Summativ och formativ bedömning. Britt Lindahl

Transkript

1 Summativ och formativ bedömning Britt Lindahl

2 KRIS?

3 Reformer i skolan Ny skollag, läroplan och nya kursplaner Tydliga krav i no/tk redan i förskolan Nytt betygsystem A, B, C, D, E och F Kunskapskrav för A, C och E i åk 6 och 9 och för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Betyg från höstterminen i åk 6 Nationella prov i biologi, fysik och kemi i åk 6 och 9 Stödjande diagnoser i no åk 1-6 Kvalitetsgranskningar av Skolinspektionen No/tk- satsning i tidigare skolår? Ny lärarutbildning - lärarlegitimation

4

5 Lärling Undervisning Undervisning Bedömning & Bedömning

6 Skola Undervisning Bedömning

7 Ett normrelaterat betygssystem införs i svenska skolan Folkskola för att öka rättvisan vid urval (1962 ändras systemet från sju till fem steg). Betyg Realskola

8 Kommer att lära sig hyfsat Kommer att lära sig dåligt Kommer att lära sig bra 1:a 7% 2:a 24% 3:a 38% 4:a 24% 5:a 7%

9

10

11 Ett målrelaterat betygssystem införs Grundskola som ska ge elevernas information om deras kunskaper. Betyg Gymnasieskola Högskola

12 Kursplan SYFTE BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV

13 Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPS- KRAV BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? Omdöme Betyg S u m m a t i v

14 Kursplan SYFTE CENTRALT INNEHÅLL Återkoppling Undervisning Formativ BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? S u m m a t i v Omdöme KUNSKAPS- KRAV Betyg

15 För urval För kontroll För lärande Summativt syfte Formativt syfte

16 Diagnoser i NO

17 Diagnosmaterialets övergripande syfte och funktion Diagnosmaterialet ska Stödja elevens kunskapsutveckling mot målen i grundskolan Ge stöd för läraren vid diagnostisering och dokumentation av elevers starka och svaga sidor i de naturorienterande ämnena Pröva hur den enskilda eleven uppnått målen i naturorienterande ämnen i årskurs 3 och 6 Kunna användas i uppföljande och utvärderande syfte på skolnivå

18 DiNO: bedömning för lärande formativ bedömning Varför? Summativt syfte För att kontrollera om eleverna lärt sig Till skriftliga omdömen och betyg Formativt syfte För att stötta elevernas lärande Den vanliga bedömningen

19 Utveckling och konstruktion Dagens kursplaner nya kursplaner och kunskapskrav Exempel på hur undervisningen kan utvecklas Eleverna ska kunna använda olika uttrycksformer Kontexten bekant för eleverna Texter om formativ bedömning & språkets roll i No Säkra diagnosmaterialets kvaliteter Ej missgynna utifrån kön, etnicitet etc Bedömningsanvisningar t ex autentiska elevlösningar Underlag för kunskapsprofil Underlag för självbedömning

20 Arbetsgruppen Lena Löfgren Britt Lindahl Margareta Ekborg Anders Jönsson Kerstin Bergöö Karin Nilsson Kristina Johansson-Tell Britt Sandberg Wynne Harlen Brenda Keogh Stuart Naylor Mah HKr HKr HKr HKr Mah Hkr HKr Skottland England England

21 Lärande bedömning Varför? MÅL: Vart är jag på väg? BEDÖMNING: Var befinner jag mig i förhållande till målet? FEEDBACK: Kör så här!

22 KURSPLAN beträffande natur och människa - handlar om begrepp och processer - beträffande den naturvetenskapliga verksamheten - handlar om naturvetenskapliga arbetsätt - hur kunskaper har vuxit fram - beträffande kunskapens användning - argumentera - ta ställning

23 Vår arbetsmodell Vad? Bedömningens inriktning Använda naturvetenskapliga arbetssätt Förklara omvärlden ur naturvetenskapligt perspektiv Använda naturvetenskapliga argument i samhällsfrågor

24 Lgr-11 kursplaner i biologi, fysik och kemi Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör (energi, miljö och hälsa), genomföra systematiska undersökningar använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband (i naturen och samhället och inuti människan).

25 Naturvetenskapliga arbetssätt Observationer Experimentellt arbetssätt

26 Naturvetenskapliga arbetssätt Observationer Förmåga att observera Förmåga att sortera Experimentellt arbetssätt Förmåga att ställa frågor Förmåga att ställa hypoteser Förmåga att planera en undersökning Förmåga att samla data Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat Förmåga att utvärdera en undersökning

27

28 Du är här Processinriktad Beskriver vad eleven kan Visar vad eleven kan göra bättre

29 Kvalitativa nivåer Skillnad i kvalitet inte kvantitet

30

31

32 Kan någon hitta mitt frö? - Elevsvar Den är miniliten. Den har svarta streck Cirka en centimeter lång. Vit med svarta streck. Ganska tunt. En spetsig och en trubbig sida. På ena sidan är den nästan bara vit. På andra sidan är den randig med svart och vitt. Den har en ganska trubbig spets. Den är ganska smutsig, i alla fall på den vita sidan. Den har 3 smala svarta ränder från spetsen på den vita sidan. Ränderna går inte ända ner till den andra sidan, bara en. Längden är 12 mm.

33 Hållplats 1 Hållplats 2 Hållplats 3 Eleven kan identifiera tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras. Eleven kan identifiera även mindre tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras. Eleven kan använda flera olika egenskaper för att beskriva ett objekt. Eleven kan använda flera väsentliga egenskaper för att beskriva ett objekt och kan ta hjälp av olika sinnen eller hjälpmedel. Elevsvar Kommentar Utvecklingsriktning Den är miniliten. Den har svarta streck. Eleven identifierar tydliga och uppenbara egenskaper hos ett frö och beskriver dessa med ord. Egenskaperna omfattar både storlek och färg. Eleven identifierar endast tydliga och uppenbara egenskaper. Vid en mer noggrann observation skulle även mindre uppenbara likheter/skillnader kunna identifieras.

34 Elevsvar Kommentar Utvecklingsriktning På ena sidan är den nästan bara vit. På andra sidan är den randig med svart och vitt. Den har en ganska trubbig spets. Den är ganska smutsig, i alla fall på den vita sidan. Den har 3 smala svarta ränder från spetsen på den vita sidan. Ränderna går inte ända ner till den andra sidan, bara en. Längden är 12 mm. Eleven identifierar flera olika och väsentliga, däribland även mindre tydliga och uppenbara, egenskaper hos det egna fröet och lyfter fram egenskaper som gör det möjligt att särskilja det från andra frön. Eleven har dessutom använt ett hjälpmedel (linjal) för att göra en mer exakt beskrivning av fröets längd. Elevens svar ligger på Nivå 3 för den här uppgiften. Eleven kan prövas på fler uppgifter med motsvarande svårighetsgrad, alternativt uppgifter som är något svårare.

35 Likheter och skillnader Observationsuppgift Du har fått två föremål av din lärare. Beskriv några skillnader mellan föremålen. Beskriv också några likheter mellan föremålen.

36 Naturvetenskapliga arbetssätt Observationer Förmåga att observera Förmåga att sortera Experimentellt arbetssätt Förmåga att ställa frågor Förmåga att ställa hypoteser Förmåga att planera en undersökning Förmåga att samla data Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat Förmåga att utvärdera en undersökning

37

38

39

40 Process till färdig uppgift Utprövning för att få in elevsvar (elev- och lärarsynpunkter) Analysera elevsvar Eventuella revideringar uppgifter och matris Elevsvar förs in på lärarbladen Ny utprövning Eventuella revideringar Uppgiften kan publiceras Eventuella revideringar

41 Argumentera att använda naturvetenskap

42 Kunskapens användning olika aspekter i matrisen Söka och granska information Värdera och argumentera Ta ställning och motivera

43

44

45 Del 1 Samla argument Köpa läsk! Vilka miljömässiga för- och nackdelar det kan finnas med de olika typerna av förpackningar? Vilka andra för- och nackdelar som det kan vara rimligt att ta hänsyn till vid val av läskförpackning? Skriv ner alla argument för och emot de olika förpackningarna. Sortera dem i miljömässiga argument och andra. Del 2 Ta ställning och motivera Tänk dig in i att du sitter nu i festkommittén. Vilken typ av läsk vill du att ni ska köpa? Förklara varför du tycker så. Ta hjälp av de argument som du har antecknat. Tänk på att du också kan ta nytta av argument från de alternativ som du inte valt.

46 För att kunna diskutera läskförpackningar bör du ha kunskaper om - hur aluminium, glas och plasten tillverkas från början. Vilka är råvarorna? Var finns råvarorna? Hur tillverkas aluminium, glas och plast i stora drag? - de retursystem som finns för förpackningarna. - vad producentansvar innebär. Hitta information Hur tillverkning av materialen aluminium, glas och plast går till finns i olika läroböcker och uppslagsverk. Information om retursystem och producentansvar hittas t ex på följande hemsidor: Returpack AB: Information om aluminiumburkar och petflaskor Returpack AB: Pantamera.nu Information om retursystem för aluminiumburkar och petflaskor Svensk glasåtervinning: Information om gals och glasåtervinning Naturvårdsverket Vad innebär producentansvar?

47

48 Cykla eller åka bil? Del 1 Samla argument Skriv ner alla skäl (argument) du kommer på för att Anna ska cykla till skolan. Skriv ner alla skäl (argument) du kommer på för att Anna ska åka bil med Fridas förälder till skolan. Vilka av dessa argument bygger på kunskaper i NO? Del 2 Ta ställning och motivera Tänk dig in i Annas situation. Vad tycker du att hon ska välja? Förklara varför du tycker så. Ta hjälp av de argument som du har antecknat. Tänk på att du också kan ta nytta av argument från det alternativ som du inte valt.

49

50 Beskriva och förklara

51

52 Pulkabacke ver. 1 Berätta vad som händer om du åker ner på olika ställen i backen. Varför det blir olika? Beskriv hur du gör för att åka så snabbt som möjligt nedför en pulkabacke.

53 Pulkabacke ver. 2 Oskar och Emma ska tävla ner för pulkabacken. Oskar ska åka på ena sidan och Emma på den andra (se pilarna på bilden). Vem tror du kommer ner först och vinner tävlingen? Förklara varför du tror Emma eller Oskar vinner tävlingen? TIPS! Använd gärna dessa ord om du kan: FRIKTION HASTIGHET

54 Pulkabacke ver. 3 Oskar och Emma ska tävla ner för pulkabacken. Oskar ska åka på ena sidan och Emma på den andra (se pilarna på bilden). De andra barnen gissar vem som kommer ner först och vinner tävlingen. Vem tror du har rätt? Jasmine: Emma vinner för det är gräs där Oskar ska åka. My: Oskar vinner för hans sida är brantare. Andreas: Oskar vinner för han väger mer än Emma.

55 Pulkabacke ver. 3 forts Varför tror Jasmine att Emma vinner bara för att det finns gräs där Oskar ska åka? Jasmine: Emma vinner för det är gräs där Oskar ska åka. My: Oskar vinner för hans sida är brantare. Andreas: Oskar vinner för han väger mer än Emma. Kan du komma på en annan situation som liknar den om Emma och Oskar?

56 Pulkabacke ver. 4 Du står i pulkabacken och funderar på hur fort man kan åka med pulkan på olika ställen i backen. Sätt ett kryss (x) där du tror att man kan åka fort nedför backen. Sätt en stjärna (*) där du tror det går långsammare nedför backen. Förklara varför det går olika fort på de båda ställena. Du bestämmer dig för att åka där du satt stjärnan. När du har åkt några gånger börjar du fundera på hur du kan ändra farten fast du fortsätter åka ner på samma ställe i backen. Beskriv vad du kan göra för att åka fortare och förklara varför det går fortare.

57

58 Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Elevsvar Först: Oscar (mjukisbyxor) Sist: Johannes (regnbyxor) Oscar hade mjukisbyxor på sig dom är mjuka och då glider dom bra. Johannes hade regnbyxor på sig dom glider inget bra. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband.

59 Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Elevsvar Först: Oscar (mjukisbyxor) Sist: Johannes (regnbyxor) Gummi mot plast har mycket hög friktion. Mjukt tyg däremot har ganska låg friktion. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband.

60 Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Elevsvar Först: Liam (jeans) Sist: Johannes (regnbyxor) För jag tror att inte regnbyxor kommer först och jag tror att jeans kommer först. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband.

61 Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Elevsvar Först: Johannes (regnbyxor) Sist: Liam (jeans) Jag tror att Johannes kommer ner först för att regnbyxor glider bra. Jag tror att Liam kommer ner sist för att jeans går trögt. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband.

62 Åka rutschbana elevsvar åk 2-3 Matris H 1 Eleven kan beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband i vardagliga termer. H 2 Eleven kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. H 3 Eleven kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva och/eller förklara en företeelse eller ett samband. Elevsvar Först: Oscar (mjukisbyxor) Sist: Johannes (regnbyxor) Mjukisbyxor är nästan som flis och därför glider mjukisbyxor fortare och regnbyxor är gummi och gummi glider inte bra. Men om man skulle ha vatten på banan så skulle han (Johannes med regnbyxor) vinna.

63

64

65

66 Materialets delar Skolverkets hemsida Text om bedömning Matriser, en för varje förmåga i kursplanens syfte Uppgifter med lärarblad med info och bedömningsanvisningar Kunskapsprofil

67 Sammanfattning Matriserna visar förmågor som ska utvecklas under grundskolan Uppgiften anpassas till årskurs (dvs kursplan, ålder, innehåll och uppsatt mål). Hållplatsens innebörd måste relateras till detta. Uppgifterna ska ge nyanserad information som möjliggör konstruktiv feedback Uppgifterna kan användas både före och efter undervisning men då med olika syften

68 Nationella prov i biologi, fysik och kemi i åk 6 Nationella prov i biologi, fysik och kemi i åk 6

69 Allmänt gäller att de nationella proven i huvudsak ska ge underlag för att bedöma elevens kunskaper i relation till kunskapskraven i biologi, fysik eller kemi och stödja likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Proven ska kunna användas i uppföljande och utvärderande syfte på såväl lokal som nationell nivå. Proven ska också kunna stödja elevens kunskapsutveckling samt bidra till att konkretisera kursplanen och tillhörande kunskapskrav.

70 En obligatorisk utprövningsomgång ska genomföras för samtliga prov under april 2013 Proven ska börja användas från och med vårterminen En tredjedel av skolorna genomför provet i biologi, en tredjedel provet i kemi och en tredjedel i fysik.

71 SYFTE och långsiktiga mål Genom undervisningen naturvetenskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att A. använda kunskaper i naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet/ energi, teknik, miljö och samhälle/ energi, miljö, hälsa och samhälle, B. genomföra systematiska undersökningar i ämnena och C. använda naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband i människokroppen, naturen och samhället/ naturen och samhället/ samhället, naturen och inuti människan.

72 Förmåga A1: Samtala och diskutera Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör/ hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet / energi, teknik, miljö och samhälle / energi, miljö, hälsa och samhälle / genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som E till viss del för samtalen och diskussionerna framåt C för samtalen och diskussionerna framåt A för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

73 Förmåga A2: Söka information och använda olika källor Eleven kan söka naturvetenskaplig information (som rör / hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet / energi, teknik, miljö och samhälle / energi, miljö, hälsa och samhälle /) och använder då olika källor och för E C enkla utvecklade A välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

74 Förmåga A3: Använda information Eleven kan använda informationen (om / hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet / energi, teknik, miljö och samhälle / energi, miljö, hälsa och samhälle /) i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med E viss anpassning C relativt god anpassning A god anpassning till sammanhanget.

75 Förmåga A1: Samtala och diskutera Vad ska eleven kunna? Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör Hur visar eleven detta? Genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter Hur bedöms förmågan? Om samtalen och diskussionen E till viss del förs framåt C förs framåt A förs framåt och fördjupas eller breddas.

76 Förmåga A1: Samtala och diskutera 1) ställa frågor och framföra och bemöta åsikter 2) a) ställa frågor och b) framföra och bemöta åsikter 3) a) ställa frågor och b) framföra åsikter c) bemöta åsikter Muntligt eller skriftligt?

77 1. Vaccinering (uppgift i biologi) Här följer ett samtal som handlar om vaccinering. I den här uppgiften ska du fortsätta samtalet genom att till exempel ställa frågor och framföra och bemöta åsikter. Försök att fördjupa och bredda samtalet genom att använda dina NO-kunskaper. Glöm inte att motivera dina åsikter.

78 Nej, jag är rädd för sprutor, så jag vill inte. Jag ska bli vaccinerad idag. Ska du också vaccinera dig? Men om alla andra vaccinerar sig, då behöver väl inte jag? Jag tycker att du ska vaccinera dig ändå eftersom Tänk på att föra ett samtal att det ska handla om vaccinering att använda dina NO-kunskaper att motivera dina åsikter på så många sätt som möjligt....

79 Förmåga A2: Söka information och använda olika källor Vad ska eleven kunna? Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använda olika källor Hur visar eleven detta? Genom att föra resonemang om informationens och källornas användbarhet. Hur bedöms förmågan? Om resonomangen är E enkla C utvecklade A välutvecklade

80 Förmåga A2: Söka information och använda olika källor Möjligt att söka information under ett nationellt prov? Bedöma användbarhet utan att själv söka? Informationens användbarhet = källornas användbarhet (åk 9 trovärdighet och relevans)

81 2. Vattenkraft (uppgift i fysik) Att använda vattenkraft är ett sätt att producera elektricitet (ström). Vissa människor tycker att vi ska bygga fler vattenkraftverk, medan andra inte tycker så. På nästa sida finns Post-It-lappar med information om vattenkraft. Läs först noga igenom texten på alla lapparna!

82

83 Din uppgift är att välja bland lapparna. Du ska först välja ut det miljöargument som du tycker är bäst om man vill bygga fler vattenkraftverk. Sedan väljer du ut det miljöargument som du tycker är bäst om man inte vill bygga fler vattenkraftverk. Du ska också motivera varför du har valt just dessa argument. Jag valde lapp nummer som argument för att bygga fler vattenkraftverk. Jag tycker detta är det bästa argumentet eftersom Jag valde lapp nummer som argument mot att bygga fler vattenkraftverk. Jag tycker detta är det bästa argumentet eftersom Tänk på att välja argument både för och emot att argumenten ska handla om miljön att motivera dina val på så många sätt som möjligt.

84 Förmåga A3: Använda information Vad ska eleven kunna? Eleven kan använda information Hur visar eleven detta? I diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar Hur bedöms förmågan? Om eleven gör det med E viss anpassning C relativt god anpassning A god anpassning till sammanhanget.

85 I diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar Diskussioner muntliga och/eller skriftliga? Skapa texter Förmåga A3: Använda information Andra framställningar Sammanhang?

86 3. Måltid - Skriv en vinnande text! (uppgift i kemi) Tänk dig att matföretaget GODMAT utlyser en tävling som går ut på att du så bra som möjligt ska beskriva en näringsriktig och bra måltid. Texten vill företaget senare kunna använda i en reklamkampanj riktad till ungdomar. Läs först igenom texten på lösbladet som du fått. Du ska sedan se en film. För att lättare komma ihåg vad du ser och hör på filmen kan du dra streck mellan näringsämnen, mat och deras betydelse för kroppen. Två streck finns redan dragna som visar hur du kan göra. Du kommer att få se filmen två gånger. <

87 Ger snabb energi. Skyddar kroppens organ. Är kroppens energireserv. Muskler t ex hjärtat är uppbyggt av detta. Bygger upp antikroppar i kroppens försvar. Ger bränsle till kroppens celler. Hjälper kroppen att kunna ta upp näringsämnen kolhydrater proteiner fett vitaminer

88 Nedan ser du tre förslag på måltider. Välj den måltid du tycker är bäst. 1. Spagetti med pastasås (vegetarisk eller köttfärs), riven ost, knäckebröd med lättmargarin, muffins 2. Potatis och fisk, broccoli, grovt bröd med smör, bärpaj med vaniljsås. 3. Burgare (vegetarisk eller kyckling) pommes frites, ketchup, morotsstavar.

89 Tävlingsuppdrag Skriv ditt förslag på text. Förklara så noga du kan varför ditt val är en näringsriktig måltid som är bra för din kropp. Tänk på att du ska skriva texten riktad till ungdomar att det ska handla om varför måltiden är nyttig att du ska använda informationen från filmen och lösbladet. Använd nu informationen på ditt lösblad för att lösa uppdraget! Mitt val av måltid: Mitt tävlingsbidrag:

90 SYFTE och långsiktiga mål Genom undervisningen naturvetenskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att A. använda kunskaper i naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet/ energi, teknik, miljö och samhälle/ energi, miljö, hälsa och samhälle, B. genomföra systematiska undersökningar i ämnena och C. använda naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband i människokroppen, naturen och samhället/ naturen och samhället/ samhället, naturen och inuti människan.

91

92

93

94

95

96

97

98

99 SYFTE och långsiktiga mål Genom undervisningen naturvetenskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att A. använda kunskaper i naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet/ energi, teknik, miljö och samhälle/ energi, miljö, hälsa och samhälle, B. genomföra systematiska undersökningar i ämnena och C. använda naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband i människokroppen, naturen och samhället/ naturen och samhället/ samhället, naturen och inuti människan.

100

101

102