WAMBAF. Water Management in Baltic Forests. Eller Vad finns i vattnet som inte skall vara där, och hur jobbar vårt projekt för att få bort det?

Relevanta dokument
Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

Forum Östersjön HELCOM

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Nyhetsbrev EU/Internationella relationer

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Östersjön från vredens hav till fredens hav (?)

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Partnerskap för levande skogar

DELA NOBA Utveckling av språkmedvetenhet i Norden och Baltikum *Obligatorisk

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Ministermötet i Köpenhamn

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Arbetstillfällen

Skoglig kunskapsexport

ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

1

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Sura sulfatjordar vad är det?

Krafttag för bättre vatten

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

INTERNATIONELLA SEKRETARIATET VÄRMLAND I VÄRLDEN

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Forum Östersjön 23 juni 2012

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Nya värdekedjor i skogen

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

EU-program

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet

Svenska som additivt språk. Skolverket Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Markavvattning i skogen

Fosfor eller kväve eller båda?

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Water Co-Governance for sustainable eco systems

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson


Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten

Handlingsprogram för Östersjöarbetet

Skogsbruket. och kvicksilver

GRIP on LIFE IP

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå

Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes. Date: Authors: Daniel Palm and Erik Ederlöf. Report No.

Nordplus består av ett ramprogram med fyra underprogram som riktar sig mot olika målgrupper, från förskola till högre utbildning.

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala,

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Inkvarteringsstatistik för hotell

Synpunkter på Skogsstyrelsens Nya och reviderade målbilder för god miljöhänsyn avseende dikesrensning och skyddsdikning (Dnr 2014/2973)

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö

Körskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Nordplus ny programperiod Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012

Globala Arbetskraftskostnader

Forskning Formar Framtiden

Outsourcing - Från teknikfokus till verksamhetsfokus Cristian Conteras Cramo AB Infrastructure Architect cristian.contreras@cramo.

Medlemmarnas vänortsarbete

Kerstin Borglin Tantogatan 47, Stockholm Tel:

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

Policy för internationellt arbete

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Motion från Anna-Britt Wejdsten (L) - Ny vänort i Rumänien

Yttrande över förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan från Vattenmyndigheten i Västerhavet

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Transkript:

WAMBAF Water Management in Baltic Forests Eller Vad finns i vattnet som inte skall vara där, och hur jobbar vårt projekt för att få bort det? Linnéa Jägrud, Skogsstyrelsen Projektledare för WAMBAF

Östersjöns problem 2 Övergödning för mycket näring Syrefria bottnar Top down effects Giftiga ämnen urk! Med mera Vad finns i vattnet?

Inte så bra! Vi behöver strategier och EU-program för att få igång projekt! 3

En uppsjö av direktiv och strategier 4 EU:s Östersjöstrategi Baltic Sea Action Plan Selfoss-deklarationen Warsawa-delklarationen Barents Hav- Samarbetet EUs vattendirektiv

WAMBAF 5 Genom bättre hänsyn mot vatten i skogsbruk: - Minska läckage av näringsämnen - Minska mängden farliga ämnen (Kvicksilver) Utbyte av kunskap Dela erfarenheter Tillämpad forskning med praktisk inriktning

WAMBAF 6 Nio partners Fem länder 17 tillknutna organisationer 2016-2019 2,9 millioner EURO

Tre ämnen 7 Dikessystem Bäverpopulationen Kantzoner

Demonstrationsområden 8 En demoyta per ämne och land Kantzoner Dikessystem Bäverpopulationer

Demonstrationsområden 9 > 600 deltagare från 6 länder 19 olika tillfällen Skogsombud, skogsplanerare, beslutsfattare, jägare, myndighetsföreträdare, specialister, skogsförvaltare, lokala vattenorganisationer och så vidare. Visat på de verktyg som WAMBAF tagit fram

Tre ämnen 10 Dikessystem Bäverpopulationen Kantzoner

Framtagna verktyg - Dikessystem 11 Guidelines En applikation till smarta mobiltelefoner

Resultat - Dikessystem 12 Applikation fungerar inom demoområdena. Guidelines framtagna och publicerade, ligger även till grund för vetenskaplig artikel i LUKE:s regi. Ny metodik för kartering av diken påbörjad. Flödesschema för dikesrensning framtagen

13

Tre ämnen 14 Dikessystem Bäverpopulationen Kantzoner

Framtagna verktyg Bäver population och konflikter 15 Bäver som en resurs en handbok snart till tryckeriet Bäverdamverktyg Många är nyfikna och vill veta mer Kvicksilver i relation till bäverdämmen

16 Foto Frauke Ecke

Resultat - Kvicksilver, (rackar n så svårt) 17 Tretton platser provtagna Över 600 prover (biota av olika organismgrupper) Före, 3 veckor efter, ett halvår efter och ett år efter borttagande av dämme

18

19

20

Resultat bäver och kvicksilver 21 Kvicksilver och Metylkvicksilver i Baltiska länder och Polen Faktorer i avrinningsområdet (skogstyp, % av torv, etc.) har stor betydelse Mercury also in other countries Methyl-mercury also in other countries, anaerob environment Factor in the catchment (forest type, % of mire, etc) varies greatly In biotoa, most of the mecury is in Methyl mercury Mercury is above 20 ng/g (EUs limit) The older the better sink rather than source I biotoa är det mesta kvicksilvret i Metylkvicksilverform (den farliga) Nivåerna är över 20 ng/g (EUs gräns) Gamla bäverdämmen en fälla för Metyl-Hg Nya bäverdämmen en källa för Metyl- Hg

Bra? Dåligt?

Tre ämnen 23 Dikessystem Bäverpopulationen Kantzoner

Aktiviteter Kantzoner 24 Guidelines Ännu bättre markfuktighetskartor Blå Målklassning WAMBAF- the movie

Aktiviteter - resultat 25 Guidelines går i tryck Bas för vetenskaplig artikel i Skogforsks regi Markfuktighetskartor av mycket bättre kvalitet WAMBAF the movie Blå målklassning

Markfuktighetskartor - resultat 26 Bra kartor är A ovh O Kartor engagerar

27

28

29

30

Aktiviteter resultat Blå Målklassning 31 Skogsplaneringsverktyg för kantzoner Utvecklades av WWF Sverige (Lennart Henrikson) Anpassat till Baltiska förhållanden Finland, Lettland, Litauen, Polen Manual finns på alla språk samt på engelska.

Blå Målklassning goes global Från Baltikum till Ryssland 32

33

RAGNAR SPROSS AND LINNEA JÄGRUD, SWEDEN. BOREAL FOREST PLATFORM WORKSHOP, JUNE 21 34

RAGNAR SPROSS AND LINNEA JÄGRUD, SWEDEN. BOREAL FOREST PLATFORM WORKSHOP, JUNE 21 35

Och från Ryssland till Chile 36

37

38

39

Det går inte att visa bilden. 40

41 Förlängning av projekt? Tack för uppmärksamheten! Linnéa Jägrud, Skogsstyrelsen linnea.jagrud@skogsstyrelsen.se www.skogsstyrelsen.se/en/wambaf/