Verksamhetsplan 1(16) Dnr: /ON193 Antagen av omsorgsnämnden -11-24
Verksamhetsplan 2(16) Nämndens grunduppdrag... 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 Styrande dokument... 4 Nulägesbeskrivning... 5 Prioriterade mål... 6 Nämndens egna mål... 12 Övrigt prioriterat arbete... 13 Ekonomi... 16
Verksamhetsplan 3(16) Omsorgsnämnd Nämndens grunduppdrag Omsorgsnämnden ska erbjuda stöd- och serviceinsatser i sådan omfattning och på ett sådant sätt att lagstiftningens krav avseende tillämpningen av socialtjänstlagen (SOL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvdslagen (HSL), Färdtjänstlagen, Lag om bostadsanpassningsbidrag och övrig lagstiftning säkerställs. Riksdagens antagna mål för utformning av äldrepolitiken ska vara vägledande i omsorgen om de äldre som ska ha möjlighet att åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, ha tillgång till god vd och omsorg och bemötas med respekt. Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, integritet, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. LSS syftar till att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar stöd som kan undanröja svigheter i den dagliga livsföringen. Utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), en rättighetslag, beviljas den enskilde sökt insats förutsatt att han/hon tillhör målgruppen och har rätt till insats. Vägledande principer är humanistisk människosyn, helhetssyn, självständighet, integritet, inflytande, delaktighet och tillgänglighet. Verksamhetsbeskrivning Utifrån grunduppdraget erbjuder omsorgsnämnden kommunens invånare omsorg, service, omvdnad och rehabilitering för äldre och till personer med funktionsnedsättning. Insatser enlig LSS och SoL ges efter särskild biståndsutredning som utförs av 4,0 sarbetare. Äldreomsorg riktar sig främst till personer över 65 med behov av hjälp i hemmet eller tillgång till särskilt boende för att klara sin livsföring. Årligen bedrivs bland äldre uppsökande verksamhet i form av hembesök, telefonkontakt, skriftlig information eller möjlighet att delta i informationsträffar. Verksamheten vänder sig till alla kommunens invånare som är 79 och äldre och inte har några insatser från äldreomsorgen. Hemtjänst bedrivs med utgångspunkt från Lilla Edets centrum och från Lödöse med sammantaget 45,93 sarbetare och ca 200 brukare därtill kommer ca 100 larmkunder som inte har insats hemtjänst. Särskilt boende erbjuds vid tre enheter med sammanlagt 114 platser och 90,75 sarbetare. Därtill kommer 18 korttidsplatser, 15,15 sarbetare, varav 7 korttidsplatser är i avvaktan på en om- och tillbyggnation av Pilgden. Dagverksamhet för demenssjuka erbjuds tre dagar per vecka, 1,2 sarbetare. Stöd till anhöriga ges bland annat genom avlastning på korttidsenheter eller genom avlösning i ordinarie bostad. För samordning av anhörigstödet svarar 0,3 sarbetare. Särskilt stöd till demenssjuka och deras anhöriga erbjuds av demensteamet som best av 0,7 sarbetare. Äldrepsykiatrisk kompetens finns inom vd och omsorg med 0,6 sarbetare. Volontärverksamheten samordnas av 0,75 sarbetare. Trygghetsboendet Hägern best av 24 lägenhet, fastighetsägare är GK. Socialförvaltningen ansvarar för träffpunktverksamheten och matsalen. Trygghetsvärden är finansierad av socialförvaltningen.
Verksamhetsplan 4(16) Funktionshinderverksamhet riktar sig till personer med funktionsnedsättning, enligt lagstiftningen LSS. Personer med funktionsnedsättning har samma rätt som andra att leva i samhället med lika valmöjligheter. Verksamheten skall utformas så att personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Syftet är att stärka och motivera den enskilde till egenmakt över sin vardag och sitt liv (empowerment), vilket innebär att personalen har en pedagogisk stödjande roll. Biståndsenheten gör ligen uppsökande verksamheten som är riktad till ungdomar i gymnasiesärskola. Den uppsökande verksamheten bygger på kartläggningssamtal om framtida boende/skola/arbete. Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som alla andra, vilket innebär att skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning att ha tillgång till ett meningsfullt arbete. Kommunen erbjuder personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, korttidstillsyn, korttidsvistelse, avlösarservice. Boende erbjuds vid tre enheter med sammanlagt 22 lägenheter och 32 platser vid tre daglig verksamhet. Kommunen bedriver även korttidsverksamhet med 4 platser vid Ekaråsen. Sammanlagt tjänstgör cirka 90 sarbetare i dessa verksamheter. Hemsjukvd och kommunrehabilitering bedriver kommunal hälso- och sjukvd inklusive kommunens nattpatrull och verksamheten best av totalt 26,25 sarbetare. För bostadsanpassning svarar 0,30 sarbetare. För kostproduktion till samtliga särskilda boenden och dagliga verksamheter svarar kostenheten med 9,07 sarbetare. Personer i ordinärt boende har möjlighet att få färdiglagad mat hemtransporterad genom en extern leverantör. Rekryteringsenheten för vd och omsorg best av 3,77 sarbetare Omsorgsnämnden handlägger även färdtjänst och hjälpmedel till funktionshindrade. Styrande dokument De lagar, förordningar, föreskrifter och riktlinjer som främst styr socialförvaltningens verksamhet är: - Socialtjänstlagen (SoL) - Hälso- och sjukvdslagen (HSL) - Patientsäkerhetslagen (PSL) - Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) - Livsmedelsmedelslagstiftningen - Lagen om bostadsanpassningsbidrag - Ledningssystem för kvalitet inom Sol, LSS och HSL - Föreskrifter om handläggning och dokumentation - Nationella riktlinjer för vd och omsorg vid demenssjukdom - Nationella riktlinjer för palliativ vd - Nationell och lokal värdegrund Därutöver har Riksdagen antagit en utvecklingsplan för äldreomsorgen. Den syftar till att stödja utvecklingen av vd och omsorg om äldre och funktionsnedsatta. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar varje rapporten Öppna jämförelser vilket ställer
Verksamhetsplan 5(16) krav på kommunen att själva följa upp verksamheten för att bidra med förbättringar och utveckla ett evidensbaserat arbete. kom Sammanhållen vd och omsorg om de mest sjuka äldre och därmed ett antal kvalitetsregister. Nulägesbeskrivning Socialförvaltningen arbetar med att upprätta ett ledningssystem för kvalitet inom SoL, LSS och HSL. Ett kvalitetssystem ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, brukare, anhöriga och politiker. Kvalitetsarbetet ska ta hänsyn till lagar och allmänna råd, nationella handlingsplaner och utredningar samt kommunens egna förutsättningar i form av resurser av olika slag. Systemet ska bestå av lig planering, systematisk kvalitetssäkring av arbetsinnehåll och rutiner. Uppföljning och utvärdering är ett viktigt inslag i ett systematiskt kvalitetsarbete. En grundförutsättning för god kvalité i inom LSS-verksamheten och äldreomsorgen är att verksamheten kan möta den framtida utvecklingen med både volymökningar och förändrade behov hos målgrupperna. Volymökningstakten inom de olika insatserna för personer med funktionsnedsättningar kommer att fortsätta att öka. Behoven hos målgrupperna bli mer omfattande, sammansatta och komplexa. Utvecklingen kräver förändrade verksamhetsformer, metoder och arbetssätt. Personalens kompetens måste förstärkas och såväl fortbildning som handledning är nödvändiga för att möta denna utveckling. Verksamheternas innehåll och bemanning måste analyseras och anpassas inför framtiden. Löpande under et kommer översyn av externa placeringar att göras. Funktionshinderverksamheten behöver även utveckla metoder för samverkan internt och externt. Arbetet bör utgå och utveckla de samverkansformer som finns idag. Eftersom målgruppen ökar är det även nödvändigt att arbeta med en större samordning av insatserna internt inom verksamheten. Både nationellt i Sverige samt inom GR så förs det en viktig diskussion om personalens nuvarande kompetens samt vikten av att bredda och fördjupa kompetensen inom funktionshinder- och äldreomsorgsområdet. Göteborgsregionens kommunalförbund slöt en överenskommelse 2011 om titulaturer och utbildningskrav för personal inom funktionshinderverksamheten. Detta för att få en samsyn samt för att möta framtida behov av arbetskraft och för att synliggöra verksamhetsområdet. GR är det första kommunalförbund i Sverige att sluta en överenskommelse inom området. Överenskommelsen innebär att varje kommun ska utarbeta en beskrivning av titlarnas arbetsinnehåll. GR har även initierat ett liknande utvecklingsarbete vad gäller äldreomsorgens personal. Antalet personer som har behov av vd och omsorg förväntas öka. Enligt SCB:s befolkningsprognos för Lilla Edet ökar antalet 75-84 ingar fram till 2028 med 462 personer. Antalet personer 85 och äldre antas öka med 152 personer fram till 2020. Det ökade antalet äldre medför att behovet av bistånd i form av särskilt boende, korttids- och växelvd, hemtjänst samt hemsjukvd blir större. Kraven på medarbetarnas kompetens och kontinuitet inom äldreomsorgen ökar då vd- och omsorgsbehoven blir alltmer komplexa. Medicinsk, social, kulturell, metod och pedagogisk kompetens måste öka och kunna kombineras.
Verksamhetsplan 6(16) 4. Prioriterade mål Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet, Identitet. Visionen är att kommunen präglas av dessa fyra tillstånd 2020. För att nå dit finns sex strategiska områden antagna och till dessa finns inriktningsmål och prioriterade mål kopplade. Dessa strategiska områden, inriktningsmål samt prioriterade mål är beslutade av kommunfullmäktige och nämndens åtagande framg genom konkretiseringar av de prioriterade målen, vilka framg av nedanstående tabeller. Varje strategiskt område rubriceras nedan och omfattar ett eller flera prioriterade mål. Hur de prioriterade målen ska anses uppfyllda framg av rutan Mätning/målet uppfyllt. 4.1 Medborgarkraft Prioriterat mål 1 Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna Prioriterat mål: Utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Mätning/målet uppfyllt: Förbättra kommunens ranking i mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKIK), mått 14 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Prioriterat mål 2 Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna Prioriterat mål: Utveckla mötesplatser för unga med syfte att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid. Mätning/målet uppfyllt: När fler mötesplatser/aktiviteter skapats i samarbete med kulturproducenter och i samråd med ungdomar i kommunen. Prioriterat mål 3 Inriktningsmål: I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna. Mätning/målet uppfyllt: När åtgärder utförts i nämnderna i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi. 1) antalet heltidstjänster ska öka - - 12 6 6
Verksamhetsplan 7(16) Ekonomi: Ansvar: Verksamhetschef Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 4.2 Samarbete över gränserna Prioriterat mål 4 Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna Prioriterat mål: Samverka inom SOLTAK. Mätning/målet uppfyllt: När samverkan avseende gemensamma projekt eller tjänster ökat jämfört med föregående. 1) gemensamt projekt; kartläggning 1 1 digitaliseringen/trygghetslarm Ekonomi: Ansvar: Verksamhetschefer Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. Prioriterat mål 5 Inriktningsmål: Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga Prioriterat mål: Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga. Mätning/målet uppfyllt: Antalet externa placeringar skall minska jämfört med föregående. 4.3 Attraktiv livsmiljö goda boenden Prioriterat mål 6 Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna Prioriterat mål: Fortsätta att arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås 2020 utifrån antagna miljömål samt handlingsplan. Mätning/målet uppfyllt: När nämnderna redovisar att de genomfört ytterligare åtgärder i enlighet med handlingsplanen jämfört med föregående. 1) Förvaltningen ska använda videokonferens vid - 50% - 60% 80% vdplanering 2) Rättvisemärkt och ekologiskt odlat kaffe/the 15% 50% 100%
Verksamhetsplan 8(16) Ekonomi: Ansvar: Verksamhetschefer Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. Prioriterat mål 7 Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående. Mätning/målet uppfyllt: Avläsning per 31/12 som visar på en procents ökning. Prioriterat mål 8 Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Prioriterat mål: Kommunen ska ha en långsiktig planering avseende tätortsutveckling för att kunna tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter. Mätning/målet uppfyllt: När en sammanhållen planering tagits fram. Prioriterat mål 9 Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Prioriterat mål: Kommunen ska ha en planering för att kunna tillgodose varierande bostadsalternativ i livets olika skeden. Mätning/målet uppfyllt: När en översyn genomförts som på kort och lång sikt beskriver framtida behov (även inom omsorgernas verksamhet). Prioriterat mål 10 Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara trivsamt, snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Mätning/målet uppfyllt: Följa upprättade instruktioner avseende att hålla rent och snyggt i det offentliga rummet.
Verksamhetsplan 9(16) Prioriterat mål 11 Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Prioriterat mål: Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön (genom dess friläggande) och Ströms slottspark samt utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder. Mätning/målet uppfyllt: När utredning genomförts tillsammans med föreningslivet. Prioriterat mål 12 Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag Prioriterat mål: Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende. Mätning/målet uppfyllt: Nöjdheten ska vara bättre än föregående mätning i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 25 Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. resultat resultat måltal måltal måltal 1) Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende/äldreomsorg 73% 85% 87% 88% 90% 2) Inrätta brukarråd/anhörigråd inom funktionshinder - - 3 4 Ekonomi: Ansvar: Verksamhetschefer Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. Prioriterat mål 13 Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag Prioriterat mål: Utreda möjligheten att skapa en fungerande modell för heltidsarbete för tillsvidareanställda i vden. Mätning/målet uppfyllt: När utredningsuppdraget är genomfört. 1) Kartlägga personalens önskemål om heltidstjänster 100% 1 2) Skapa en modell för heltidsarbete 50% 100% Ekonomi: Ansvar: Verksamhetschefer Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut.
Verksamhetsplan 10(16) 4.4 Goda kommunikationer Prioriterat mål 14 Inriktningsmål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov Prioriterat mål: Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken. Mätning/målet uppfyllt: Genom att antalet resande ökat i Västtrafiks mätningar jämfört med föregående. 4.5 Rätt kommunal service Prioriterat mål 15 Inriktningsmål: Kommunens service gentemot medborgare och företag ska ha en hög kvalitet med tillgänglighet och bra service Prioriterat mål: Förbättra kommunens service gentemot medborgare och företag. Mätning/målet uppfyllt: Förbättra resultatet jämfört med föregående Insiktsmätning (SKL:s öppna jämförelser avseende Företagsklimatet) samt föregående Servicemätning via telefon och e-post - inom ramen för Kommunens kvalitet i korthet. Prioriterat mål 16 Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter Prioriterat mål: Utveckla arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter. Mätning/målet uppfyllt: När fler verksamheter arbetar med kvalitetsstyrning jämfört med. 1) Ett kvalitetsledningssystem införs med stöd av 1 2conciliate Ekonomi: Ansvar: Projektledare Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut.
Verksamhetsplan 11(16) 4.6 Högre utbildningsnivå Prioriterat mål 17 Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan Prioriterat mål: Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Mätning/målet uppfyllt: Resultatet mäts i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet, mått 18 Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Prioriterat mål 18 Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan Prioriterat mål: Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan. Mätning/målet uppfyllt: Mäts genom den gemensamma elevenkäten inom GR Prioriterat mål 19 Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan Prioriterat mål: Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. Mätning/målet uppfyllt: Mäts och jämförs med föregående. Mäts i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet, mått 11 Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor?
Verksamhetsplan 12(16) 5. Nämndens egna mål Följande mål har beslutats av omsorgsnämnden utöver de prioriterade målen från kommunfullmäktige. Nämndens egna mål 1) Högre personalkontinuitet inom hemtjänsten personal/14 dagars period. 12 18 11 14 12
Verksamhetsplan 13(16) Övrigt prioriterat arbete Funktionshinder verksamheten skall samordnas för att stärka förutsättningarna för ett gott stöd till personer med funktionsnedsättning. Syftet med samordning/samverkan är att den skall gynna utvecklingen av jämlika villkor för personer med funktionsnedsättning. Under ska verksamheten arbeta med att förbättra samarbetsformerna internt och externt. Under et kommer funktionshinderverksamheten att samarbetet med arbetsförmedlingen och kommunens Arbetsmarknadsavdelning fortsätta att möjliggöra sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Verksamheten kommer att göra en översyn och kartläggning av målgruppen behov av daglig verksamhet som kommer att leda till en organisationsförändring av daglig verksamhet. Övergripande inom funktionshinderverksamheten så skall det tas fram en fortbildningsplan, som är kopplad till uppdraget för personalen inom v verksamhet. Reflektion om hur vi skall skapa förutsättningar för v personal att utveckla ett professionellt förhållningssätt som kontinuerligt skall vara i fokus. Den socialpedagogiska processen behöver utvecklas för att stödet till den enskilde skall säkerhetsställas genom; uppföljning av den sociala dokumentationen, utveckla genomförandeplaner utifrån det fattade beslutet om insats eller bistånd, utveckla det pedagogiska arbetssättet/metoden genom att fokusera på bemötandestrategier, översyn och reflektion kring pedagogiska konferenser är en viktig utgångspunkt. Där kritisk reflektion på sitt egna förhållningssätt är viktigt för att utveckla ett professionellt förhållningssätt. Funktionshinder verksamheten kommer att fokusera på att skapa en medvetenhet hos personalen om helhetens betydelse genom att tydliggöra uppdrag och krav, genom att utarbeta uppdragsbeskrivningar för stödassistent och stödpedagog samt tydliga ansvarsområden. Kommunerna har en skyldighet att ge stöd till anhöriga förtydligat i 5 kapitlet 10 Socialtjänstlagen och innebär krav på en mer aktiv roll för kommunen. Anhöriga och deras behov behöver uppmärksammas på ett tidigt stadium av all personal inom kommunens verksamheter som kommer i kontakt med anhöriga. Kommunen måste också förbättra informationen till allmänheten och till alla målgrupper om möjligheten att få anhörigstöd. Samverkan måste öka och nätverk byggas mellan vd och omsorg och övriga socialtjänsten, länssjukvd samt intresse- och frivilligorganisationer. Verksamhetscheferna inom äldreomsorgen, funktionshinderenheten och invid- och familjeomsorgen har sedan fungerat som styrgrupp för anhörigsamordnare och ombud. Under kommer arbetet med samordningen mellan avdelningarna att fortsätta. Samordnaren för frivilligt socialt arbete har som uppgift att utveckla och samordna volontärverksamheten inom äldre- och funktionshinderverksamheten. Äldres behov i centrum Äldres behov i centrum, ÄBIC är en modell som utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vd och omsorgsdokumentation. Den information som dokumenteras om individen är beskriven med ett gemensamt språk. Det gemensamma språket utg från internationell kvalifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. ÄBIC utg från regelverket för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten och omfattar både handläggare och utförare inom äldreomsorgen. Äldres behov i centrum
Verksamhetsplan 14(16) bidrar till: behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, gemensamt språk, strukturerad dokumentation och bättre underlag för planering och uppföljning. Processledare har utbildads under och under påbörjas implementeringsarbetet med sin början i en tids- och aktiveringsplan. Den 1 januari 2010 trädde en ny lag, patientsäkerhetslagen (PSL SOSFS 2010:659 ) i kraft. Syftet med den nya lagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvden genom att förebygga att patienter drabbas av vdskador och tydliggöra vdgivarens ansvar. Under et fortsätter verksamheterna att arbete med det systematiska långsiktligliga förbättringsarbetet med fokus på en förbättrad kvalitet. I överenskommelsen om en sammanhållen vd och omsorg till mest sjuka äldre används Socialstyrelsens definition av målgruppen; Mest sjuka äldre är personer 65 eller äldre som har omfattande nedsättning i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Utmaningen för regionen tillsammans med kommunerna är att bidra till en väl sammanhållen vd och omsorg till gruppen med ett helhetsperspektiv på individen. I överenskommelsen om en sammanhållen vd och omsorg lyfts ett antal målområden fram: Sammanhållen vd och omsorg, god läkemedelsbehandling för äldre, preventivt arbetssätt, god vd vid demenssjukdom samt god vd i livets slutskede. Ett antal kvalitetsregister och arbetsmetoder har skapats under inom dessa målområden. Exempel är Öppna jämförelsetal, liga läkemedelsgenomgångar, Palliativa registret, Senior Alert och BPSD, Beteendemässiga Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Nyanställda medarbetare inom demensvden ska som introduktionsutbildning genomgå webbaserad utbildning demens ABC. Under et påbörjas utbildning demens ABC plus. Utifrån fastställd plan ska baspersonal erbjudas utbildning inom ergonomi och förflyttningsteknik. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling av kvalitet inom äldreomsorgen har olika roller skapats. Exempel är ombud och team inom ovan målområden. Värdegrundhandledare och förbättringsteam har utbildats. För att stödja kvalitetsarbetet och utveckla patientsäkerheten kommer förvaltningen att se över möjligheten att bemanna de särskilda boendena med en sjuksköterska dagtid, måndag till fredag. Förvaltningen följer de hygienrutiner som är utarbetade inom NU-sjukvden. Förvaltningens egenkontroll under visade på att basala hygien- och klädregler inte följs enligt upprättad rutin. Under et kommer rutinen att medvetandegöras och följas. Verksamhetssystemet Time Care Pool och Time Care Planning införskaffades. Förvaltningen har tillsammans med utbildningsförvaltningen och personalavdelningen arbetat med utbildning, implementering och genomförande. Med hjälp av verksamhetssystemet kommer förvaltningen att skapa en personalpool. Vd- och omsorgscollege är en samverkansform mellan utbildare och arbetslivet inom vd och omsorg. Inom VO-College Ale Lilla Edet samverkar båda kommunerna, fackliga organisationer och utbildningsanordnaren på vuxengymnasiet Ale kommun. Arbetsgivare och utbildare har ett gemensamt intresse av att samverka genom VO-College eftersom samverkan ger förutsättningar för ett mer effektivt resursutnyttjande och en bättre verksamhetsutveckling. Inom verksamheterna funktionshinder och äldreomsorg finns kontinuerligt behov av anställning av utbildad baspersonal. Genom att verksamheterna funktionshinder och äldreomsorg beställer uppdragsutbildning av Komvux Ale kan utbildningsplatser reserveras för det lokala behovet.
Verksamhetsplan 15(16) Uppdragsutbildningen kan utformas efter verksamheternas önskemål, individuellt efter validering samt med stöd av handledare och praktikplatser i verksamheterna. År 2030 kommer det att saknas närmare 140 000 omvdnadsutbildad arbetskraft. Sveriges befolkning blir allt äldre vilket kommer att medföra att behovet av hjälp och stöd ökar. Framtidens vd och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av teknikutveckling. Nationell e-hälsa är strategin om tillgänglig och säker information inom vd och omsorg. Strategin leds av Socialdepartementet i samarbete med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting. Staten och SKL vill påskynda och underlätta utvecklingen av e-hälsa i socialtjänsten. Det övergripande målet är att skapa konkret nytta, tillgänglighet, kvalitetssäkring och säkerhet för brukare, vdtagare, anhöriga, medarbetare, vdgivare och beslutsfattare. Satsningen har följande delmål: 1. Antalet e-tjänster inom socialtjänsten ska öka. 2. En större andel av berörd personal inom socialtjänsten ska ha tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation för digital informationsåtkomst. 3. En större andel berörd personal inom socialtjänsten ska kunna dokumentera och komma åt information via mobil teknik, Smartphone, surfplattor, smarta datorer. 4. En större andel behörig personal ska kunna komma åt relevant information i informationsverktyget Nationell patientöversikt, NPÖ. 5. Analoga trygghetslarm ska successivt bytas ut till digitala trygghetslarm. Den digitala tekniken möjliggör utveckling av larmsvarsfunktion genom till exempel gpsfunktion för positionsangivelse, sensorer i hemmet, med mera. Inom VästKom arbetas med etjänser, NPÖ, Mobilitet, Digitala trygghetslarm och Säker roll och behörighet. Fem kommuner inom SOLTAK gör tillsammans ett kartläggningsarbete vad gäller digitalisering av trygghetstelefonin. Syftet med kartläggningen/utredning är att skapa en gemensam bild över de olika trygghetslösningar som används av de deltagande kommunerna. Utredningen ska undersöka och lyfta fram de fördelar som kan finnas med en kommungemensam hantering av digitala trygghetslarm i ordinärt boende. Den ska även beskriva de utmaningar och risker som finns med en digitalisering av trygghetstelefoni samt en eventuell kommungemensam hantering av dessa. Vidare ska utredningen undersöka vilket behov och efterfrågan det finns i form av gemensam kompetensuppbyggnad samt gemensamma personella och ekonomiska resurser mellan de deltagande kommunerna. Fem
Verksamhetsplan 16(16) Ekonomi Omsorgsnämnden har för tilldelats en ram om 193 900 tkr. Jämfört med utökas ramen med 9 100 tkr. Indexuppräkning inklusive ökade kapitalkostnader 4 900 tkr och 4 000 tkr för utbyggnad av Pilgdens demensboende. Omsorgsnämndens ram fördelas enligt indexuppräkning för samtliga verksamheter. Inom äldreomsorgen tillkommer 4 000 tkr för utbyggnad av pilgden. Resurs för utökad kapitalkostnad ligger centralt, 200 tkr. Verksamhet Budget Budget Gemensamt omsorgsnämnden (Administration, biståndshandläggning och 16 911 18 743 19 401 kostproduktion) Färdtjänst 1 767 2 200 2 259 Bostadsanpassning 1 660 2 127 2 171 Hemsjukvd och kommunrehab 17 382 18 925 19 424 Äldreomsorg 88 334 90 923 96 886 Funktionshinder 47 768 51 882 53 759 Totalt Omsorgsnämnden 173 822 184 800 193 900 Eventuellt kan justering av ramen bli aktuell innan detaljbudget för är fastställd.