Masterprogrammet i Pedagogiskt arbete/didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/specialpedagogik och fristående kurs STUDIEHANDLEDNING Vetenskapsteori och forskningsmetod: Kvalitativ analys, 7,5 hp Theory and method in scientific work: Qualitative analysis, 7,5 ECTS Programkurs: 949A11 Fristående kurs: 950A01 Ht 2017 Institutionen för beteendevetenskap och lärande 1
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Kursmomenten... 4 Examinationsuppgift... 8 Bedömningskriterier... 10 Fusk och plagiat... 10 Kurslitteratur... 11 Kontaktinformation... 13 2
Förord Välkommen till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetod: Kvalitativ analys. Kursen ingår i Masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området. Den här kursen är en fördjupningskurs i forskningsmetod. Kursen omfattar 7,5 hp. Det motsvarar en termins läsning på kvartsfart och en genomsnittlig studietid av 10 timmer per vecka. Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper inom vetenskapsteori och forskningsmetod som rör kvalitativ analys av data. Kursen behandlar de kvalitativa metodansatserna fenomenografi, grundad teori och diskursanalys avseende: vetenskapsfilosofiska och teoretiska utgångspunkter, datainsamling, bearbetning och analys, kvalitetskriterier, forskarens roll och forskningsetik. Särskild tonvikt läggs på kvalitativ analys inom dessa tre metodansatser. Examinationsuppgiften görs fortlöpande under kursen och består av fyra moment. Kursens hemsida: http://liu.se/utbildning/pabyggnad/l7mpd/student/pedagogisktarbete/vetenskapsteori-och-forskningsmetod-kvalitativa-metoder-949a11 http://www.ibl.liu.se/student/pedius/950a01 Denna studiehandledning erbjuder stöd och vägledning i studierna. Om något är oklart är du välkommen att ta kontakt med mig som kursansvarig lärare eller Malin Åberg som är kursadministratör. Handledningen innehåller information och schema över de olika kursmomenten, examinationsformer, bedömningskriterier, LiUs policy om fusk och plagiat, samt kurslitteraturen. Kontaktinformation för både kursen och programmet finns på studiehandledningens baksida. Jag hoppas att denna handledning ska underlätta ditt arbete. För att kunna utveckla och revidera den tar jag gärna emot synpunkter på innehåll, struktur, uppgifter, examination och kurslitteratur. Lycka till med dina studier i kursen! 3
Kursmomenten Kursträff på Campus Valla, LiU fredag 8 september 2017, kl. 10-16. fredag 3 november 2017, 10-16. fredag 8 december 2017, 10-16. Kursmoment 1: Kvalitativ analys och fenomenografi (8 september 2017, kl. 10-16) 10.15-12.00: Upprop och introduktion 13.15-14.00: Föreläsning: Kvalitativ analys och fenomenografi 14.15-16.00: Seminarium: Fenomenografi Ett av skälen till varför första kursträffen ligger en bit in på höstterminen är att du som kursdeltagare ska ges tid till självstudier innan vi ses. Det första momentet kommer att uppehålla sig kring en introduktion till kvalitativ analys samt fenomenografi som kvalitativ forskningsansats. Rekommenderad läsning inför detta moment är: 1. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2014). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. 2. Sandelowski, Margarete (1995). Qualitative analysis: What it is and how to begin. Research in Nursing & Health, 18: 371-375. 3. Marton, Ference (1981). Phenomenography describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10 (2): 177-200. 4. Svensson, Lennart (1997). Theoretical foundations of phenomenography. Higher Education Research & Development, 16 (2): 159-171. 5. Åkerlind, Gerlese S. (2012). Variation and commonality in phenomenographic research methods. Higher Education Research & Development, 31 (1): 115-127. 6. Brew, Angela (2001). Conceptions of research: A phenomenographic study. Studies in Higher Education, 26 (3): 271-285. 4
Kursmoment 2: Grundad teori (3 november 2017, kl. 10-16) 10.15-12.00: Föreläsning: Grundad teori (Gästlärare: Lektor Camilla Forsberg) 13.15-16.00: Seminarium: Grundad teori (Gästlärare: Lektor Camilla Forsberg) Vid det andra kursmomentet behandlas grundad teori. Rekommenderad läsning inför detta moment är: 1. Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin (2014). Grundad teori. I A. Fejes & R. Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. 2. Charmaz, Kathy (1990). Discovering chronic illness: using grounded theory. Social Science & Medicine, 30 (11): 1161-1172. 3. Hallberg, Lillemor R-M. (2006). The core category of grounded theory: Making constant comparisons. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 1, 141-148. 4. Thornberg, Robert, Halldin, Karolina, Bolmsjö, Natalie, & Petersson, Annelie (2013). Victimising of school bullying: a grounded theory. Research Papers in Education, 28 (3): 309-329. 5
Kursmoment 3: Diskursanalys (8 december 2017, kl. 10-16) 10:15-12 Föreläsning: Diskursanalys (Gästlärare: professor Andreas Fejes) 13:15-16 Seminarium: Diskursanalys (Gästlärare: professor Andreas Fejes) Vid det tredje kursmomentet behandlas diskursanalys. Rekommenderad läsning inför detta moment är: 1. Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2014). Diskursanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. 2. Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. 3. Fejes, Andreas & Haake, Ulrika (2013). Caring and daring discourses at work: doing gender through occupational choices in elderly care and police work. Vocations & Learning, 6: 281-295. 4. Olsson, Maria, Fejes, Andreas, Dahlstedt, Magnus & Nicoll, Katherine (2015). Citizenship discourses: production and curriculum. British Journal of Sociology of Education, 36 (7): 1036-1053. 6
Kursmoment 4: Kvalitet i kvalitativa studier (självstudier) Det fjärde kursmomentet utgörs av endast självstudier och skrivande. Rekommenderad läsning är att återvända till de delar av kurslitteraturen som behandlar fenomenografi, grundad teori, och diskursanalys samt till dina egna tre tidigare skrivna kursuppgifter. I tillägg till ovan angiven litteratur utgör följande läsning en viktig grund: 1. Thornberg, Robert & Fejes, Andreas (2014). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. 2. Hammersley, Martin (2007). The issue of quality in qualitative research. International Journal of Research & Method in Education, 30 (3): 287-305. 3. Tracy, Sarah J. (2010). Qualitative quality: eight big-tent criteria for excellent qualitative research. Qualitative Inquiry, 16 (10): 837-851. 4. Collier-Reed, Brandon I., Ingerman, Åke, & Berglund, Anders (2009). Reflections on trustworthiness in phenomenographic research: recognizing purpose, context and change in the process of research. Education as Change, 13 (2): 339-355. 5. Elliot, Naomi & Lazenbatt, Anne (2005). How to recognise a quality grounded theory research study. Australian Journal of Advanced Nursing, 22 (3): 48-52. 6. Nixon, Anne & Power, Charmaine (2007). Towards a framework for establishing rigour in a discourse analysis of midwifery professionalization. Nursing Inquiry, 14 (1): 71-79. 7
Examinationsuppgift Deluppgift 1: Fenomenografi Du kommer vid inledningen av kursen få ett intervjudatamaterial. I deluppgift 1 ska du analysera datamaterialet med en fenomenografisk ansats. Strukturen ska bestå av följande delar: 1. en inledning där du kortfattat redogör för vetenskapsteoretiska antaganden, centrala begrepp och metoder (för datainsamling och analys) inom den aktuella metodansatsen (ca 1 sida) 2. en kort metod del där du beskriver hur du har analyserat datamaterialet (ca 1 sida) 3. en resultatdel där du presenterar ditt resultat (ca 2-3 sidor) Använd Times New Roman 12 och 1 radavstånd. Gör tydliga hänvisningar till litteraturen och ange sidnummer i dina referenser. Ditt bidrag lämnar du in på Lisam. Tänk på att ge din fil ett lättidentifierat namn, förslagsvis i formen Kvalitativ_x_Ditt_Namn (där x står för uppgiftens nummer). Inlämningsdatum: söndagen den 9 oktober (kl. 23.59) Deluppgift 2: Grundad teori I deluppgift 2 ska samma datamaterial analyseras med metoder från grundad teori. Strukturen ska bestå av följande delar: 1. en inledning där du kortfattat redogör för vetenskapsteoretiska antaganden, centrala begrepp och metoder (för datainsamling och analys) inom den aktuella metodansatsen (ca 1 sida) 2. en kort metod del där du beskriver hur du har analyserat datamaterialet (ca 1 sida) 3. en resultatdel där du presenterar ditt resultat (ca 2-3 sidor) Använd Times New Roman 12 och 1 radavstånd. Gör tydliga hänvisningar till litteraturen och ange sidnummer i dina referenser. Ditt bidrag lämnar du in på Lisam. Tänk på att ge din fil ett lättidentifierat namn, förslagsvis i formen Kvalitativ_x_Ditt_Namn (där x står för uppgiftens nummer). Inlämningsdatum: söndagen den 12 november (kl. 23.59) Deluppgift 3: Diskursanalys I deluppgift 3 ska datamaterialet analyseras med hjälp av diskursanalys. Strukturen ska bestå av följande delar: 1. en inledning där du kortfattat redogör för vetenskapsteoretiska antaganden, centrala begrepp och metoder (för datainsamling och analys) inom den aktuella metodansatsen (ca 1 sida) 8
2. en kort metod del där du beskriver hur du har analyserat datamaterialet (ca 1 sida) 3. en resultatdel där du presenterar ditt resultat (ca 2-3 sidor) Använd Times New Roman 12 och 1 radavstånd. Gör tydliga hänvisningar till litteraturen och ange sidnummer i dina referenser. Ditt bidrag lämnar du in på Lisam. Tänk på att ge din fil ett lättidentifierat namn, förslagsvis i formen Kvalitativ_x_Ditt_Namn (där x står för uppgiftens nummer). Inlämningsdatum: söndagen den 31 december (kl. 23.59) Deluppgift 4: Kvalitet i kvalitativa studier I den fjärde deluppgiften ska du beskriva likheter och skillnader mellan de tre metodansatserna fenomenografi, grundad teori, och diskursanalys (ca 2 sidor) och bedöma och kritiskt värdera kvaliteten av dina tidigare tre ministudier (ca 2 sidor) med hjälp av kurslitteratur och artiklar. Återigen: Använd Times New Roman 12 och 1 radavstånd. Gör tydliga hänvisningar till litteraturen och ange sidnummer i dina referenser. Även detta bidrag lämnar du in på Lisam. Inlämningsdatum: söndagen den 21 januari (kl. 23.59) Ytterligare examinationstillfällen och omexamination För alla examinationsuppgifter ska ytterligare två examinationstillfällen erbjudas under läsåret. För samtliga uppgifter i denna kurs gäller att det andra examinationstillfället är en månad efter det första, och det tredje tillfället är tre månader efter det första. Vad betyder detta vid examination genom inlämningsuppgifter av detta slag? En examinationsuppgift ska examineras inom tio arbetsdagar. Om du inte lämnar in en uppgift i tid (första inlämningsdatum) innebär de ytterligare tillfällena datum efter vilka examination ska ske inom tio arbetsdagar. Det går att lämna in uppgiften tidigare än exakt på angivna inlämningsdatum, men det är de angivna datumen som ligger till grund för när ett resultat senast ska finnas klart. Motsvarande inlämningsdatum och regler gäller om en uppgift inte blir godkänd, då återkopplingen kan innebära att kompletteringar ska göras, alternativt att en helt ny text behöver lämnas in om en inlämnad text inte alls motsvarar vad uppgiften kräver. 9
Bedömningskriterier För att erhålla betyget godkänd ska deltagaren kunna: a) beskriva relationerna mellan vetenskapsteori, forskningsfrågor, datainsamling och analys inom de kvalitativa metodansatserna fenomenografi, grundad teori, och diskursanalys b) redogöra för centrala begrepp inom och principer för fenomenografi, grundad teori, och diskursanalys c) analysera forskarens roll och forskningsetiska dilemman samt bedöma och kritiskt värdera kvaliteten i studier inom fenomenografi, grundad teori, och diskursanalys d) identifiera likheter och skillnader mellan fenomenografi, grundad teori, och diskursanalys För att erhålla betyget väl godkänd ska deltagaren även kunna: a) tillämpa de centrala begreppen inom och principerna för fenomenografi, grundad teori, och diskursanalys för att utveckla ett eget resonemang b) skriva metodologisk och empirisk text som visar på självständiga resonemang, analytisk förmåga och kritiskt förhållningssätt. Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns exempelvis i Urkunds plagiathandbok: http://static.urkund.com/manuals/urkund_plagiarism_handbook_se.pdf För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. 10
Kurslitteratur Kursböcker Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2014). Handbok i kvalitativ analys. Andra upplagan. Stockholm: Liber. Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. Artiklar Artiklarna nedan kan laddas ner kostnadsfritt på universitetsbibliotekets hemsida (http://www.bibl.liu.se/?l=sv) under fliken Tidskrifter (för att ha tillgång till tidskrifterna behöver du dock vara registrerad som studerande vid LiU): Brew, Angela (2001). Conceptions of research: A phenomenographic study. Studies in Higher Education, 26 (3): 271-285. Charmaz, Kathy (1990). Discovering chronic illness: using grounded theory. Social Science & Medicine, 30 (11): 1161-1172. Collier-Reed, Brandon I., Ingerman, Åke, & Berglund, Anders (2009). Reflections on trustworthiness in phenomenographic research: recognizing purpose, context and change in the process of research. Education as Change, 13 (2): 339-355. Elliot, Naomi & Lazenbatt, Anne (2005). How to recognise a quality grounded theory research study. Australian Journal of Advanced Nursing, 22 (3): 48-52. Fejes, Andreas & Haake, Ulrika (2013). Caring and daring discourses at work: doing gender through occupational choices in elderly care and police work. Vocations & Learning, 6: 281-295. Hallberg, Lillemor R-M. (2006). The core category of grounded theory: Making constant comparisons. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 1, 141-148. Hammersley, Martin (2007). The issue of quality in qualitative research. International Journal of Research & Method in Education, 30 (3): 287-305. Marton, Ference (1981). Phenomenography describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10 (2): 177-200. Nixon, Anne & Power, Charmaine (2007). Towards a framework for establishing rigour in a discourse analysis of midwifery professionalization. Nursing Inquiry, 14 (1): 71-79. Olsson, Maria, Fejes, Andreas, Dahlstedt, Magnus & Nicoll, Katherine (2015). Citizenship discourses: production and curriculum. British Journal of Sociology of Education, 36 (7): 1036-1053. 11
Sandelowski, Margarete (1995). Qualitative analysis: What it is and how to begin. Research in Nursing & Health, 18: 371-375. Svensson, Lennart (1997). Theoretical foundations of phenomenography. Higher Education Research & Development, 16 (2): 159-171. Thornberg, Robert, Halldin, Karolina, Bolmsjö, Natalie, & Petersson, Annelie (2013). Victimising of school bullying: a grounded theory. Research Papers in Education, 28 (3): 309-329. Tracy, Sarah J. (2010). Qualitative quality: eight big-tent criteria for excellent qualitative research. Qualitative Inquiry, 16 (10): 837-851. Åkerlind, Gerlese S. (2012). Variation and commonality in phenomenographic research methods. Higher Education Research & Development, 31 (1): 115-127. 12
Kontaktinformation Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande 58183 Linköping Program- och kursadministratör Malin Åberg E-post: malin.aberg@liu.se Tel: 013-28 40 60 Kursansvarig och lärare i kursen Paul Horton E-post: paul.horton@liu.se Tel: 013-28 46 42 Programansvarig samt ansvarig för huvudområdet pedagogiskt arbete Håkan Löfgren E-post: hakan.lofgren@liu.se Tel: 013-28 20 51 Ansvarig för huvudområdet didaktik med utomhuspedagogisk inriktning Emelia Fägerstam E-post: Emelia.fagerstam@liu.se Tel: 011-36 33 86 Ansvarig för huvudområdet specialpedagogik Håkan Löfgren E-post: hakan.lofgren@liu.se Tel: 013-28 20 51 Ansvarig för huvudområdet pedagogiskt arbete med inriktning mot yngre barns lärande Helene Elvstrand E-post: helene.elvstrand@liu.se Tel: 011-36 33 55 13