Språkstrategi

Studentkåren vid Helsingfors universitet Språkstrategi 2018 2023 För en genuint internationell och trespråkig universitetsgemenskap

Innehållsförteckning: Sida 1 Inledning 3 1.1 Nuläge och bakgrund 3 1.2 Centrala värden 4 2 Studentkårens interna strategi och mål 4 2.1 Centralkansliet och delegationen 4 2.2 Utskotten 5 2.3 Medlemskåren och föreningarna 6 3 Studentkårens intressentgrupper och externa påverkansmål 6 3.1 Helsingfors universitet 6 3.2 UniSport 8 3.3 Studenternas hälsovårdsstiftelse och Nyyti rf 8 3.4 Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse 8 3.5 Helsingfors stad 8 3.6 Finlands studentkårers förbund och Studerandenas idrottsförbund 9 3.7 Svenska studerandes intresseförening 9 2

1 Inledning I denna språkstrategi beskriver Studentkåren vid Helsingfors universitet sina värderingar i fråga om flerspråkighet, drar upp riktlinjer för att realisera flerspråkigheten inom studentkåren och slår fast studentkårens språkpolitiska påverkansmål i samarbetet med intressentgrupperna. Syftet med språkstrategin är att förbättra svenska och engelska språkets samt de internationella studenternas ställning i studentkåren och sammanslutningar som står den nära. Denna strategi ska uppdateras minst en gång vart femte år, nästa gång år 2023. När den nya strategin trätt i kraft utarbetar studentkårens styrelse en genomförandeplan som innehåller konkreta åtgärder för att uppnå målen i språkstrategin. Utfallet av språkstrategin och genomförandeplanen ska utvärderas i slutet av varje år. Utvärderingen görs av de personer som i studentkåren ansvarar för internationella ärenden och tvåspråkighet. Med trespråkighet avses i denna språkstrategi finska, svenska och engelska. 1.1 Nuläge och bakgrund Våren 2018 hade Helsingfors universitet cirka 2 200 svenskspråkiga och cirka 1 700 internationella studenter samt cirka 600 utbytesstudenter, som tillsammans utgör cirka 14 % av studenterna vid Helsingfors universitet. Studentkårens språk är finska och svenska. Protokollspråket är finska. Det svenska språket har med stöd av universitetslagen en officiell ställning i studentkårens verksamhet. Utöver de lagstadgade språken använder HUS även engelska. HUS är en trespråkig studentkår som kommunicerar, betjänar och verkar på tre språk. Internationaliseringen på det finländska högskolefältet och vid Helsingfors universitet befinner sig i ett brytningsskede. I strategin för Helsingfors universitet 2017 2020 är ett av de strategiska målen att göra Helsingfors universitet tillen kreativ, internationell miljö för lärande och toppforskning för att uppnå universitetets vision för 2025, Global påverkare tillsammans. Dessutom gav undervisnings- och kulturministeriet år 2017 ut riktlinjer för att främja internationaliseringen av finländsk högskoleutbildning och forskning 2017 2025 Bäst i världen tillsammans, med en genuint internationell högskolegemenskap som mål. Förändringstrycket för att internationalisera universitetsgemenskapen är stort, och Studentkåren vid Helsingfors universitet måste svara mot den allt mer internationella högskolegemenskapens behov. HUS kommunicerar och betjänar sina medlemmar på tre språk, men i takt med att antalet internationella studenter ökar blir studentkårens uppgift att säkerställa att de kan ta del av studentkåren och universitetsgemenskapen också genom att delta i verksamheten och påverka beslutsfattandet på engelska. Helsingfors universitet är ett av fem universitet i Finland där ett av undervisnings- och examensspråken är svenska. De strukturella förändringarna och personalminskningarna 3

vid universitetet har avspeglats bland annat i en försämrad kvalitet på och tillgång till svenskspråkig service. Studentkårens egen kommunikation och service fungerar på tre språk, men studentkåren måste också tillsammans med universitetet trygga det svenska språkets ställning som undervisnings- och servicespråk vid universitet. 1.2 Centrala värden Internationalism och flerspråkighet är värden i sig för studentkåren Studentkårens trespråkighet betraktas som något positivt och studentkåren inser att den är nödvändig för att medlemmarna ska kunna bli jämlikt bemötta. Trespråkigheten i studentkårens verksamhet betraktas som ett centralt värde för att kunna uppnå en internationell universitetsgemenskap. En mångfald av tankar och tillvägagångssätt berikar studentkårens verksamhet. Det språk som används får inte utgöra något hinder för att verka i studentkåren och uppleva organisationen som sin egen. Möjligheterna att verka på olika språk öppnar dörrarna för delaktighet. Att information och service ges på modersmålet till finsk- och svenskspråkiga och på engelska till internationella studenter gör att de som tillhör dessa grupper kan vara aktiva i studentkåren och hitta sin egen studentkårsidentitet. Flerspråkighet och internationalism ger medlemmar och aktörer av olika slag möjlighet att känna sig delaktiga. Det är viktigt för studentkåren att uppnå en genuint internationell universitetsgemenskap där medlemmarna kan delta i beslutsfattandet på tre språk. 2 Studentkårens interna strategi och mål HUS är en trespråkig gemenskap med en verksamhet som genomförs på ett levande trespråkigt sätt. I vardagen syns det här i HUS organ och evenemang. Alla i studentkåren kommer ihåg att det också finns personer som har svenska eller andra språk som modersmål, och att många av dem inte talar finska. Funktionärerna inser att det är nyttigt att få öva och använda flera olika språk. Attityderna gentemot trespråkighet och internationalisering är positiva. I HUS uppskattar vi mångfalden av språk. Alla vet att de kan använda sitt eget språk och vågar göra det. 2.1 Centralkansliet och delegationen Mål: Det är möjligt för internationella studenter att aktivt delta i studentkårens verksamhet. Måluppfyllnaden mäts i mängden personer som deltar i HUS verksamhet på engelska. Mål: Studentkårens arbetssätt säkerställer beredskapen att kommunicera på tre språk oavsett vilket modersmål styrelsemedlemmarna eller centralkansliets anställda har. Trespråkigheten beaktas med framförhållning i beredningen av material. 4

HUS centralkansli kommunicerar, arbetar och betjänar på tre språk. All informationen avsedd för föreningar och medlemmar är tillgänglig på alla tre språken. Medlemmarna har lika möjligheter att verka som en del av studentkåren oavsett språk. Studentkårens dokument såsom stadgar, strategier och målprogram ska förutom på protokollspråket finnas även på svenska och engelska. Handlingar ska på begäran ges på det av studentkårens språk som den berörda använder. HUS externa kommunikation på webbplatsen och i sociala medier ska så långt det är möjligt vara trespråkig, och informationen ska även hållas uppdaterad på alla tre språk. Såväl de som arbetar på centralkansliet som de förtroendevalda bör eftersträva att HUS är en aktivt trespråkig studentkår. Studentkåren är medveten om att dess struktur utesluter en stor del av de internationella studenter som vill ställa upp för förtroendeuppdrag eller söka anställning, och inser att en helt finskspråkig arbetsgemenskap inte bidrar till en effektiv språkpolitisk intressebevakning. HUS säkerställer att kunskaperna i det svenska och engelska språket är tillräckliga bland centralkansliets anställda genom att språkkunskaperna beaktas i rekryteringsskedet. Det skapas strukturer som främjar en levande trespråkighet i arbetsgemenskapen. HUS personal, styrelse och andra funktionärer ansvarar gemensamt för språkfrågorna. Ett speciellt ansvar för att följa med språkärenden och deras utveckling har styrelsemedlemmarna och de sakkunniga på centralkansliet som ansvarar för internationalism och tvåspråkighet. Intressebevakningen i språkfrågor är en uppgift för hela studentkåren och de olika kompetensområdena samarbetar aktivt kring detta. Genom samarbete förmedlar HUS också till andra föreningar och funktionärer sin naturliga inställning till användningen av svenska och engelska. HUS säkerställer att alla dess organ arbetar trespråkigt så att det språk en medlem använder inte utgör något hinder för att delta i verksamheten. HUS uppfyller trespråkigheten i sin fortlöpande verksamhet och kommunikation med hjälp av sina översättare till svenska och engelska. HUS stöder trespråkigheten i delegationen och vid behov i andra organ genom att tillhandahålla tolktjänster. 2.2 Utskotten Mål: Utskotten får tillräckligt språkligt stöd av HUS centralkansli för att kunna arbeta på tre språk. Alla utskott kommunicerar på tre språk. HUS utskott är en viktig och central del av gemenskapen och en möjlighet med låg tröskel för medlemmarna att delta i HUS verksamhet. Utskottsverksamheten är öppen för alla, och därför är det viktigt att också utskotten kommunicerar och arbetar på tre språk. HUS stöder utskotten i deras trespråkiga kommunikation bland annat genom att erbjuda översättningsservice och andra redskap. Internationella studenter upplever utskottsverksamheten som lockande, och för att trygga de engelskspråkiga 5

medlemmarnas påverkansmöjligheter utreder HUS möjligheterna till ett utskott som arbetar primärt på engelska. HUS har ett tvåspråkighetsutskott. Tvåspråkighetsutskottet ska vara en förenande länk för tvåspråkiga och svenskspråkiga studenter, kartlägga hur väl den svenskspråkiga undervisningen och servicen fungerar, bevaka studenternas intressen i språkpolitiska frågor, stödja studenternas och föreningarnas växelverkan över språkgränserna samt ordna evenemang som anknyter till det som nämns ovan. Dessutom samarbetar tvåspråkighetsutskottet med de övriga utskotten till exempel i studie- och föreningsärenden och stöder andra frivilliga i tvåspråkighetsärenden. 2.3 Medlemskåren och föreningarna Mål: Universitetets internationella och svenskspråkiga studenter upplever studentkårens föreningsfält och dess aktiviteter som lockande och en plats där alla kan verka oavsett språkbakgrund. HUS erbjuder föreningarna utbildning och stöd när det gäller att ta hänsyn till olika språkgrupper. Informationen om studentkårens service för medlemmarna och föreningarna, särskilt texterna i medlems- och föreningsbulletinerna, finns på tre språk bland annat på HUS webbplats. E-postmeddelanden med större spridning till delegationen och medlemmarna är trespråkiga. Förutom kommunikationen är även all HUS medlems- och föreningsservice trespråkig. Allt fler internationella och svenskspråkiga studenter upplever HUS föreningsfält och aktivitet i föreningarna som lockande. De föreningar som verkar inom HUS påminns regelbundet om att studentkåren är trespråkig och vi uppmuntrar och stöder parallellspråkig i verksamhet. HUS föreningar med olika språk samarbetar trespråkigt. HUS stöder sina föreningar i språkrelaterade ärenden och uppmuntrar dem att förbättra sina språkfärdigheter. Dessutom utbildar HUS föreningarna i att ta hänsyn till olika språkgrupper i sina evenemang och sin fortlöpande verksamhet samt erbjuder i den mån det är möjligt föreningarna verktyg i språkärenden. 2 Studentkårens externa strategi och mål Studentkåren bevakar medlemmarnas språkpolitiska intressen och rättigheter. HUS framhåller aktivt språkrelaterade frågor i sitt påverkansarbete bland intressentgrupperna. 3.1 Helsingfors universitet Mål: Helsingfors universitet kan vara genuint internationellt endast om de internationella medlemmarna i universitetsgemenskapen kan påverka beslutsfattandet. Helsingfors universitet förbinder sig att på begäran tillhandahålla föredragningslistor och protokoll från sina förvaltningsorgan på svenska och engelska. 6

HUS mål är att Helsingfors universitet ska utveckla möjligheter till internationalisering på sina campus genom att satsa på en internationell inlärningsmiljö. Dessutom bör det internationella samarbetet med andra universitet öka, speciellt i fråga om lärar- och studentutbyte. HUS stöder aktivt universitetet, bland annat i att utveckla mobiliteten och internationaliseringen på hemmaplan. HUS uppmuntrar internationella studenter att delta i universitetets förvaltning och främjar möjligheterna att använda andra språk än finska i förvaltningen. I förvaltningsorganen, såsom fakultetsråden och universitetskollegiet, ska föredragningslistan och protokollen tillhandahållas på det andra inhemska språket och på engelska. Övriga handlingar ska i den mån det är möjligt tillhandahållas på tre språk. Undervisningen på främmande språk och på svenska vid Helsingfors universitet bör vara av lika hög nivå som undervisningen på finska. Undervisningspersonalens språkkunskaper beaktas redan i rekryteringsskedet. Personalen har även möjligheter att utveckla och upprätthålla sina språkkunskaper med hjälp av språkkurser och internationellt lärarutbyte. HUS arbetar aktivt för att ge de svenskspråkiga studenterna bättre förutsättningar att studera på sitt modersmål och för internationella studenter att studera på engelska. HUS säkerställer att Helsingfors universitet förblir åtminstone tvåspråkigt och att det har nationella ansvarsuppgifter som anordnare av svenskspråkig examensutbildning och därmed en viktig roll som institution som upprätthåller och utvecklar språket. Det bör finnas tillräckligt många svenskspråkiga undervisningstjänster för att språkstrategins målsättningar i fråga om Helsingfors universitet ska gå att uppnå. Ett viktigt mål är att svenskspråkiga studenter ska få studievägledning på sitt eget modersmål och internationella studenter på engelska. Tentamensfrågor ska på begäran tillhandahållas på god svenska. Tentamensbedömningen ska baseras på det språk på vilket tentamensfrågorna är skrivna. Studenterna ska garanteras möjligheten att besvara frågor och presentera sina arbeten på finska, svenska eller engelska. Finsk- och svenskspråkiga studenters rätt att skriva sina examensarbeten på sitt modersmål ska säkerställas, med undantag av engelskspråkiga utbildningsprogram och språkämnen. I Helsingfors universitets bibiliotek ska det finnas en tillräcklig mängd tentamenslitteratur på finska, svenska och engelska. Universitetet informerar nya studenter om deras rättigheter när det gäller språk. Universitetet upprätthåller de nuvarande möjligheterna att avlägga en tvåspråkig examen och kartlägger möjligheterna att utvidga detta till andra utbildningsprogram. Studenter som avlägger en tvåspråkig examen bör även i fortsättningen få språkstöd. Universitetet marknadsför möjligheterna att avlägga tvåspråkiga examina i de utbildningar där möjligheten finns. Internationella studenter bör ha möjlighet att få handledning och rådgivning på engelska och svenskspråkiga studenter på sitt modersmål. Det är viktigt att också stödtjänster 7

som universitets webbsidor, webbtjänster, webbaserade verktyg och elektroniska informationskanaler samt biblioteks- och it-tjänster fungerar på tre språk. Helsingfors universitet bedriver också forskning på finska och svenska och upprätthåller det finska och det svenska språkets ställning som vetenskapsspråk. 3.2 UniSport Mål: UniSports service och kommunikation tillhandahålls jämlikt på finska, svenska och engelska. UniSport ägs av Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Svenska Handelshögskolan. Studenterna och personalen vid dessa universitet utgör en betydande del av UniSports kunder. UniSport ska därför kunna betjäna sina kunder på tre språk både i sin kommunikation och på verksamhetsställena. 3.3 Studenternas hälsovårdsstiftelse och Nyyti rf Mål: Studenternas hälsovårdsstiftelse och Nyyti rf kommunicerar och tillhandahåller alla sina tjänster jämlikt på finska, svenska och engelska. I fråga om SHVS och Nyyti är det särskilt viktigt att servicen är trespråkig. Nyyti rf är en riksomfattande förening som främjar det psykiska välbefinnandet och studenternas psykiska hälsa. HUS bedriver intressebevakning för att förbättra tidsbokningen och vården på engelska och svenska och övervakar utfallet av SHVS språkstrategi. SHVS ska erbjuda personalen en möjlighet att utveckla sina språkkunskaper. HUS främjar insamlingen av uppgifter med anknytning till internationella studenters hälsovård och behov för att SHVS och Nyyti ska kunna utveckla sin service också för internationella studenter. 3.4 Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse Mål: Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse Hoas all service och kommunikation ska tillhandahållas jämlikt på finska, svenska och engelska. Hoas ska kunna betjäna studenter på tre språk. HUS arbetar för att i synnerhet Hoas muntliga kundbetjäning på svenska ska bli bättre. HUS uppmuntrar Hoas att beakta språkkunskaper vid rekryteringen, så att stiftelsen kan garantera kundservice och information förutom på finska och engelska också på svenska och att nödvändiga blanketter och kontrakt utarbetas och uppdateras. 8

3.5 Helsingfors stad Mål: Helsingfors stad svarar mot den allt mer internationella universitetsgemenskapens och de internationella studenternas behov. År 2023 ska förutom finska och svenska även engelska fungera som kontaktspråk hos Helsingfors stad. Studenter är också stadsbor. Internationella studenter bör få kommunal service på engelska och dessutom bör myndighetsmeddelanden ges ut på tre språk. Tillgången till Helsingfors stads tolktjänst bör säkerställas. Det är särskilt viktigt att studenterna kan sköta sina ärenden i staden på sitt studiespråk och att ingen studerande blir utan kommunal service på grund av sitt språk. HUS informerar och kommunicerar till sina internationella medlemmar om deras möjligheter att påverka som aktiva stadsbor. 3.6 Finlands studentkårers förbund och Studerandenas idrottsförbund Mål: All FSF:s och OLL:s kommunikation i sociala medier och på webbplatsen är helt trespråkig. FSF:s och OLL:s kommunikation ska vara trespråkig. Handlingar för förbundsmöten, sektorträffar och andra motsvarande evenemang bör översättas till svenska och engelska i god tid. Allt material som studentkårerna måste reagera på, exempelvis kampanjmaterial för riksdagsval, bör skickas på tre språk i god tid. Dessa mål bör beaktas i FSF:s och OLL:s budgeter så att tillräckliga översättningsresurser säkerställs. 3.7 Svenska studerandes intresseförening Mål: SSI har en klar strategi för att involvera sina medlemskorporationer, garantera föreningens kontinuitet och maximera synligheten för den digitala tidningen Studentbladet, som är ett verktyg för SSI:s svenskspråkiga bevakning av studenternas intressen. För närvarande är Svenska studerandes intresseförenings (SSI) främsta uppgift att ge ut tidningen Studentbladet. HUS stöder SSI i detta, bland annat genom att marknadsföra tidningen för sina medlemmar. SSI bör ha en klar plan för att säkerställa Studentbladets digitala synlighet. SSI bedriver svenskspråkig intressebevakning genom tidningen Studentbladet bland annat genom att lyfta upp aktuella ämnen och teman till debatt med hjälp av tidningens synlighet och stora spridning. HUS uppmuntrar SSI att ordna evenemang för att fördjupa samarbetet mellan svenskoch tvåspråkiga student- och studerandekårer, även om intressebevakningen, kontinuiteten och tidningen Studentbladet prioriteras. HUS strävar efter att alltid ha två representanter i SSI:s styrelse. HUS för aktivt fram sina egna synpunkter genom att delta i SSI:s sammanträden och aftonskolor. 9