SVENSKA L KRAFTNÄT. 1 Svenska Kraftnäts kommentarer

Transkript

1 SVENSKA L KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarknadsinspektionen Annika Björklid Box ESKILSTUNA /126 ( ) YTTRANDE Kommentar till remissvar med anledning av ansökan om förlängd nätkoncession för 220 kv-ledning mellan Stadsforsen och Untra via Hölleforsen. Svenska Kraftnät har ansökt om förlängd nätkoncession för 220 kv-ledningen mellan Stadsforsen och Untra, via Hölleforsen. Energimarloiadsinspektionen har anmodat Svenska Kraftnät att yttra sig över inkomna remissvar. 1 Svenska Kraftnäts kommentarer 1.1 Magnetiska fält Forskningsläget ger inte stöd för att fastställa gränsvärden för exponering för magnetiska fält. I stället tillämpar Svenska Kraftnät "Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält" som Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Arbetsmiljöverket gemensamt har formulerat. Denna försiktighetsprincip har sedan stadfästs i Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy, som säger att verket ska vidta åtgärder om människor varaktigt exponeras för magnetfält från kraftledningar som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är då också att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Mot denna bakgrund har Svenska Ki-aftnät satt som ett praktiskt riktmärke att magnetfält över 4,0 it i genomsnittligt årsmedelvärde bör anses utgöra en väsentlig avvikelse från det normala. När verket projekterar helt nya ledningar har vi valt att höja ambitionsnivån ytterligare. I detta fall eftersträvar vi en dragning av kraftledningarna som säkerställer att magnetfälten inte överstiger 0,4 jrt där människor bor eller vistas varaktigt. SVENSKA KRAFTNÄT BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 REGISTRATOR0SVK.SE TEL FAX /7

2 Det finns tre anledningar till att Svenska Kraftnät har valt att tillämpa denna högre ambitionsnivå för nya kraftledningar. Den första är att vi därmed ökar marginalerna för nya forskningsrön, som kan komma att bidra till ökad kunskap om risker. Den andra är att vi av erfarenhet vet att det över decennier ofrånkomligen sker ny exploatering längs ledningarna. Den tredje är att det vid nybyggnad av kraftledningar oftast är förenat med i sammanhanget marginella merkostnader att sänka magnetfältsnivan till 0,4 ut. Den omständigheten att Svenska Kraftnät har valt att lägga ribban på en mycket hög nivå vid nybyggnad av kraftledningar kan emellertid inte tas till intäkt för att nu drastiskt skärpa kraven för redan befintliga ledningar. Att i praktiken sätta ett gränsvärde på 0,4 ut i alla koncessionsärenden salaiar inte bara stöd i forskningen och i miljöbalkens försiktighetsprincip, utan skulle också medföra oöverskådliga konsekvenser för svensk elförsörjning, bland annat i form av kostnader för ombyggnation och avbrottshantering samt nya markintrång. I genomsnitt kostar en flytt eller ombyggnad av en ledning vid ett ställe (tre stolpar, flytt meter) ca sex miljoner kronor. En ombyggnad av hela ledningssträckan vid de 85 fastigheter där magnetfältet överstiger 0,4 ut skulle, förutsatt att detta är möjligt med hänsyn till bland annat markåtkomst, uppgå till ungefär 510 miljoner kronor. Om detta extrapoleras till att gälla hela stamnätet, där det torde finnas i storleksordningen bostäder med magnetfältsnivåer över 0,4 ut, skulle kostnaden komma att uppgå till 17 miljarder kronor. Det är för Svenska Kraftnät uppenbart hur det över tid har skett en påtaglig glidning i de krav som framförs i våra koncessionsärenden. Allt fler remissinstanser har numera önskemål om helt egna gränsvärden för magnetfält. Det finns gränsvärden uppsatta för akut/momentanvärden för sådana lågfrekventa fält som kraftledningar ger upphov till och de är betydligt högre än vad som någonsin uppstår i närheten av Svenska Kraftnäts anläggningar. Referensvärdet för exponering gällande allmänheten är 100 (it och inte ens vid extrema belastningar kommer magnetfältet längs denna ledning, eller till och med rakt under den, att vara i närheten av den nivån. Det förekommer stora naturliga variationer i magnetfältsnivåerna i miljöer som inte ligger i närheten av kraftledningar. Magnetfält finns överallt omkring oss: laing kraftledningar, transformatorstationer, järnvägsspår, inne i tågvagnar (upp till 5-10 ut), spårvagnar, larmbågar i butiker och bibliotek, inuti bilar, induktionsspisar, elspisar 2/7

3 (0,8 ut), dammsugare (6 ut), mikrovågsugnar m.m. Som exempel uppgår en hårtorks magnetfält till 30 ut ca en decimeter från apparaten. Svenska Kraftnät sammanfattande bedömning är att verket genom det i ansökan förordade förslaget uppfyller sin magnetfältspolicy, tar erforderligt ansvar för att skydda människors hälsa och uppfyller kraven i 2 kap. 2 miljöbalken. 1.2 Alternativ lokalisering eller annan teknisk lösning Svenska Kraftnät har ledningsrätt för alla ledningar i stamnätet. Det innebär att Svenska Kraftnät har rätt att anlägga och underhålla ledningen enligt gällande lagar och förordningar, trots att vi inte äger marken som ledningen står på. Värdeminskning och skador på berörda fastigheter har reglerats med engångsersättning enligt gällande praxis i samband med att ledningen byggdes. Ledningsrätt gäller för all framtid och omprövas inte. Ledningen har funnits i nuvarande sträclaiing och tekniska utförande i 65 år och miljön har stabiliserats och anpassat sig efter ledningen. Enligt praxis vid förlängning av koncessioner laävs i allmänhet inte att sökanden redovisar alternativa lokaliseringar eller tekniska lösningar, såvida inte ledningen medför avsevärda olägenheter för exempelvis natur, miljö eller boende. Svenska Kraftnät bedömer inte att ledningen medför sådana olägenheter att det motiverar utredning av alternativa lokaliseringar eller andra åtgärder. Se ovan i avsnitt 1.1 Magnetiska fält för redogörelse om kostnader för ombyggnation av ledning. Det föreligger inte heller några övriga skäl till ändrad sträclaiing, som för övrigt skulle medföra nya intrång, samt visuell- och miljöpåverkan i andra natur- och kulturområden och på andras marker. Många önskar att vi gräver ner kabel i marken istället för att bygga luftledning, men det är normalt inte aktuellt att markförlägga ledningar som ingår i stamnätet, se även bilaga 5 Markkablar i stamnätet. Utöver de särskilda krav som ställs på stamnätet beträffande överföringskapacitet, innebär en nedgrävd 220 kv-ledning ökat underhållsbehov, ökad risk för avbrott, ökade kostnader, samt nya markintrång. Om markförlagd kabel av någon anledning behöver repareras kan det ta lång tid. Att hitta felet och sedan gräva upp och reparera kan ta från någon vecka till flera månader. Av dessa skäl måste systemet dimensioneras för att ldara elförsörjningen vid långa avbrott, vilket ökar totalkostnaden. Svenska Kraftnät väljer markkabel för växelström endast i speciella fall, till exempel i tätbebyggda områden där det kan det vara svårt att komma fram med en luftledning. 3/7

4 Sammantaget har det i detta ärende inte varit aktuellt att utreda markförläggning för någon delsträcka. 1.3 Riktlinjer för underhåll av ledningsgator Underhåll av ledningsgator Svenska Kraftnät är skyldigt att upprätthålla drift- och personsäkerhet vid de anläggningar som verket ansvarar för. Det innebär bl.a. att skogsröjning och stolpbyten utförs i erforderlig omfattning och efter ett regelbundet schema i enlighet med uppställda riktlinjer. Detta inbegriper bl.a. att virkes- och avverkningsrester inte får lämnas kvar, eftersom dessa kan ge upphov till insektsangrepp eller innebära hinder för virkestransporter, samt att avverkning planeras till vintersäsongen. Gällande regelverk och föreslaifter till skydd för kultur- och naturmiljön ska följas vid alla underhållsarbeten enligt 12 kap. 6 miljöbalken och 2 kap. 10 kulturminneslagen. Detta inkluderar samråd med länsstyrelsen och andra berörda. Svenska Kraftnät förutsätter att eventuella problem och behov av åtgärder, exempelvis extra hänsyn i vattenskyddsområde eller vattentäkt, kan hanteras inom ramen för detta samråd. Vi hänvisar även till bilagda TR Riktlinjer för underhåll av ledningsgator (bilaga 2) samt TR Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (bilaga 3). Samtliga entreprenörer anlitade för ledningsunderhåll och liknande uppdrag ska följa dessa riktlinjer Rödlistade arter och naturvårdsområden Svenska Kraftnät har sedan år 2001 arbetat på olika sätt för att värna om den biologiska mångfalden i kraftledningsgatorna och vi arbetar aktivt med att utveckla skötseln av våra ledningsgator. Ett av Svenska Kraftnäts övergripande miljömål är att ledningsgatorna ska användas på ett hållbart sätt så att värdefull natur skyddas och ett rikt växt- och djurliv bevaras. Till och med år 2011 har ca 30 % av ledningsnätet inventerats avseende artrika miljöer. Genom att samla på oss kunskap om var artrika områden finns kan vi använda informationen när vi röjer vegetationen under våra ledningar, bygger om dem eller bygger nya. Som komplement till riktlinjerna i bilaga 2-3 har verket tagit fram en fältmanual Biologisk mångfald i våra ledningsgator - Svenska Kraftnät (bilaga 4) för de entreprenörer som besiktigar och röjer. Den ska användas som stöd för att känna igen områden med högt naturvärde och innehåller även konkreta förslag på skötselåtgärder för olika områdestyper. 4/7

5 Svenska Kraftnät har de senaste åren fått in uppgifter om artrika lokaler i Svenska Kraftnäts ledningsgator från länsstyrelserna i Gävleborg, Uppsala och Jönköpings län. Detta har bland annat lett till att skötselplaner har tagits fram för att gynna exempelvis väddnätfjäril. De förekomster av rödlistade arter som anges i den nyligen (2011) publicerade rapporten Inventering av väddnätfjäril i Gävleborgs län utgör ny information för Svenska Kraftnät (flera fynd är gjorda efter det att MKB upprättades). Vi kommer nu att, i samarbete med Natur- och viltenheten på Länsstyrelsen i Gävleborgs län, utarbeta lämpliga åtgärder för att förbättra villkoren i miljön för väddnätfjärilen och andra arter i området. Kontakt har även tagits med övriga länsstyrelser som berörs av aktuell kraftledning för insamlande av information och utökat samarbete i arbetet med biologisk mångfald. I bilaga 1 avsnitt 2 Naturmiljö redovisas de rödlistade arter och övriga naturvårdsområden i aktuell ledningsgata, som remissinstanserna påpekat saknas i MKB. Genom en beställning från Artdatabasen har Svenska Kraftnät tagit del av informationen om, och koordinater för, de rödlistade arter som finns längs kraftledningsgatan inom ett område på 100 meter på var sida av ledningen. Sammanställningen av rödlistade arter innehåller natur- och djurvärden som är starkt hotade och sårbara och därmed är belagda med offentlighetsskydd. Därför redovisas de rödlistade arterna inte i kartorna, utan endast i tabellform. Vid underhåll- och ombyggnadsprojekt kommer Svenska Kraftnäts entreprenörer att få information om de rödlistade arternas placering för att arterna därmed ska kunna skyddas mot ingrepp. Vid eventuell efterfrågan kan sekretessbilaga, med koordinater för de rödlistade arternas placering, överlämnas. Svenska Kraftnät noterar även Länsstyrelsens i Gävleborgs läns upplysning om att åtgärder inom naturreservat laäver dispens från reservatsföreskrifterna. Inom ett biotopskyddat område krävs tillstånd från länsstyrelsen. 1.4 Fåglar Det är främst stora fåglar som svanar, tranor och större rovfåglar som löper risk att kollidera med kraftledningar. Där ledningen går genom Dalälvsområdet bedöms påverkan inte vara av någon betydande omfattning för de särsldlt bevarandevärda fågelarterna i området, se bilaga 1 avsnitt 4 Fåglar vid Dalaälven. Höjden på skogen tvingar upp de sträckande fåglarna högre än ledningen och de två platser där ledningen passerar över älven bedöms ligga i landskapet så att endast ett begränsat antal fåglar föredrar att följa älven vid passagerna. Problem med att fåglarna orsakar överslag när de sätter sig på ledningen är framförallt relaterat till kraftledningar med lägre spänningsnivåer. Dessa har kortare fasavstånd, d.v.s. kortare avstånd mellan elledningarna. För kortslutning krävs att fågeln når två 5/7

6 faser samtidigt med sina vingar. På 400 kv-ledningar är fasavståndet > 9 meter och på 220 kv-ledningar är fasavståndet > 6,5 meter. Havsörnen är den fågel i Sverige som har störst vingbredd, med ca 2,5 meter, svanar har drygt 2 meter och ugglor har ca 1,5 meter i vingbredd. Stamnätet har alltså större överslagsavstånd än vingbredden på de största fåglarna och riskerna för överslag orsakade av fåglar i stamnätet bedöms därför vara minimal. 1.5 Kulturmiljö Gällande regelverk och föreskrifter till skydd för kulturmiljön ska följas vid alla underhållsarbeten enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen samt 30 skogsvårdslagen. Detta regleras även i Svenska Kraftnäts teloiiska riktlinjer i bilaga 2 och 3. Innan arbetet påbörjas ska förekomst av kulturminnen eller skyddszoner kontrolleras. Entreprenören har en aktiv roll i att informera sig om vilka särskilda restriktioner som gäller inom arbetsområdet och kontrollera om det finns särskilda skötselplaner för arbetsområdet inlagda i Svenska Kraftnäts underhållssystem. Om en kulturhistorisk lämning påträffas i fält avbryts arbetet och kontakt tas med länsstyrelsen. I bilaga 1 avsnitt 3 Kulturmiljö redovisas de listor och kartor med kulturmiljö objekt längs kraftledningssträckan som länsstyrelsen i Gävleborgs län påpekat saknas i MKB. 1.6 Planer Svenska Kraftnät noterar att detaljplanen för fritidsområdet vid Annsjön i Nordanstigs kommun är upphävd och att områdesbestämmelser har antagits för området vid Untra i Tierps kommun i syfte att säkra de kulturhistoriska värdena laing kraftverksanläggningen och byn. 2 Ärendets beredning Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Mikael Odenberg efter föredragning av Eva Espling. Vid ärendets slutliga handläggning har även avdelningsdirektören Malin Werner och enhetschefen Ulrika Sigerud deltagit. Sundbyberg, dag som ovan Eva Espling 6/7

7 Bilagor Bilaga i Bilaga 2 Bilaga 3 Kompletteringar TR12-13 Riktlinjer för underhåll av ledningsgator TR Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenad samt underhållsentreprenad Bilaga 4 Bilaga 5 Fältmanual för skötsel av kraftledningsgatans biotoper Markkablar i stamnätet 7/7