs merRymdutmaningen koppling till Lgr11
en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merTeknik Tekniska lösningar v.17-v.18
Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18 Syfte/Förmågor identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merNya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan
Nya kursplaner årskurs 1-6 29 januari 2011 Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 1 Förskola
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKursplanen i ämnet teknik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Läs merPedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merEn produkts livscykel
En produkts livscykel Du ska arbeta med en produkt eller förpackning. Den ska vara gjord av ett eller flera olika material. Du ska beskriva produkten från det att produkten är råvara och fram till färdig
Läs merKretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Läs merMariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun
Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun (mariann.kuusivuori@huddinge.se) Linda Sjöblom NT-utvecklare i Huddinge kommun (linda.sjoblom@huddinge.se) Händer under workshopen LGR11 Konstruktionsarbete
Läs merPedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun
Pedagogisk planering NO och Teknik i grundsärskolan Åk 1-6, 7-9 Arbetsområde: NTA- kretsar kring el Annika Lundin Tierps Kommun 2015-01-07 Arbetsområ de: NTA kretsår kring el Arbetsområdets syfte och förmågor
Läs merFysiken i naturen och samhället
Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merEV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs meranvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra
KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merWorkshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin
Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin Centralt innehåll 4-6 Tekniska lösningar Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merRöda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4
Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Läs merTema Energi i Teknik och No hösten -14
Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs meranvända fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merVARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?
VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper
Läs merExtramaterial till Spektrum Teknik
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Spektrum Teknik NIVÅ medel Bygga digitala broar LÄRARHANDLEDNING Datorer är utmärkta verktyg när vi vill beräkna hållfasthet. I det här uppdraget
Läs merFörslag på kunskapskrav och förmågor
Leksaker av skräp Av kartong Förslag på kunskapskrav och förmågor Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar konstruktion och utprövning. Hur faserna
Läs merAtt orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.
Centralt innehåll 4-6 DIGITALISERING Idrott och hälsa Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler. Matematik
Läs merI det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.
Pedagogisk planering Året runt i skogen/växter och djur år 3 I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen. Förmågor
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merProgressionen i teknikämnets centrala innehåll
Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merTeknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merCentralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merMarie Svensson och Camilla Sjöberg
VÄLKOMNA! Marie Svensson och Camilla Sjöberg Björkhagaskolan, Söderköping Teknikuppdrag för elever på mellanstadiet Genom teknikuppdrag får vi eleverna att pröva och ompröva sina idéer utifrån givna yttre
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merSnilleblixtarna och LGR11 HALLSTA
Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen
Läs merMÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT!
MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT! KUNSKAPSKRAV FÖR FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Det som bedöms i uppgiften är den markerade delen av kunskapskravet för förmågan att kommunicera. Eleven kan samtala om och diskutera
Läs merBilbygget i 8A och 8C, VT17
Bilbygget i 8A och 8C, VT17 Du ska ensam eller i par bygga en snabb, snygg och stark bil. När bilarna är klara möts de i spännande tävlingar. Efter tävlingarna ska du skriva en rapport om bygget och tävlingen.
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3
MI 3.11 MI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merLärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd
Lärares verktyg i bedömningsprocessen Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen
Läs merVarför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016
LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
Läs merVetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11
Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs merLokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merFÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA
FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs merTeknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E
Teknik Uppfinningar - utvecklingsprocessen Arbetshäfte Namn på gruppmedlemmarna:......... Klass 7E 1 Tidsplanering 7E Vad gör vi idag? Färdig? Må 4/5 (140 min) Ti 5/5 (190 min) On 6/5 (250 min) To 7/5
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs mer