Planering av Lerums centrum Vitbok vid årsskiftet 2011/2012 en studiecirkel om centrumutveckling i Lerums kommun Januari 2012
DEN HÄR SKRIFTEN Studiecirkeln God miljö i centrum har verkat sedan september 2009. Cirkeln har träffats varannan vecka utom under sommaren och vid jul och nyår. Vid flera möten har även deltagit inbjudna gäster. Studier, diskussioner och sammanställningar av slutsatser och synpunkter har resulterat i anordnande av fyra större möten, avlämnande av remissyttranden, aktivt deltagande i samrådsmöten, frågor till politiska partier, publicering av insändare och utbyte av åsikter i personliga samtal. Sammantaget har detta medfört att cirkeln har samlat ett omfattande material av synpunkter på planeringen i Lerums centrum. Studiecirkeln God miljö i centrum utgörs av ett antal engagerade medborgare med varierande bakgrund och yrkesverksamhet. Vi gör inte anspråk på att vara professionella planerare, men i cirkeln finns deltagare med denna bakgrund. Eftersom vår aktivitet är helt ideell har vi inte resurser att i detalj analysera och presentera lösningar av alla problem. Men vi är övertygade om att vårt arbete styrs av erfarenhet och sunt förnuft och att det kan bidra till en god planering av Lerums centrum. Syftet med den här skriften är att samlat redovisa vad cirkeln har kommit fram till under drygt två år. Ett skäl att göra en samlad redovisning är också att vi har beskyllts för att bara kritisera negativt och inte redovisa alternativ. Av den här skriften framgår att cirkelns kritiska synpunkter alltid utgår från konstruktiva förslag till alternativa lösningar. I de inledande kapitlen redovisas cirkelns övergripande uppfattning om förutsättningar i Lerums centrum. Därefter behandlas kommunens planförslag i den tidsordning dessa har redovisats för samråd med början i det övergripande centrumprogrammet. Innehållsförteckning 1 Studiecirkeln God miljö i centrum sid 2 2 Miljö- och samhällsutveckling i stort sid 5 3 Miljöarbetet i Lerums kommun sid 7 4 Lerums centrum sid 9 5 Säveån i Lerums centrum sid 12 6 Modern samhällsplanering för Lerum sid 14 7 Kommunens program för Lerums centrum sid 16 8 Avfart från E20 sid 22 9 Bostäder på telestationstomten sid 24 10 Bostäder vid Torpskolan sid 25 11 Bagges torg sid 27 12 Solkatten sid 28 13 Triangeltomten sid 29 14 Bro över Säveån sid 30 15 Bostäder väster Häradsbron (Konsumtomten) sid 32 16 Program för Aspedalen och Aspevallen sid 34 17 Cirkelns centrumförslag sid 36 18 Cirkelns förslag för stationsområdet sid 39 19 Avslutande kommentarer sid 41 1(41)
1 Studiecirkeln God miljö i centrum Cirkelns inriktning och arbete Lerums kommun har sedan 2003 arbetat med förnyelse av Lerums centrum. Planeringsarbetet redovisades i ett dokument med titeln Forma Lerum för framtiden, program för Lerums centrum, vilket godkändes av kommunstyrelsen 2007-03-27, men med vissa undantag. Kommunstyrelsen har sedan betraktat dokumentet som ett planprogram och startat utarbetandet av ett antal detaljplaner med programmet som underlag och referens. Programmet, och framför allt vissa delar av detta, har ifrågasatts av många av Lerums invånare. Med kritiken mot programmet som utgångspunkt samlades en grupp personer och bestämde sig att närmare granska detta. Gruppen startade 2009 studiecirkeln God miljö i centrum i enlighet med Studieförbundet Vuxenskolans regler. De ca 12 deltagarna i studiecirkeln har träffats två gånger i månaden för att analysera och diskutera planeringen av Lerums centrum. Cirkeln anser att Lerums centrum har en vidare geografisk omfattning än vad som omfattas av kommunens program. Enligt cirkeln bör Lerums centrum definieras som området från Dergården till Aspedalen och från Vattenpalatset till järnvägen. Cirkelns avsikt är att ge förslag till möjliga alternativa lösningar för utvecklingen och planeringen av bebyggelsen i detta område. Cirkelns mål Vi söker sätt att utveckla centrum - inte fördärva det; öka dess attraktivitet - inte bara dess affärsmässighet; följa utvecklingen till en långsiktigt hållbar framtid - inte låsa samhället i en ohållbar, resursslukande nutid; bevara Lerums identitet som ett kulturellt medvetet samhälle med levande historia inte skapa ett slätstruket samhälle med utsuddad historia; skapa en begriplig ort där dagens och morgondagens Lerumsbor känner trygghet och trivsel inte forma ett rotlöst samhälle som få kan identifiera sig med. Vårt arbete skall med dessa utgångspunkter styras av grundfilosofin att granska och söka alternativ till planeringen i Lerums centrum. Våra slutsatser analyseras och värderas sedan med utgångspunkt från kommunens vision 2025. Cirkelns verktygslåda Medlemmarnas kunskaper och erfarenheter Kommunens program och detaljplanedokument Deltagande i relevanta samrådsmöten Skriftliga yttranden med synpunkter på planförslag Insändare och andra kontakter med media Allmänna möten Kommunikation med politiska partier Anmälningar till relevanta myndigheter Publicering av rapporter 2(41)
Underhåll av en hemsida med all information Kommunikation med medborgare Studier av relevanta strömningar inom kommunal planering och samhällsutveckling Cirkelns aktiviteter och redovisningar Grundläggande aktivitet i cirkelns arbete är diskussionsträffarna varannan vecka. Varje möte hålls enligt en dagordning, men med stor frihet att låta diskussionen även omfatta aktuella och angränsande samhällsproblem, vilket ger nya impulser i synpunkterna på centrumplaneringen. Varje möte dokumenteras i kortfattade minnesanteckningar. Cirkeln granskar kommunens planförslag och sammanställer skriftliga remissynpunkter, när det ges möjlighet att lämna sådana. Underlag erhålls i första hand från kommunens skriftliga underlag och diskussionerna vid samrådsmöten om planförslagen. Vid sammanställningen av cirkelns synpunkter utnyttjas även remisser från andra grupperingar med representation i cirkeln. Mellan diskussionsträffarna sker ett livligt utbyte av synpunkter med e-post. Vid hittills fyra tillfällen har cirkeln anordnat större allmänna möten för att föra ut diskussionen om planering av Lerums centrum i vidare kretsar av medborgare. De tre arrangemangen har varit: 1. Utfrågning 25 januari 2010 i Missionskyrkan, Lerum. Som inledning visades Sven Christensons film om Lerums centrum. Därefter genomfördes utfrågning om centrumplaneringen med representanter för alla partier i kommunfullmäktige. Mötet var mycket välbesökt av ca 325 personer. 2. Debatt 31 augusti 2010 i Missionskyrkan, Lerum. Mötet inleddes med en PowerPoint-presentation av cirkelns synpunkter. Därefter debatt med representanter för alla partier i kommunfullmäktige. Debatten avsåg bland annat att klargöra partiernas inställning till centrumplaneringen inför valet 19 september. Som underlag till mötet hade cirkelns synpunkter sammanställts i den 15- sidiga rapporten Centrumplanering i Lerum Skilda verkligheter?. Vid mötet deltog ca 150 personer. 3. Redovisning och diskussion 22 mars 2011 i Missionskyrkan, Lerum. Mötet inleddes med en PowerPoint-presentation av cirkelns synpunkter på planeringen med fokus på Säveån och cirkelns alternativa förslag. Därefter visades Sven Christensons film om Säveån och som avslutning fördes gruppvisa diskussioner över kaffet. Vid mötet deltog ca 100 personer. 4. Offentligt möte 28 oktober 2011 i Tingshuset, Lerum. Mötet inleddes med en PowerPoint-presentation som utförligt redovisade cirkelns utgångspunkter, synpunkter på av kommunen redovisade planförslag samt cirkelns centrumövergripande alternativ och mera detaljerade förslag avseende stationsområdet. Efter en frågestund fördes mera informella diskussioner till kaffet. Vid mötet deltog ca 75 personer. Cirkeln, och i vissa fall enskilda cirkeldeltagare, har skrivit ett stort antal insändare, vilka har publicerats i Lerums Tidning. Vid några tillfällen har det funnits anledning till polemik mot insändare som kritiserat cirkelns synpunkter. Lerums Tidning och i något 3(41)
fall även Göteborgs-Posten har i reportage beskrivit cirkeln, dess arbete och dess arrangemang. Cirkelns aktiviteter redovisas på hemsidan www.godmiljoicentrum.se. 4(41)
2 Miljö- och samhällsutveckling i stort Om hela världens befolkning skulle ha samma levnadsstandard som i västra Europa och Nordamerika skulle inte Jordens naturresurser räcka till ens på mycket kort sikt. Enkla överväganden visar att det skulle behövas flera jordklot för att tillfredsställa behovet av naturresurser och försörjning på den rika världens nuvarande nivå. Teoretiskt finns alternativa lösningar, men få av dessa är realistiska i praktiken. Några exempel: 1. Skaffa fler jordklot 2. Låta majoriteten fortsätta att leva fattigt på den rika världens bekostnad 3. Fortsätta exploateringen av naturresurserna tills det blir ekologisk kollaps 4. Se till att resurserna används långsiktigt hållbart och rättvist. Det första alternativet är helt verklighetsfrämmande. Alternativ två är moraliskt oacceptabelt. Alternativ tre innebär i praktiken mänsklighetens kollektiva självmord. Ändå är en kombination av alternativ två och tre vad som gäller för närvarande. Alltså återstår bara alternativ fyra, om vi önskar överlevnad och rimliga förutsättningar för kommande generationer. Symtomen på den katastrofala utvecklingen är tydliga inom bland annat klimatutvecklingen och spridningen av skadliga kemikalier. Fortfarande är emellertid ekonomisk tillväxt baserad på ökande användning av naturresurser den övergripande normen, vilken få vågar ifrågasätta på allvar. De havererade klimatmötena i Köpenhamn och Durban har belyst sakernas förhållanden med eftertryck. Trots den blygsamma målsättningen att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader, vilket ändå bedöms vara för högt, ville få i praktiken avstå något som skulle ge verkan. Under hösten 2011 visade den vetenskapligt allt säkrare underbyggda informationen bland annat att koldioxidhalten i atmosfären ökar snabbare, vädret blir våldsammare och havsytan kan förväntas stiga mer än 1 meter under innevarande århundrade. Med nuvarande närmast ohämmade ökning av utsläppen av växthusgaser blir det alltmera osannolikt att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader. Beräkningarna pekar snarare på att den nuvarande tillväxten i koldioxidhalten ger 6 graders temperaturökning, vilket skulle innebära total global katastrof ekologiskt och för mänskligheten. Kraven på ständig ekonomisk tillväxt har även börjat få andra konsekvenser. I Sverige, där ingen materiell nöd existerar, tycks de mentala påfrestningarna öka. Tempot i produktions-konsumtionssamhället ökar hela tiden, vilket gör att allt fler inte klarar av trycket. Den psykiska ohälsan ökar, framför allt hos unga kvinnor, och allt fler hänger inte med på grund av trycket, utan marginaliseras. Det finns tecken på att medellivslängden i Sverige har börjat sjunka. Det börjar bli tydligare att kemikaliehotet är lika farligt som klimathotet. Den i praktiken obegränsade spridningen av en oöverskådlig mängd kemikalier börjar allt tydligare påverka hela det ekologiska systemet inklusive människan. Men många effekter är smygande och utvecklas långsamt tills det är för sent att motverka. Speciellt gäller detta kombinationseffekter, den så kallade cocktaileffekten. Det börjar stå klart att kemikalier 5(41)
orsakar cancer, allergier, störningar på fortplantningen, diabetes, fetma och neuropsykiatriska effekter som Aspergers syndrom och ADHD. Det är alltså hög tid att på allvar ifrågasätta vårt sätt att leva, om vi vill att mänskligheten och allt övrigt liv ska få en rimlig framtid. Är verkligen människolivets yttersta mening att vi skall arbeta mer och mer, öka produktiviteten för att kunna öka konsumtionen och på så sätt ständigt öka BNP? Blir vi verkligen lyckligare av att köpa alltmera prylar och göra allt längre och mer energislukande resor under de korta perioder när vi inte förväntas arbeta med allt högre produktivitet, dvs hets? Rimligtvis bör all planering på olika nivåer ske i ett hållbarhetsperspektiv och med hänsyn till människors fysiska och psykiska välbefinnande. Detta bör givetvis även gälla den kommunala planeringen i Lerum. Att planera för framtiden, utan att beakta att den nuvarande livsstilen är ohållbar, framstår som fel på jämbördigt med sabotage. Den nuvarande utvecklingen medför förbrukning av nödvändiga resurser och blockerar den oundvikliga omställningen under den korta nära framtid, när det fortfarande finns rimliga möjligheter att välja rätt. 6(41)
3 Miljöarbetet i Lerums kommun Lerum ledande miljökommun Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 om en ny vision för Lerums kommun. Den slår fast att Lerum skall bli Sveriges ledande miljökommun och att kommunen skall kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen bör rimligtvis ge underlag för planering av en hållbar framtid med stor hänsyn till medborgarnas idéer och synpunkter. En övergripande förutsättning måste också vara att Lerum definierar miljö och hållbar utveckling utifrån ett globalt perspektiv. Begränsade resurser och liten påverkan? Lerums kommun har, precis som alla andra aktörer, begränsade resurser för att praktiskt genomföra projekt. I vissa fall kan samarbete och ekonomiska bidrag utifrån öka resurserna. Grundläggande för alla projekt som påverkar resursutnyttjandet, framför allt mera långsiktigt, måste vara att projekten tydligt påvisas överensstämma med hållbar utveckling. Lokal produktion och service Lerum är idag närmast en sovstad till Göteborg. Varken produktion eller service har sådan omfattning att Lerum kan anses vara i någon mening självförsörjande. Detta kräver orimligt mycket resor och transporter och utarmar den lokala service som ändå finns, exempelvis i form av handel. Men det finns ingen anledning att sträva efter att Lerum skall locka människor från kringliggande kommuner, eftersom verksamheter baserade på längre resor självklart inte heller är långsiktigt hållbara för boende i andra kommuner. 7(41)
Miljö i centrumplaneringen Med kommunens ambition att bli landets ledande miljökommun borde en miljöstrategi ha framtagits som en utgångspunkt för centrumplaneringen. Planeringen av Lerums centrum får avsevärda konsekvenser för miljön oavsett vilket eller vilka alternativ som genomförs. Miljökonsekvenserna i vid bemärkelse måste därför identifieras och värderas i sin helhet som ett ofrånkomligt verktyg och underlag i planeringen. Sådan helhetsvärdering saknas ännu i kommunens arbete. Med hänsyn till oklarheterna om helheten i centrumplaneringen anser cirkeln att det är olämpligt att bryta ner detaljplaneringen i så små delområden att helhetsbedömningar av miljökonsekvenserna omöjliggörs. Exempelvis kan i varje liten planbeskrivning hävdas att miljöpåverkan blir marginell och att den enskilda planen därmed inte innebär betydande miljöpåverkan. Sådana slutsatser kan alltid dras om planeringen bryts ner i tillräckligt små delar utan att helheten beaktas. Medborgarperspektiv och inflytande Miljö är inte bara fysiska omgivningsförhållanden. Det är i hög grad också människors trivsel och välbefinnande. Kontinuitet och varsam förändring ökar tillhörigheten och tryggheten. Därför är det viktigt att slå vakt om Lerums historiska förankring och ta vara på medborgarnas gemensamma erfarenheter. Visionens budskap om vår möjlighet som medborgare att ha inflytande över gemensamma angelägenheter är uppfordrande och måste tas på allvar. 8(41)
4 Lerums centrum Lerums identitet Det som Lerumsborna uppskattar är närhet till Göteborg, närhet till naturen och att många växte upp här. Samhället är överblickbart. Man har en känsla av verklighet, lågmäldhet, småskalighet och en vanlighet som man känner som en trygghet. Samhället präglas av gedigenheten och återhållsamheten som ett arv från bondesamhället. Nya befolkningsgrupper kom till Lerum på 1930-, 40- och 50-talen med nya värderingar som sammanvävdes med bondesamhällets värderingar. Resultatet är en blandning av djärvhet och trygghet, av dristighet och sparsamhet, nytänkande och återhållsamhet. Sedan mitten av 1960-talet är Lerum ett stabilt samhälle med en varierad befolkning. Lika mycket som våra hem speglar vem vi är, måste vårt samhälle spegla helheten av vår historia, nutid och framtid, igenkännbart över tid. I diskussionen kring kommunens nya vision framhölls att i kommunen finns något för varje smak naturens skönhet med sina många sjöar och vida skogar, småstadsliv eller lantliv, närheten till storstaden, samt en plats där skillnader är regel och likheter undantag. Cirkeln definierar Lerums samhälles identitet i tre punkter: 1. Utvecklingen av centrumområdet de senaste 60 åren har lett till en måttlig och tät nybebyggelse med en utformning som är dels traditionsbunden, dels funktionalistiskt influerad utan arkitektoniska höjdpunkter. Kommunhuset, Bagges torg, äldre byggnader vid östra Brobacken och Tingshuset, Wamme bro och stationshuset är viktiga för områdets identitet. Detsamma gäller för Säveåns och parkernas naturmiljö. En utpräglad gatumiljö finns endast på Brobacken samt som en viss utvecklingspotential på Göteborgsvägen. Offentlig inomhusmiljö finns i Solkatten, som dock har förlorat en del av sin sociala funktion vid senaste renoveringen. 2. Identitetskapande funktioner i centrum är kollektivtrafiken med buss- och tågstationer, såväl samlade som spridda parkeringar, de senare delvis nyttjade enbart av boende. Vägtrafiken belastas av genomfartstrafik och vissa tider parkeringssökande. Konflikter finns med gång- och cykeltrafik som saknar tydliga enkla stråk. Ett starkt frekventerat sådant stråk är gångvägen mellan gymnasiet och buss- och tågstationen. Detaljhandeln består traditionellt av mindre specialbutiker. Viktiga målpunkter för aktiviteter är Dergårdsgymnasiet med teater och bibliotek, Vattenpalatset, Tingshuset och Missionskyrkan samt Bagges torg. Även kommunhuset är ett frekventerat mål som kommunens administrativa centrum och informationskälla. 3. Revir i centrumområdet för invånarnas personliga identitet finns främst i några träffpunkter. Caféer, restauranger, vissa butiker, vårdcentralen och Vattenpalatset samt möteslokaler i Tingshuset och Missionskyrkan är sådana punkter, som därmed blir en del i centrumområdets identitet. Att tillvarata centrumområdets identitet innebär att bevara positiva egenskaper och verka för förbättringar ifråga om: 9(41)
områdets arkitektoniska kvalitet och estetiska värden, utveckling av bebyggelsen anpassad till dess karaktär med begränsade hushöjder och byggnadsvolymer, trafiksystemet genom förändringar framför allt till förmån för gående och cyklister samt parkeringar, tillgången till platser för invånarna att mötas kontakten med Säveån. Kulturmiljön Det finns ett kulturmiljöunderlag framtaget på uppdrag av kommunen. Denna handling Kulturmiljöunderlag för Lerums centrum Bebyggelsehistorisk utveckling och kulturhistoriska kvaliteter (Anna Modin, bebyggelseantikvarie, 2008-10-21) omnämns inte i någon av kommunens planhandlingar. Tvärt om var det svårt att få tillgång till kulturmiljöunderlaget. Orsaken kan i så fall vara att det i underlaget finns allvarlig kritik mot konsekvenserna av framför allt centrumprogrammets trafiklösningar för såväl kulturmiljön vid Brobacken som naturmiljön vid Säveån, vilket framgår av följande citat. I kulturmiljöunderlaget påpekas det självklara att centrumområdets geografiska begränsning har påtaglig betydelse: Planprogrammet har en tydlig målsättning att skapa ett mer stadsmässigt centrum med ökade inslag av handel, service och verksamheter. Samtidigt finns i centrumområdet få outnyttjade ytor och själva området är snävt avgränsat av järnvägen och E20 i söder och Säveån i norr. Området kring Wamme bro över Säveån beskrivs i kulturmiljöunderlaget på följande sätt med framhållande av den viktiga kopplingen mellan kulturvärden och naturvärden: På platsen för Wamme bro fanns en träbro redan på 1600-talet och innan dess användes platsen som vadställe. Den välvda stenbro som ses idag byggdes 1853. Att fortfarande kunna möta den äldre kulturmiljö som det tidiga stationssamhällets byggnader i Brobacken utgör från Wamme bro är en viktig kvalitet. Miljön kring bron och Säveån har höga natur- och kulturmiljövärden. Bebyggelsen utmed Brobacken beskrivs i kulturmiljöunderlaget på följande sätt: Idag håller bebyggelsen i Lerums centrum en förhållandevis låg skala. Vad gäller utformningen av ett höghus är placeringen extra viktig. För karaktären i den äldre bebyggelsen är den låga skalan viktig. Den äldre bebyggelsemiljön i Brobacken har idag en väldigt intim känsla och upplevelsen av bebyggelsen i Brobacken kan lätt förändras med ny bebyggelse på hög höjd i direkt anslutning till området. Det är även viktigt att tänka på byggnadens skuggverkan i området. Beträffande placering och inverkan av en ny bro över Säveån konstateras följande i kulturmiljöunderlaget: I planprogrammet finns målsättningen att utnyttja årummet som en rekreativ resurs och att utveckla de gröna promenadstråken längs Säveån. En broförbindelse försvårar ett sammanhängande parkområde på både södra och norra sidan om ån. Området kring Wamme bro och Säveån har både höga natur- och kulturmiljövärden och ligger 10(41)
idag lugnt och avskilt från trafik. Att förlägga en broförbindelse för nära inpå denna miljö skulle betyda stor negativ påverkan. Kulturmiljöunderlaget belyser med detta citat en tydlig tendens i kommunens planering av centrum. Välvilliga och allmänt positiva omdömen om kultur- och naturvärden visar sig vara till intet förpliktigande i planförslagens praktiska genomförande. Handelns roll i planeringen Göteborgsregionen upprättade en egen handelsstrategi januari 2010. Som bakgrundsmaterial anges en beskrivning av befintliga förhållanden från 2004. Strategin var på remiss i bl.a. regionens kommuner. Lerum svarade inte. Denna strategi utgår ifrån den strukturbild för regionen, den så kallade fingerplanen, där man skiljer mellan kärnan, det sammanhängande storstadsområdet, huvudstråken och kustzonen. Lerum ligger i ett av de fem huvudstråken, medan Partille ingår i storstadsområdet. I dessa områden gäller som perspektiv att kommungränsen inte är i fokus, att kommunerna har olika roller att utveckla, att öka tillgängligheten med kollektivtrafik, gång- och cykelbanor, att stimulera en ökad andel kollektivresande. Samspelet med andra aktörer är viktigt liksom att vara restriktiv mot externhandel och undvika utspridning av handel i industriområden. Strategin säger också att handel är en viktig del av tätorternas identitet och bidrar till ett rikt stads- och vardagsliv. Några konkreta rekommendationer för köpkraftens utveckling och fördelning och handelsytornas dimensionering och fördelning mellan olika centra i Göteborgsregionen ges inte. Lerums kommun upprättade en handelsstrategi för kommunen 2007. Strategin omfattar alla centra i kommunen, däribland Lerum. För Lerum görs ingen särredovisning för kommundelscentra eller andra större handelsenheter som ICA Kvantum i Hulan och byggvaruhandeln i Stenkullen. Endast ett hotell redovisas i Tollered, medan IBIS i Lerum och vandrarhemmet i Hedefors inte nämns. Det totala lokaltillskottet anges i kommunens strategi till 15 000 kvadratmeter på en 15- årsperiod eller snabbare, dock inte i Hulan eller Jeriko. Under tiden har emellertid en förstoring av Kvantum i Hulan genomförts. Konsultfirman Tyréns har på uppdrag av kommunen utvecklat en temaplan för handeln. Planen är inte omnämnd av kommunen och verkar efteråt inte ha använts i planeringen. Planen förutsätter fortsatt ökning av konsumtionen. Men i denna bedömning av potential och möjliga positiva effekter varnar Tyréns för en alltför vidlyftig expansion av handeln i Lerum. Expansionen skulle snarare skärpa den redan hårda konkurrenssituationen i Lerums omedelbara närområde och i så fall inte nödvändigtvis till Lerums kommuns fördel. Vidare påpekar Tyréns att den av kommunen föreslagna utökningen av bostäder i centrum endast marginellt skulle öka behovet av handel i centrum. Det innebär att kopplingen mellan bostäder och handel inte är drivande. Istället måste inköpsmönstren ändras generellt och de lokala arbetstillfällena ökas påtagligt. 11(41)
5 Säveån i Lerums centrum Säveån flyter genom Lerums centrum. Stränderna är branta och delvis tätt bevuxna av träd och buskar. Bebyggelse blockerar delvis tillträdet till stränderna, framför allt på sydsidan av ån närmast centrum. Förutom att omfattande strandskoningar för att hindra stranderosion har utförts är ån med närmaste stränder ändå att betrakta som relativt orörd natur. Naturvärdena har sålunda bevarats, men från rekreations- och upplevelsesynpunkt har åns attraktivitet inte tagits tillvara i Lerums centrum. Men den relativa otillgängligheten behöver inte leda till slutsatsen att stora ingrepp krävs för att ge tillgänglighet ända ner till strandkanten. Länsstyrelsen har i en skrivelse till kommunen uttryckt detta på följande sätt: Kommunen anser att åkanten idag är otillgänglig. Även om så skulle vara fallet så har området ett upplevelsevärde. Man måste inte befinna sig mitt i området för att uppskatta ån med omgivande vegetation. Länsstyrelsen värderar övergripande: Säveån är ur naturvårdssynpunkt ett av landets mest värdefulla vattendrag. Detta avspeglas i omfattande lagligt skydd i form av klassning som Natura 2000-område och naturreservat såväl uppströms som nedströms Lerums centrum. Delen genom Lerums tätort har bevarandeskydd som riksintresse för naturvård. Säveån från Häradsbron. Foto: Olov Holmstrand. Vattendraget i hela sin längd har emellertid i praktiken samma bevarandevärde, vilket framgår av följande avsnitt ur Länsstyrelsens bevarandeplan 2005-12-20 för Natura 2000-området Säveån nedre delen: 12(41)
Mellan detta område och Säveåns (övre) Natura 2000-område finns värdefulla lekoch uppväxtområden för laxen. Området mellan Hedefors och Aspen bör undersökas närmare med avseende på betydelsen för laxbeståndet och kungsfiskaren 2006-2007. Vid behov kan restaureringsåtgärder genomföras. Det är viktigt att se åns naturvärden och dalgången genom ett flertal kommuner som en helhet. Samarbetet mellan kommunerna och Länsstyrelsen m. fl. på miljöskydds- och naturvårdsområdet bedöms som nödvändigt för att få effektivitet i arbetet med att uppnå gynnsam bevarandestatus för berörda arter och miljöer. Säveåns dalgång med sjöar och strömsträckor är således i en särklass vad gäller naturvärden, inte bara i ett snävt lerumsperspektiv. I naturvärdena är då även inkluderat estetiska värden, kulturvärden, pedagogiska värden och rekreationsvärden. Säveån flyter centralt genom stora delar av kommunen och berör i hög grad samhällena Floda, Stenkullen och Lerum. Det är därför av stor vikt i all planering att ta hänsyn till åns värden. Det finns stora möjligheter att nyttiggöra ån för rekreation och naturupplevelse även inne i tätorterna utan att genom onödiga ingrepp skada åns värden. 13(41)
6 Modern samhällsplanering för Lerum Samhällsutvecklingen i Lerum de senaste 50 åren har skett enligt den funktionsseparerade stadens princip. Bostadsområden, verksamhetsområden, trafikleder och naturen skiljs åt för att undvika att de stör varandra och fungerar effektivare. Geografiska gränser och barriäreffekter hör till följdproblemen. Nya idéer har utvecklats utifrån resursbegränsning, hållbarhet och ekonomi: Shared space delat utrymme (Hans Monderman, Holland) pläderar för att minimera regelsystemet för att därmed öka ett socialt ansvarsfullt beteende. Ett exempel är att frångå det hierarkiska systemet i vägnätet och tillåta samnyttjande av alla trafikslag på de svagastes villkor. Cittaslow är en rörelse som grundades i Italien 1998 för att minska stressen i städerna. För Lerum skulle det innebära bl.a. att överge konkurrensen med andra samhällen och formulera egna krav som passar Lerumsborna. Open-ended strategic planning innebär ökad flexibilitet i planerna för att möta ändrade förutsättningar över tid. Framtidsstaden (Gullberg, Höjer, Pettersson) behandlar stadens sociotekniska system som kan förändras över tiden. Vissa system inom trafikförsörjningen, energihushållningen och sociala förhållanden kan ändras eller bytas ut på 10, 20 eller 40 års sikt i en storstadsregion med olika struktur. Tidsmässig välfärd är ett centralt värde. Aktuella exempel i Lerum är avloppstunneln till Ryaverket och Västra stambanan. Miljöns hållbarhet. De flesta är överens om att vårt nuvarande sätt att leva, framför allt i västliga industriländer, inte är långsiktigt hållbart från miljö- och resurssynpunkt, vilket har beskrivits i kapitel 2. Detta borde avspegla sig i samhällsplaneringen på alla nivåer. Anders Wijkman har formulerat utgångspunkten på följande sätt: Vi vet alla att livets verkliga mening inte främst ligger i materiella värden. Om man frågar människor vad som är viktigt i livet så får man svar som: nära och kärleksfulla relationer, att ha en meningsfull uppgift, att vara behövd etc. Men vi har skapat en kultur där ytan ofta betyder mera än innehållet, där prylar och märkeskläder blir substitut för verkliga värden. Vi talar ofta om behovet av visioner. Vad vore mer lockande än en diskussion om vårt ansvar gentemot kommande generationer och att förvalta klimatet och ekosystemen väl? Vi är alla konsumenter, och behöver konsumtionen. Men en konsumtionskultur som bryter ned ekosystemen är ingen betjänt av. Att utveckla en vision bortom materialismen är en uppgift för oss alla. Det kräver öppenhet för kunskap. Det kräver eftertanke och reflektion för att besinna vårt ansvar. En ambition i kommunens planering är att handeln i Lerums centrum skall öka. Detta bygger uppenbarligen på en föreställning om att handeln med varor skall fortsätta att öka generellt som en del av den ekonomiska tillväxten. Om ett övergripande samhällsmål är att åstadkomma ett långsiktigt hållbart samhälle framstår kommunens planeringsambition ifråga om handel som feltänkt, inte minst i beaktande av att totalt sett ökad 14(41)
resursförbrukning är från miljösynpunkt långsiktigt ohållbar. Planeringen av Lerums centrum bör därför, framförallt från miljösynpunkt, också ha andra mål än ökad handel. Kommunens planering bygger även på en föreställning om fortsatt och ökad biltrafik trots viss satsning på kollektivtrafik genom bland annat föreslaget resecentrum. Biltrafiken underlättas entydigt genom den föreslagna avfarten från motorvägen E20 och den föreslagna nya bron över Säveån. Tillsammans skulle detta ge förutsättningar både för mer biltrafik till centrum och genomfart för bland annat boende nordost om centrum. Även om bilarnas framdrivning med bensin och diesel successivt kommer att ersättas av miljövänligare alternativ kommer biltrafiken under lång tid framåt att ge stora utsläpp av koldioxid och därmed klimatpåverkan. Fortsatt omfattande och utökad biltrafik kommer oavsett framdrivning att kräva alltför stora resurser för att vara långsiktigt hållbart. Det innebär att planering för fortsatt och utökad biltrafik idag är en felsatsning. Ökad biltrafik till och genom Lerums centrum skulle dessutom ge ökade bullerproblem och olycksrisker. Det senare inte minst som följd av ökad genomfartstrafik förbi skolorna på Alingsåsvägen. Varken avfarten från motorvägen eller bron över Säveån är sålunda önskvärda från trafikmiljösynpunkt i flera aspekter. 15(41)
7 Kommunens program för Lerums centrum Programmet för Lerums centrum var föremål för samråd 2006, dvs flera år innan studiecirkeln God miljö i centrum startade på hösten 2009. Det finns därför inget skriftligt remissyttrande från cirkeln. Men alla förslag till detaljplaner som har presenterats senare har hänvisat till programmet. Därför har cirkeln haft anledning att noga värdera och ge synpunkter på programmets förslag och konsekvenser. Återkommande synpunkter i anslutning till de olika detaljplaneförslagen har varit avsaknaden av en samlad utvärdering av programmets miljökonsekvenser och att uppdelningen i ett stort antal små detaljplaner ytterligare förhindrar sådana miljökonsekvensvärderingar. Bristen på helhetsvärdering blir dessutom allt större i takt med att programmets ursprungliga intentioner och förslag successivt ändras. I dagsläget är det därför tveksamt om en kongruent övergripande plan över huvud taget längre kan anses existera. Det övergripande programmet fastställdes inte av kommunfullmäktige och vid årsskiftet 2011/2012 har fortfarande inga detaljplaner ställts ut för slutlig värdering som underlag för fullmäktigebeslut. Medborgarkritiken mot planeringen såväl i stort som mera i detalj är omfattande. Det kommunala planprogrammets geografiska omfattning enligt kommunens redovisning. Cirkeln anser som framhållits i kapitel 1 att Lerums centrum har en vidare omfattning än vad som omfattas av kommunens program. Enligt cirkeln bör Lerums centrum definieras som området från Dergården till Aspedalen och från Vattenpalatset till järnvägen. Anmärkningsvärt är att kommunen inte har velat göra en samlad utvärdering av planprogrammets konsekvenser. Detta formulerades på följande sätt i samrådsunderlaget för bostäder på Torpskolans parkering: Kommunen har omprövat sitt ställningstagande om upprättande av en miljöbedömning för programområdet. Behovsbedömning upprättas istället för de 16(41)
enskilda detaljplanerna och deras specifika förutsättningar. Slutsatsen av en förnyad behovsbedömning (se särskild handling) för denna detaljplan är att risk för betydande miljöpåverkan inte föreligger för åtgärd invid Säveån, inte heller med den kumulativa effekt som kan uppstå tillsammans med övriga detaljplaner/åtgärder. Miljöbedömning anses därmed inte krävas för detaljplanen, varför särskild miljökonsekvensbeskrivning inte upprättas. Citatet visar sålunda att kommunen medvetet styckar ner planeringen i så små bitar att varje bit anses ha marginell miljöpåverkan. Centrumprogrammets tillkomst År 2003 hölls en workshop med många aktörer avseende utformningen av en framtida centrumbebyggelse i Lerum. Detta resulterade i förslag 2005 till förtätning och ny trafikstruktur med bättre tillgänglighet, vilket presenterades i en stor utställning. Förslaget omfattade bl.a. förtätning genom höghusbebyggelse och en framtida överdäckning av E 20 och järnvägen. Förslaget byggde på fem stadsbyggnadsbegrepp : 1. bättre tillgänglighet 2. nytt stationsläge 3. högre exploatering 4. bra handelslägen 5. utnyttja årummet. I uppdraget till dåvarande samhällsbyggnadsförvaltningen uttalades att Lerum ska utvecklas till en vital och mångfasetterad förstad med fokus på tillgänglighet. I en lägesrapport 2004 sades att centrumområdet ska kunna växa ur sina nuvarande begränsningar. Men trots detta görs en snäv avgränsning i programmet av vad som betraktas som Lerums centrum. Programmet omfattar sålunda området mellan Takåsen i sydväst och Dergården i nordost samt mellan Vattenpalatset i norr och en smal remsa längs Södra Långvägen i söder, vilket framgår av bilden ovan. I mera affärsmässig mening tycks endast triangeln inom och i direkt anslutning till gatorna Brobacken- Göteborgsvägen-Adelstorpsvägen-Stationsvägen betraktas som centrum. En väsentlig del av programmet i sin ursprungliga version var att omvandla Stationsvägen till genomfart genom tillkomsten av en ny trafikplats på E 20 och en ny bro över Säveån strax nedströms Wamme bro. Länsstyrelsens yttrande över planförslaget var kritiskt som framgår av följande citat: Att minska exploateringens omfattning till förmån för grönytor, skulle både öka attraktiviteten i boendemiljön i centrum och skapa bättre tillgänglighet till årummet för allmänheten, vilket i sin tur skulle erbjuda möjligheter till positiva upplevelser. Länsstyrelsen vill därför också föreslå kommunen att särskilt verka för etablering av publika verksamheter som caféer, restauranger, utställnings- och kulturlokaler på centrumsidan av ån. Lerums framtidsplan ÖP 2008, dvs den senast antagna översiktsplanen för hela kommunen, anger en utvecklingsstrategi i 8 punkter för Lerums centrum. Dessa punkter innefattar bl.a. ny avfart från E20, bättre kommunikationer över E20 och järnväg, en mera stadslik struktur med högre exploatering, parkeringsplatser, eliminering av impediment och barriärer, utveckling av den traditionella kvartersstrukturen m.m. 17(41)
Vägförbindelser i centrumprogrammet I en ingående utredning 2005 om förbättrade vägförbindelser redovisades olika alternativ med utgångspunkt från en bebyggelse i enlighet med det ovan refererade förslaget 2004. Utredningsförslagen omfattade ett nytt halvmot på E 20 från Göteborgshållet, två nya gångbroar till södra Lerum, komplettering med ytterligare ett halvmot från Alingsåshållet samt överdäckning av E 20 och järnvägen. I planprogrammet hänvisades till utredningen om vägförbindelser 2005, dock att en ny trafikplats har valts bort i planprocessen. Därmed avses möjligen det undantag som kommunstyrelsen beslöt vid godkännandet av programmet 2007-03-28. Godkännandet bygger dock helt på att en sådan förbindelse kommer till stånd. Den nya bron över Säveån finns kvar i programmet. Kommunstyrelsen har senare ändrat sig två gånger och först beslutat att en avfart från E 20 skall byggas (2007-11-21), men sedan tagit tillbaka beslutet (2010). Handeln i Lerums centrum I programmet planerades betydande lokaltillskott för detaljhandeln i Lerums centrum. Programmet baserades på handelsstrategi för Lerums kommun, oktober 2007. Följder av den planerade tillväxten av handeln är kraven på bättre tillgänglighet och nya bostäder i centrum som del i kundunderlaget. Handelsstrategin 2007 anger som mål att: handel och service i kommunen skall i första hand rikta sig till kommunens egna innevånare, men att Lerums centrum på sikt kan få en regional roll, att Lerums centrum skall innehålla dagligvaruhandel, sällanköp, ett bibliotek/mötesplats, caféer och restauranger, med preciserade ytkrav. En enkät- och intervjuundersökning och en stråkanalys utfördes som utredningsunderlag och motiverar dessa uppgifter. Dock redovisas dessa underlag ej i strategin. Kommunstyrelsen antog handelsstrategin som styrdokument (2007-12-05). Centrumprogrammets praktiska innehåll Programmet illustrerades med en vision av en arkitektonisk utformning för tänkbara nya byggnader. De viktigaste förändringarna enligt den för remiss redovisade versionen av programmet skulle vara: ett höghus på det röda husets (sushibaren) tomt och näraliggande parkeringsplats (triangeltomten vid Brobacken), ett nytt resecentrum vid Stationsvägen, (buss- och tågstation) med en ny entré till Bagges torg, Stationsvägen uppgraderad till såväl det primära vägvalet till och genom centrum som till en livlig affärsgata, parkeringshus utmed Stationsvägen, ett höghus på konsumtomten intill Tingshuset, viss ny låg bebyggelse på Bagges torg, 18(41)
nya bostäder utmed Säveån i nämnda höghus, i ett 7-våningshus på Solkatten, i bostadsbebyggelse på Torpskolans parkering, i en påbyggnad av Rosengården (HSBs punkthus vid Hägerströms väg) samt i en påbyggnad på telestationen, ny avfart på E20 från Göteborgshållet, ny bro över Säveån i Stationsvägens förlängning, vissa gång- och cykelstråk, Kantor Edgrens vägs anslutning till Häradsvägen. Den sistnämnda vägförbindelsen och bebyggelse mellan nuvarande Alingsåsvägen och Säveån undantogs dock vid kommunstyrelsens godkännande. Avfarten från E20 togs bort senare (våren 2010). Därefter har ytterligare förändringar genomförts, övervägts eller framkommit i förslag till detaljplaner. Cirkelns synpunkter på centrumprogrammet Studier av tänkbara byggnadsvolymer i ett framtida centrum kan vara intressanta som tankeexperiment, men är meningslösa, om inte först en analys av lokalbehovet görs som utgångspunkt. En handelsstrategi har formulerats och beslutats av kommunstyrelsen som ett styrdokument. Strategin har formulerats utifrån undersökningar av handelns utvecklingsmöjligheter, vilket resulterat i rekommendationer av erforderliga tillskott till nuvarande golvytor. Cirkeln har funnit att dessa undersökningar inte har beaktat vilken köpkraft som kan bindas till Lerums centrum. Inte heller har beaktats påverkan av andra handelscentra i regionen och i kommunen i Göteborg, Partille, Alingsås och Hulan. Också mot bakgrunden att butikslokaler står tomma i Lerums centrum blev slutsatsen, att handelsstrategin måste ifrågasättas och inte kan utgöra den enda grunden för centrumplaneringen. Dessutom har handelsstrategins tes, att handelsutvecklingen i centrum är beroende av förbättrad tillgänglighet från E20, inte tillräckligt stöd i 19(41)
strategins bakgrundsmaterial. Eftersom planprogrammet baseras på handelns behov av nya lokaler, bygger det sålunda på felaktiga förutsättningar. Med kommunens ambition att bli landets ledande miljökommun borde en miljöstrategi har framtagits som en betydande utgångspunkt för centrumplaneringen. Planeringen av Lerums centrum får avsevärda konsekvenser för miljön oavsett vilket eller vilka alternativ som genomförs. Miljökonsekvenserna i vid bemärkelse måste därför identifieras och värderas i sin helhet som ett ofrånkomligt verktyg och underlag i planeringen. Helhetsvärdering saknas ännu i kommunens arbete. Med hänsyn till oklarheterna om helheten i centrumplaneringen anser cirkeln vidare att det är olämpligt att bryta ner detaljplaneringen i så små delområden att helhetsbedömningar av miljökonsekvenserna omöjliggörs. Studiecirkeln riktar också kritik mot den politiska förankringen av planprogrammet. Godkännandet i kommunstyrelsen är inte tillräckligt för att programmet skall kunna tjäna som program för detaljplaneringen och skapa det rättsgiltiga underlaget för avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen och för kommunens och andras investeringsbeslut med följder för kommunens ekonomi. Sanktionering genom kommunfullmäktige anser cirkeln som ofrånkomlig. Programmet har dessutom försvagats avsevärt genom förändringar i förhållande till de ursprungliga utgångspunkterna. Exempel är slopandet av bebyggelsen mellan Alingsåsvägen och Säveån och slopandet av avfarten från E20. Cirkelns kritik mot centrumprogrammet kan sammanfattas i följande punkter: Planeringen av Lerums centrum måste utgå från att nuvarande konsumtionsmönster och klimatpåverkan kommer att kräva kraftigt förändrad livsstil inom några få år. För att undvika en global miljökatastrof måste transporter, konsumtion, energianvändning, mm minskas. Medvetenheten om dessa ofrånkomliga förutsättningar saknas i planprogrammet. Programmet bygger på orealistiska föreställningar om förutsättningarna för handel i Lerums centrum och därmed behovet av lokaler för handel. Lerums centrum kan aldrig konkurrera med Allum och Alingsås. Säveån är av riksintresse och måste bevaras från intrång. Ny bro och omfattande stabilitetsåtgärder för alltför näraliggande och tung bebyggelse ger oacceptabla ingrepp i åmiljön. Detta hindrar inte att åns stränder på ett skonsamt sätt görs tillgängliga för rekreation och naturstudier i form av stråk för avkoppling och stillhet. Utvecklingen av Lerums centrum måste ske med stor hänsyn till kontinuitet och den historiska bebyggelsemiljön. Framför allt gäller detta den äldre bebyggelsen vid Brobacken i anslutning till Wamme bro. Höghus skulle utgöra helt främmande inslag i ett samhälle med Lerums karaktär. Det är otidsenligt att planera för genomfartstrafik i Lerums trånga centrum. Varken motorvägsavfart eller ny bro över Säveån bidrar till utveckling av hållbara 20(41)
transporter och kan inom kort visa sig vara allvarliga felsatsningar. Kollektivtrafiken kommer att få en allt större roll i framtiden. Istället för ensidig inriktning på handel bör centrumplaneringen inriktas på att utveckla förutsättningarna för kulturaktiviteter. Lerums centrum behöver ett kulturhus med lokaler för möten, konsthall etc. Det behövs mötesplatser för social samvaro i gatu- och parkmiljö. För att detta skall kunna förverkligas måste höga krav ställas på gestaltning av hus och mark. Ambitionerna i hittills presenterade planer tycks inte uppfylla sådana krav. 21(41)
8 Avfart från E20 Detta detaljplaneprogram var föremål för samråd våren 2009, dvs innan studiecirkeln God miljö i centrum startade på hösten 2009. Det finns därför inget skriftligt remissyttrande från cirkeln. Programarbetet drevs sedan inte vidare efter beslut i kommunstyrelsen. Önskemålet om ett mer eller mindre fullständigt mot på E 20 i Lerums centrum har emellertid fortfarande visst politiskt stöd, om än inte från en majoritet. Därför har cirkeln haft anledning att noga ta ställning till detta förslag. Kommunens visualisering av avfarten från E 20. Flygbildsmontaget visar den tilltänkta avfarten från Göteborgshållet med anslutning till korsningen mellan Södra Långvägen och Lagermansbacken. Denna anslutning skulle kräva en större rondell än för närvarande och innebära intrång och inlösen för de berörda bostadsfastigheterna. Dåvarande Vägverket (nu Trafikverket) medverkade i planeringen och avsåg att bidra med en mindre del av kostnaden motsvarande de åtgärder som Vägverket hade planerat för att förbättra avfarten i Hulanmotet. I dagsläger har avfarten i Lerums centrum stoppats och åtgärderna i Hulan inskränkts till en genväg till ICA Kvantum efter avfarten från E20. I programsamrådshandlingens avsnitt Planeringens syfte refererades mycket kortfattat innehållet i planprogrammet för Lerums centrum. Det framgick tydligt att motorvägsavfarten var en del av andra planerade åtgärder i Lerums centrum. Ny bro över Säveån i Stationsvägens förlängning nämndes uttryckligen. Trots att det är uppenbart att avfarten från motorvägen E20 inte rimligen kan genomföras som ett fristående projekt valde kommunen att gå vidare med detaljplanering för endast detta projekt och i samarbete med dåvarande Vägverket redovisa en förstudie för genomförandet av enbart avfarten. Följaktligen saknades beskrivningar av 22(41)
konsekvenserna för helheten och beskrivningar av alternativa trafiklösningar, i första hand ett fullföljande av Vägverkets ursprungliga förslag för Hulanmotet. Att avfarten skulle få konsekvenser även i Lerums centrum berördes mycket kort i handlingen Behovsbedömning, punkten Projektets inverkan på närliggande planering eller verksamheter. Påverkan angavs som varken stor eller liten med motiveringen att avfarten till viss del skulle påverka trafikflödena in till centrum. Det är oklart om denna bedömning avsåg nuvarande förhållanden i centrum eller förhållandena om planprogrammet för Lerums centrum genomfördes fullt ut. Om bedömningen avsåg nuvarande förhållanden i centrum var den med all sannolikhet felaktig, om den avsåg förhållandena enligt planprogrammet var den uppenbart felaktig. Påverkansbedömningen var liksom för övriga planerade ändringar i centrum anmärkningsvärd, eftersom varken konsekvenserna av bron över Säveån eller konsekvenserna för kulturmiljön vid Bobacken över huvud taget tycks ha beaktats. Bedömningen framstår som än mer anmärkningsvärd och tendensiös till förmån för motorvägsavfarten med hänsyn till vad som redovisades i kulturmiljöunderlaget 2008 (se kapitel 4, avsnittet om kulturmiljön). 23(41)
9 Bostäder på telestationstomten Under sommaren 2010 genomfördes samråd för ett bostadhus på den så kallade telestationstomten vid Häradsvägen strax söder om Vattenpalatset. Enligt planförslaget skulle ett 8-våningshus byggas ovanpå den befintliga telestationen. Teleinstallationerna i denna skulle inte gå att flytta. Som följd av att telestationen måste vara kvar skulle det inte gå att lösa parkeringsbehoven inom fastigheten. I beskrivningen till planförslaget angav kommunen att parkeringen skulle kunna lösas temporärt på Vattenpalatsets fastighet eller på Torpskolans parkeringsplats. Cirkeln kritiserade förslaget på grund av avsaknaden av helhetsbedömning av konsekvenserna inom det övergripande planprogrammet. Ifråga om parkering var detta särskilt uppenbart, eftersom Vattenpalatset behöver sin parkering för verksamheten och Torpskolans parkeringsplats var avsedd att bebyggas inom ramen för ett annat av planprogrammets förslag (se kapitel 10). Uppenbarligen insåg kommunen senare att planförslaget skulle vara ogenomförbart. Istället har ett förändrat förslag ställts ut i början av 2012. Detta innebär att en del av tomten kommer att användas till parkeringsdäck i två våningar. Uppenbarligen för att kompensera kostnadsökningen föreslås huset ökas på till 11 våningar. Trots dessa avsevärda förändringar går kommunen direkt till den slutliga utställningen av planförslaget istället för att genomföra ett nytt samråd. Cirkeln har, när detta skrivs ännu inte analyserat den utställda planen och lämnat synpunkter i ett yttrande. Generellt anser cirkeln att så höga hus inte passar i Lerum. Det förändrade planförslagets 11-våningshus sett från Häradsbron enligt kommunens redovisning. 24(41)
10 Bostäder vid Torpskolan I planprogrammet för Lerums centrum redovisades avsikten att bygga 40-45 lägenheter norr om Säveån på Torpskolans område. Enligt förslaget till detaljplan för samråd under förhösten 2010 planerades istället ca 100 bostäder, vilket är en avsevärd förändring jämfört med planprogrammet. Förändringen motiverades kortfattat med att detta har betydelse för att utveckla och aktivera bostadsmarknaden på orten samt stärka centrumet för framtiden. Konsekvensen av hårdexploateringen av området vid Torpskolan skulle bli oacceptabla ingrepp i Säveån, men också parkeringsproblem. Ökad stabilitet mot ån skulle förutsätta borttagande av all vegetation längs planområdet, avschaktning av stränderna och erosionsskydd i ån, även på åns botten som motfyllning för att förhindra skred. Häcksjöbäcken är kulverterad en sträcka strax utanför planområdets västra kant och mynnar i Säveån. Bäcken omnämndes helt kortfattat, namngavs inte och blev inte föremål för värdering av eventuell påverkan. Detta är anmärkningsvärt eftersom bäckravinen har betydande naturvärden och är en del av en så kallad grön kil ner mot Säveån. Bäcken har visat sig hysa ett betydande fiskbestånd av bland annat från Säveån uppvandrande öring. Utanför planområdet utpekades anläggande av parkeringsplatser väster om skolan över själva bäckravinen. Sådana ingrepp i bäcken eller ravinen är inte acceptabla. Fotomontage av planerad bebyggelse enligt planförslaget. Bilden är missvisande, eftersom träden framför måste avverkas i samband med stabilitetsåtgärder mot Säveån. Cirkeln konstaterade med tillfredsställelse en avsevärd höjning av ambitionsnivån med avseende på värdering av Säveån i planförslaget. De båda plandokumenten Naturvärdesinventering avseende detaljplan för Torp 2:80 (2010-06-21) och Behovsbedömning (2010-09-06) gav en i allt väsentligt korrekt beskrivning av Säveåns värden och framhöll även att helhetsbedömningar av alla planer och ingrepp egentligen borde göras. Detta stöder sålunda cirkelns uppfattning att kommunen borde 25(41)
göra en samlad miljökonsekvensbeskrivning av centrumplaneringen. I naturvärdesinventeringen finns följande insiktsfulla konstaterande: Eftersom vattendrag som Säveån är del av ett större sammanhang är det egentligen inte lämpligt att göra naturvärdesbedömningar av alltför små sträckor. Risken är att området får en för låg naturvärdesklassning eller ingen alls. Det vore lämpligt att titta på Säveån genom hela Lerums tätort och skapa en plan för hur man på sikt bibehåller en variation av miljöer i och utmed ån som är värdefulla för både växter, djur och människors hälsa. Sammanfattningsvis anser cirkeln att planering enligt föreslagen detaljplan för bostäder vid Torpskolan är olämplig både med hänsyn till själva planens lokala konsekvenser och att genomförande är olämpligt innan de övergripande förutsättningarna för och konsekvenserna av centrumplaneringen har klarlagts. Det verkar som om kritiken åtminstone till viss del har gjort verkan. Enligt underhandsuppgifter kommer ett reviderat planförslag att presenteras med inte fullt så hög exploatering. 26(41)
11 Bagges torg Kommunen redovisade ett detaljplaneförslag för tre skilda områden i Lerums centrum, vilket var föremål för samråd under förhösten 2010. Eftersom de tre områdena är helt skilda har cirkeln valt att behandla de tre förslagen var för sig under rubrikerna Bagges torg, Solkatten (kapitel 12) och Triangeltomten (kapitel 13). Plandelen Bagges torg innebär en ny byggnad framför kommunhuset, bland annat på platsen för den nuvarande lekplatsen med den röda betonghästen. Cirkeln har föreslagit att en byggnad på denna plats skulle kunna innehålla en ny och rymligare sammanträdeslokal för kommunfullmäktige och lokaler för kulturaktiviteter. Enligt planförslaget skulle emellertid byggnaden på bilden användas för handel. Att fylla byggnaden med handel i två våningar kan vara svårt. Övervåningens attraktivitet förutsätter rulltrappor, för vilkas lönsamhet ytan är väl knapp. Det representativa läget borde istället i enlighet med cirkelns förslag utnyttjas för allmänt kulturella ändamål. Den föreslagna byggnaden på Bagges torg enligt kommunens redovisning. Estetiskt konkurrerar den föreslagna byggnaden med och döljer förvaltningsbyggnaden, vilken i kommunens gestaltningsprogram betecknas som en viktig symbolbyggnad. Enligt underhandsuppgifter är det mindre aktuellt att fortsätta planeringen för en byggnad på platsen. 27(41)
12 Solkatten Plandelen Solkatten innebär förslag om ett ca 8-våningars hus på det idag med plank ingärdade angörningsområdet för transporter till verksamheterna i Solkatten. Byggnadens nedre del skulle vara avsedd för verksamheter och de övre våningarna för bostäder. Den föreslagna byggnaden på Solkattens lastgård enligt kommunens redovisning. Byggnaden enligt bilden vid Stationsvägen skulle vara starkt buller- och avgasstörd. Sluten fasad kräver kompenserande öppningar mot norr, d.v.s. på skuggsidan. Användning för bostadsändamål blir då problematisk och efterfrågan osäker. Byggnadens samband med Stationsvägen och resecentrum är oklart. Cirkelns anser att det är fel princip att vända centrum mot Stationsvägen för förnyelsen av Lerums centrum. Istället bör Brobacken Göteborgsvägen gestaltas som centrums centrala stråk. Omgestaltning av centrums fasad mot järnvägen är ändå angelägen och cirkeln kan tänka sig bostadsbebyggelse på platsen, men i annan utformning som framgår närmare av beskrivningen av stationsområdet i kapitel 18. 28(41)
13 Triangeltomten Plandelen Triangeltomten innebär att en byggnad för verksamheter och bostäder placeras på det som nu är parkering och Stationsvägens anslutning till Brobacken. Stationsvägen flyttas österut, rakt över det översta röda huset (sushibaren) vid Brobacken, för att kunna ansluta till den planerade nya bron över Säveån. Cirkelns fotomontage av det planerade 9-våningshuset på Triangeltomten, sett från Brobackens östra del. Huset och Stationsvägens anslutning till den nya bron över Säveån kräver borttagande av den röda stugan (sushibaren) bortanför torpet på bilden. Gestaltningsprogrammet för Lerums centrum (2010-09-06) anger beträffande Brobacken: Den kulturhistoriskt intressanta nedre delen av Brobacken ligger som en enklav med pittoresk trähusbebyggelse som med fördel kan ges en tydligare koppling till centrum. Det är emellertid svårt att inse att planen för triangeltomten skulle kunna ge nedre delen av Brobacken tydligare koppling till centrum. Tvärt om skulle en stor huskropp på triangeltomten, flyttning av det röda huset och Stationsgatans förlängande till den nya bron över Säveån brutalt skära av nedre Brobackens förbindelse med centrum. Cirkeln anser att Stationsvägen inte får flyttas österut. Röda stugan på Dergården 1:10 måste bibehållas för att bevara helhetsmiljön vid östra Brobacken. Triangeltomten kan mycket väl bebyggas, men våningshöjden bör begränsas till högst 4 och utförandet måste anpassas utseendemässigt till den småskaliga bebyggelsen utmed Brobacken. 29(41)
14 Bro över Säveån Samråd för ny bro över Säveån genomfördes under försommaren 2011. Brons läge framgår av flygbilden nedan. Bron är kanske den enskilda del av det övergripande centrumprogrammet som har fått mest kritik. Kritiken gäller i första hand ingrepp i Säveån, ingrepp i Brobacken och trafikökning. Även länsstyrelsen ifrågasätter starkt behovet av bron: Länsstyrelsen konstaterar att, trots vissa vinster, så riskerar en bro i aktuellt läge att bryta sönder det sammanhängande naturliga stråket längs ån. Fordonstrafiken på bron och dagvatten innebär permanenta störningar. Det påverkar såväl växt- och djurlivet som människors upplevelse av å-miljön. Länsstyrelsen anser att behovet av denna bro behöver förtydligas. Överväger nyttan den negativa påverkan som kan bli följden av intrånget? Finns risken att bron endast bidrar till mer biltrafik i centrum? Cirkelns markering av broläget på flygbild från Google. Cirkelns kritik kan sammanfattas i följande punkter: Brons ingrepp i Säveån med strandmiljö är oacceptabelt. Det finns istället ett stort behov av att ge Säveån ett generellt övergripande skydd mot den typ av geografiskt begränsade ingrepp som blir följden av att projekt föreslås eller beslutas utan hänsyn till påverkan på åns helhetsvärden. I ett mera lokalt perspektiv kan konstateras att bron har föreslagits passera ån precis i ett avsnitt där båda stränderna upptas av attraktiva grönområden. På norra sidan finns det idag enda lättillgängliga parkområdet utmed ån i anslutning till Lerums centrum. På södra sidan finns en obebyggd tomt med mycket goda förutsättningar att utnyttjas för ett likartat parkområde, i så fall ännu närmare och lättåtkomligare från centrums kärna. Cirkeln avstyrker bestämt tillkomsten av en ny bro i detta eller närbelägna lägen med hänvisning till det trafiksystem som redovisas i vårt förslag till centrumplan (se kapitel 17), enligt vilket bron inte behövs. Istället får Stationsvägen vid anslutningen till Brobacken behållas i dagens läge. För gång- och cykeltrafiken över ån är Wamme bro fullt tillräckligt. En ny led över en ny bro skulle minska gångtrafiken i östra 30(41)
Brobacken till nackdel för dess attraktivitet för näringsidkare och deras kunder. Den historiska miljön med äldre bebyggelse i norra delen av Brobacken i anslutning till Wamme bro och Säveån är en omistlig del av Lerums centrum. Utförande av bron och genomfarten från Stationsvägen, rivning eller flyttning av det översta röda huset med sushibaren (Dergården 1:10) och uppförande av det planerade mycket stora huset på Triangeltomten skulle medföra att kvarvarande rester av den gamla bebyggelsen skärs av från övriga centrum och tappar den naturliga kopplingen till centrum. Cirkeln vill framhålla plan- och bygglagens krav på anpassning av ny bebyggelse till omgivande bebyggelsemiljö, vilket är av särskild betydelse vid äldre miljöer som östra delen av Brobacken. I planförslaget anges att anläggandet av bron beräknas kosta 20 Mkr. Med hänsyn till bland annat de mycket ofullständiga geotekniska undersökningarna är kostnadsuppskattningen ytterst osäker. Bron måste uppenbarligen grundläggas på stödpålar till fast botten, dvs bergytan. Djupet har endast undersökts med en hejarsondering, en metod som ger osäkert resultat i förhållande till betydligt säkrare jord-bergsondering. Djupet kan sålunda dels variera kraftigt inom områdena för bropelarnas grundläggning, dels vara betydligt större än angivna 30-35 meter. Sammanfattningsvis anser cirkeln sålunda att en ny bro över Säveån ger oacceptabla skador på natur- och kulturmiljö, ger oönskad trafik, är obehövlig och sannolikt alltför kostsam. 31(41)
15 Bostäder väster om Häradsbron (Konsumtomten) Under sommaren 2011 genomfördes samråd för ny bebyggelse väster om Häradsbron, söder om Säveån. På tomten fanns, tills den revs nyligen, en envåningsbyggnad som tidigare inhyst Konsum och Jemfelts sportaffär. I planprogrammet för Lerums centrum angavs att tomten skulle bebyggas med upp till 6 våningar, men illustrationer antydde ambitioner om ytterligare våningar. Detaljplaneprogrammet avser emellertid en byggnad med 15 våningar och så stor areal att byggnaden inkräktar på gatumark (gång- och cykelvägen) utmed Göteborgsvägen. Det är troligt att avvikelsen från centrumprogrammet bland annat beror på kompensation för kostsam grundläggning i omedelbar närhet av Säveån. Det planerade 15-våningarshuset Pärleporten enligt Hökerum Bygg AB. Cirkeln konstaterar att den planerade byggnaden i samverkan med planerad bebyggelse på andra sidan av ån (Torpskolans parkeringsplats, se kapitel 10) påtagligt skulle skada Säveåns naturvärde och värde för närrekreation i Lerums centrum. Eftersom de branta slänterna närmast Säveån anges ha för låg stabilitet krävs åtgärder för att öka stabiliteten. Detta innebär bland annat kompletterande erosionsskydd och motfyllning på Säveåns botten, vilket uppges ge beräkningsmässigt tillfredsställande stabilitet. Inverkan på Säveån ifråga om vattennivåer, strömhastighet, förändrad erosion och ekologiska effekter är emellertid inte beaktade i den geotekniska utredningen till planförslaget. Marken inom planområdet är glest undersökt, varför slutsatser beträffande pålningsdjup, grundläggningskostnader mm är osäkra. Kompletterande undersökningar krävs även enligt kommunens konsult. De översta jordlagren består av flytbenägen siltjord. Silt är mycket finkornig sand som lätt slammas upp i vatten. Det finns därför avsevärd risk för utflytning av uppslammad silt i Säveån under schaktningsarbeten. 32(41)
Planförslagets idé att Tingshuset behåller sitt värde som en solitär tillgång som inte påverkas av ett nytt höghus alldeles intill är helt orealistisk. Istället kommer Tingshuset och parken att marginaliseras som en betydelselös rest av en gången tid. Höghuset skulle också dominera Bagges torg och kommunhuset, vilket idag är det avgörande landmärket, typiskt för Lerums centrum.. Enligt cirkelns uppfattning skulle tomtens värde intill Säveåns bättre tas tillvara om planområdet utnyttjades för ett kulturhus, anslutet till Tingshuset och med kafé mot Säveån. Planhandlingarna är enligt cirkelns uppfattning motsägelsefulla och framstår som illa genomarbetade. Detta gäller i särskilt hög grad frågorna om betydande miljöpåverkan och vattenverksamhet i Säveån. I särskilt hög grad gäller detta frånvaron av utvärdering av utfyllnaden på åfårans botten. Studiecirkeln anser sammanfattningsvis att planförslaget leder till en icke önskvärd förändring av centrummiljön. Förslaget är dessutom behäftat med allvarliga brister. Det bör icke föras vidare utan avgörande förändringar med nytt samrådsförfarande. 33(41)
16 Program för Aspedalen och Aspevallen Under försommaren 2011 anordnade kommunen samråd om ett program för Aspedalen och Aspevallen. Detta område ingår inte i kommunens centrumprogram. Cirkelns uppfattning är emellertid att Lerums centrum även omfattar Göteborgsvägen fram till Aspedalens station. Därför tar cirkeln ställning i detta ärende. Området mellan motorvägen E20 och Västra stambanan samt sjön Aspen söder om Aspedalens station upptas idag bland annat av Lerums avloppsreningsverk, vilket skall avvecklas, när tunneln till Ryaverket tas i bruk. Därmed frigörs delar av området och kan utnyttjas för annan bebyggelse med ett attraktivt sjönära läge. Som ett skäl för bostadsbebyggelse i området har även framförts närheten till kollektivtrafik i Aspedalens station. Detta skäl är emellertid tveksamt, eftersom Trafikverket överväger att slopa Aspedalens station. Fotomontage av det vinnande arkitektförslaget Dérive. Programarbetet utgick från det vinnande förslaget Dérive i arkitekttävlingen Europan 10. Enligt cirkelns uppfattning borde planeringen istället ha utgått från det berörda områdets förutsättningar, inte minst i fråga om naturvärden. Sjön Aspen med angränsande strandskog är av riksintresse för naturvården. Under programarbete framkom att huvudförslaget troligen skulle ge upphov till betydande miljöpåverkan, huvudsakligen av följande skäl: Närheten till E 20 och Västra stambanan med buller och transporter av farligt gods. Dessutom oklarhet om fler spår utmed stambanan. Risk för översvämningar. Instabila markförhållanden Risk för markföroreningar från tidigare verksamheter. Risk för skador på naturvärdena. Kvar i området måste finnas Lerums fjärrvärmecentral och en avloppspumpstation. 34(41)
Sammantaget medförde dessa problem att ett alternativ för programmet även presenterades i samrådet. I alternativet skulle emellertid bostadsbebyggelsen förläggas till nuvarande campingens område och fördelen med närheten till Aspedalens station (om denna skulle finnas kvar) skulle minska. Aspevallen omfattades av förslaget till planprogram, eftersom en ersättande idrottsplats skulle kunna anläggas mellan nuvarande reningsverksområdet och campingen. Avsikten som redovisades för Aspevallen var en varsamt anpassad bostadsbebyggelse med hänsyn tagen till den omgivande kulturmiljön. Underhandsinformation har emellertid visat att av ekonomiska skäl måste eventuell ny bostadbebyggelse förtätas på ett avsevärt avvikande sätt från omgivande småhusbebyggelse. Sammanfattningsvis anser cirkeln att programhandlingarna är helt eller delvis ofullständiga, oklara och missvisande. Programmet är inte användbart i befintligt skick. Den del som behandlar Aspevallen bör behandlas separat. En klar strategi fordras också för planprocessen. Om Aspedalens station läggs ner försvinner en betydande motivering för att lägga ett nytt, stort bostadsområde på reningsverkets nuvarande område. Programmet kan sålunda inte föras vidare med nuvarande inriktning. 35(41)
17 Cirkelns centrumförslag Inför mötet med allmänheten och politikerutfrågningen 31 augusti 2010 utarbetade cirkeln ett övergripande idéförslag till planering av Lerums centrum. Detta förslag håller på att bearbetas vidare, varför detaljförändringar i förhållande till beskrivningen nedan kommer att göras, men sannolikt utan att förändra de övergripande idéerna. Cirkelns skiss för planeringen av området mellan Dergårdsgymnasiet och Aspedalens station. Övergripande synpunkter Centrum sträcker sig mellan Dergårdsgymnasiet och Aspedalens station. Tyngdpunkter utmed denna sträcka är Dergårdsgymnasiet med bibliotek och teater, Vattenpalatset, Bagges torg med kommunhuset och Solkatten, vårdcentralen och Takåsen-Regnbågen. Viktiga är också tågstationerna Lerum C och Aspedalen. En utökning av centrumområdet söderut över järnväg-e20 är inte rimlig inom överskådlig tid. Arkitektoniska landmärken ger området dess identitet. I dag finns gymnasiekomplexet, Vattenpalatset, kommunhuset och torget, Tingshuset, vårdcentralen och, lite längre bort, Lerums kyrka i öster och Skohuset i söder. Kanske kan några nya bli resultat av vår fortsatta diskussion om planprogrammet. Park- och naturmark är värdefull för miljön. Säveåns stränder, gymnasieparken, Tingshusparken, Nyebroparken och Aludden är större grönytor. Vid Wamme bro finns också värdefulla gröna rekreationsplatser. Centrums gröna ytor behandlas som en sammanhängande struktur. Trafiken nyordnas efter principen att biltrafik tolereras i hela centrum på gåendes och cyklisters villkor. Huvudtrafikstråket Göteborgsvägen-Häradsbron-Alingsåsvägen ska hålla max. 30 km/tim. Bilframkomligheten blir låg och bör leda till att trafik som inte har sitt mål i centrum söker sig andra vägar utanför centrum. Göteborgsvägens trafik, inklusive busstrafik mot stationen kan ledas i båda riktningar i en ny väg tätt intill västra stambanan med en viadukt under vägbanken för Stationsvägens anslutning till Södra Lerum. Adelstorpsvägen kan stängas för bilar och överbyggas vid Lilla Torget. Viadukten under E20 vid Aspedalens station bör ökas till normal höjd för lastbilar/bussar. 36(41)
Gång- och cykeltrafiken orienteras till tre huvudstråk: 1. Göteborgsvägen Brobacken Wamme bro Dergårdsgymnasiet Lerums kyrka. 2. Längre norr ut längs Säveån förbi Vattenpalatset Knappekulla. 3. På södra sidan längs Aspenvägen-Södra Långvägen till Kastenhofsmotet. Tvärgående stråk förbinder med tätortens övriga delar. Parkeringsplatser anordnas dels i flerplansparkering i anslutning till infarterna till centrum och vid bostäderna och för korttidsparkering nära besöksmålen. Konkreta planeringsmål Bebyggelsetillskott koncentreras till områden intill och nära huvudaffärsstråket Göteborgsvägen - Brobacken. Komplement i kvartersstrukturen möjliggörs vid östra Brobacken, på Triangeltomten, intill Vera-Agårdhuset (huset framför Missionskyrkan) och vårdcentralen. Ny bebyggelse på området Takåsen Regnbågen och mellan St1- macken (f.d. Hydro) och Åkanten. En större byggnadsvolym, som ersätter provisorierna vid Regnbågen, blir ett nytt landmärke som uppfattas från långt håll, både från centrum och från Aspedalen. Takåsenområdet ersätts på sikt med nya hus intill Göteborgsvägen. Parkeringshus byggs utmed Stationsvägen och järnvägen, under nuvarande uppfarten till bron över järnvägen, utformade som bullerskydd. Butikslokaler vid Göteborgsvägen mittemot och i Syrengården (i enlighet med nu gällande detaljplan). Före detta konsumhuset/sportaffären ersätts med nytt 2-3- våningshus för kultur och kontor och samordnas med Tingshuset. Nya bostäder med övervägande mindre lägenheter byggs på Taxnäs, telestationen, vid Torpskolan, i Vera-Agård-kvarteret och väster om Åkanten. Kommunhuset byggs till på Bagges torg utmed Brobacken med ny fullmäktigesal/möteslokaler och en restaurang. Vid gymnasiekomplexet skapas en ny entré till bibliotek, utställningshall och teater. Hela stråket Brobacken Göteborgsvägen gestaltas med omsorg så att attraktionspunkter, mötesplatser och grönområden finns med jämna mellanrum. Östra Brobacken kan kompletteras med små hus i traditionell stil. Trafikens säkerhet prioriteras framför framkomlighet för bilar. I centrumområdet införs s.k. gåfartsgator, där biltrafiken äger rum på gående och cyklisters villkor. Huvudstråket Göteborgsvägen-Alingsåsvägen undantas, men kan hastighetsbegränsas till 30 km/t. Utöver Stationsvägens förlängning utmed järnvägen under den förlängda gångbron över järnvägen görs inga större ändringar i vägsystemet, som dock förses med gång- och cykelbanor så långt möjligt. En ny stationsbyggnad (resecentrum) inhyses i ett parkeringshus. Alternativ med Stationsvägen och busstation under marknivån i tunnel från vilken också leveransentréer runt Bagges torg kan nås, bör prövas. 37(41)
Parkering placeras strategiskt med de största ytorna nära järnvägen, mest i parkeringshus (också som bullerskydd) och vid infarterna Strandvägen, Häradsvägen och Alingsåsvägen och anläggs synkroniserat med tillkomsten av nya byggnader. Fri upplåtelse dagtid, reserverade p-platser endast natt och helg. Närparkering bl. a. för bostäder förläggs på baksidor och i källarplan. Kantstensparkering möjliggörs för korttidsparkering överallt där utrymme finns. Konstnärlig utsmyckning med uttrycksfull påverkan av omgivningen planeras på offentliga platser vid t.ex. Dergårdsteatern, Bagges torg, stationen, Lerums missionskyrka Tingshuset, vårdcentralen och Aspedalens station. Mötesplatser och parkanläggningar planeras utmed hela centrum med inbördes avstånd på max. 150m. Etapputbyggnad. Kommunen ikläder sig en aktiv roll vid planering och genomförande och investerar tidigt i byggnader av allmän karaktär, gator, vägar och parkmark, social service samt utsmyckning. Området Brobacken Vattenpalatset vårdcentralen prioriteras som första etapp. Fortsättningen västerut genomförs i etapper över 15-20 år. Planprocess. Det finns ingen aktuell fördjupad översiktsplan varken för Lerums tätort eller för centrumområdet. Planprogrammet Forma Lerum för framtiden har godkänts av kommunstyrelsen 2007 men inte av kommunfullmäktige. Det äger inte den dignitet som gör att det kan eller borde föras vidare, vare sig till kommunfullmäktige eller i fortsatt användning som program för detaljplanering. Istället måste snarast upprättas en fördjupad översiktsplan, vilket kan ske parallellt för centrum och hela tätorten Lerum. Den utförs så att den kan utgöra program för efterföljande detaljplaner. Organisation. För förnyelsen av Lerums centrum bildas en organisation som juridisk person till exempel som aktiebolag med kommunen som drivande kraft och delägare som representerar näringslivet och trafikaktörer samt en referensgrupp med företrädare för natur- och miljövård, kulturlivet, hembygdrörelsen, svaga grupper som handikappade och äldre samt arkitektonisk expertis (dessa grupper är representerade i studiecirkeln God miljö i centrum). 38(41)
18 Cirkelns förslag för stationsområdet Paneringen av stationsområdet är mycket angeläget mot bakgrund av den prioritering av åtgärder i centrum som vi ser som nödvändig: 1 Parkering 2 Bostäder 3 Kultur och samhällsbild 4 Handel 5 Trafik. För stationsområdet betyder det att ett parkeringshus är lika viktigt som en ny lösning för kollektivtrafikens tåg- och busstation. En förutsättning är att Stationsvägens framtida läge och funktion fastläggs. Vårt förslag innebär att Stationsvägen inte används som butiksgata utan enbart som ingång till centrum, samt att Stationsvägen flyttas till ett läge så nära järnvägsområdet som möjligt. De problem som skall lösas i detaljplanen är då den allmänna gatutrafiken för bussar, bilar, cyklar och gående, kollektivtrafiken, parkeringsplatser samt angöringen för leveranstrafik till Solkatten och Bagges torg. Vi föreslår den lösning som framgår av ritningen. Cirkelns förslag till utformning av Stationsområdet. Stationsvägen flyttas intill järnvägsområdet, vars nuvarande avgränsning förutsätts bestå. I väster ansluts till Göteborgsvägen, för vilket finns åtminstone två alternativ. Det kan ske väster om Vårdcentralen med genombrott av vägbanken under nuvarande Stationsvägen till viadukten över järnvägen. Det kan också ske till Hägerströms väg, som lyfts i sin södra del och får högre standard vad gäller utrymme, anslutning till Göteborgsvägen och bullerskydd. 39(41)