KOMPLETTERING DECEMBER 2017 KOMPLETTERING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION, LEDNING STACKBO - VALBO Komplettering tillhörande ansökan om förlängning av nätkoncession för en 220 kv-ledning mellan Stackbo och Valbo (dnr 2008-105143)
SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Vi utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken. Kartor har tagits fram av Svenska kraftnät. Omslagsfoto Tomas Ärlemo Org. Nr 202 100-4284 SVENSKA KRAFTNÄT Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010-475 80 00 Fax 010-475 89 50 www.svk.se
PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Projektledare GIS-konsult Pöyry Sweden AB Projektledare / MKB-handläggare MKB-handläggare MKB-handläggare MKB-handläggare Ecocom AB Biolog Biolog Charlotte Norrlander Martin Sundbäck Karolina Karlsdotter Sofia Helge Malin Jönevall Ola Ylikiiskilä Karin Agstam-Norlin Daniel Segerlind
INNEHÅLL PROJEKTORGANISATION 3 6. PASSAGE AV VATTENDRAG 22 1. BAKGRUND OCH SYFTE 6 2. MAGNETISKA FÄLT 7 2.1 Magnetiska fält från aktuell ledning 7 2.2 Påverkan av magnetiskt fält för närboende 7 2.2.1 Principiella åtgärder 8 2.2.2 Praktiska åtgärder 8 2.2.3 Sänkning av strömlast 8 2.2.4 Flytt av ledning (omdragning/nybyggnation) 9 2.2.5 Ombyggnation av ledning (ändring av fasavstånd) 9 2.2.6 Anläggande av skärmslinga 9 2.2.7 Erbjudande om förvärv av bostadshus alternativt flytt av bostadshus 10 2.3 Tekniska förutsättningar för markkabel 10 7. MILJÖKVALITETSNORMER 23 7.1 Beskrivning och påverkan på miljökvalitetsnormer 23 7.1.1 Grundvattenförekomster 23 7.1.2 Vattendrag 24 7.1.3 Kustvatten och sjöar 25 7.2 Påverkan och konsekvenser 25 7.3 Åtgärdsförslag 25 7.4 Samlad bedömning 25 8. GILTIGHETSTID FÖR ANSÖKAN 26 9. FASTIGHETSÄGARFÖRTECKNING OCH GIS-FILER 27 10. REFERENSER 28 BILAGOR 29 3. PÅVERKAN PÅ ARTER 11 3.1 Arter i och nära ledningsgatan 11 3.1.1 Kärlväxter, lavar, storsvampar och mossor 11 3.1.2 Insekter 12 3.1.3 Fåglar 13 3.2 Konsekvenser för arter 14 3.2.1 Generellt 14 3.2.2 Kärlväxter, lavar och mossor 15 3.2.3 Insekter 15 3.2.4 Fåglar 15 3.3 Åtgärdsförslag 16 3.3.1 Generellt 16 3.3.2 Kärlväxter, lavar och mossor 16 3.3.3 Insekter 16 3.3.4 Fåglar 17 3.4 Samlad bedömning 17 4. VATTENSKYDDSOMRÅDE KREOSOT 18 5. VÅTMARKEN BROMSMUREN 20 KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT
6 KOMPLETTERING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 1. BAKGRUND OCH SYFTE Rubricerad ledning har stått på samma plats i över 30 år. Svenska kraftnät ansökte i juni 2008 om förlängd koncession för ledningen. Detta dokument är en komplettering till den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som togs fram i november 2010 och utgör bilaga till ansökan om förlängning av nätkoncession. Kompletteringarna är i enlighet med Energimarknadsinspektionens begäran om komplettering, daterad 2017-04-03. Till grund för nedanstående komplettering ligger skrivbordsstudier av kända och registrerade naturvärden och studier av ortofoton. Merparten av informationen kommer från länsstyrelsernas geodata. Någon inventering i fält av arter har inte bedömts som nödvändig inför denna komplettering av ansökan om förlängd koncession. Konsekvensbedömningar har gjorts i enlighet med Svenska kraftnäts bedömningsgrunder. SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTTERING
STACKBO - VALBO 7 2. MAGNETISKA FÄLT Enligt begäran om komplettering, punkt 1, efterfrågas reviderade beräkningar av genomsnittligt magnetiskt fält vid varje byggnad, inklusive bostäder som används endast under delar av året, längs ledningen där det magnetiska fältet kan antas överstiga 0,4 mikrotesla. Redovisning av beräknat magnetiskt fält efterfrågas också för det kumulativa magnetiska fältet som kan tänkas förekomma på platsen med beaktande av samtliga ledningar som finns belägna längs sträckningarna. Uppgifter om vilka strömlaster som ligger till grund för beräkningarna anges också. Energimarknadsinspektionen begär även redogörelse för vilka åtgärder som kan vidtas för att minska det magnetiska fältet för närboende där detta överskrider 0,4 mikrotesla och kostnadsredovisning för respektive åtgärd. Avsnitt 2.1-2.2 ersätter avsnitt 5.1.5, figur 5.1 och 5.2 sid 13-14 och tabell 6.7 sid 30 i MKB från november 2010. 2.1 Magnetiska fält från aktuell ledning Reviderade beräkningar av genomsnittligt magnetiskt fält för kraftledningen mellan Stackbo och Valbo har gjorts. Från Stackbo till strax söder om Valbo är ledningen uppförd med portalstolpar. De tre stolparna närmast stationen i Valbo är så kallade julgransstolpar. På de olika stolptyperna hänger faslinorna på olika sätt och det påverkar både storleken och utbredningen av det magnetiska fältet. Beräkningarna är gjorda utifrån en årsmedelströmslast på 346 A och resultatet visar det teoretiska värdet på magnetfältet 1,5 meter över marken. Där ledningen är uppförd i portalstolpar uppnår det magnetiska fältet ett maximalt värde på 11,5 mikrotesla och överskrider 0,4 mikrotesla från ledningens mittlinje till cirka 53 meter i horisontellt led från kraftledningen. Där ledningen är uppförd i julgransstolpar uppnår det magnetiska fältet ett maximalt värde på 6 mikrotesla och överskrider 0,4 mikrotesla från ledningens mittlinje till cirka 38 m i horisontellt led från kraftledningen. Tabell 2 redovisar de fastigheter där det enligt Lantmäteriets fastighetskarta finns bostäder (med bostäder avses byggnader som enligt fastighetskartan är klassad för bostadsändamål, vilket inte nödvändigtvis innebär att byggnaden används som bostad) där det magnetiska fältet överstiger 0,4 mikrotesla (enligt reviderade beräkningar gjorda 2017). Längs hela sträckningen mellan Stackbo och Valbo går två eller flera kraftledningar parallellt med den ledning (RL34) som koncessionsansökan avser. När avståndet till bostäder har mätts har ledning RL34 använts som referenspunkt. Samtliga bostäder där det magnetiska fältet överskrider 0,4 mikrotesla ligger längs en sträcka nära stationen vid Valbo där det går fyra till sju parallella ledningar. Information som ligger till grund för beräkningarna av det magetiska fältet vid de berörda fastigheterna är samlad i Tabell 1. Tabell 1. Underlag för beräkningar av magnetiska fält. LEDNINGSLITTERA LEDNINGSÄGARE SPÄNNINGS- NIVÅ (KV) RL34 (koncessionsledning) Svenska kraftnät 220 346 KL60 KL64 Vattenfall Eldistribution AB 130 107 Vattenfall Eldistribution AB 130 114 JL7 S1 Trafikverket 130 15 ÄL43 ÄL44 Vattenfall Eldistribution AB 70 193 Vattenfall Eldistribution AB 70 141 RL8 S5 Svenska kraftnät 220 604 ÅRSMEDEL- STRÖMLAST (A) 2.2 Påverkan av magnetiskt fält för närboende KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT
8 KOMPLETTERING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION Tabell 2. Beräknat teoretiskt magnetiskt fält för kraftledning RL34 och kumulativt magnetiskt fält för ledningarna RL34, JL7 S1, KL60, KL64, RL8 S5, ÄL43 och ÄL 44 vid bostäder där det magnetiska fältet överskrider 0,4 mikrotesla. KOMMUN FASTIGHETSBETECKNING AVSTÅND TILL KONCESSIONS- LEDNINGENS MITTFAS (METER) MAGNETISKT FÄLT ENBART FRÅN KONCESSIONSLEDNING (MIKROTESLA) TOTALT MAGNETISKT FÄLT KONCESSIONSLED- NING + PARALLELLA LED- NINGAR (MIKROTESLA) LITTERA PARALLELLA LEDNINGAR GÄVLE ALBORGA 11:1 41 0,68 0,68 JL7 S1, KL60, KL64 GÄVLE ALBORGA 16:10 132 0,06 2,15 GÄVLE ALBORGA 16:10 101 0,10 0,61 GÄVLE ALBORGA 16:13 81 0,16 0,43 JL7 S1, KL60, KL64, RL8 S5 JL7 S1, KL60, KL64, RL8 S5 JL7 S1, KL60, KL64, RL8 S5 GÄVLE ALBORGA 4:6 52 0,41 0,41 JL7 S1, KL60, KL64 GÄVLE ALBORGA 6:69 111 0,09 0,81 JL7 S1, KL60, KL64, RL8 S5 GÄVLE ALBORGA 6:70 49 0,47 0,47 JL7 S1, KL60, KL64 GÄVLE ÅSBYGGEBY 2:39 68 0,13 0,42 GÄVLE ÅSBYGGEBY 2:7 56 0,18 0,62 GÄVLE ÅSBYGGEBY 37:5 64 0,14 0,46 GÄVLE ÅSBYGGEBY 37:6 59 0,16 0,56 GÄVLE ÅSBYGGEBY 37:7 59 0,16 0,55 JL7 S1, KL60, KL64, RL8 S5, ÄL44, ÄL 43 JL7 S1, KL60, KL64, RL8 S5, ÄL44, ÄL 43 JL7 S1, KL60, KL64, RL8 S5, ÄL44, ÄL 43 JL7 S1, KL60, KL64, RL8 S5, ÄL44, ÄL 43 JL7 S1, KL60, KL64, RL8 S5, ÄL44, ÄL 43 2.2.1 Principiella åtgärder För att minska de magnetiska fälten gäller generellt att följande ändringar skulle kunna göras: > > Minska strömmen genom att överföra mindre effekt på gällande ledning > > Öka avståndet till ledaren - Horisontellt genom att flytta hela ledningen i sidled. - Vertikalt genom att höja hela ledningen till en högre höjd i luften. > > Föra de tre fasledarna närmare varandra eftersom de tre delfälten, ett per fas, tar ut varandra ju närmare varandra ledarna befinner sig. > > Skärma ett område genom användning av elektriskt ledande material för induktion av ett motverkande magnetiskt fält som sänker det ursprungliga magnetiska fältet inom avskärmningen. > > Flytt eller rivning av bostäder bort från det magnetiska fältets källa. 2.2.2 Praktiska åtgärder Generellt gäller för kostnadsbedömningarna att ingen särskild startkostnad för föreslagen åtgärd har fastställts vilket innebär att åtgärderna generellt kan vara dyrare än estimerat för kortare sträckor. För att minska det magnetiska fältet vid bostäder kan det räcka att en av ledningarna flyttas. I praktiken kan det vara svårt att flytta bara en av ledningarna längs en delsträcka. 2.2.3 Sänkning av strömlast Eftersom de magnetiska fälten är proportionerliga mot strömmen på en linjesträcka så är det tillräckligt att reducera strömmen för att minska fälten. Att reducera strömmen kan vara en enkel och snabbt implementerbar operationell åtgärd när rena omkopplingar i anknytande nät är tillräckliga men aktörsmässigt och ekonomiskt komplex i de fall reduktionen innebär påverkan på elproduktionsvolym eller elkonsumtionsvolym i enskild anläggning. Generellt innebär åtgärder för reducering av strömlaster inga fysiska tillbyggnationer i elanläggningen men kan vara komplexa av den anledningen att ändrad strömbelastning på en linjesträcka samtidigt påverkar strömlasterna på alla andra närbelägna ledningar. Det kan därmed vara svårt att överblicka konsekvenserna av åtgärden och även komplext att bedöma kostnaden eftersom den yttrar sig dels i form av ökade överföringsförluster på andra ställen i nätet dels för att utnyttjandet och slitaget på andra nätkomponenter kan komma att öka och att åtgärden kan rubba marknadspriset på el i de fall begränsningen påverkar maximal effektöverföring mellan elprisområden eller produktions/konsumtionsbud till spotmarknaden. SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING
STACKBO - VALBO 9 Kostnad Måste utredas i varje enskilt fall, ingen generell schablon kan tillämpas. Kommentar Åtgärden kan generellt ifrågasättas eftersom själva huvudsyftet med en kraftledning är att överföra effekt och därmed också ström. Att sänka strömmen innebär då en direkt intressekonflikt mot ledningens huvudsyfte. Då strömmen genom en ledning är kontinuerlig längs oavbruten ledare är en sänkning av strömmen inte heller möjlig att genomföra på en delsträcka av en ledning utan förbindelser till någon parallell elnätsdel eller utan justerbar produktion eller konsumtion i ändpunkterna på delsträckan. 2.2.4 Flytt av ledning (omdragning/ nybyggnation) Att flytta en 220 kv-linje är möjligt och i de flesta fall likvärdigt med att bygga en ny delsträcka från grunden. Koncessionsförutsättningarna avgör antagligen utrymmet för omdragning och vilken nyprövning av tillstånd som eventuellt behöver ske. Flytt eller omdragning innebär generellt sätt ingen försvagning av den elsystemtekniska funktionen varför elsystemet i stort kan anses vara opåverkat efter åtgärden. Kostnad Svenska kraftnäts Rapport/530 Kostnadsutredning visar att nybyggnation av 400 kv-luftledning kostar mellan 5,7 och 7,7 MSEK/km i normala fall. Om ledningsflytten innebär extra vinkelinslag (parallellförskjutning av delsträcka) så tillkommer kostnader för vinkelstolpar och deras förankring vilka ökar kostnaden per kilometer. Kostnaderna för nybyggnation av 220 kv-luftledning bedöms vara i samma storleksordning som för en 400 kv-luftledning. Därutöver skulle kostnaden för att riva den befintliga ledningen tillkomma liksom kostnaden för nytt markintrång. Kommentar En flytt av ledningssträcka kan innebära krav på ny koncession för förändrad sträckning vilket är en mycket tidskrävande process. 2.2.5 Ombyggnation av ledning (ändring av fasavstånd) Här beskrivs kort två alternativ för ombyggnation av ledning som för faserna tätare samman, ändring till kompaktstolpe och kablifiering. Genom att byta ut en befintlig standardstolpe med horisontell faskonfiguration och nio meters fasavstånd till en kompaktstolpe med triangulär faskonfiguration kan fältet sänkas med uppskattningsvis 40-50 %. Att byta ut standardstolpar mot kompaktstolpar kräver ett byte av minst två stolpar för en 300 meter lång sträcka och fyra stolpar för en kilometer. Att byta till kompaktstolpe innebär ny fundamentering och ny stolpe och är således likvärdigt med att bygga en ny ledning från grunden med den skillnaden att ny koncession normalt inte krävs om kompaktstolparna placeras i ledningsgatan mellan befintliga stolpar. Ändring till kompaktstolpe innebär generellt sätt ingen försvagning av den elsystemtekniska funktionen varför elsystemet i stort kan anses vara opåverkat efter åtgärden. Angående möjligheter och kostnader för kablifiering, se avsnitt 2.3. Kostnad Kostnaden för ombyggnation till kompaktstolpe är likvärdig som flytt/nybyggnation, 5,7 7,7 MSEK/km vid spannlängd 300 meter och löpande tre stolpar per km. Som lägst 4 MSEK vid utbyte av två stolpar. Kommentar Ombyggnation av ledningssträcka kan innebära krav på ny koncession vilket är en tidsödande process. 2.2.6 Anläggande av skärmslinga Att anlägga en skärmslinga innebär att låta uppföra en slinga i luften med en ledare som antigen passivt eller aktivt ger upphov till ett motriktat magnetiskt fält och som kan reducera det ursprungliga fältet med cirka 20 % för en passiv slinga och cirka 50 % för en aktiv slinga. En passiv slinga är en oisolerad ledare som utgör en sluten krets och den har ingen separat strömförsörjning eller aktiv styrning av strömmen i ledaren. Den ström som går i ledaren är uteslutande inducerad från det magnetiska fältet kring 220 kv-ledningen och den inducerade strömmen ger upphov till ett motriktat magnetiskt fält som motverkar det magnetiska fältet från 220 kv-ledaren. En aktiv slinga är till sin konstruktion lik den passiva men med den skillnaden att slingan även har en yttre strömförsörjning som gör att det motverkande magnetiska fältet förstärks och således tar ut mer av det ursprungliga magnetiska fältet från kraftledningen men även skapar ett underhållsbehov. Kostnad Kostnaden för en passiv skärmslinga uppgår till knappt 4 MSEK/km. En aktiv slinga är dyrare men konstruktionen av själva slingan dominerar kostnadsbilden också för den aktiva skärmslingan. Utöver investeringskostnaden säger Svenska kraftnäts Tekniska Riktlinje Riktlinjer för underhåll av luftledningar TR12-12 att funktionskontroll av skärmslinga ska göras tre gånger per år. Åtgärden är således utöver investeringskostnaden även driftskostnadsdrivande. Den aktiva slingan har högre driftskostnader och underhållsbehov än den passiva. Kommentar På grund av skärmslingans startkostnad som följer av initialt stolpantal så beror kostnaden per bostad mycket på hur många bostäder som ska skärmas med en slinga. Åtgärden kan gå från att vara relativt dyr i enskilda fall till att vara rim- KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT
10 KOMPLETTERING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION lig där fler bostäder ligger samlade. 2.2.7 Erbjudande om förvärv av bostadshus alternativt flytt av bostadshus Svenska kraftnät erbjuder fastighetsägaren en summa för själva bostadshuset och en begränsad omgivande tomtmark. Det är alltså inte tal om förvärv av hel fastighet inkluderat dess fulla tomtareal. Summan är baserad på aktuellt marknadsvärde och till det kommer ett påslag på 25 %. Kostnad Kostnaden för förvärv beror på områdets marknadspriser och avgörs från fall till fall. Även kostnaden av flytt av bostadshus avgörs från fall till fall. Kommentar Att flytta eller förvärva bostäder kan vara aktuellt i de fall där det övergripande behovet av kraftöverföring är stort och där medelbelastningen av ledningen visar en stigande trend. Ofta är förvärv av fastighet den billigaste metoden för att minska det magnetiska fältet för boende. 2.3 Tekniska förutsättningar för markkabel Vid planering av en stamnätsförstärkning i 220 kv-nätet kan det i undantagsfall, och då på korta avstånd, bli aktuellt att använda markkabel i stället för växelström. Elektriska effektförluster gör att längre markabelsträckor inte är en hållbar lösning. En viktig anledning är att det snabbt uppstår stora fasförskjutningar mellan ström och spänning som genererar så kallad reaktiv effekt. Det innebär att stora mängder av den el som matas in inte kan användas redan efter korta sträckor. För att korrigera fasförskjutningen måste man bygga kompenseringsstationer med cirka 20 kilometers mellanrum. Varje sådan station tar i anspråk en yta på cirka 80 x 80 meter beroende på kompenseringsbehovet. Utöver ökade markanspråk och det visuella intryck som stationerna ger är det fortfarande en oprövad teknik förenad med stor teknisk komplexitet och osäkerhet. En sådan anläggning måste vara inhägnad och har särskilda krav på utrymmen, skyddsutrustningar, kylning med mera. Sådana anläggningar medför även driftkostnader och underhållsbehov. De medför också fler potentiella felkällor och därmed ökad risk för avbrott på förbindelsen. Utöver de tekniska begränsningarna för överföringskapacitet och kompensationsbehov är markförlagda kablar också betydligt sämre än luftledningar för driftsäkerheten. Att upprätthålla hög driftsäkerhet i det nationella elsystemet är en viktig del av Svenska kraftnäts uppdrag från regeringen. Ju fler komponenter som byggs in i ett elnät desto fler potentiella felkällor finns det. Med markförlagda kablar följer, förutom kompenseringsstationerna, en skarv per 700 meter. Varje skarv och varje station som byggs blir en ny potentiell felkälla i stamnätet. Därmed försämras driftsäkerheten. En annan viktig faktor för driftsäkerheten är reparationstiderna om ett fel skulle uppstå. Markförlagda kablar tar betydligt längre tid att felsöka och reparera än luftledningar. Kablarnas större sannolikhet för att gå sönder tillsammans med den längre reparationstiden gör att de jämfört med luftledningar är ett betydligt sämre alternativ ur driftsäkerhetssynpunkt. Ytterligare en fördel med luftledningar är att de har dubbelt så lång teknisk livslängd som markförlagda kabel. En luftledning har en livslängd på cirka 70 år innan den behöver bytas ut. En markförlagd kabel håller i cirka 35 år. Sammantaget innebär markkabel, även på korta sträckor, att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större och att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Markkabelförläggning skulle innebära omfattande markarbeten i form av grävning och sprängning och anläggandet av kompenseringsstationer skulle ta mark i anspråk. Detta skulle innebära en störning för växer och djur och skulle även kunna påverka hydrologin i området. Vid underhåll och reparationer måste grävning upprepas, vilket innebär en återkommande störning för de växter med mera som etablerat sig i markskiktet. För fågellivet vore dock nedgrävning av luftledningarna en positiv åtgärd eftersom det skulle ta bort kollisionsrisken. Även för landskapsbilden skulle nedgrävning innebära en positiv konsekvens. Den driftosäkerhet som markkabel innebär kan innebära mycket allvarliga konsekvenser för elförsörjningen. Kostnaden för markförlagda kraftledningarna är svår att uppskatta då det inte är en bruklig eller lämplig metod för växelströmsledningar med så hög spänning som 220 kv. Eftersom markkabel är en betydligt mer kostsam metod än anläggande av luftledning skulle kostnaden i vart fall överstiga kostanden för nybyggnation av luftledning. Markkabel är betydligt dyrare än luftledning och ett restriktivt antagande att markkabel är en dubbelt så dyr metod som luftledning. Därtill kommer också kostnaden för att riva de befintliga ledningarna. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är kostnaderna dock ännu högre mot bakgrund av den driftosäkerhet som markkabel innebär i jämförelse med luftledning. SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING
STACKBO - VALBO 11 3. PÅVERKAN PÅ ARTER Enligt Energimarknadsinspektionens begäran om komplettering, punkt 2, ska ansökan om förlängning av nätkoncession kompletteras med en konsekvensanalys av ledningens påverkan på de arter som omfattas av artskyddsförordningen (2007:845) och som berörs av ledningssträckningar och ledningsunderhåll. Om en fältstudie är påkallad för att skyddsvärda arter (se förteckning i Artskyddsförordningen bilaga 1 och 2) riskerar att påverkas av underhållsarbeten, ska en sådan göras på så sätt kan misstanke om risk bekräftas eller elimineras. I punkt 3 efterfrågas kompletterande information gällande rödlistade arter och den information som finns i bilaga 4 till miljökonsekvensbedömning från 2010. Kompletteringen ska även omfatta en redovisning av om ledningen medför risk för skada eller olägenhet för de rödlistade arter som berörs av ledningen och vilka skyddsåtgärder som kan vidtas. Vidare ska Svenska kraftnät redovisa vilka underhållsåtgärder som utarbetats i samarbete med Länsstyrelsen för att förbättra villkoren i miljön för den rödlistade väddnätfjärilen och andra arter i området. Energimarknadsinspektionen efterfrågar, i punkt 4, om påverkan på fågellivet i anslutning till ledningen är utredd utifrån följande frågeställningar: Finns det områden längs ledningen som är av särskild betydelse för fågellivet, exempelvis rastlokaler eller häckningsplatser för rödlistade arter? Hur ser risken ut för att berörda arter skadas av den befintliga ledningen (exempelvis påflygning eller strömgenomgång)? Finns det rödlistade eller andra skyddsvärda arter som riskerar att påverkas av underhåll på ledningen under någon del av ledningssträckan? Till grund för nedanstående komplettering ligger en undersökning av samtliga i Artportalen registrerade fynd av rödlistade eller juridiskt skyddade arter som ligger inom utredningsområdet (två kilometers avstånd från ledningens mittlinje för fåglar respektive 100 meters avstånd från ledningens mittlinje för övriga arter). Artportalen använder sig av Citizen science. Vem som helst kan rapportera vilka arter de sett i naturen och söka bland de över 50 miljoner (jan 2016) fynduppgifterna, som privatpersoner såväl som yrkesverksamma naturvårdstjänstemän och forskare har bidragit med. Det går att lägga in fynd bakåt i tiden, vilket gör att fynd från arkiv och privata samlingar som ibland är mycket gamla finns registrerade på Artportalen. Inventering i fält av arter har inte bedömts som nödvändig inför denna komplettering av ansökan om förlängd koncession. 3.1 Arter i och nära ledningsgatan Nedan sammanfattade arter omfattas av artskyddsförordningen (2007:845) och/eller är rödlistade och har noterats eller bedöms kunna förekomma inom utredningsområdet. För rödlistade arter anges hotkategori (NT= Nära hotad, VU=Sårbar, EN=Starkt hotad, CR=Kritiskt hotad). Även arter som anges som RE (Nationellt utdöd), nämns då de kan ha betydelse som besökande i lämpliga habitat. I punkt 3 efterfrågades kompletterande information gällande rödlistade arter och den information som finns i bilaga 4 till miljökonsekvensbedömning från 2010. Kartbilden i bilaga 4 till miljökonsekvensbedömning från 2010 är inte komplett och saknar de äldsta och de nyaste fynden av rödlistade arter från området. Genom tabellerna nedan kan den information som finns i bilaga 4 till miljökonsekvensbedömning från 2010 bortses från och istället kan de kompletta listor som presenteras i kommande avsnitt nyttjas. 3.1.1 Kärlväxter, lavar, storsvampar och mossor En översiktlig genomgång av inrapporterade observationer av kärlväxter, lavar, storsvampar och mossor 100 meter från ledningssträckan har gjorts, inklusive skyddsklassade fynd av arter i Artportalen (2017). Sökningen har inte begränsats i årtal utan omfattar samtliga fynd från Artportalen. Flertalet av fynden är mycket gamla och bedöms inte vara relevanta för beskrivning. Sedan arterna senast påträffats har stora förändringar av miljön och arternas tidigare habitat skett. Kraftledningen har funnits på platsen en längre tid och har blivit en del av naturmiljön, flera unika biotoper har tillkommit och således bedöms ledningen och eventuella underhållsåtgärder endast påverka arter som finns i ledningens närhet. Arter som senast observerats för upp till tio år sedan bedöms ha möjlighet till fortlevnad inom området. Inom utredningsområdet finns nio fynd av rödlistade kärlväxter, se Tabell 3 (Artportalen 2017). KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT
12 KOMPLETTERING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION Tabell 3. Rödlistade arter av kärlväxter som inrapporterats till Artportalen från området. KÄRLVÄXTER RÖDLISTA /AF/HABDIR5 6 Ask EN 2015-04-30 Knärot NT (Fridlyst enligt 8 AF) 2016-09-08 Linrepe RE 1848-08-01 Ljungsnärja VU 1883-07-01 Mosippa EN (Fridlyst enligt 8 AF) 2013-05-09 Sanddraba EN 2005-05-22 Skogsalm CR 2017-07-29 Skogsklocka NT 2004-07-19 Storgröe NT 1993-05-26 SENASTE OBSERVA- TION Ask och Skogsalm är träd vars livssituation påminner om varandra. Båda arternas största hot är sjukdomar askskottsjukan och almsjukan. Skillnaden är att askskottsjukan angriper båda unga och vuxna exemplar av asken medan almsjukan endast angriper vuxna exemplar. Knärot är en lågvuxen orkidé som påträffats i området 2016. Knäroten påverkas negativt främst högintensivt skogsbruk som ger habitatförlust och att växten blir exponerad mot sol och torkar ut. Alla fynd av mosippa är påträffade i området nära Stackbo och det senaste fyndet är från 2013. Arten är starkt hotad, fridlyst och ingår i ett åtgärdsprogram för hotade arter. Mosippa är en art som växer på sandiga marker, den återfinns ofta i kraftledningsgator och gynnas av brand. Naturvårdsbränning rekommenderas dock inte i kraftledningsgator av säkerhetsskäl. Sex rödlistade arter av storsvampar har observerats inom området, se Tabell 4. Samtliga arter är starkt knutna till andra arter eller ett kontinuerligt skogslandskap med äldre träd och en förnyelse av död ved. Tabell 4. Rödlistade arter av storsvampar som inrapporterats till Artportalen från området. STORSVAMPAR RÖDLISTA/AF/HAB- DIR 5 6 Brandticka NT 2016-08-26 Persiljespindling NT 2016-09-08 Rynkskinn VU 2016-12-01 Tallticka NT 2016-08-26 Ullticka NT 2016-12-01 Ö-nästing NT 2016-11-20 SENASTE OBSERVATION Arter som brandticka, ullticka och rynkskinn behöver tillgång till grova lågor av gran. Persiljespindlingen bildar mykorrhiza (svamptrådar och växtens rötter lever i symbios) med tall, gran och bok på kalkrik mark. Ö-nästingen växer uteslutande på bark av nyligen döda grenar av alm. Tallticka växer på stammen av levande gammal tall. Fynd av rödlistade lavar inom utredningsområdet redovisas i Tabell 5. Tabell 5. Rödlistade arter av lavar som inrapporterats till Artportalen från området. LAVAR RÖDLISTA/AF/HABDIR 5 6 SENASTE OBSERVATION Ladlav NT 1930-12-26 Långskägg VU (Fridlyst enligt 8 AF) 1931-12-24 Ringlav VU 1993-09-10 Stiftgelélav NT 1936-10-05 Vedskivlav NT 2016-07-08 Violettgrå tagellav NT 1993-09-10 Endast en art av lav har påträffats inom området de senaste tio åren, vedskivlav. Det är en skorplav som växer på gammal, torr, exponerad, hård kärnved av framförallt tall. Artens levnadsmiljö uppkommer i samband med återkommande bränder. De fynd av rödlistade arter av mossor som registrerats i Artportalen (2017) för utredningsområdet redovisas i Tabell 6. Tabell 6. Rödlistade arter av mossor som inrapporterats till Artportalen från området. MOSSOR RÖDLISTA/AF/HABDIR 5 6 SENASTE OBSERVATION Aspfjädermossa VU 1839-12-31 Rikkärrsskapania VU 1945-09-30 Skugglobmossa EN 1869-10-01 Samtliga fynd av rödlistade mossor är mycket gamla. Den senaste registrerades för 72 år sedan, innan kraftledningen uppfördes. Sedan arterna senast påträffats har stora förändringar av miljön och arternas tidigare habitat skett, bland annat har kraftledningen uppförts, ett omfattande skogsbruk genomförts, vägar och bostadsområden har byggts. Det bedöms inte rimligt att visa hänsyn för arter som kräver habitat som försvunnit för länge sedan. 3.1.2 Insekter Arton fynd av insekter inom artgrupperna fjärilar och skalbaggar finns registrerade i utredningsområdet och listas i Tabell 7 (Artportalen, 2017). Tabell 7. Insekter inom utredningsområdet som finns rapporterade i Artportalen. ARTER (INSEKTER) RÖDLISTA /AF/ HABDIR Almsnabbvinge NT 2010-07-28 Bredbrämad bastardsvärmare NT 1946-07-14 Brun gräsfjäril NT (Fridlyst enligt 8 AF) 1959-12-31 Cryptocephalus hypochoeridis NT 2012-07-02 Droppgökbi NT 2010-07-12 Glimfältmätare NT 1949-12-31 Kattunvisslare VU 2014-06-10 SENASTE OBSERVATION SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING
STACKBO - VALBO 13 ARTER (INSEKTER) RÖDLISTA /AF/ HABDIR Mindre bastardsvärmare NT 2013-07-04 Mindre åsjordfly VU 1984-08-26 Raggbock NT 2016-07-08 Reliktbock NT 2017-05-04 Sandknotbagge VU 1954-05-16 Sotnätfjäril NT 2017-06-30 Svävflugedagsvärmare NT 1996-06-23 Sälggetingbock NT 1999-12-31 Turkos blåvinge VU 2016-07-14 Violettkantad guldvinge NT 2015-07-14 Väddnätfjäril VU (Fridlyst enligt 8 AF) 2017-09-04 SENASTE OBSERVATION Elva insektsarter har påträffats inom området de senaste tio åren. Av dessa observationer tillhör sju arter gruppen fjärilar. Fjärilar är ofta starkt knutna till specifika arter. Till exempel väddnätfjärilen som är knuten till värdväxten ängsvädd där larverna lever. Väddnätfjärilens larver behöver en obruten solexponering under hela dagen och en hög luftfuktighet. Miljöer som i Mellansverige påträffas inom kraftledningsgator. Andra fjärilsarter som observerats och har växtbetingelser likt Väddnätfjärilen är till exempel almsnabbvinge, sotnätfjäril och turkos blåvinge. I huvudsak är brynmiljöer och kontinuerligt hävdade miljöer områden som gynnar flertalet fjäriler då de har specifika levnadsbetingelser. Två typer av bockar har påträffats inom 100 meter av ledningssträckan, raggbock och reliktbock. Båda arterna är starkt knutna till äldre solexponerade tallar. Skillnaden är främst att raggbockens larvutveckling sker liggande ofta helt barkfallna lågor med silvergrå ytved. Medan reliktbockens larvutveckling sker i skorpbarken på levande tallar. Cryptocephalus hypochoeridis är en bladbagge med cylindrisk, kraftigt välvd kroppsform. Arten påträffas ofta i fibblor och andra korgblommiga örter. Arten förekommer på torra ängar och missgynnas av igenväxning med höga buskar och träd. Droppgökbi är en stekel som påträffades 2010 och återfinns ofta på friska eller torra gräsmarker med örtrikt växttäcke. Den gynnas av mindre intensivt utnyttjade naturbetesmarker. 3.1.3 Fåglar En översiktlig genomgång av inrapporterade observationer av fåglar längs ledningssträckan har gjorts, inklusive skyddsklassade fynd av fågelarter i Artportalen (2017). Sökningen har inte begränsats i årtal utan omfattar samtliga fynd från Artportalen. För rödlistade arter anges hotkategori (NT = Nära Hotad, VU = Sårbar, CR = Akut Hotad). Arter som är markerade med S, B i Artskyddsförordningen förekommer reproducerande i Sverige (S) och är listade i bilaga 1 till Fågeldirektivet (2009/147/EG) (B) är markerade med Fdir i tabellen nedan. Inom utredningsområdet har när det gäller fågelarter 45 rödlistade arter och 36 arter som är listade i Fågeldirektivets bilaga 1 eller i Artdirektivet rapporterats. Vissa arter är upptagna i flera av listorna och det totala antalet skyddsvärda fågelarter är 68 stycken. De fågelarter som rapporterats kan delas in i två grupper: Dels arter vars nationella utbredning innebär att de kan antas häcka i området dels arter som endast är tillfälliga i området och som inte hävdar revir. De arter som har konstaterats häcka eller som kan antas häcka i närområdet har markerats med en asterisk i Tabell 8. Tabell 8. Rapporterade fågelarter inom utredningsområdet som är upptagna på den svenska rödlistan, Fågeldirektivets bilaga 1 eller Artdirektivet. Fågelarter som har konstaterats häcka eller som kan antas häcka i närområdet har markerats med en asterisk (*). För arter som bedöms häcka i området anges även datum för senaste häckningsindikation. Fågelart vars förekomst i dataunderlaget beror av särskilda omständigheter har markerats med två asterisker (**) SVENSKT NAMN RL/FDIR/ARTDIR SENASTE OBSER- VATION SENAST NOTERADE HÄCKNINGS- INDIKATION Backsvala* Nära hotad (NT) 21/06/2016 21/06/2016 Berguv** Sårbar (VU) /FDIR 08/05/2017 27/01/2017 Bivråk Blå kärrhök Nära hotad (NT) /FDIR 07/07/2017 17/07/2012 Nära hotad (NT) /FDIR 22/04/2016 Blåhake FDIR 04/09/2011 Brun glada Starkt hotad (EN ) 24/05/2014 Brun kärrhök FDIR 24/06/2017 26/07/2009 Brushane Sårbar (VU) /FDIR 15/05/2017 Busksångare* Nära hotad (NT ) 25/06/2015 25/06/2015 Buskskvätta* Nära hotad (NT) 10/06/2017 10/06/2017 Duvhök Nära hotad (NT) 01/10/2017 Fiskgjuse FDIR 25/06/2015 16/06/2001 Fisktärna FDIR 06/07/2017 Fjällpipare FDIR 18/08/2016 Fjällvråk Nära hotad (NT) 05/11/2017 Flodsångare* Nära hotad (NT ) 07/06/2014 07/06/2014 Gråspett* FDIR 03/11/2017 03/04/2017 Gråtrut Sårbar (VU ) 23/10/2017 Grönbena FDIR 17/05/2015 Gröngöling* Nära hotad (NT) 22/10/2017 24/03/2014 Gulsparv* Sårbar (VU) 22/10/2017 19/03/2017 Härfågel Havsörn Nationellt utdöd (RE) 27/09/2017 Nära hotad (NT) /FDIR 25/03/2017 Hökuggla FDIR 20/11/2016 KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT
14 KOMPLETTERING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION SVENSKT NAMN RL/FDIR/ART- DIR SENASTE OBSERVATION SENAST NOTERADE HÄCKNINGS- INDIKATION SVENSKT NAMN RL/FDIR/ART- DIR SENASTE OBSERVATION SENAST NOTERADE HÄCKNINGS- INDIKATION Hussvala* Sårbar (VU) 09/05/2016 14/06/2012 Jaktfalk Sårbar (VU ) /FDIR 28/04/2012 Jorduggla FDIR 28/05/2016 Kornknarr* Nära hotad (NT) /FDIR 12/07/2017 12/07/2017 Kungsfågel* Sårbar (VU) 05/06/2017 05/06/2017 Kungsörn Nära hotad (NT) /FDIR 16/09/2017 Lappsparv Sårbar (VU) 27/04/2016 Lappuggla Nära hotad (NT) /FDIR 13/07/2017 Ljungpipare FDIR 28/08/2017 Mindre hackspett* Nära hotad (NT) 05/01/2017 16/04/2016 Nattskärra* FDIR 18/07/2017 18/07/2017 Nötkråka Nära hotad (NT) 11/01/2017 Orre FDIR 16/12/2016 Ortolansparv Sårbar (VU) /FDIR 17/05/2011 Pilgrimsfalk Nära hotad (NT ) /FDIR 26/04/2017 Rapphöna** Nära hotad (NT) 16/06/2015 17/05/2015 Röd glada FDIR 03/07/2016 Rödstrupig piplärka Sårbar (VU) 07/09/2010 Rosenfink* Sårbar (VU) 09/06/2017 09/06/2017 Sädgås Nära hotad (NT) 12/10/2017 Sånglärka* Nära hotad (NT) 05/10/2017 09/06/2017 Sångsvan* FDIR 02/11/2017 23/04/2016 Sävsparv Sårbar (VU) 17/03/2017 Silltrut Nära hotad (NT) 11/05/2017 Slaguggla* FDIR 01/01/2017 30/05/1984 Smålom Nära hotad (NT) /FDIR 04/06/2017 Sparvuggla* FDIR 27/03/2017 12/04/2008 Spillkråka* Nära hotad (NT) /FDIR 18/03/2017 05/05/2015 Stare* Sårbar (VU) 22/10/2017 15/03/2016 Stenfalk FDIR 06/05/2017 Stjärtand Sårbar (VU) 21/10/2017 Storlom FDIR 21/09/2016 Storspov* Nära hotad (NT) 25/06/2017 14/05/2017 Svart rödstjärt* Nära hotad (NT) 21/10/2012 10/05/2011 Tjäder FDIR 20/05/2017 Tornseglare* Sårbar (VU) 08/08/2017 06/06/2014 Törnskata* FDIR 29/05/2017 20/05/2016 Trädlärka* FDIR 26/03/2017 26/03/2017 Trana FDIR 26/08/2017 Vaktel* Nära hotad (NT) 17/07/2011 10/06/2011 Videsparv Sårbar (VU) 06/09/2014 Vinterhämpling Sårbar (VU) 30/03/2017 Vitkindad gås FDIR 12/10/2017 Ängspiplärka Nära hotad (NT) 09/09/2016 Inom utredningsområdet för fåglar finns en punkt som frekvent används av fågelskådare i syfte att dölja den exakta platsen för ett fynd av en känslig fågelart och på det sättet stärka sekretessen runt fyndet. På lokalen återfinns flera fynd av slaguggla, lappuggla, ormvråk, havsörn, fiskgjuse, bivråk, brun kärrhök, lärkfalk, kungsörn och samtliga fynd av berguv. Detta påverkar dock inte slutsatsen av studien nämnvärt då flertalet av nämnda arter rapporterats från andra lokaler inom utredningsområdet. Förekomsten av berguv i utredningsområdet har kontrollerats med lokal ornitolog, Martin Alexandersson (muntligen 2017-11-08), som har god kännedom om berguvens utbredning i Gästrikland. Alexandersson meddelar att det inte förekommer något känt berguvsrevir i utredningsområdet och att utredningsområdet inte utgör ett lämpligt habitat för berguv. 3.2 Konsekvenser för arter 3.2.1 Generellt Biotoper och habitat kan begränsas eller försvinna när en kraftledning anläggs. Med tiden uppstår nya biotoper i ledningsgatan och dessa kan gynna vissa arter och missgynna andra. Generellt gynnas arter som trivs i solbelysta ängsliknande eller lågbuskiga miljöer och arter som gynnas av den återkommande hävd som röjningsarbetet innebär. En sporadisk störning från markfordon har också en gynnsam inverkan på lågväxta och hävdgynnande växter (Kyläkorpi & Grusell 2001). Störningar i ledningsgatan består främst av att träd, buskar och växtlighet i direkt närhet till ledningsgatan röjs, betas av djur eller klipps ner, men också till viss del av körning i ledningsgatan. Konsekvenserna av störningarna beror till viss del på vilken årstid som råder när åtgärderna utförs. Störningarna kan vara negativa för vissa arter medan andra arter kan gynnas. Vissa djur och insektsarter kan påverkas negativt av röjnings- och underhållsarbeten på grund av närvaron av människor vid dessa arbeten, liksom på grund av buller. Konsekvenserna bedöms som obetydliga till små. Kraftledningen med tillhörande röjd ledningsgata har funnits länge och ledningen innebär inte några tillkommande störningar jämfört med i nuläget. Ingen nybyggnation av ledning, nya vägar eller andra åtgärder som kan leda till ökad mänsklig aktivitet eller habitatförlust är aktuella. Löpande besiktningar och underhåll sker på samma sätt och i samma SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING
STACKBO - VALBO 15 cykler som idag. Konsekvenserna bedöms som obetydliga till små. De arter som finns i och nära ledningsgatan är redan påverkade av ledningen och dess skötsel och förutsättningarna för dessa arter förändras inte av att ledningen står kvar. Konsekvenserna bedöms därmed som obetydliga. 3.2.2 Kärlväxter, lavar och mossor Många av artfynden av kärlväxter, lavar och mossor i det aktuella området är gamla eller mycket gamla och är arter som är knutna till ett mer mosaikartat landskap med fler ängar och betesmarker och större områden oavverkad skog. Idag ser landskapet annorlunda ut, med större avverkningar efter 1950-talet och ett mer likformat landskap med färre ängar och betesmarker, vilket gör att arter knutna till ängsoch betesmarker generellt gynnas av den anlagda kraftledningsgatan tack vare att området röjs kontinuerligt. De skyddsvärda arterna som är noterade i utredningsområdet från artgrupperna kärlväxter, lavar och mossor kan påverkas negativt om åtgärder i den för arten aktuella ledningsgatan utförs så att deras biotoper försvinner, men med Svenska kraftnäts försiktighetsåtgärder bedöms konsekvenserna som obetydliga till små. Ledningsgatan erbjuder hävdgynnade kärlväxter reträttmöjligheter (Kyläkorpi & Grusell 2001) och konsekvenserna av röjningsarbetet bedöms som positiva för hävdgynnade kärlväxter. Eftersom flertalet av fynden är mycket gamla är det osäkert om flera av arterna finns kvar i området. Substrat som död solbelyst ved, som kan utgöra växtplats för ladlaven, bör trots det gamla fyndet sparas eftersom död ved även gynnar en stor mängd andra arter. 3.2.3 Insekter Flertalet av de arter av insekter som observerats i utredningsområdet gynnas av röjningsarbetet då de hotas genom igenväxning av deras habitat. En gammal ledningsgata som har skötts under lång tid ger goda förutsättningar för såväl fjärilar som deras värdväxter och därför bedöms konsekvenserna av ledningsgatornas fortsatta underhåll som positiv för fjärilar (Kyläkorpi & Grusell 2001). Många fjärilar är i behov av störning från människor eller djur som skapar öppna ytor. Konsekvenserna av röjningsarbete och kantträdsavverkning i ledningsgatorna bedöms för insekter i regel som små då deras livsmiljöer endast påverkas marginellt. 3.2.4 Fåglar Kraftledningar kan utgöra ett hot mot fåglar dels genom att större fåglar kolliderar med själva ledningen och skadas eller dör (till exempel Drewitt & Langston 2008), dels genom risken för eldöd i samband med att de kommer i kontakt med strömförande och oisolerade delar och orsakar kortslutning. För stora högspänningsledningar som 220 kv-ledningar är risken för fågeldödlighet på grund av strömgenomgång små eftersom strömförande delar och jord ofta är väl åtskilda. Istället är det kollision med topplinan som utgör den största risken för fåglar vid denna typ av ledning. I allmänhet ses större rovfåglar som kungsörn, havsörn och fiskgjuse som mer utsatta för kollisioner med ledningar än andra fågelarter. Kungsörnen är sårbar för kollision när den jagar, i första hand när örnen i hög hastighet förföljer ett byte. Även andra stora fåglar som gäss, stork och skogshöns kolliderar oftare på grund av sämre förmåga att parera hinder i flygvägen. Änder, vadare och måsfåglar kan också vara utsatta för större kollisionsrisk. Mindre fåglar kolliderar även de med ledningar men i betydligt mindre utsträckning i förhållande till hur vanliga dessa är jämfört med större fågelarter. De flesta kollisioner sker när det är mer eller mindre mörkt exempelvis när fåglar flyger till eller från övernattningsplatser (Bevanger m fl 2016, Prinsen m fl 2012, SOF 2017). Av de påträffade fågelarterna i området är det främst större rovfåglar såsom storlom, olika ugglearter, trana och skogshöns som generellt sett är särskilt känsliga för kollision med ledningar. Slaguggla, lappuggla, hökuggla, jorduggla, och sparvuggla är skogshäckande arter som ofta jagar över intilliggande öppna marker som myrar, hyggen, fält och ledningsgator. Dessa ugglor sitter ofta på en upphöjd plats i ett träd, ett torrträd eller liknande för att spana efter lämpliga byten, oftast smågnagare, för att därefter dyka ner på bytet efter en kortare flykt. Arterna flyger vanligtvis som högst något över trädtoppshöjd. Hökuggla, som är en dagaktiv art, är dock känd för att ofta nyttja kraftledningar och kraftledningsstolpar som sittplatser. Den aktuella 220 kv-ledningen sträcker sig mestadels högre än trädtoppshöjd. Risken för eldöd är betydligt mindre för denna typ av ledningar än för ledningar med lägre spänningar där faslinorna sitter tätare ihop och det även kan finnas stolptransformatorer där större fåglar lättare kan kortsluta ledningar. Riskerna för kollision eller eldöd för dessa ugglor med aktuell typ av ledningar bedöms utifrån diskussionen ovan som sannolikt små. Storlom är en snabb och tung flygare, med begränsad manövreringsförmåga i flykten och har därför en något förhöjd risk för kollision med objekt i det fria luftrummet. Arten har påträffats sparsamt inom utredningsområdet, enbart som rastande eller förbisträckande under flyttningstid. Ett fynd i mitten av juli, utan angiven aktivitet, indikerar möjligen häckning i närliggande sjö, till exempel Sälgsjön men utgör mer troligt en transportflygning från Gävlebukten uppströms längs Gavleån. Då kraftledningens faslinor går över trädhöjd föreligger en teoretisk risk för kollision med storlom. Observationerna från Artportalen indikerar dock inte att utredningsområdet skulle omfatta något betydande flygstråk för storlom och risken för kollision för storlom bedöms därmed som låg eller mycket låg. Skogshöns som exempelvis tjäder flyger ofta genom skog och upp över trädtoppshöjd men normalt sett över faslinorna för den aktuella 220 kv-ledningen. Skogshöns ses som generellt känsliga för kollision med luftledningar då de är relativt stora och har begränsad pareringsförmåga. Risken för KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT
16 KOMPLETTERING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION kollision och eldöd bedöms dock som mindre för en ledning med faslinor på hög höjd än för lägre hängande ledningar. Till skillnad från tjäder är orre mer benägen att tillfälligt flyga över trädtoppshöjd och en teoretisk risk för kollision med ledningen föreligger därmed. Orre och tjäder är dock mycket sparsamt förekommande inom utredningsområdet med observationer knappt årligen och därmed bedöms risken för kollision med skogshöns som mycket låg. Risk för kollision med trana är främst kopplad till särskilda väderförutsättningar då stora mängder trana sträcker på låg höjd över skogen och därmed passerar på låg höjd över kraftledningen. Risken för kollision med stora kraftledningar av den typ som är byggd mellan Stackbo och Valbo bedöms som liten för ugglor men för skogshöns, trana och större rovfåglar finns en viss risk. Utifrån de fynd som rapporters till Artportalen dras slutsatsen att en betydande del av den kända fågelförekomsten är kopplad till de öppna fälten eller till Sälgsjön. Antalet fynd i nära anslutning till kraftledningsgatan är mycket få. Området förefaller inte hysa några nämnbara tätheter av någon fågelart och artsammansättning och täthet antas vara normal för denna typ av skogsdominerade områden i Gästrikland. Underhållsarbeten på och vid ledningen skulle kunna störa häckande fåglar framför allt under lek- och fortplantningsperiod under vår och sommar. Den känsliga perioden varierar beroende på art men sträcker sig huvudsakligen från april till och med juli. Konsekvenserna av ledningens närvaro för fåglar bedöms för de flesta arter som obetydliga då risken för kollision och/ eller eldöd är mycket liten för denna typ av kraftledning. För arter som löper stor risk att kollidera med kraftledningar, i det här fallet främst skogshöns, större rovfåglar och i viss mån trana, bedöms konse-kvenserna bli små till måttliga. Risken för att kraftledningen ger påverkan på regional eller nationell populationsnivå bedöms däremot som liten. Konsekvenserna av röjningsarbeten bedöms generellt som obetydliga. För vissa särskilt störningskänsliga fågelarter skulle konsekvenserna kunna bli större om röjningsarbeten utförs under häckningsperiod. Åtgärder kan vidtas lokalt och vid konstaterade problem för att lindra påverkan för fåglar. 3.3 Åtgärdsförslag 3.3.1 Generellt Genom att utföra röjning och andra underhållsåtgärder hänsynsfullt kan risken för skada på omgivande naturmiljöer lindras eller helt undvikas och därmed minskar risken att arter skadas eller försvinner. Röjningsarbete och planerade underhållsåtgärder föregås generellt av att samråd hålls med berörd länsstyrelse enligt 12 kap 6 miljöbalken. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för påverkan eller skada på en fridlyst art krävs dispens enligt artskyddsförordningen (2007:845) och i samband med detta görs en bedömning av om det finns behov av specifika hänsynsåtgärder längs den aktuella sträckan och en förnyad sökning i Artportalen görs för att ta reda på lokaler och aktuell status för skyddsvärda arter längs den aktuella ledningssträckningen. Om en fältstudie krävs för att fastställa en mer noggrann position för en skyddsvärd art eller eventuell förekomst av artrika ängsmiljöer inom ledningsgatan kan detta komma att utföras i samband med planering av underhållsåtgärden. 3.3.2 Kärlväxter, lavar och mossor Hänsyn till skyddsvärda växtarter med växtplatser inom ledningsgatan kan oftast tas genom att körning förbi platsen kan ske i andra delar av ledningsgatan. I samband med underhållsåtgärder ges entreprenörer information om var sådana arter förekommer så att lämplig hänsyn kan tas. I Svenska kraftnäts fältmanual för skötsel av kraftledningsgatans biotoper beskrivs anpassade skötselåtgärder för några särskilt artrika biotoper som har sitt ursprung i odlingslandskapet. Biotoperna behöver en viss typ av skötsel eller störning för att kunna bibehålla sina värden. Beroende på markens fuktighet och näringstillgång kan olika skötselåtgärder vara aktuella. Torrängar kräver generellt sett liten skötsel medan friskängar och fuktängar kräver regelbunden skötsel för att inte buskar och sly ska ta över. Den ordinarie skötseln av kraftledningsgatan är i många fall tillräcklig för att ledningsgatan ska kunna bibehålla sina biologiska värden. I torrängs-, friskängsoch fuktängsmiljöer med hög artrikedom eller stor förekomst av enskilda arter breddas patrullstigen om det finns artrik gräsmarksvegetation utanför denna. Röjningsavfall tas bort från stigen och från anslutande gräsmarksvegetation. Enar kan glesas ut om de står tätt i ett område med artrik gräsmarksvegetation. 3.3.3 Insekter Skyddsvärda fjärilar är ofta knutna till vissa växtarter eller växtsamhällen. Hänsyn till dessa kan oftast ske på liknande sätt som för hänsyn av kärlväxter, genom körning förbi bestånd med växtarter eller växtsamhällen som hyser skyddsvärda insekter. I samband med underhållsåtgärder ges entreprenörer information om var sådana arter förekommer så att lämplig hänsyn kan tas. I sandiga miljöer med möjlig förekomst av intressanta arter kan en lämplig skötselåtgärd vara att skapa solbelysta sandblottor. Inga särskilda underhållsåtgärder har utarbetats i samarbete med Länsstyrelsen för att förbättra villkoren i miljön för den rödlistade väddnätfjärilen och andra arter i området. Däremot finns ett nationellt åtgärdsprogram för väddnätfjäril, där lämpliga åtgärder beskrivs för att gynna väddnätfjärilen, exempelvis genom att förhindra bortforsling av det ytliga matjordslagret, genom att reglera intervallerna mellan buskröjningar och genom att forsla bort ris. Svenska kraftnät arbetar även aktivt med att gynna väddnätfjärils värdväxt, SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING
STACKBO - VALBO 17 ängsvädd. I avsnittet om fuktängar i Svenska kraftnäts fältmanual beskrivs hur detta arbete genomförs. 3.3.4 Fåglar Generellt sett bör större underhållsarbeten längs ledningen undvikas under häckningssäsongen för fåglar från april till och med juli. I samband med planeringen av underhållsåtgärder görs en bedömning från fall till fall i vad mån tidpunkten för arbetena behöver anpassas till fågellivet. I dessa fall ska det i samrådet med berörd länsstyrelse fastställas lämpliga hänsynsperioder. Om det anses nödvändigt att utföra åtgärder under häckningsperioden bör en förnyad sökning i Artportalen efter skyddsvärda fågelarter längs ledningsgatan göras för att lämpliga skyddsåtgärder ska kunna vidtas. Vid en sådan kontroll bör även skyddsklassade uppgifter tas fram. Inga åtgärder för fågellivet längs ledningssträckorna föreslås. Om Svenska kraftnät framöver skulle få information om att skyddsvärda fågelarter kolliderar med ledningen längs någon del av sträckorna skulle skyddsmarkeringar kunna fästas på topplinan för att öka ledningens synlighet vid berörda områden. Materialkostnaden för att sätta upp reflekterande, roterande och efterlysande fågelavvisare ligger på cirka 30 000 kronor per kilometer för en kraftledning. Montagekostnaden, under förutsättning att terrängen i det aktuella området tillåter körning med skylift och att ingen röjning av ledningsgatan krävs, beräknas till knappt 100 000 kronor per kilometer exklusive avbrottskostnader för en kraftledning. Fågelavvisare kan innebära försämrad driftsäkerhet och kräver dessutom underhåll vilket innebär ytterligare kostnader. 3.4 Samlad bedömning Svenska kraftnät bedömer generellt att konsekvenserna för arterna i ledningens närområde blir obetydliga eller små till följd av att förlängd koncession för linje i befintlig sträckning beviljas. Detta under förutsättning att försiktighetsåtgärder vidtas vid röjnings- och underhållsåtgärder för att skydda känsliga arter och biotoper. KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT
18 KOMPLETTERING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 4. VATTENSKYDDSOMRÅDE KREOSOT I begäran om komplettering, punkt 5, efterfrågas uppgifter om stolpfundamenten vid vattenskyddsområdet där ledningen korsar Gävleåsen. Om kreosotimpregnerat material finns ska Svenska kraftnät redogöra för hur potentiella risker för spridning inom vattenskyddsområdet hanteras. Den aktuella ledningen har varit i drift i över 30 år och har kreosotimpregnerat trävirke i stolpfundamenten vid vattenskyddsområdet där ledningen korsar Gävleåsen. Kraftlednings sträckning genom vattenskyddsområdet visas i Figur 1. Undersökningar av mark intill cirka 20 år gamla kreosotimpregnerade ledningsstolpar i Sverige har visat att kreosot kan påvisas i marken men då endast mycket nära stolpen. Eftersom kunskapen ändå är knapphändig inom området har Svenska kraftnät genom två olika undersökningar (Pöyry Swedpower, 2013-04-26 respektive 2013-09-23) studerat spridningen av kreosot i markmiljöer med syfte att kartlägga om fundament kan lämna ifrån sig kreosot i en sådan omfattning att det kan utgöra en fara för dricksvatten i brunnar i närheten. Läckaget av lättflyktiga komponenter i kreosoten är som störst från en nyligen impregnerad stolpe och avtar med tiden samtidigt som kreosotens sammansättning förändras. Förändringen i sammansättningen innebär att när andelen lättflyktiga komponenter är låg sker läckaget långsammare. Resultatet av de två undersökningarna har visat att även i de fall det saknas nedbrytning av PAH:er (PAH är ett samlings- Figur 1. Vattenskyddsområde Gävle-Valboåsen som kan beröras av den befintliga kraftledningen mellan Stackbo-Valbo. SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTTERING
STACKBO - VALBO 19 namn för polycykliska aromatiska kolväten), vilket vanligen är det som läcks från stolparna, överskrids inte halterna i jordprov Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark strax nedströms kreosotfundamenten. Det konstateras att om generella riktvärden nyttjas för förorenad mark, vilket normalt tillämpas i Sverige, uppfylls kraven för jord i nära anslutning till fundamenten för åldrad kreosot. Även halterna i grundvatten invid fundamenten uppfyller Livsmedelsverkets krav på dricksvatten gällande PAH:er. Kreosotkomponenterna späds ut i takt med ökat avstånd från källan. På 50 meters avstånd eller mer från fundamentet var halten reducerad till <= 6 % relativt de ursprungliga. Då en eventuell spridning av kreosot från stolpfundament har konstateras som ytterst lokal samt att spridningen avtar med tiden bedöms det inte som sannolikt att gällande miljökvalitetsnormer (se avsnitt 7) i området eller kvaliteten på vattnet i vattenskyddsområdet påverkas av kraftledningen. Därför bedöms att inga åtgärder krävs för att hantera spridning av kreosot inom vattenskyddsområdet. Vid en framtida avveckling görs en utredning om hur kreosotimpregnerat material ska hanteras. KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT
STACKBO - VALBO 20 5. VÅTMARKEN BROMSMUREN Energimarknadsinspektionen önskar enligt punkt 6 i begäran om komplettering att Svenska kraftnät förtydligar hur långt avståndet är mellan ledningen och våtmarken Bromsmuren. Vidare ska det förtydligas om körning på grund av underhållsarbete eller reparationsarbete kan komma att ske i våtmarken och vilka skyddsåtgärder som avses att vidtas för att minimera påverkan på våtmarken. Avståndet mellan ledningen och våtmarken Bromsmuren är cirka 60 meter, se Figur 2. Vid eventuellt underhåll av ledningen används befintligt vägnät och ledningsgata. Körning i våtmarken på grund utav underhållsarbete eller reparationsarbete bedöms inte som sannolik då ledningen inte är placerad över våtmarken. Några förändringar i kraftledningens sträckning är inte aktuella inför ansökan om förlängd nätkoncession. Något ytterligare fysiskt intrång i områden längs kraftledningen bedöms osannolikt. Befintliga naturmiljöer inom riksintresseområden och andra skyddsvärda naturmiljöer bedöms därmed inte påverkas av en förlängd nätkoncession. Svenska kraftnät bedömer att konsekvenserna för naturmiljöer i ledningens närområde blir obetydliga eller små till följd av att ledningen beviljas förlängd koncession för linje. Konsekven- Figur 2. Våtmark Bromsmuren som kan beröras av den befintliga kraftledningen mellan Stackbo-Valbo. KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT
STACKBO - VALBO 21 serna av det återkommande röjningsarbetet bedöms generellt som obetydliga till små. Underhållsåtgärder kan innebära lokal påverkan på naturmiljöer. Denna kan lindras eller undvikas genom att försiktighetsåtgärder vidtas. I de fall körning vid våtmarken kan bli nödvändigt vidtas skyddsåtgärder. Körning i våtmarker minimeras och undviks om möjligt under perioder när marken har låg bärighet. Vid röjning sparas lågväxande buskar och träd som inte riskerar att växa in i ledningen. Så långt som möjligt undviks att lägga röjningsavfall på våt eller fuktig mark. KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT
22 KOMPLETTERING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 6. PASSAGE AV VATTENDRAG I begäran om komplettering, punkt 7, ska det förtydligas om körning i vattendragen Gavleån och Valsjöbäcken/Kusbobäcken kan komma att ske vid underhållsarbeten och reparationsarbeten och vilka skyddsåtgärder som avses att vidtas för att minimera påverkan av vattendragen. Energimarknadsinspektionen vill även veta vilka skyddsåtgärder som avses att vidtas vid känsliga strandzoner vid underhållsarbeten och reparationsarbeten för att minimera påverkan på dessa zoner. Körning i vattendragen Gavleån och Valsjöbäcken/Kusbobäcken på grund utav underhållsarbete eller reparationsarbete bedöms inte som sannolik då ledningen inte är placerad i vattendragen. Detta gäller samtliga vattendrag i området som ledningen passerar. Vid underhållsarbeten och reparationsarbeten utnyttjas befintliga vägnät och ledningsgata. Exempel på underhållningsåtgärder kan vara röjning, topplinjebyte, byte av detaljer på stolpar, stagbyte, byte av jordlina eller kantträdsavverkning. För att minimera påverkan på vattendragen vid underhållningsåtgärder används en 4- eller 6 hjuling när marken är bärig alternativt kan skyddande material läggas ut på marken som tillåter körning i känsliga områden. Vintertid kan skoter användas. Underhållsarbeten på ledningen utförs om möjligt med hänsyn till känsliga vattendrag och strandzoner. Lågväxande buskridåer intill bäckar och åar sparas i möjligaste mån och död ved tas inte bort från vattendraget. Grävning och körning med maskiner invid vattendrag minimeras. Vattendrag kommer också att hållas fria från röjningsavfall. Där trädridåer utmed vattendrag saknas idag skulle man kunna låta vegetationen få växa upp och sedan bibehålla den på en sådan höjd att inga träd riskerar att bli högre än ledningen. På så sätt kan miljön längs vattendragen förbättras och man förbättrar även vattendragens funktion som spridningsvägar för olika arter. Generellt gäller att samråd ska hållas med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 miljöbalken om det vid till exempel underhållsåtgärder finns risk för att naturmiljön väsentligt kan komma att ändras. Dispens enligt 7 kap. miljöbalken krävs också om någon underhållsåtgärd medför att det kan finnas risk för att en biotop som omfattas av det generella biotopskyddet skadas. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för påverkan eller skada på en fridlyst art krävs dispens enligt artskyddsförordningen (2007:845). Vid akutåtgärder genomförs samrådet i efterhand följt av eventuella åtgärder. SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTTERING
STACKBO - VALBO 23 7. MILJÖKVALITETSNORMER Enligt begäran om komplettering, punkt 8, ska berörda miljökvalitetsnormer redovisas liksom hur ledning och ledningsunderhåll påverkar dessa. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Idag finns det miljökvalitetsnormer för luft, buller och vatten. Miljökvalitetsnormerna för luft avser förekommande mängder av föroreningar (kvävedioxid/kväveoxider, partiklar, marknära ozon, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren) i utomhusluft, de för buller avser omgivningsbuller från vägar, järnvägar, flygplatser, tillståndspliktiga hamnar och utpekade industrigrenar i de största kommunerna. Miljökvalitetsnormerna för luft och buller påverkas inte av kraftledningar. För vatten anger miljökvalitetsnormerna bestämmelser om kvaliteten på miljön vattenförekomster. De befintliga kraftled- ningarna kan påverka miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster. Redogörelsen nedan omfattar därför endast miljökvalitetsnormer för vatten och ledningens eventuella påverkan på dem. 7.1 Beskrivning och påverkan på miljökvalitetsnormer Den aktuella ledningen passerar ett antal grundvatten och vattendrag vilka omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. 7.1.1 Grundvattenförekomster Ledningen mellan Stackbo och Valbo passerar totalt två grundvattenförekomster Gävle-Sandviken och Valboåsen som omfattas av miljökvalitetsnormer, se Figur 3. Figur 3. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som kan beröras av den befintliga ledningen mellan StackboValbo. KOMPLETTERING SVENSKA KRAFTNÄT
24 KOMPLETTERING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING AV KONCESSION Gävle-Sandviken (SE673104-157612) är en sedimentär bergförekomst. Miljökvalitetsnormen för förekomsten har fastställts till god kemisk status och god kvantitativ status. Enligt VISS har Gävle-Sandviken konstaterade höga naturliga kloridhalter enligt undersökningar från 50-60 talet. Grundvattenförekomsten är därför inte lämplig som dricksvatten. Grundvattenförekomsten Valboåsen (SE672544-156524) är en sand- och grusförekomst. Miljökvalitetsnormen för förekomsten har fastställts till god kemisk status och god kvantitativ status. Grundvattenförekomsterna överlappar varandra och den aktuella kraftledningen har totalt 30 stolpplatser inom Gävle-Sandviken respektive 4 stolpplatser inom Valboåsen. 7.1.2 Vattendrag Längs med ledningen mellan Stackbo Valbo finns totalt fyra vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer, se karta i Figur 4 och sammanställning över vattendragen i Tabell 9. Enligt Vattenmyndigheten har samtliga av vattendragen måttlig ekologisk status, förutom Kungsbäcken där statusen bedöms som otillfredsställande. Vattendragens ekologiska status påverkas främst av hydrologisk regim, morfologiskt tillstånd och fysisk påverkan i form av till exempel vandrings- Tabell 9. Sammanställning av vattendrag med miljökvalitetsnormer längs kraftledningen mellan Stackbo Valbo. WA27287655 Rörkärrsbäcken Kungsbäcken Gavleån NAMN EU-KOD EKOLOGISK STATUR KVALITETSKRAV FÖR EKOLOGISK STATUR/ORSAK KEMISK STATUS/EXKLUSIVE KVICKSILVER KVALITETSKRAV FÖR KEMISK STATUS SE672189-156821 Måttlig God ekologisk status 2021 Uppnår ej god/ej klassad God kemisk ytvattenstatus SE672457-156927 Måttlig God ekologisk status 2027 Uppnår ej god/ej klassad God kemisk ytvattenstatus SE672488-156628 Otillfredsställande God ekologisk status 2027 Uppnår ej god/ej klassad God kemisk ytvattenstatus SE672928-157021 Måttlig God ekologisk status 2027 Uppnår ej god/ej klassad God kemisk ytvattenstatus Figur 4. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som kan beröras av den befintliga ledningen mellan Stackbo-Valbo. SVENSKA KRAFTNÄT KOMPLETTERING