» kreditmarknad men. samhällsförändringarna. Utmaningen är att möta. Sparbanksidén är helt genial. Den är motorn i en lokal. eget vinstintresse.

årsredovisning 2010

Innehållsförteckning VD-ord...3 Förvaltningsberättelse...4 Fem år i sammandrag... 6 Förslag till disposition av bankens vinst... 7 Resultaträkning... 8 Balansräkning, Rapport över förändring i eget kapital... 9 Kassaflödesanalys... 10 Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper... 11 Kapitaltäckning... 34 Styrelsens underskrifter... 36 Revisionsberättelse... 37 Bankens huvudmän, styrelse m.fl.... 38 Företagsstyrning...39 Bankens personal... 40 Grafisk produktion: Mediahavet AB Tryck: Tryckeriet i Valdemarsvik AB Omslagsbild: Barn på Gryts skola ( f v John Magnusson, Emma Carlsson, Jimmy Magnusson och Jesper Eriksson) Foto: Gunilla Lundström/Mediahavet AB

» Sparbanksidén är helt genial. Den är motorn i en lokal kreditmarknad men «utan eget vinstintresse. vd Håkan Eriksson, Valdemarsviks Sparbank Utmaningen är att möta samhällsförändringarna Valdemarsviks Sparbank har nått sina mål under 2010. Det möjliggör för oss att verka för kundernas och bygdens bästa. Det glädjer mig och det stärker våra förutsättningar att stödja näringslivets, föreningars och privatpersoners utveckling i Valdemarsvik. Vår strävan är att låta banken växa tillsammans med kommunens företag och invånare. Ett bra år 2010 för banken är också ett bra år för bygden. Nya unga kunder - nya affärsidéer Utmaningen för de kommande åren är att anpassa sparbanksidén till samhällsförändringarna. Vi har ständigt nya, unga kunder som får sin första kontakt med banken vi ska svara upp mot deras behov, vanor och önskningar. Vi får också nya affärsidéer som presenteras för våra affärsrådgivare. Vi ska möta dem och tillsammans med företagaren utveckla affärsidén till långsiktigt bärande och lönsamma koncept. Det är därför personalens kompetens och utveckling prioriteras. Alla medarbetare är certifierade och licensierade rådgivare inom sina respektive ansvarsområden. För att möta vår utmaning har vi hög personaltäthet. På så vis kan vi ge kunden den personliga service hon eller han är i behov av. Vi kan följa den företagare som behöver affärskontakter världen över. Vi stöttar den barnfamilj som hittat sitt drömhus i kommunen och längtar efter att starta eget. Bidrar till utveckling i kommunen Valdemarsviks Sparbank är motorn i Valdemarsviks lokala kreditmarknad. Det är vårt ansvar att sköta bankens affärer och bankens egna kapital. Det egna kapitalet bestämmer hur mycket vi får låna ut för att stödja investeringar och boende. Utan lån till investeringar och boende blir det inte heller någon utveckling i kommunen. Sparbanksidén är helt genial. Den är motorn i en lokal kreditmarknad men utan eget vinstintresse. Valdemarsviks Sparbank gör ingen vinst som fördelas till aktieägare. Vår vinst används till att hålla en sund kreditmarknad som utvecklar kommunens företag och invånare. Håkan Eriksson vd Valdemarsviks Sparbank Valdemarsviks Sparbank 3

Redovisning för verksamhetsåret 2010 Styrelsen för Valdemarsviks Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2010, bankens 106:e verksamhetsår Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Valdemarsviks Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet, förmedling av försäkringar och genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten är inriktad på privatpersoner, företag, kommun och organisationer inom Valdemarsviks kommun och delar av Västerviks och Åtvidabergs kommuner. Inom verksamhetsområdet är sparbanken ensamt kreditinstitut med lokal kontorsrepresentation. Sparbankens utveckling Balansomslutning Sparbankens balansomslutning uppgår till 1 090 Mkr (986 Mkr), vilket är en ökning med 10,5 %. Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, uppgick till 1 018 Mkr (937 Mkr) och har därmed ökat med 8,6 %. Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året till 934 Mkr eller med 92 Mkr. Det motsvarar en ökning med 10,9 procent. Under året har vi introducerat en ny inlåningsprodukt med betydligt högre ränta för kunderna vid större inlåningssummor. Förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 794 Mkr, en ökning med 30 Mkr, eller 3,9 procent. Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten efter avdrag för befarade kreditförluster uppgick vid 2010 års utgång till 926 Mkr, en ökning med 69 Mkr, eller med 8,0 procent. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgår till 744 Mkr, en ökning med 99 Mkr, eller med 15,3 % under år 2010. Inräknat förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Finans AB har bankens utlåningsvolym netto ökat med 172 Mkr eller 11,3 % Aktier i Swedbank AB Sparbanken har 169 000 stamaktier och 103 090 preferensaktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid årets utgång uppgick till 25,7 Mkr. Värdet av aktieinnehavet överstiger det bokförda anskaffningsvärdet med 13,6 Mkr. Aktierna är bokförda till marknadsvärdet. Utdelning har inte erhållits under året. Kapitalbas Sparbankens kapitalbas inkl. årets vinst uppgår till 121,3 Mkr (115,1 Mkr). Bankens totala kapitalkrav är 66,1 Mkr (61,4 Mkr), vilket innebär en kapitaltäckningskvot med 1,83 (1,87). Sparbankens resultat Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 9,1 Mkr, vilket är en minskning med 1,6 Mkr. jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 8,7 Mkr. Det är en minskning med 2,0 Mkr sedan förra året. Förändringen beror främst på att förra året bokfördes en vinst för teckningsrätter i Swedbank AB med 3,8 Mkr. Räntenettot för år 2010 har minskat med 0,5 Mkr, på grund av lågt ränteläge för banken under årets första halvår. Detta har inte kunnat kompenseras genom ökning av in- och utlåningsvolymer. Marginalen mot allmänheten, dvs. skillnaden mellan den ränta banken betalar för inlåning och den ränta banken får för utlåning, har ökat något under året. Provisionsnettot har ökat med 1,2 Mkr jämfört med föregående år, främst genom högre provisionsintäkter från förmedling av fonder och försäkringar. Allmänna administrationskostnader är oförändrade jämfört med 2009. Under året har resultatet belastats med kostnad för byte av ett stort antal fönster i bankens fastighet. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 22 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 20, varav 13 kvinnor och 7 män. Under året har en anställd valt att sluta sin anställning med pension. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10. Prognos 2011 År 2010 kännetecknades av god volymtillväxt för inoch utlåningen. Stor del av utlåningsökningen har skett genom förmedlad utlåning, med låg räntemarginal. Vi förväntar oss en måttlig volymtillväxt i den egna balansräkningen men förbättrad räntemarginal under det kommande året. Räntenettot förväntas stiga under året. Provisionsintäkterna budgeteras lägre än 2010 beroende på nytt avtal med Swedbank AB och osäkerhet om provisioner från fondsparandet. Bankens omkostnader kommer att öka något jämfört med år 2010, Sammanfattningsvis är vår bedömning att bankens resultat kommer att bli högre 2011 än 2010. Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 3 660 Mkr (3 365 Mkr), vilket är en ökning med 8,8 % jämfört med föregående år. för Ditt och Bygdens bästa 4

Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3. I Sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd verkställande direktören. Funktionens uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion har under året varit gemensam med sparbankerna i Vadstena och Åtvidaberg. För kommande år har samarbete inletts med Tjustbygdens Sparbank om tjänsten Compliance Officer. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k. gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan uttryckas som risken att värdet på ett finansiellt instrument sjunker som en effekt av sjunkande omsättning, vilket är detsamma som risken för att det finansiella instrumentet inte kan avyttras/förvärvas utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. Valdemarsviks Sparbank 5

Fem år i sammandrag Nyckeltal 2010 2009 2008 2007 2006 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 3 660 3 365 2 984 3 045 2 815 Förändring under året, % 8,8 12,8-2,0 8,2 14,2 Kapital Soliditet 13,7 13,8 13,3 15,4 14,4 Kapitaltäckningskvot 1) 1,83 1,87 1,85 1,98 - Primärkapitalrelation 19,6 19,5 18,4 22,8 19,5 Resultat Placeringsmarginal 2,5 2,7 3,4 3,2 3,3 Rörelseintäkter/affärsvolym 1,1 1,3 1,4 1,4 1,5 Rörelseresultat/affärsvolym 0,2 0,3-0,2 0,5 0,6 Räntabilitet på eget kapital 4,5 6,1-3,6 7,9 9,7 K/I-tal före kreditförluster 0,76 0,73 0,63 0,65 0,61 K/I-tal efter kreditförluster 0,77 0,73 0,79 0,65 0,62 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 69 71 59 72 73 Andel osäkra fordringar 0,6 0,6 1,2 0,4 0,4 Kreditförlustnivå - - 0,9-0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda 20 21 21 20 22 Antal kontor 2 2 2 2 2 1) 2007-2010 beräknade enligt de nya kapitaltäckningsreglerna och de övriga åren enligt tidigare kapitaltäckningsregler Definitioner Affärsvolym ultimo Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i förhållande till lagstadgat minikapitalkrav Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar exklusive operativ risk Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) och kreditgarantier för Ditt och Bygdens bästa 6

Resultat- och balansräkning tkr 2010 2009 2008 2007 2006 Resultaträkning Räntenetto 25 026 25 474 29 952 27 248 25 699 Provisioner, netto 11 415 10 221 10 130 10 911 10 060 Nettoresultat av finansiella transaktioner 448-62 -833 190 42 Övriga intäkter 985 4 587 1 818 1 826 4 212 Summa intäkter 37 874 40 220 41 067 40 175 40 013 Allmänna administrationskostnader -24 776-24 779-22 179-22 520-21 307 Övriga kostnader 1) -3 962-4 731-3 628-3 672-3 054 Kreditförluster -433-18 -6 681 161-622 Summa kostnader -29 171-29 528-32 488-26 031-24 983 Värdeförändring på finansiella tillgångar - - -15 031 - - Rörelseresultat 8 703 10 692-6 452 14 144 15 030 Bokslutsdispositioner -126-602 -9-82 -9 Skatter -2 646-1 997-1 720-3 159-3 875 Årets resultat 5 931 8 093-8 181 10 903 11 146 Balansräkning Kassa 6 608 5 805 5 633 8 156 5 675 Utlåning till kreditinstitut 115 041 86 912 79 493 109 418 85 984 Utlåning till allmänheten 925 708 856 753 788 686 744 492 689 048 Räntebärande värdepapper 2 657 2 361 1 967 5 000 - Aktier och andelar 25 806 19 739 12 620 31 399 19 569 Materiella tillgångar 6 216 6 665 4 140 4 201 4 160 Övriga tillgångar 7 819 7 662 9 288 7 308 7 556 Summa tillgångar 1 089 855 985 897 901 827 909 974 811 992 Skulder till kreditinstitut - 258 6 998 638 374 Inlåning från allmänheten 934 282 842 729 763 787 760 584 686 296 Övriga skulder 6 386 6 547 10 887 8 999 7 980 Summa skulder 940 668 849 534 781 672 770 221 694 650 Obeskattade reserver 886 760 158 149 67 Eget kapital 148 301 135 603 119 997 139 604 117 275 Summa skulder och eget kapital 1 089 855 985 897 901 827 909 974 811 992 1) inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar IFRS har tillämpats 2006 till 2010, med undantag av IAS 39 och IFRS 7 som har tillämpats 2007 till 2010. Förslag till disposition av årets resultat Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2010 utgör 5 931 300,77 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp överföres till reservfonden. Reservfonden den 31 december 2010 128 089 964,67 kr Fastställs styrelsens förslag ökas reservfonden med 5 931 300,77 kr Reservfonden uppgår härefter till 134 021 265,44 kr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinst- disposition uppgår till 1,83 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 1,87 ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till121 257 tkr (115 080 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 66 112 tkr (61 393 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Valdemarsviks Sparbank 7

Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2010 2009 Ränteintäkter 28 765 29 480 Räntekostnader -3 739-4 006 Räntenetto 4 25 026 25 474 Erhållna utdelningar 5 52 3 809 Provisionsintäkter 6 13 796 12 467 Provisionskostnader 7-2 381-2 246 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 448-62 Övriga rörelseintäkter 9 933 778 Summa rörelseintäkter 37 874 40 220 Allmänna administrationskostnader 10-24 776-24 779 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-1 040-761 Övriga rörelsekostnader 11-2 922-3 970 Summa kostnader före kreditförluster -28 738-29 510 Resultat före kreditförluster 9 136 10 710 Kreditförluster, netto 12-433 -18 Rörelseresultat 8 703 10 692 Bokslutsdispositioner 13-126 -602 Skatt på årets resultat 14-2 646-1 997 Årets resultat 5 931 8 093 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not 2010 2009 Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 6 767 7 513 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14-78 -104 Årets övrigt totalresultat 6 689 7 409 Årets totalresultat 12 620 15 502 för Ditt och Bygdens bästa 8

Balansräkning Per den 31 december tkr Not 2010 2009 Tillgångar Kassa 6 608 5 805 Utlåning till kreditinstitut 15 115 041 86 912 Utlåning till allmänheten 16 925 708 856 753 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 2 657 2 361 Aktier och andelar 18 25 806 19 739 Materiella tillgångar 19 6 216 6 665 - Inventarier 3 362 3 634 - Byggnader och mark 2 854 3 031 Aktuell skattefordran 352 937 Övriga tillgångar 20 373 188 Uppskjuten skattefordran 14 616 862 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 6 478 5 675 Summa tillgångar 1 089 855 985 897 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22-258 Inlåning från allmänheten 23 934 282 842 729 Övriga skulder 24 2 184 2 589 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 4 202 3 958 Summa skulder 940 668 849 534 Obeskattade reserver 26 886 760 Eget kapital Reservfond 128 090 119 997 Fond för verkligt värde 27 14 280 7 513 Årets resultat 5 931 8 093 Summa eget kapital 148 301 135 603 Summa skulder och eget kapital 1 089 855 985 897 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 28 32 621 23 391 Åtaganden 29 72 548 79 638 Ställda panter inga inga Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital IB eget kapital 2009-01-01 128 178-8 181 119 997 Årets resultat 8 093 8 093 Årets övrigt totalresultat 7 513 7 513 Årets totalresultat 7 513 8 093 15 606 Vinstdisposition -8 181 8 181 UB eget kapital 2009-12-31 119 997 7 513 8 093 135 603 2010 Tkr Rapport över förändringar i eget kapital Reservfond 2009 Tkr Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital IB eget kapital 2010-01-01 119 997 7 513 8 093 135 603 Årets resultat 5 931 5 931 Årets övrigt totalresultat 6 767 6 767 Årets totalresultat 6 767 5 931 12 698 Vinstdisposition 8 093-8 093 UB eget kapital 2010-12-31 128 090 14 280 5 931 148 301 Valdemarsviks Sparbank 9

Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december 2010-12-31 2009-12-31 tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 8 703 10 692 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -647-43 Avskrivningar (+) 1 040 761 Kreditförluster (+) 735 268 Betald inkomstskatt (-) -2 400-1 997 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 7 431 9 681 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) -69 535-68 335 Ökning av inlåning från allmänheten (+) 91 553 78 942 Minskning av skulder till kreditinstitut (-) -258-6 740 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -157 1 626 Förändring av övriga skulder (+/-) -35-4 297 Kassaflöde från den löpande verksamheten 28 999 10 877 Investeringsverksamheten Avyttring av finansiella tillgångar (+) 404 - Avyttring av materiella tillgångar (+) 331 131 Förvärv av materiella tillgångar (-) -802-3 417 Kassaflöde från investeringsverksamheten -67-3 286 Årets kassaflöde 28 932 7 591 Likvida medel vid årets början 92 717 85 126 Likvida medel vid årets slut 1) 121 649 92 717 tkr 2010-12-31 2009-12-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa 6 608 5 805 Utlåning till kreditinstitut 115 041 86 912 Summa 121 649 92 717 Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten tkr 2010-12-31 2009-12-31 Erhållen utdelning 52 3 809 Erhållen ränta 28 243 30 644 Erlagd ränta 3 821 4 340 1) Utöver likvida medel har banken en outnyttjad checkräkningskredit på 100 Mkr. för Ditt och Bygdens bästa 10

Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2010 och avser Valdemarsviks Sparbank som är en sparbank med säte i Valdemarsvik. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 15 A, Valdemarsvik. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 mars 2011. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 26 april 2011. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap och capar för takräntelån, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Bland finansiella tillgångar som kan säljas redovisas aktier i Swedbank AB. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Förändrad rapportstruktur RFR 2.3 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska tillämpas även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat. Utformning av de finansiella rapporterna I IASBs årliga förbättringsprojekt ( annual improvements process ) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Valdemarsviks Sparbank 11

Företaget har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för 2010. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificeras för varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9,utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB har också beslutat att ändra sättet att redovisa förändringen i verkligt värde som beror på förändring i egen kreditvärdighet i de fall när fair value option tillämpas på egna skulder. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har heller inte kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013 eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tilllämpning inom EU. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån. Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon valutaexponering för kundtransaktioner inte uppkommer i sparbanken. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. - Kostnad för insättningsgaranti - Kostnad för stabilitetsavgift Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: för Ditt och Bygdens bästa 12

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver i form av skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Uppskjuten skattefordran avser skatt på orealiseade värdeförändringar på finansiella instrument, vilken kommer att kunna tillgodoräknas vid realisation av tillgångarna. Aktuell skattesats vid räkenskapsårets utgång har tillämpats. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Valdemarsviks Sparbank 13

Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med årets värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för räntekursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. för Ditt och Bygdens bästa 14

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. utlåning med räntetak (portföljsäkring) 2. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Under föregående år har inte säkerhetsredovisning tillämpats. Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad För bankens innehav av onoterat obligationsinnehav används en mid-market värdering av obligationen uppdelat på nollkupongdel respektive derivatdel. Värderingen anger ett värde som ligger mitt emellan indikativ köp- och säljkurs för instrumentet. Värderingen bygger på swapränta för nollkupongdelen samt en mid-market värdering från kalkyleringsagent avseende derivatdelen. Innehav av onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värde på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat faställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 68 tkr (472 tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet av investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen. Valdemarsviks Sparbank 15

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier och bankfastigheten i Valdemarsvik. Inventarier redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda utnyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år. I samband med övergången till förändrade redovisningsprinciper, har banken gjort en beräkning av effekter av fullständig tillämpning av komponentavskrivning av bankens fastighet. Då resultatet endast påverkas marginellt av förändrad avskrivning,har banken valt att använda samma avskrivningsprocent som tidigare. Det innebär att byggnad och markanläggning avskrivs planenligt med 1,75 2,5 %. Det överensstämmer med skattemässigt högst tillåtna belopp. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad för Ditt och Bygdens bästa 16

Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Förutom pensionering genom försäkring, finns belopp skuldfört i balansräkningen för att täcka visst pensionsåtagande mot en tidigare VD i banken. Denna avsättning följer Trygghetslagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandets storlek istället för att tilllämpa IAS19 Ersättning till anställda. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Valdemarsviks Sparbank 17

3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Under året har denna riskkontrollfunktion varit organiserad tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Åtvidaberg. Från och med 2011 upphör detta samarbete, varför riskkontrollfunktionen ingår i bankens organisation. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl. a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. för Ditt och Bygdens bästa 18

Kreditriskexponering, brutto och netto 2010 Krediter 1 mot säkerhet av: Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Statlig och kommunal borgen 2 525 525 525 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 268 426 2 549 265 877 243 752 22 125 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 67 761 67 761 66 423 1 338 Pantbrev i jordbruksfastigheter 298 744 298 744 293 882 4 862 Pantbrev i andra näringsfastigheter 67 078 610 66 468 56 777 9 691 Företagsinteckning 102 891 6 651 96 240 94 917 1 323 Övriga 5 247 876 2 742 245 134 20 901 224 233 varav: kreditinstitut 115 041 115 041 115 041 Summa 1 053 301 12 552 1 040 749 777 177 263 572 Värdepapper 7 - utan rating 2 657 2 657 2 657 Summa 2 657 2 657 2 657 Åtaganden Utställda finansiella garantier 32 621 32 621 10 328 22 293 Summa 32 621 32 621 10 328 22 293 Total kreditriskexponering 6 1 088 579 12 552 1 076 027 787 505 288 522 Kreditriskexponering, brutto och netto 2009 Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 612 612 612 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 236 879 2 154 234 725 216 496 18 229 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 59 537 59 537 58 145 1 392 Pantbrev i jordbruksfastigheter 295 609 295 609 291 059 4 550 Pantbrev i andra näringsfastigheter 68 614 902 67 712 52 530 15 182 Företagsinteckning 90 622 7 906 82 716 81 812 904 Övriga 5 205 618 2 864 202 754 20 876 181 878 varav: kreditinstitut 86 912 86 912 86 912 Summa 957 491 13 826 943 665 721 530 222 135 Värdepapper 7 - utan rating 2 361 2 361 2 361 Summa 2 361 2 361 2 361 Åtaganden Utställda finansiella garantier 23 391 23 391 8 799 14 592 Summa 23 391 23 391 8 799 14 592 Total kreditriskexponering 6 983 243 13 826 969 417 730 329 239 088 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 16. Ianspråktagna säkerheter uppgår till 0 tkr (0 tkr) 7 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Valdemarsviks Sparbank 19

Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för såväl privat och företag används även av Swedbank och andra sparbanker. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, osäkra fordringar 2010 2009 tkr Fordringar förfallna 180 dagar eller mindre 7 239 4 954 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 291 151 Fordringar förfallna > 360 dgr 10 646 14 269 Summa 18 176 19 374 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - företagssektor 266 893 245 921 - hushållssektor 671 367 624 658 varav enskilda företagare 379 267 321 258 Summa 938 260 870 579 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 18 176 17 954 - företagssektor 16 248 15 816 - hushållssektor 1 928 2 138 Osäkra lånefordringar 18 176 19 374 - företagssektor 16 248 17 290 - hushållssektor 1 928 2 084 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 12 552 13 826 - företagssektor 11 253 12 398 - hushållssektor 1 299 1 428 Lånefordringar, nettoredovisat värde - företagssektor 255 640 233 523 - hushållssektor 670 068 623 230 varav enskilda företagare 379 267 321 143 Summa 925 708 856 753 Derivat och säkringsredovisning 2010 Derivat Nominellt belopp/ återstående löptid tkr > 1 år - 5 år Total Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränteswappar 15 600 15 600 248 Total summa 15 600 15 600 248 Derivat och säkringsredovisning 2009 Derivat Nominellt belopp/ återstående löptid tkr > 1 år - 5 år Total Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränteswappar 8 600 8 600 670 Total summa 8 600 8 600 670 för Ditt och Bygdens bästa 20

Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 100 Mkr. Om likviditetsberedskapen understiger 150 Mkr ska bankens beredskapsplan för likviditetsrisk aktiveras. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering, 2010 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst 3 mån Kassaflöden Kontraktuellt återstående löptid Längre än 3 Längre än 1 år Längre än mån men men högst 5 5 år högst 1 år år Utan löptid Summa redovisat värde Tillgångar Kassa 6 608 6 608 Utlån. till kreditinstitut 115 041 115 041 Utlån. till allmänheten 64 189 32 718 104 566 329 576 394 659 925 708 Obligationer 2 657 2 657 Övr. tillgångsposter 39 841 39 841 Summa tillgångar 179 230 32 718 104 566 329 576 397 316 46 449 1 089 855 Skulder Inlån. fr. allmänheten 929 178 3 694 1 330 80 934 282 Övr. skuldposter och eget kapital 155 573 155 573 Summa skulder och eget kapital 929 178 3 694 1 330 80 0 155 573 1 089 855 Total skillnad -749 948 29 024 103 236 329 496 397 316-109 124 0 Likviditetsexponering, 2009 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst 3 mån Kassaflöden Kontraktuellt återstående löptid Längre än 3 Längre än 1 år Längre än mån men men högst 5 5 år högst 1 år år Utan löptid Summa redovisat värde Tillgångar Kassa 5 805 5 805 Utlån. till kreditinstitut 86 912 86 912 Utlån. till allmänheten 51 324 33 521 82 273 332 556 357 079 856 753 Obligationer 2 361 2 361 Övr. tillgångsposter 34 066 34 066 Summa tillgångar 138 236 33 521 82 273 332 556 359 440 39 871 985 897 Skulder Skulder till kreditinst. 258 258 Inlån. fr. allmänheten 826 408 3 064 8 109 380 4 768 842 729 Övr. skuldposter och eget kapital 142 910 142 910 Summa skulder och eget kapital 826 408 3 064 8 109 380 0 147 936 985 897 Total skillnad -688 172 30 457 74 164 332 176 359 440-108 065 0 De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Beträffande skulder till kreditinstitut förväntar banken att dessa återvinns omgående. Skulder till allmänheten har olika återvinningstider som är svåra att ange generellt. Av tillgångsposten utan löptid förväntas 25 806 tkr dvs. bankens aktieinnehav inte återvinnas inom 12 månader. Övriga poster utan löptid förväntas att regleras inom12 månader. Valdemarsviks Sparbank 21

Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 29 tkr (199 tkr). Enligt finanspolicyn får ränterisken beräknad enligt Finansinspektionens definition av ränterisk (Plötslig och uthållig förskjutning av avkastningskurvan +/-200 räntepunkter) maximalt uppgå till 5 % av kapitalbasen. Vid utgången av 2010 uppgick ränterisken till 4 782 tkr eller 4,15 % av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. Sparbanken har ränteswappar med ett kontraktsvärde på 15,6 Mkr. Swaparnas verkliga värdet netto uppgick till -217 tkr. (-639 tkr). 2010 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa 6 608 6 608 Utlån. till kreditinstitut 115 041 115 041 Utlån. till allmänheten 515 375 307 648 11 088 17 519 60 890 13 188 925 708 Obligationer 2 657 2 657 Övr. tillgångsposter 39 841 39 841 Summa tillgångar 630 416 307 648 11 088 17 519 60 890 13 188 2 657 46 449 1 089 855 Skulder Inlån. fr. allmänheten 922 771 3 479 430 900 80 6 622 934 282 Övr. skulder 7 272 7 272 Eget kapital 148 301 148 301 Summa skulder och eget kapital 922 771 3 479 430 900 80 162 195 1 089 855 Differens tillgångar och skulder -292 355 304 169 10 658 16 619 60 810 13 188 2 657-115 746 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 15 600-8 600-7 000 Kumulativ exponering -292 355 27 414 38 072 54 691 106 901 113 089 115 746 0 Totalt för Ditt och Bygdens bästa 22

2009 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa 5 805 5 805 Utlån. till kreditinstitut 86 912 86 912 Utlån. till allmänheten 434 473 301 829 15 762 39 318 61 250 4 121 856 753 Obligationer 2 361 2 361 Övr. tillgångsposter 34 066 34 066 Summa tillgångar 521 385 301 829 15 762 39 318 61 250 4 121 2 361 39 871 985 897 Skulder Utlån. till kreditinstitut 258 258 Inlån. fr. allmänheten 827 729 1 742 3 356 4 754 380 4 768 842 729 Övr. skulder 6 547 6 547 Eget kapital 136 363 136 363 Summa skulder och eget kapital 827 729 1 742 3 356 4 754 380 147 936 985 897 Differens tillgångar och skulder -306 344 300 087 12 406 34 564 60 870 4 121 2 361-108 065 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 8 600-8 600 Kumulativ exponering -306 344 2 343 14 749 49 313 101 583 105 704 108 065 0 Totalt 1 Nominellt värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -29 tkr (-199 tkr). Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. För sparbankens del förekommer endast en mycket begränsad valutaexponering i form av den utländska sedeldepån. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Banken bedriver inte någon aktiehandel för egen räkning och har inte heller aktier i handelslager. Bankens aktieinnehav består endast av strategiskt aktieinnehav i Swedbank AB och i Sparbankernas Kort AB. Innehavet i Swedbank AB avräknas från bankens kapitalbas och förändring av aktiekursen påverkar därför inte bankens kapital. Förändring av aktieinnehavet beslutas av sparbankens styrelse. En rimlig möjlig förändring av aktiekursen med +/- 10 % skulle påverka värdet av aktieinnehavet med 2,6 Mkr. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl. a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl. a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Valdemarsviks Sparbank 23

4 Räntenetto tkr Ränteintäkter 2010 2009 Utlåning till kreditinstitut 561 362 Utlåning till allmänheten 28 374 29 205 Räntebärande värdepapper 194 194 Derivat -364-282 - säkringsredovisning -364 - - ej säkringsredovisning - -282 Övriga - 1 Summa 28 765 29 480 Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 28 765 29 480 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -230-260 Inlåning från allmänheten -3 339-3 593 varav: kostnad för insättningsgaranti -725-648 Övriga -170-153 Summa -3 739-4 006 Summa räntenetto 25 026 25 474 Samtliga ränteintäkter såväl som alla bankens intäkter hänför sig till Sverige. % 2010 2009 Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning 2,40 2,65 (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,46 2,72 Medelränta utlåningen 3,08 3,38 Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,39 0,47 5 Erhållna utdelningar Erhållna teckningsrätter i Swedbank AB - 3 809 Sparbankerna Affärsutveckling AB 52 - Summa 52 3 809 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 3 528 2 788 Utlåningsprovisioner 3 531 3 579 Inlåningsprovisioner 346 326 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 119 110 Värdepappersprovisioner 4 457 4 050 Övriga provisioner 1 815 1 614 Summa 13 796 12 467 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner -2 068-1 916 Värdepappersprovisioner -116-109 Övriga provisioner -197-221 Summa -2 381-2 246 för Ditt och Bygdens bästa 24

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Aktier/andelar -287-207 Andra finansiella instrument 647 44 Valutakursförändringar 88 101 Summa 448-62 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori 2010 2009 Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas -287-207 Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde 639 44 Ineffektiv del av förändring i verkligt värde på säkringsinstrument i kassaflödessäkring 8 Valutakursförändringar 88 101 Summa 448-62 9 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter 333 254 Övriga rörelseintäkter 600 524 Summa 933 778 10 Allmänna administrationskostnader tkr Personalkostnader 2010 2009 - löner och arvoden -8 575-8 620 - sociala avgifter -3 410-3 370 - kostnad för pensionspremier -1 840-1 897 - andra pensionskostnader -23-23 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -917-565 - övriga personalkostnader -1 003-758 Summa personalkostnader -15 768-15 233 - porto och telefon -790-636 - IT-kostnader -4 020-4 008 - konsulttjänster -274-406 - revision -437-340 - hyror och andra lokalkostnader -884-1 764 - fastighetskostnader -1 263-636 - övriga -1 340-1 756 Summa övriga allmänna administrationskostnader -9 008-9 546 Summa -24 776-24 779 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Sparbankens ledning Övriga anställda Sparbankens ledning Övriga anställda Löner 3 503 5 072 4 213 4 407 Sociala kostnader 1 408 2 002 1 757 1 613 Summa 4 911 7 074 5 970 6 020 Av sparbankens pensionskostnader på 1 863 tkr (1 920 tkr) avser 560 tkr (765 tkr) sparbankens VD. Sparbankens utestående pensionsförpliktelser till en tidigare VD uppgår till 390 tkr (414 tkr). Sparbankens ledning i ovanstående sammanställning består av styrelsen, VD och ytterligare 4 tjänstemän, tillsammans 11 personer. (13 personer). Valdemarsviks Sparbank 25

Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Arbetstagarrepresentant och VD erhåller inte styrelsearvode. Någon ersättning utöver styrelsearvoden har inte utbetalats till styrelseledamöter under året eller under föregående år. Ersättning till verkställande direktören för 2010 har beslutats av styrelsen. Övriga förmåner Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2010 Grundlön / styrelsearvode Sammanträdesarvoden tkr Pensionskostnad Vinstadels stiftelse Summa Krister Steén, ordförande 50 52 - - - 102 Jan Karlsson, vice ordförande 35 36 - - - 71 Nils Hamberg 25 50 - - - 75 Anna Nilsson 25 43 - - - 68 Maria Jonsson 25 43 - - - 68 Christina Ährlin - 40 - - - 40 VD 1 165-68 560-1 793 Övr. bankledning (4 personer) 1 914-119 501 160 2 694 Summa 3 239 264 187 1 061 160 4 911 Övriga förmåner Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2009 Grundlön / styrelsearvode Sammanträdesarvoden tkr Pensionskostnad Vinstandels stiftelse Summa Krister Steén, ordförande 50 48 - - - 98 Jan Karlsson, vice ordförande 35 23 - - - 58 Nils Hamberg 25 31 - - - 56 Anna Nilsson 25 30 - - - 55 Maria Jonsson 25 28 - - - 53 Christina Ährlin - 28 - - - 28 VD 1 090-66 765 20 1 941 Övr. bankledning (6 personer) 2 775-149 613 120 3 657 Summa 4 025 188 215 1 378 140 5 946 Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Från och med 2010 är Verkställande direktören och bankens kreditchef undantagna från systemet med vinstandel. Denna rörliga ersättning är inte pensionsgrundande. Övriga förmåner avser i huvudsak tjänstebil. Pensioner VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Bankens pensionsåtagande täcks genom inbetalning till premiebaserad pensionsförsäkring. För VD finns ett avtal som innebär att från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader och från VD:s sida sex månader. 2010 2009 Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör 98 75 Styrelseledamöter och styrelsesuppleant 7 837 11 156 Summa 7 935 11 231 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,1 (0,1) Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 0,1 (0,1) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. för Ditt och Bygdens bästa 26

Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6 5 kap lämnas på bankens hemsida, www.valdemarsvikssparbank.se. Medelantalet anställda 2010 2009 Sparbanken - varav kvinnor 13 15 - varav män 7 6 Totalt 20 21 Könsfördelning i ledningen 2010 2009 Styrelsen - antal kvinnor 3 2 - antal män 4 5 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor 2 1 - antal män 3 6 Sjukfrånvaro 2010 2009 Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 1,7 1,5 Sjukfrånvaron fördelad efter kön: Män - - Kvinnor 2,5 2,1 Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: 30-49 år 0,9 1,5 50 år eller äldre 3,0 1,2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2010 2009 KPMG; Internrevisionsuppdrag 349 290 Deloitte; Revisionsuppdrag 88 49 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11 Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer -782-693 Försäkringskostnader -441-298 Säkerhetskostnader -5-27 Marknadsföringskostnader -1 362-1 651 Realisationsförlust vid avyttring av materiella tillgångar -26-30 Övriga rörelsekostnader -306-1 271 Summa -2 922-3 970 12 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) -2 009-74 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) 1 964 20 Årets nedskrivning för kreditförluster (+) - 1 791-2 730 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) 302 250 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-) 1 101 2 516 Årets nettokostnad för kreditförluster -433-18 Valdemarsviks Sparbank 27

13 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan -126-602 Summa -126-602 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen Periodens skattekostnad -2 400-1 820 Justering av skatt hänförlig till tidigare år -6 Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) -246-171 Totalt redovisad skattekostnad -2 646-1 997 Avstämning av effektiv skatt tkr 2010 2010 2009 2009 % % Resultat före skatt 8 577 10 090 Skatt enligt gällande skattesats 26,3 % 2 256 26,3 % 2 654 Ej avdragsgilla kostnader 1,8 % 158 1,7 % 168 Ej skattepliktiga intäkter -0,2 % -14-9,9 % -1 002 Skatt hänförlig till tidigare år 0,0 % 0 0,1 % 6 Redovisad effektiv skatt 28,0 % 2 400 18,1 % 1 826 Skatt hänförligt till övrigt totalresultat 2010 2009 tkr Före skatt Skatt Efter skatt Före skatt Skatt Efter skatt Finansiella tillgångar som kan säljas 296 78 218 394 104 290 Övrigt totalresultat 296 78 218 394 104 290 Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skattefordringar hänför sig till följande: Övriga finansiella anläggningstillgångar 616 862 Skattefordringar 616 862 Aktuella skattefordringar uppgår till 968 tkr. och representerar det återvinningsbara beloppet av aktuell skatt på årets resultat. 15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta 114 117 86 628 - utländsk valuta 474 36 Övriga 450 248 Summa 115 041 86 912 för Ditt och Bygdens bästa 28

16 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 938 260 870 579 Varav: osäkra 18 176 19 374 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 12 552 13 826 Redovisat värde, netto 925 708 856 753 Förändring av nedskrivningar, tkr Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari 2009 13 633 Årets nedskrivning för kreditförluster 2 730 Återförda ej längre erforderlig nedskrivningar för kreditförluster -2 516 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -21 Utgående balans 31 december 2009 13 826 Ingående balans 1 januari 2010 13 826 Årets nedskrivning för kreditförluster 1 791 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -1 101 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -1 964 Utgående balans 31 december 2010 12 552 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Verkligt Redovisat Verkligt Redovisat Obligationer och andra räntebärande värdepapper värde värde värde värde - utländska emittenter 2 657 2 657 2 361 2 361 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 657 2 657 2 361 2 361 varav: Noterade värdepapper på börs - - Onoterade värdepapper 2 657 2 361 Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden -2 343-2 639 18 Aktier och andelar Finansiella tillgångar som kan säljas enligt spec. nedan 25 806 19 739 Summa aktier och andelar 25 806 19 739 varav: Noterade värdepapper på börs 25 738 19 267 Onoterade värdepapper 68 472 Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier Swedbank AB stam 169 000 15 852 15 852 Swedbank AB pref. 103 090 9 886 9 886 Sparbankernas Kort AB 68 68 68 Summa 25 806 Valdemarsviks Sparbank 29

19 Materiella tillgångar tkr Inventarier Byggnad. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2009 6 152 7 779 13 931 Förvärv 3 417-3 417 Avyttringar -131 - -131 Utgående balans 31 december 2009 9 438 7 779 17 217 Ingående balans 1 januari 2010 9 438 7 779 17 217 Förvärv 802-802 Avyttringar -331 - -331 Utgående balans 31 december 2010 9 909 7 779 17 688 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2009-5 220-4 571-9 791 Årets avskrivningar -584-177 -761 Utgående balans 31 december 2009-5 804-4 748-10 552 Ingående balans 1 januari 2010-5 804-4 748-10 552 Årets avskrivningar -863-177 -1 040 Avyttringar och utrangeringar 120-120 Utgående balans 31 december 2010-6 547-4 925-11 472 Redovisade värden Per 1 januari 2009 932 3 208 4 140 Per 31 december 2009 3 634 3 031 6 665 Per 1 januari 2010 3 634 3 031 6 665 Per 31 december 2010 3 362 2 854 6 216 Taxeringsvärden 2010-12-31 2009-12-31 Taxeringsvärden, byggnader 3 987 3 102 Taxeringsvärden, mark 708 527 20 Övriga tillgångar Positivt värde på derivatinstrument 173 - Övriga tillgångar 200 188 Summa 373 188 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader 474 343 Upplupna ränteintäkter 1 422 901 Upplupna provisionsintäkter 4 406 4 418 Övriga upplupna intäkter 176 13 Summa 6 478 5 675 för Ditt och Bygdens bästa 30

22 Skulder till kreditinstitut Swedbank AB - svensk valuta - 258 Summa - 258 Beviljad limit hos Swedbank 160 000 185 000 Varav: kontokredit 100 000 125 000 23 Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta 933 810 842 695 - utländsk valuta 472 34 Summa 934 282 842 729 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 2 044 1 813 Företagssektor 111 924 113 735 Hushållssektor 812 260 719 773 Varav: enskilda företagare 217 749 140 434 Övriga 8 054 7 408 Summa 934 282 842 729 24 Övriga skulder Negativt värde på derivatsäkringsinstrument 248 670 Preliminärskatt räntor 872 800 Anställdas källskattemedel 304 292 Pensionsutfästelse 390 414 Övriga skulder 370 413 Summa 2 184 2 589 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader 46 128 Övriga upplupna kostnader 4 000 3 717 Förutbetalda intäkter 156 113 Summa 4 202 3 958 Valdemarsviks Sparbank 31

26 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan avseende inventarier: Ingående balans 1 januari 760 158 Årets avskrivningar utöver plan 126 602 Utgående balans 31 december 886 760 27 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat Fond för verkligt värde Ingående redovisat värde 2009-01-01 0 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 7 513 Utgående redovisat värde 2009-12-31 7 513 Ingående redovisat värde 2010-01-01 7 513 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 6 767 Utgående redovisat värde 2010-12-31 14 280 Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara nettovinsten. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen 28 Ansvarsförbindelser tkr (nom. belopp) 2010 2009 Garantier - Garantiförbindelser - krediter 27 770 14 754 - Garantiförbindelser - övriga 4 851 8 637 Summa 32 621 23 391 29 Åtaganden tkr (nom. belopp) 2010 2009 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 72 548 79 638 Summa 72 548 79 638 för Ditt och Bygdens bästa 32

30 Finansiella tillgångar och skulder 2010 Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori Innehav för handelsändamål Kassa 6 608 6 608 6 608 Utlåning till kreditinstitut 115 041 115 041 115 041 Utlåning till allmänheten 925 708 925 708 925 708 Räntebärande värdepapper 2 657 2 657 2 657 Aktier och andelar 25 806 25 806 25 806 Upplupna intäkter 6 478 6 478 6 478 Summa 1 053 835 2 657 25 806 1 082 298 1 082 298 Inlåning från allmänheten 934 282 934 282 934 282 Derivat 248 248 248 Övriga skulder 2 184 2 184 2 184 Upplupna kostnader 4 202 4 202 4 202 Summa 940 668 248 940 916 940 916 2009 Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori Innehav för handelsändamål Kassa 5 805 5 805 5 805 Utlåning till kreditinstitut 86 912 86 912 86 912 Utlåning till allmänheten 856 753 856 753 856 753 Räntebärande värdepapper 2 361 2 361 2 361 Aktier och andelar 0 19 739 19 739 19 739 Summa 949 470 2 361 19 739 971 570 971 570 Skulder till kreditinstitut 258 258 258 Inlåning från allmänheten 842 729 842 729 842 729 Derivat 639 639 639 Summa 639 842 987 843 626 843 626 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2010 tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer - 2 657-2 657 Aktier och andelar 25 738 68-25 806 Summa 25 738 2 725-28 463 Derivat - 248-248 Summa - 248-248 2009 tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer - 2 361-2 361 Aktier och andelar 19 267 472-19 739 Summa 19 267 2 833-22 100 Derivat - 639-639 Summa - 639-639 Valdemarsviks Sparbank 33

Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fallen diskonterade kassaflöden har använts, beräknas marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen Verkligt värde på noterade aktier beräknas utifrån aktuell köpkurs per balansdag. Bankens innehav av aktier i Sparbankernas Kort AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. 31 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl. a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Sparbanken har per 2010-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 744 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2010 på 2 976 tkr redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 634 Mkr och försäkringssparande på 160 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit 4 124 tkr respektive 1 320 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 32 Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker marknadsrisker och operativa risker och dels skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. för Ditt och Bygdens bästa 34

Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.valdemarsvikssparbank.se. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; Primärt kapital 120 536 115 080 Supplementärt kapital 721 - Kapitalbas netto 121 257 115 080 Summa kapitalkrav kreditrisk 60 154 55 320 - varav Schablonmetoden 60 154 55 320 Kapitalkrav för operativa risker 5 958 6 073 Summa kapitalkrav 66 112 61 393 Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen 148 301 135 603 Avgår: - Uppskjutna skattefordringar -616-862 - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -14 280-7 513 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -12 869-12 148 Summa primärt kapital 120 536 115 080 Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 13 590 7 513 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -12 869-7 513 Summa supplementärt kapital 721 - Total kapitalbas 121 257 115 080 Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund - 115 Institutsexponeringar 1 843 1 391 Företagsexponeringar 22 242 19 535 Hushållsexponeringar 26 117 25 564 Exponeringar med säkerhet i fastighet 8 963 7 648 Oreglerade poster 9 88 Övriga poster 980 979 Summa kapitalkrav för kreditrisker 60 154 55 320 Operativa risker Basmetoden 5 958 6 073 Summa kapitalkrav för operativa risker 5 958 6 073 Totalt minimikapitalkrav 66 112 61 393 Kapitalbasen överstiger minimikapitalkravet med 55 145 tkr (föregående år 53 687 tkr). Kapitaltäckningskvoten dvs. kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet är 1,83 (1,87). Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs årligen och utvisar att banken har en betryggande kapitalbuffert, utöver det lagstadgade kapitaltäckningskravet. Valdemarsviks Sparbank 35

Huvudmän och styrelse I enlighet med bestämmelser som är intagna i sparbankslagen och i sparbankens reglemente finns huvudmän som före trädare för insättarna i varje sparbank. Huvudmännen skall övervaka sparbankernas förvaltning. I deras uppgift ingår också att utse styrelse för sparbanken. Sparbankens styrelse består av 7 ordinarie ledamöter och 1 ersättare. Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter med uppgift om deras mandatperioder framgår av nedanstående uppställning. Utgående mandatperioder I tur att avgå bland huvudmännen är Bengt Andersson, Maria Jonsson, Myriam Davidsson, Torbjörn Larsson och Henrik Östersten. Fyllnadsval ska ske för Sonja Karlsson, som avgår enligt åldersbestämmelse i Sparbankens reglemente. I tur att avgå ur styrelsen är Nils Hamberg och Maria Jonsson, ordinarie ledamöter. Val skall även ske av valberedning för år 2011 Undertecknade ledamöter lämnar härmed försäkran om att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Valdemarsvik den 9 mars 2011 Krister Steén Jan Karlsson Håkan Eriksson Styrelsens ordförande Styrelsens v. Ordförande Verkställande direktör Nils Hamberg Anna Nilsson Maria Jonsson Jenny Ihregren-Svensson Personalrepresentant Min revisionsberättelse har avgivits den 14 mars 2011 Britt-Marie Karlsson Auktoriserad revisor Av sparbankens huvudmän utsedd revisor för Ditt och Bygdens bästa 36

Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Valdemarsviks Sparbank Organisationsnummer 525002-3982 Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Valdemarsviks Sparbank för år 2010. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vad gäller räkenskapsrevisionen grundas mina bedömningar i väsentlig utsträckning på den granskning som utförts av sparbankens interna revision, vars planering och rapporter jag fortlöpande tagit del av. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med lagen om bank- och finansieringsrörelse, sparbankslagen, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mitt uttalande nedan. Årsredovisningen har upprättats enligt lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och ger en rättvisande bild av sparbankens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Valdemarsvik den 14 mars 2011 Britt-Marie Karlsson Auktoriserad revisor Av Sparbankens huvudmän utsedd revisor Valdemarsviks Sparbank 37

Huvudmän och styrelse Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder Vald första Vald t.o.m Vald första Vald t.o.m Valda av Valdemarsviks Kommun: gången år Valda av huvudmännen: gången år Boman Lisbeth Valdemarsvik 1998 2011 Andersson Bengt Valdemarsvik 1997 2011 Beckman Lars Gusum 2007 2011 Jonsson Maria Valdemarsvik 2007 2011 Edström Karlsson Anette Tryserum 2006 2011 Davidsson Myriam Valdemarsvik 2009 2011 Larsson Torbjörn Ukna 2008 2011 Flygt Louise Östra Ed 2007 2011 Östersten Henrik Tryserum 2003 2011 Johansson Kokkonen Ek Per-Gunnar Västra Ed 1990 2012 Helén Gusum 1998 2011 Jonsson Karin Edsbruk 2007 2012 Johansson Kerstin Gusum 1978 2011 Karlsson Jan Gusum 1985 2012 Jonsson Hans Ringarum 1988 2011 Franzén Linda Valdemarsvik 2009 2012 Jonsson Leif Tryserum 2007 2011 Lindström Bertil Valdemarsvik 1991 2012 Karlsson Örjan Gusum 1986 2011 Pettersson Göran Valdemarsvik 2005 2012 Lundberg Erik Gryt 1998 2011 Svanström Sven-Olov Ukna 1976 2012 Löfsved Göran Gryt 2009 2011 Sääf Margareta Östra Ed 2002 2012 Löfgren Benny Valdemarsvik 2006 2011 Ek Lena Gryt 1995 2013 Lööf Urban Gusum 1988 2011 Jacobsson Per-Inge Gryt 1996 2013 Magnusson Karin Valdemarsvik 2003 2011 Lindqvist Irene Valdemarsvik 1998 2013 Nilsson Anna Gryt 1989 2011 Olausson Britt Ringarum 1995 2013 Svensson Stig-Åke Valdemarsvik 2007 2011 Sandberg Lars-Erik Ringarum 1996 2013 Ählman Sigge Gusum 1989 2011 Sörensson Leif Västra Ed 2002 2013 Valda av Västerviks Kommun: Abrahamsson Roger Valdemarsvik 1994 2014 Hellner Annica Edsbruk 2007 2011 Karlsson Sonja Valdemarsvik 1993 2014 Karlsson Göran Ukna 1995 2011 Kemle Cecilia Gusum 2005 2014 Larsson Ingela Ukna 2008 2011 Steén Krister Gryt 2001 2014 Malminger Mats Edsbruk 2003 2011 Åkesson Peter Valdemarsvik 1997 2014 Stackelberg Wolter Ukna 1998 2011 Ährlin Christina Ringarum 1990 2014 Valda av Åtvidabergs Kommun: Svensson Britt-Marie Åtvidaberg 2009 2011 Johnsson Kenneth Fåfalla 1998 2011 Korsfelt Jan Falerum 2007 2011 Bankens Styrelse Revisorer: Ordinarie ledamöter: Valda av huvudmännen: Hamberg Nils 1995 2011 Karlsson Britt-Marie Aukt. Revisor 2004 2012 Jonsson Maria 2007 2011 Hultsfred Karlsson Jan, v ordf. 1986 2012 Suppleanter: Steén Krister, ordf. 2001 2012 Deloitte 2008 2012 Nilsson Anna 2001 2013 Eriksson Håkan, VD 2008 t.v. Valberedning Ihregren-Svensson Jenny, pers.repr. 2010 Andersson Bengt 2007 2011 Karlsson Göran 1995 2011 Ersättare: Karlsson Sonja 1997 2011 Ährlin Christina 1995 2013 Lindkvist Irene 1998 2011 Johansson Kerstin 1990 2011 Sekr. sammankallande Eriksson Håkan, VD för Ditt och Bygdens bästa 38

Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är "att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse." För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 50 huvudmän. 17 av dessa väljs av Valdemarsviks kommun 5 huvudmän väljs av Västerviks kommun och 3 huvudmän väljs av Åtvidabergs kommun. Återstoden välj av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa finns i årsredovisningen i särskild förteckning. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Kerstin Johansson, Göran Karlsson, Sonja Carlsson, Irene Lindkvist och Bengt Andersson. Sparbankens VD är sekreterare och sammankallande. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det är styrelsens uppgift att välja styrelseordförande och vice ordförande. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 7 ledamöter varav 1 personalrepresentant och 1 suppleant. Av styrelsens ledamöter är 3 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns i särskild förteckning. Upplysningar om ersättningar, förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl. a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. De ärenden som behandlas i styrelsen bestäms i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2010 har styrelsen sammanträtt vid 9 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring strategifrågor. Vid styrelsesammanträdena har bl. a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. Valdemarsviks Sparbank 39

Personalen i Valdemarsviks Sparbank Mars 2011 Håkan Eriksson, VD 0123-129 10 hakan.eriksson@valdemarsvikssparbank.se Privatmarknad Gunilla Carlsson, Chef 0123-129 33 gunilla.carlsson@valdemarsvikssparbank.se Privatrådgivare Eva Asklöf 0123-129 19 eva.asklof@valdemarsvikssparbank.se Lena Djerf 0123-129 22 lena.djerf@valdemarsvikssparbank.se Marie Djerf 0123-129 30 marie.djerf@valdemarsvikssparbank.se Ulf Rödin 0123-129 27 ulf.rodin@valdemarsvikssparbank.se Kundtjänst Jenny Ihregren-Svensson 0123-129 29 jenny.ihregren-svensson@valdemarsvikssparbank.se Maria Lindquist 0123-129 20 maria.lindquist@valdemarsvikssparbank.se Jonna Karlsson 0123-129 17 jonna.karlsson@valdemarsvikssparbank.se Företags-/ skog och lantbruksmarknad Andreas Svensson, chef 0123-129 40 andreas.svensson@valdemarsvikssparbank.se Ewa Jonsson 0123-129 21 ewa.jonsson@valdemarsvikssparbank.se Ulrica Karlsson Lindberg 0123-129 41 ulrica.lindberg@valdemarsvikssparbank.se Peter Sporre 0123-129 42 peter.sporre@valdemarsvikssparbank.se Ann-Marie Johansson 0123-129 44 ann-marie.johansson@valdemarsvvikssparbank.se Hillevi Lindstrand 0123-129 45 hillevi.lindstrand@valdemarsvikssparbank.se Administration Lars O Andersson, chef 0123-129 14 lars.andersson@valdemarsvikssparbank.se Thomas Hammarbäck 0123-129 15 thomas.hammarback@valdemarsvikssparbank.se Anneli Johansson 0123-129 16 anneli.johansson@valdemarsvikssparbank.se Ingrid Magnusson 0123-129 18 ingrid.magnusson@valdemarsvikssparbank.se Roger Östling 0123-129 49 roger.ostling@valdemarsvikssparbank.se Gusum Ann Rödin 0123-202 00 ann.rodin@valdemarsvikssparbank.se Ann-Christine Nilsson 0123-202 00 ann-christine.nilsson@valdemarsvikssparbank.se Compliance Officer Henrik Andersson 0490-815137 henrik.andersson@tjustbanken.se (i samarbete med Tjustbygdens Sparbank) för Ditt och Bygdens bästa 40

Företagschef på Valdemarsviks sparbank Andreas besöker Steve Karlsson på Holmbo Produktion AB. Valdemarsviks Sparbank är motorn i den lokala kreditmarknaden. Årets vinst möjliggör ytterligare lån till lokala investeringar och fastighetsköp. Det är detta som skapar tillväxt och framtid i kommunen. Vi arbetar aktivt för att utveckla kommunens näringsliv och attrahera fler boende till orten. Vår ambition är att fler fritidsboende väljer oss som bank, och kanske flyttar hit på heltid och tar med sig nya och fler arbetstillfällen. Valdemarsvik är en ort värd att bo på - en stabil bank är garantin för att orten växer långsiktigt och hållbart. Valdemarsviks Sparbank Storgatan 15 Box 144 615 23 Valdemarsvik Växel 0123-12900 Fax privatavd. 0123-12935 Fax företagsavd. 0123-12948 E-post: info@valdemarsvikssparbank.se www.valdemarsvikssparbank.se