Vård- och stödsamordning

Relevanta dokument
Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning

Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Några ord om att implementera. Faser i implementeringsarbetet. Örebro. Fem missförstånd om förändringsarbeten

Antagen av Styrgruppen

Samordnad Rehabillitering

Case management enligt ACT

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Samverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné

Vård och stödsamordning i Dalarna

Strategier. Metoderna kan lätt anpassas till att stödja den kunskap och erfarenhet som redan finns i stora resursgruppen.

Evidens. vård och utbildning

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

ULF MALM. Göteborg den 3 okt 2016

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Vårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Behandling vid samsjuklighet

Integrerad Psykiatri

-Stöd för styrning och ledning

Resursgruppsarbete Vård- och stödsamordning i praktiken

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Resursgrupps ACT (RACT)

Handlingsplan 18 år och äldre

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

ANDT området - vad gör GR?

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Case Management i Sävsjö kommun

Psykisk funktionsnedsättning

Vård- och stödsamordning / Case Management. Kommunerna och Region Kalmar län - i samarbete

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Guide för LOKALA RUTINER FÖR VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING. Samordnad Individuell Plan (SIP)

Samordnad individuell plan (SIP)

Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt

ACT i Malmö Workshop G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

Implementering rekommendation. Kontinuitet och samarbete. nationellasjalvskadeprojektet.se

Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse

Riktlinjer vård- och stödsamordning

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Uppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Uppdaterad ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

Bostad först i Stockholms stad

SIP Samordnad individuell plan

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län Handlingsplan

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Projekt samsjuklighet

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IFO nätverket 19 maj 2017

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Temadag om integrerade verksamheter och arbetsformer 26 september 2016 VÄLKOMNA

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Årsrapport CM/RACT implementeringen Gävleborg 2017 till Ledningsgrupp för överenskommelse psykisk hälsa/länsledning.

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

Transkript:

17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet? En brukare berättar om sina erfarenheter av VOSS 1

Vad är Vård- och stödsamordning? Samordning av vård (psykiatri) och stöd (kommun): kommun- och psykiatripersonal jobbar i team utifrån ett metodprogram Riktar sig till brukare med låg funktion pga. psykisk ohälsa Tre ben : - öka samarbete och samverkan mellan kommun och psykiatri för personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar - öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande och involvera närstående - öka brukarens funktion och delaktighet i samhället Forts. Vad är VOSS? Arbetar efter brukarens önskemål om förändring Modellen inbjuder deltagande från närstående samt övriga professionella: resursgruppsarbete Kartläggningsfas - förändringsönskningar - underlag för SIP Arbetsfas - stresshantering, kommunikationsträning, social färdighetsträning, psykopedagogisk utbildning, involvera närstående Hämtar sina verktyg från programmet Integrerad Psykiatri och har sin grund i ACT (Assertive community treatment) 2

Bakgrund 80-talet: Assertive Community Treatment (ACT) skapades i USA Tvärprofessionella psykiatriska team som arbetar aktivt uppsökande Syfte att möjliggöra för personer med svåra psykiska sjukdomar att leva och fungera socialt i lokalsamhället Krishantering för att undvika sjukhusinläggning Erbjuda assistans vg basala dagliga behov som boende, mat och egenvård Motivera till utveckling av gemenskap och relationer med familj och vänner Öka patienters förmåga att hantera den egna sjukdomen och främja omgivningens förståelse och tolerans för patientens förutsättningar och sårbarhet. Forts. bakgrund 80-90-talet: Integrerad Psykiatri (IP) utvecklades av Ian Falloon, utifrån Case Management (CM), ACT och familjeinterventioner, dvs. en uppdaterad variant av ACT 90-talet: IP lanserades i Sverige 1994-2007: Optimal Treatment Project (OTP), internationellt forskningsprojekt, bl.a. Nå Ut-teamet i Göteborg deltog Resultat: god evidens för IP IP främst använt inom psykosvården i Sverige, men är utvecklat för patienter med psykisk ohälsa + låg funktion oavsett diagnos! 2012: Namnbyte från IP till RACT (Resursgrupps-ACT), då namnet beskriver metodikens huvudinslag, och minskar fokus på psykiatrin 3

17-11- 20 Tidslinje utveckling av metoden CM 1960 ACT IP 1980 IP F-ACT R-ACT VOSS 2000 2010 till Sverige 1990 VOSS kommun och psykiatri arbetar i samverkan med verktyg från IP-programmet ACT, R-ACT, F-ACT, CM, IP, VOSS Alla utgår de från samma grundelement: Individfokus med brukaren i centrum för sin egen behandling och rehabilitering Vård- och stödsamordnare som funktion Integrerad psykiatri som metodprogram Samverkan genom resursgruppsarbete Samhällsbasering genom inkludering av brukarens privata nätverk och arbete med brukaren i den miljö och situation där denne befinner sig 4

17-11- 20 Bakgrund Uppsala län 2009 Brukarstyrd kompetensutveckling i samverkan (BKS) 2009 Utbildningar: Återhämtningsinriktat arbete, MI, ACT, ISA 2012 PRIO 2012: statlig styrning på samverkan - psykiatriöverenskommelsen Uppsala, Knivsta, Håbo, Östhammar och Affektiva metodhandledning 2015 Mölndalsmodellen - metodstödjare och projektledare Uppsala, Knivsta, Enköping, Håbo, Östhammar i samverkan med psykiatrin 2016 2017 Metodstödjare handleder och utbildar kollegor i länet Gemensam riktlinje för VOSS på Docplus Utvärdering inledd Arbetsgång VOSS Uppstartsfas Kartläggningsfas Erbjud och motivera Samtycke Checklista Kontaktuppgifter Etablera kontakt med samarbetspartner Boka gemensamma tider Intervju En vanlig dag Uppnå mål och delmål i SIP Uppföljande SIP-möten 6-stegsproblemlösning Nätverkskarta QLS 100 Allt görs av de två vård- och stödsamordnarna tillsammans! Arbetsfas Skapa resursgrupp Närståendeintervju/er Stresshantering Tidiga tecken Psykopedagogisk utbildning Analys av kartläggning Förberedelse inför SIP Kalla till SIP SIP-möte Kommunikationsträning Social färdighetsträning 5

SIP Samordnad individuell plan Kartläggningsfasen avslutas alltid med en SIP, som sedan följs upp var 3:e månad MEN: alla som har insatser från både kommun och landsting och har behov av samordning ska erbjudas SIP (lagstadgat i SoL och HSL) Syftet med en SIP är att det ska bli tydligt för alla inblandade vem som gör vad, inte att samla alla professionella kontakter! I VOSS blir SIP en del i processen, inte en enskild insats eller ett dokument 6

7

8

Stress/sårbarhetsmodellen Ju högre sårbarhet för stress, desto mindre stresspåslag krävs för att ohälsa skall uttryckas Stress Ohälsa Hälsa Sårbarhet 9

Syfte med Vård- och stödsamordning Att brukaren får formulera sina önskemål om förändringar och mål Att göra brukaren delaktig i de beslut som tas Att göra den psykiatriska behandlingen och det kommunala stödet begripligt Att öka tillgängligheten och tryggheten gällande vård- och stödinsatser Att förbättra kommunikationen mellan personerna i resursgruppen - samverkan Att lära ut hur man effektivt löser problem och uppnår mål Att förebygga och hantera kriser att brukaren blir mer självständig och uppnår återhämtning 10

VOSS i Uppsala Län Uppsala, Knivsta, Håbo, Enköping, Östhammars kommuner, i samverkan med psykiatrin implementerar i dagsläget metoden Kommunerna: främst boendestöd och boenden Psykiatrin: Affektiva: VOSS-team/särskilt utsedd personal (fåtal!) Psykos: all personal i öppenvården ska utbildas Neuro/beroende: planering pågår Samverkan med heldygnsvården Länsövergripande utvärdering inledd Regelbundna utbildningar hålls av metodstödjarna Brukarrepresentant En brukare berättar om sina erfarenheter av VOSS 11

Citat från brukarens mamma: Jag vill passa på att ge en stor och varm eloge för allt det fantastiska arbete du och boendestödet gjort och gör för min dotter! Jag hoppas att ni känner hur betydelsefullt ert engagemang är och hur oerhört skönt det känns att min dotter nu mår så bra och är så stabil som hon är, vilket till stor del är er förtjänst! Ni har hjälpt henne att få struktur i sitt liv och hon är så trygg nu i och med att hon vet att inte bara vi i familjen, utan även du och ditt team, finns där för henne Frågor? 12

Mer info om VOSS! Länsgemensam riktlinje på Docplus: http://publikdocplus.lul.se/ (skriv VOSS i sökrutan) Liselotte Sjögren, projektledare VOSS liselotte.sjogren@akademiska.se 018-611 76 60 Målgrupp Grundläggande kriterier, varav samtliga måste vara uppfyllda (grundar sig i Socialstyrelsens rekommendationer för definition av psykisk funktionsnedsättning): personer från 18 år med omfattande psykisk funktionsnedsättning (aktivitetsbegränsning som varat eller kan tänkas vara minst ett år) som är i behov av omfattande vård- och stödinsatser från både landstingspsykiatrin och kommunens socialpsykiatri i samverkan (dvs. ordinarie samverkan, SIP etc. räcker inte) och som har en egen vilja att delta (ett initialt motivationsarbete kan behövas) 13

Forts. Målgrupp Minst ett av följande kriterier måste vara uppfyllda utöver grundkriterierna: Personer som är högkonsumenter av vård- och stödinsatser Personer med komplexa vård- och stödbehov, d.v.s. personer där svårigheterna är av den grad att insatser från huvudmännen ej fullt ut svarar upp till behoven Personer som ofta vårdas inom sluten psykiatrisk enhet Personer som trots omfattande stödbehov avbryter vård- och stödkontakter Personer med diagnostiserad samsjuklighet eller personer med ett riskbruk som inverkar på den behandling och sociala insatser som ges utifrån den psykiska funktionsnedsättningen 14