Lokal modell Ljungby kommun 2018-02-28 Samverkan mellan Ljungby kommun och Arbetsförmedlingen
1. Inledning Framtagandet av denna överenskommelse har gjorts i samverkan mellan flertalet verksamheter och funktioner inom Ljungby kommun så väl som Arbetsförmedlingen och representanter från det lokala näringslivet. En bred dialog i framtagandet av överenskommelsen möjliggör en hållbar utveckling, gällande arbetsmarknaden så väl som en framgångsrik samverkansmodell. I framtagandet av överenskommelsen har följande funktioner bidragit från Ljungby kommun: arbetsmarknadssamordnare, integrationssamordnare, gruppledare från flyktingmottagning på Socialförvaltningen, rektor för Vuxenutbildningen (innefattande SFI) samt för Individuella programmen (innefattande Språkintroduktion). Dessutom har följande funktioner bidragit med kunskap och input: gruppledare för ekonomiskt bistånd, näringslivsutvecklare, studievägledare för SFI samt VUX och grupplärare från Språkintroduktion. Från Arbetsförmedlingen har sektionschef samt verksamhetssamordnare (fokus integration) deltagit och från näringslivet representant från näringslivsorgansationen Ljungby Business Arena. Genom löpande samverkan mellan kommun och Arbetsförmedling skapas kunskap hos varandra om utbildningsmöjligheter och nya arbetsmarknadsutbildningar, så kallade snabbspår. Spåren kommer initialt inrikta sig till gruppen nyanlända men öppnar troligtvis upp för fler målgrupper när spåren blivit verklighet. Kombinationen av riktade studier och praktik mot ett specifikt yrke bör passa fler som varken arbetar eller studerar. Ansvar för utvecklingen av denna överenskommelse ligger hos en strategisk arbetsgrupp bestående av Ljungby kommuns arbetsmarknadssamordnare, integrationssamordnare och gruppledare inom flyktingmottagningen samt rektor för Vuxenutbildningen och sektionschef för Arbetsförmedlingen. 2. Kompetensförsörjningsbehov Flertalet kartläggningar har genomförts för att visa kompetensbehovet i Ljungby kommun, Region Kronoberg och det lokala näringslivet. Statistiken i detta dokument och det behov som påvisas är det aktuella för framtagandet av dokumentet och behöver revideras och ständigt uppdateras för att vara relevant. Nedan beskrivs det aktuella kompetensbehovet i Ljungby Kommun. Statstiken i denna överenskommelse kommer från Arbetsförmedlingen, från rapporter från det lokala kontoret så väl som den nationella databasen, samt regionens kartläggning av pensionsavgångar så väl som kommunens interna kartläggningar av pensionsavgångar samt bristyrken. Det lokala näringslivet har bidragit med analyser av företagens brist på arbetskraft och vad som ses som framtida utmaningar gällande kompetensförsörjning. 2.1 Näringslivet i Ljungby Näringslivet i Ljungby kommun kännetecknas av att en stor andel av sysselsättningen ligger inom tillverkande verkstadsindustri. En stark konjunktur i Sverige, Europa och stora delar av världen gynnar den verksamhetsgrenen som också utmärker sig exportstark. Det råder ett gott företagsklimat i Ljungby kommun. Företagare hjälper och stöttar varandra genom att göra affärer med varandra och lägga produktion (lego) inom kommunen. Näringslivet uttrycker att det under nuvarande högkonjunktur råder personalbrist och det efterfrågas kompetent personal.
Figur 1 Branscher i Ljungby 2.2 Branscher och yrkeskategorier Det ses ett kompetensförsörjningsbehov framför allt inom branscherna tillverkningsindustri, vård och omsorg, pedagogik/undervisning, bygg och transport. Branscherna sorteras ner och sett på specifika yrken är behovet på kort och lång sikt störst gällande: undersköterska, vårdbiträde, personlig assistent, vårdare/skötare måltidspersonal, kock förskollärare, barnskötare, grundskollärare montörer, maskinställare/maskinoperatör, lager- och terminalpersonal, lastbilsförare, snickare, fastighetsskötare. Kommunens rekryteringsbehov analyseras utefter pensionsavgångar vilket visar på att de största behoven finns inom områdena vårdbiträde och undersköterska samt barnskötare och språkassistenter inom grundskolan. Det finns även ett behov av måltidsbiträden och fastighetsskötare/vaktmästare samt kompetenser inom data/it såväl som vård, omsorg och utbildning. 2.2.1 Pensionsavgångar Under de närmaste åren förväntas många ålderspensioner i Ljungby kommun. De största avgångarna väntas inom service- och omsorgssektorn samt inom pedagogik och utbildning. Nedan redovisas pensionsavgångar inom de yrken som kräver kortare utbildning än högskola. Texten inom parantes redogör för det totala antalet anställda inom yrket.
Figur 2 Pensionsavgångar Ljungby kommun Antal 60 50 53 Pensionsavgångar 2022 Ljungby kommun 40 30 30 20 10 16 15 14 12 8 Pension 2020 Pension 2021 Pension 2022 0 Vaktmästare (25) Lokalvårdare (70) Måltidspersonal (57) Pers.ass (110) Barnskötare (121) Vårdbiträde Vårdare (204) Undersköterska (526) Pensionsavgångar är ett sätt att förutse behovet av arbetskraft. Nedan redovisas statistik över pensionsavgångar gällande branscher och yrken i Kronobergs län 2016-2030. Beskrivningarna av pensionsavgångar är kopplade till yrken med krav på lägre utbildning för att det ska vara relevant för denna kartläggning och i förlängning till de lokala spåren. Branscherna vård/omsorg samt teknik/tillverkning har de största prognostiserade pensionsavgångarna i länet. I diagrammet redovisas även de yrken som har flest förväntade pensionsavgångar. Undersköterska, vårdare/vårdbiträde och ställare/operatörer är de största yrkesgrupperna. Figur 3 Pensionsavgångar Kronobergs län Totalt 750st Fastighetsskötare 427st Träarbetare / Snickare 273st Totalt 641st Butikssäljare 641st Totalt 805st Lastbilförare 594st Busschaufför 211st Totalt 502st Barnskötare 403st Totalt 820st Lokalvårdare 477st Rest/köksbiträde 343st Pensionsavgångar 2016-2030 Kronobergs län Totalt 2371st Ställare/operatör 741st Lager 565st Bransch Teknik tillverkning Vård Hotell turism Pedagogik Transport Handel Bygg Totalt 2991st Undersköterska 1286st Vårdare/biträde 714st
3. Målgruppens sammansättning och behov Enligt Arbetsförmedlingen hade i oktober 2017 229 personer i Ljungby kommun en upprättad etableringsplan. Av de 229 inskrivna personerna i etableringsprogrammet är 40 % kvinnor och 60 % män. Siffrorna som presenteras för målgruppens utbildningsnivå avser den dokumenterade kompetens och utbildning som kunnat fastställas genom Arbetsförmedlingens kartläggning av de inskrivna sökande. Det är viktigt att inte förutsätta att utbildningsnivån är direkt jämförbar i det svenska utbildningssystemet som i individens hemland. 3.1 Arbetslöshet Arbetslösheten i Ljungby Kommun är låg, ur ett historiskt så väl som aktuellt perspektiv, både i relation till övriga kommuner i Kronobergs län samt nationellt. De kommuninvånare som i dagsläget står till arbetsmarknadens förfogande är framförallt gruppen nyanlända. Som tabellen nedan visar beräknas arbetslösheten i Ljungby kommun ligga kring 6,6 %. 6,6 % beräknas vara ungefär 900 personer, av dessa identifieras 306 individer som nyanlända (september 2017). Figur 4 Arbetslöshetsstatistik 3.2 Utbildningsbakgrund All data som presenteras nedan är hämtad från Arbetsförmedlingens sammanställning Kompetenser och utbildningsnivå aktuell för hösten 2017. 3.2.1 Inskrivna i etableringsprogrammet Av de inskrivna i etableringsprogrammet i Ljungby kommun är i majoritet personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning, närmare 55 %. Kvinnorna har i större utsträckning eftergymnasial utbildning i förhållande till männen. Männen har i större utsträckning förgymnasial utbildning. Fler kvinnor än män saknar formell grundutbildning.
Figur 5 Utbildningsnivå hos deltagare Utbildningsnivå hos deltagare i Arbetsförmedlingens etableringsreform 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt Kvinnor Män Forskarutb Eftergymnasial utb <2år Eftergymnasial utb > 2år Gymnasial utb Förgymnasial utb Förgymnasial utb >9år Saknar formell grund utb. 3.2.2 Målgrupp: Kvinnor Nationella kartläggningar visar att kortutbildade kvinnor, nyanlända så väl som tidigare nyanlända, har större utmaningar i att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta betyder att särskild hänsyn behöver tas till deras situation och förutsättningar. Även om kombinationen kortutbildad och kvinna är överrepresentativ, ses könstillhörighet inte som ett kriterium för en insats. Fokus för insatserna ligger på utbildningsbakgrund vilket innebär att ett av tre spår kommer att rikta sig speciellt till de som är kortutbildade. Inbyggt i samtliga spår finns orienteringskurser kopplade till specifika yrken, som ämnar väcka och fånga upp intressen hos individer som saknar tidigare erfarenhet inom områdena, detta oavsett könstillhörighet. Som en resurs för framtagandet av spår kommer dialog föras med kommunens jämställdhetsstrateger om hur på bästa sätt nå en jämlik insats och om särskilt fokus behövs för att lyfta upp kvinnor i den aktuella frågeställningen. 3.2.3 Informell kompetens Utöver den formella och/eller dokumenterade utbildningsnivå som beskrivs efter kartläggning är det av vikt att ta hänsyn till de odokumenterade kunskaper de sökande besitter. Kunskapen inom vårdrelaterade arbeten, erfarenhet förvärvad genom omvårdnad av närstående, behöver värderas. Även inom byggbranschen uppskattas det att det finns stor erfarenhet som inte är dokumenterad, innefattande murare, snickare, plattsättare, svetsare och betongarbetare. En enkät genomförd av Invandrarindex bekräftar detta.
Figur 6 Tidigare arbetslivserfarenhet I kontakt med målgruppen har det visat sig svårt att få en klar bild av intressen kring vilka yrken de vill och kan se sig själva arbeta inom då det finns en generell jobba-med-vad-som-helst - attityd kring arbetsfrågor. Detta kan relateras till målgruppens arbetslivsbakgrund samt eventuell utbildning kopplat till yrke, så som målgruppen själv har beskrivit den. Enkäten från Invandrarindex visar tydligt att flest är intresserade av att arbeta inom branscherna industri, pedagogiska arbeten samt hotell och restaurang. Figur 7 Önskat arbete i Sverige
3.2.4 Validering Ett stort antal nyanlända har till största del arbetat inom endast ett yrkesområde majoriteten av sitt arbetsliv. Detta innebär att de deltagare som redan besitter en viss kunskap relevant för yrket kan få denna kunskap validerad. Om deltagaren har yrkeskunskap från ett hantverksyrke kan individen efterfråga en bedömning om de kunskaper hen har med sig är tillräckliga för att få samma titel i Sverige. Denna bedömning görs av representanter från branschorganisationer som har ett nationellt avtal och på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Om en individ har universitetsutbildning sker denna typ av validering på nationellt utvalda lärosäten över hela landet. Genom den lokala överenskommelsen avser Ljungby kommun så väl som Arbetsförmedlingen att vidare utveckla användningen av validering som ett verktyg för att lättare komma i sysselsättning. Det finns ett stort intresse inom målgruppen att få sina kunskaper validerade. Enligt undersökningen av Invandrarindex vill 84 % av de tillfrågade eleverna på SFI ha sin utbildning eller yrkeserfarenhet validerad. 3.2.5 Sökta arbeten Den som är inskriven i etableringsprogrammet är att betrakta som arbetssökande och ska därmed stå till arbetsmarknadens förfogande. Enligt Arbetsförmedlingen söker inskrivna i etableringsprogrammet i störst utsträckning jobb inom kategorin Övriga servicearbeten. Det överlägset mest sökta yrket för kvinnor är frisör och för män övrig servicearbetare. Näst efter frisör är det mest sökta arbetet av kvinnor barnskötare och övriga servicearbeten kommer först på tredje plats. Gällande de näst mest sökta jobben för män är det detsamma som för gruppen i stort, restaurang- och köksbiträden. De jobb som flest män sökt efter övriga servicearbeten och restaurangarbeten är lager- och terminalarbeten. Övriga jobbkategorier som sökts av ett stort antal ur urvalsgruppen är ekonomiassistent, övriga kontorsassistenter och sekreterare, städare och övriga maskinoperatörer. Kvinnor söker i högre utsträckning än män pedagogiska och omvårdnadsarbeten medan män i högre utsträckning än kvinnor söker arbeten inom teknik, industri/produktion och försäljning. 3.3 Nyanlända ungdomar 16-24 år Följande avsnitt avser att beskriva delar av målgrupp B; nyanlända ungdomar 16 24 år gamla som inte har en fullföljd gymnasieexamen. 3.3.1 Kartläggning En majoritet av nyanlända ungdomar i åldern 16-24 år, går språkintroduktion, vilket är en inriktning på Introduktionsprogrammen (IM). I november 2017 var 105 ungdomar inskrivna på IM språkintroduktion i Ljungby kommun, ungefär 15 av dessa var flickor. En treårig studieplan upprättas för samtliga ungdomar som skrivs in på IM språkintroduktion. Vanligtvis sträcker sig studieplanen fram tills det att ungdomen fyller 19 år men om ungdomen inte kommer in på nationellt program kan planen förlängas ytterligare ett år. Det finns möjlighet för ungdomen att söka till IM yrkesintroduktion och göra yrkesintroduktionen till en del av deras utbildning, vilket innebär att eleven kompletterar svenskastudier med specifika yrkesämnen. Till och med vårterminen det år ungdomen fyller 20 år har hen rätt att påbörja gymnasiestudier. Uppskattningsvis 3 % av de inskrivna på IM språkintroduktion fortsätter att studera på ett nationellt gymnasieprogram. När ungdomen fullgjort sin tid på IM språkintroduktion men
saknar möjlighet att fortsätta med gymnasiestudier finns alternativet att fortsätta studera på VUX (Vuxenutbildningen) förutsatt att ungdomen har uppehållstillstånd. Fullföljd gymnasieexamen är en vattendelare i frågan kring ungdomars framtida möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Ungdomar utan fullföljd gymnasieexamen löper en tredubblad risk att hamna i arbetslöshet jämfört med de som har en komplett gymnasieexamen enligt regeringens siffror. Det är hög frånvaro på Språkintroduktionsprogrammet vilket visar att många elever där saknar motivation för gymnasiestudier. Detta ses som en utmaning då många av de unga som kom hösten 2015 kommer avsluta sina gymnasiestudier utan fullständiga betyg inom kort. Detta är en grupp att arbeta aktivt med framöver i samverkan mellan Ljungby kommun och Arbetsförmedlingen. Därför är det nödvändigt att speciellt ha dem i åtanke i skapandet av den nya överenskommelsen för unga som varken arbetar eller studerar. En avgörande faktor för ungdomarnas fortsatta studier är, som ovan beskrivs, huruvida de har uppehållstillstånd eller inte. Kommunens eget ställningstagande är avgörande om asylsökande ungdomar har möjlighet att vara inskrivna på IM språkintroduktion eller inte. För ungdomar över 18 år som är i asylprocessen kvarstår möjligheten att studera i Ljungby kommun. Däremot, de ungdomar som påbörjat sin studieplan och fyller 18 år utan att ha fått ett uppehållstillstånd kan tvingas avbryta sina studier i och med eventuell flytt till Migrationsverkets boenden. 3.3.2 Unga nyanlända utan fullföljd gymnasieutbildning Ljungby kommun och Arbetsförmedlingen avser att uppdatera den lokala överenskommelsen gällande unga som varken arbetar eller studerar, 16-24 år, där målgruppen unga nyanlända utan fullföljd gymnasieexamen inkluderas. Denna överenskommelse kommer att utvecklas under 2018 och där presenteras alternativ för att stötta unga att hållbart etablera sig på arbetsmarknaden. Det är rimligt att se över spårens struktur för att anpassa detta till målgruppen unga som varken arbetar eller studerar. Diskussioner pågår kring hur på bästa sätt stötta denna målgrupp. Sett till arbetsmarknaden är det bästa alternativet att så långt som möjligt stötta de unga i att fullfölja sin gymnasieutbildning och därefter i största möjliga mån ta en gymnasieexamen. Det ses inte lönsamt, varken för individen eller också kommunen, att inkludera de unga i snabbspåren såvida inte alla övriga alternativ är uteslutna. Arbetsmarknaden så väl som nationella riktlinjer visar tydligt att gymnasieexamen är avgörande, därför är nationella program eller liknande studier på vuxenutbildningen att föredra. Denna målgrupp har även en annan kunskap i svenska i jämförelse med övriga nyanlända vilket skulle innebära att språkkurserna i snabbspåren inte är relevanta. 3.3.3 Studie- och yrkesvägledning En viktig del i arbetet med målgrupp B är att informera vilka möjligheter som finns. Studievägledare informerar initialt i helklass vilket sedan följs upp igenom individuella samtal där handledning och stöttning sker. När det blir aktuellt för en ungdom att söka till ett nationellt gymnasieprogram håller studievägledare alltid individuella samtal med individen. Möjlighet till praktik är efterfrågat och arbete pågår för att skapa bättre förutsättningar till praktik. En projekttjänst som praktiksamordnare för IM språkintroduktion ses som en möjlighet för individen att komma närmare arbetsmarknaden. Ytterligare möjlighet finns för elever inom IM
att delvis delta i ett nationellt gymnasieprogram, eleven är då fortsatt inskriven på IM men deltar till viss del i det nationella gymnasieprogrammets ämnen. 3.3.4 Målgruppens intresse De yrken som ungdomar uttrycker intresse för att arbeta inom skiljer sig åt i en jämförelse mellan flickor och pojkar. Pojkar uttrycker i högre utsträckning ett intresse för att arbeta inom mer fysiska och tekniska yrken, så som bilmekaniker, svetsare och till viss del inom byggnadssektorn. Flickor å andra sidan uttrycker ett större intresse för omsorgsyrken. 4. Fortsatt samverkan Ljungby kommun sammankallar till en arbetsmarknadsgrupp, där representeras kommunalråd, chefer från Arbetsförmedling och berörda förvaltningar i kommunen samt Ljungby näringslivsorganisation. Kvartalsvis anordnas informationsmöten kring arbetsmarknadsfrågor riktat till berörda i kommunens verksamheter samt Arbetsförmedlingen, Servicekontoret Ljungby och övriga näringslivet. Ljungby kommun och Arbetsförmedlingen i Ljungby ämnar fortsätta samverka genom övergripande strategiska samtal gällande de lokala spåren samt dialoggrupper för respektive spår. Dessa samverkansgrupper anpassas efter rådande behov vilket innebär att varken konstellationen eller utformningen är statisk. Det innebär att spåren inte bör ses som enskilda möten utan bör i största möjliga mån samordnas. Dessa gruppkonstellationer träffas när behov uppstår vilket avgörs av Ljungby kommuns arbetsmarknadssamordnare eller enhetschef på Arbetsförmedlingen som sammankallar när relevant information finns att diskutera eller beslut behöver tas. Parallellt sker fördjupad samverkan kring individärenden i form av ärendeforum inom tre områden: individer aktuella hos kommunens flyktingmottagning och samverkan kring vuxna samt unga i behov av att komma närmare arbetsmarknaden. Figur 8 Organisationsstruktur
4.1 Dialogmöte Dialogmöten utgår från de lokala spåren och innefattar representanter från kommunens berörda operativa verksamheter, Arbetsförmedlingen samt relevanta näringslivskontakter. En nyckelfunktion i dialogmötena är kontaktpersonen för de respektive spåren. Denna kontaktperson är ansvarig att sammankalla till möten samt agera länk mellan den strategiska gruppen och dialogmötena. Kontaktpersonen förmedlar till den strategiska gruppen hur spåren fortlöper samt om eventuella förändringar behöver göras. Diskussion rörande eventuella åtgärder för specifika spårdeltagare ska kunna initieras från såväl kontaktperson som övriga representanter i gruppen. 4.2 Uppföljning Uppföljning och utvärdering av spåren sker utifrån de antagna målen för överenskommelsen, kortsiktiga så väl som långsiktiga. Som formulerats i delmålet ska en väl fungerande utvärderingsmall tas fram för spåren där utgångspunkten ska vara ett deltagarperspektiv, därtill ska berörda parter och samverkansparter utvärdera spåren och dess processer. Utvärdering av spåren ska utföras årligen för att bibehålla ett löpande förbättrings- och utvecklingsfokus. Baserat på uppföljnings- och utvärderingsresultat ska en revidering av överenskommelsen göras innan 2020, deltagarperspektivet ska vara genomgående i revidering. 4.3 Övriga aktörer Övriga aktörer som inkluderas i framtagandet och utvecklingen såväl som genomförandet av de lokala spåren är främst det lokala näringslivet. Det är intressant att i framtiden se till civilsamhället för att undersöka hur föreningar, organisationer och privatpersoner kan bidra. 4.3.1 Facklig samverkan Ljungby kommun har samverkan med lokala fackliga representanter, på både förvaltningsnivå såväl som övergripande för hela kommunkoncernen. Det är ett samarbete som har pågått under en längre tid och anses välfungerande. Ljungby kommun har som arbetsgivare bjudit in de fackliga representanterna att tillsammans diskutera hur anställningsstöd kan användas på ett hållbart sätt. Denna diskussion löper under 2018 och kommer även inkluderas i den centrala samverkan mellan kommunen och fackförbundens representanter. 5. Lokala spår Respektive spår är anpassat till ett tiotal deltagare. Ett år efter första uppstart av snabbspåren utvärderas spåren och dess processer för att identifiera möjliga förbättringsområden, däribland potentiellt förändrat deltagarantal i spåren. 5.1 Individen i centrum Individer som skrivs in i etableringsprogrammet erbjuds möjlighet att delta i snabbspåren om det anses relevant. De individer som har en befintlig planering kan erbjudas möjligheten att delta i snabbspår. Detta innebär att individens planering i form av aktiviteter förändras, men inte ersättningen eller det initiala beslutet om deltagande i etableringsprogrammet. Att beslut finns på exempelvis kompletterande aktör hindrar inte att omprövning görs för att möjliggöra inskrivning i snabbspår. Möjligheten att delta i snabbspår ska kvarstå under hela etableringstiden. Även individer som inte faller inom målgruppen för etableringsprogrammet men är nyanländ ska kunna kvalificeras för spåren. Spårens utbildningar sker i klasskonstellationer där klasstart sker terminsvis. Eftersom individernas förutsättningar
varierar kommer vissa deltagare behöva anpassade lösningar beroende på studiernas hastighet och intensitet. Ytterligare en faktor att räkna in är individens möjlighet till utbildning genom utbildningsplikt. Snabbspåren ses som ett alternativ till de reguljära utbildningarna. 5.1.1 Individens förmågor Genom ett av Arbetsförmedlingens projekt produceras filmer för att visa på bredden inom de yrken som spåren riktar sig till. Dessa filmer ska visa för deltagarna för att öka deras medvetenhet kring yrkesområdena. I samband med att filmerna visas kan individen själv anmäla intresse att testa på yrken som faller inom ramen för spåren. Exempelvis kommer en film visas om industriyrken varpå deltagarna kan testa svetsning för att visa på deras yrkeskunskaper och fallenhet inom området. En handledare bedömer dessa kunskaper och erbjuder en plats inom det aktuella spåret om deltagaren så önskar. 5.2 Utveckling av spår Löpande utvärdering och uppföljning är nödvändigt för att vidare utveckla processen. Efter införande av de framtagna spåren ska utvärdering ske för att bedöma behovet framöver utifrån vilket beslut som kan fattas om fortsättning av befintliga spår och/eller uppstart av nya spår. Lokala projekt att dra lärdomar av är exempelvis Etableringssamverkan Kronoberg, Snabbsnabb Ljungby, Fatta Kompetensen och Kompetensförsörjning i realtid. Uppdatering av arbetet och deltagandet i spåren presenteras som en stående punkt i den löpande samverkan som beskrivits. För att vidare utveckla spåren och möjlighet för individen att närma sig arbetsmarknaden behöver tiden i spåren optimeras inom en överskådlig framtid. En diskussion förs med Arbetsförmedlingen om möjlighet att inrymma arbetsträning som en del i spåren. 5.2.1 Nya spår I den strategiska gruppen sker kontinuerlig kartläggning av vilka lokala spår som är relevanta att bedriva. De spår som bedrivs måste reflektera de branscher som har eller kommer att ha ett rekryteringsbehov. Ett tvåårigt projekt, Trappa Upp, startar våren 2018. Projektet är samverkan mellan Ljungby kommun, Arbetsförmedlingen och Ljungby Business Arena som ämnar vara länken mellan näringslivets behov och kompetensförsörjningen i området med fokus på spåren. En person anställs för att utveckla metoden som sedan kan implementeras i ordinarie verksamhet. De tre spår som initialt tas fram kommer under och efter genomförandefasen att utvärderas varpå vidare bedömning görs av möjligheten att utveckla fler spår samt om de existerande spåren har kvar sin relevans. Framtagande av fler spår måste alltid vara baserad på arbetsmarknadens rekryteringsbehov. Som statistiken (figur 2) visar finns ett prognostiserat behov inom omsorgsyrken och diskussioner har förts huruvida ett spår för vårdbiträde skulle vara aktuellt. Kartläggningen visar att kapaciteten att starta spår inom detta område i dagsläget inte är tillräcklig. Nationellt visar statistiken att målgruppen som saknar formell utbildning, vilket i många fall innefattar analfabeter, är svår att nå för utbildning- och arbetsmarknadsinsatser. I Ljungby kommun faller 11 % av de inskrivna i etableringsprogrammet inom detta område. Diskussioner har förts kring vilken typ av insatser som skulle vara framgångsrika för målgruppen och resulterat i att de spår som producerats innehåller för mycket teori för att kunna tillämpas dessa individer. Denna målgrupp behöver ett fokus på aktiviteter och sysselsättning snarare än en utbildning. Det finns möjligheter att skapa insatser inom gröna näringar utefter regeringens
satsning på området. Till revidering av denna överenskommelse kommer Ljungby kommun och Arbetsförmedlingen diskutera ett spår för de med avsaknad av formell utbildning. 5.2.2 Upphandling med social hänsyn Under 2018 skapas en verksamhetsplan med rutiner för hur Ljungby kommun ska kunna ställa sociala klausuler vid offentlig upphandling. Utbildningsspårens målgrupper kommer kunna involveras om relevant upphandlingsområde och omfattning stämmer, främst för krav gällande praktikplatser under de olika spåren. 5.3 Spårens konstruktion De lokala snabbspåren är formade efter den mall som erbjudits där viss justering gjorts i och mellan modulerna. Som tidigare beskrivits ses inte de spår som presenteras i denna överenskommelse som statiska, det är både önskvärt och nödvändigt att de anpassas efter rådande situationer. Modulerna och innehållet i dessa kommer därmed anpassas och förändras kontinuerligt. 5.3.1 Kontaktperson för respektive spår Till respektive spår finns en kontaktperson knuten. Denna kontaktperson är ansvarig för att sammankalla till dialogmötena samt informera och rapportera till den strategiska DUA-gruppen. Det är yrkesämnet i respektive spår som styr vem denna kontaktperson är. Inom industrispåret blir kontaktperson utsedd från Arbetsförmedlingen och från de andra två spåren kommer kontaktperson finnas från VUX-verksamheten. Översikt Modul 1 Modul 2 Modul 3 Inskrivningsrutin Samhällsinformation Kartläggning SFI A Samhällsorientering Orienteringskurs SFI B C D Samhällsorientering Orienteringskurs Val av spår Måltidsbiträde (SFI B) Språkstödjare (SFI D) Industri (SFI C) SFI Yrkessvenska Yrkesämne Praktik
5.3.2 Modul 1 Modul 1 innefattar inskrivningsrutin, samhällsinformation samt kartläggning. Kartläggningen inför spåren ersätter det system som finns idag vilket består av tre olika kartläggningar (kommunens flyktingmottagning för de detta är relevant för, Arbetsförmedlingen samt SFI). Istället kommer en kartläggning ske under Arbetsförmedlingens ansvar som samtliga berörda kan ta del av. Denna kartläggning kommer vara mer grundläggande och övergripande för att kunna användas av samtliga berörda verksamheter, som nämnda ovan. Under kartläggningen ställs frågor för att se hur relevanta de olika spåren är för respektive individ. 5.3.3 Val av spår Val av spår är en kort insats och innebär att individerna får söka till ett spår. Varje spår erbjuder ett tiotal tio platser och en individ kan erbjudas en plats förutsatt att de är behöriga och uppfyller de kriterier som ställs vids varje respektive spår. De individer som har tidigare erfarenhet inom branschen, praktisk eller teoretisk, har förtur. Vid händelse att antalet sökande inte bedöms som tillräckligt för respektive spår kommer erbjudande att delta i spåren gå ut till vissa utvalda personer baserat på deras bakgrund, även om de själva inte aktivt sökt en plats. 5.3.4 Modul 2 Modul 2 innefattar språkstudier på SFI samt information om samhället i stort och för yrket specifikt. Dessa yrkesspecifika kurser anpassas efter de spår som erbjuds och innehåller olika typer av introduktioner samt information om de yrken som spåren riktar sig mot. Elever som läser SFI A kommer ha ett större fokus på att gå vidare inom språket än spåren. Modul 2 Svenska för invandrare Kurs A Svenska för invandrare Kurs B Mån, Tis o Tor, Fre - Heldagar Mån, Tis o Tor - Heldagar Orienteringskurs Yrkessvenska Ons o Fre
5.3.5 Modul 3 Modul 3 anpassas helt efter det aktuella spåret. Individerna fortsätter läsa SFI och kommer även läsa ytterligare svenska med fokus på det relevanta yrkesområdet, så kallad yrkessvenska. Denna modul består av teoretisk undervisning som anses nödvändig för att vara behörig för arbete inom detta område och kommer alltså anpassas och utvecklas efter respektive spår, samt inkludera praktik på arbetsplats. Pedagogiskt spår Svenska för invandrare Kurs C Mån o Ons (förmiddag) Orienteringskurs studiehandledning på modersmål Mån o ons (eftermiddag) + fre Lärande och utveckling 100 poäng Mån o ons (eftermiddag) + fre Arbetsgivare Utbildningsförvaltningen Ljungby kommun Tis o Tor (Heldag) Människors miljöer Mån o ons (eftermiddag) + fre Kommunikation Mån o ons (eftermiddag) + fre Pedagogiskt ledarskap Mån o ons (eftermiddag) + fre
Industrispår Modul 3 Svenska för invandrare 2 dagar / vecka Rekryteringsutbildning Lernia 2 dagar / veckan Basmodul Truck Säkerhet Ritning Bänkarbete Företagsspecifik modul Svets Plåt CNC Arbetsplatsförlagd utbildning 1 dag/vecka Språkstöd Lernia Måltidsbiträde Modul 3 Svenska för invandrare Kurs B Mån, Ons o Fre (Fm) Orienteringskurs vardagsmatematik Mån, Ons o Fre (Em) Orienteringskurs Grundläggande Datorkunskap [ Hygien Matlagningskunskap 1 Bageri 1 Mån, Ons o Fre (Em) Mån, Ons o Fre (Em) Arbetsgivare Tis o Tor (Heldag)