Nyheter och viktiga budskap Hjärta-Kärl

Nummer 1 Februari 2005 Innehåll Kloka Listans nyheter på NSLK:s Onsdagsmöte...1 Nyheter och viktiga budskap Hjärta-Kärl...1 Endokrinologi...2 Nervsystemet...2 Matsmältningsorganen...3 Infektioner...4 Smärta/Inflammation...4 Hur gick det för Läksaks Kloka Råd 2004?...4 Den bästa av läsekretsar...5 Ordföranden har sista ordet...6 Kalendarium Ons 9 mars kl 18.00-19.30 Buffé serveras från 17.00 Tema: Prel. KOL / Astma Lokal: Praktikertjänst, Holländargatan 10 Ons-Tors 20-21 april Tema: Kritisk läkemedelsvärdering Internat Lokal: Waxholms Hotel, Vaxholm Ons 20 april kl 18.00-19.30 Buffé serveras från 17.00 Tema: Prel. Hormonersättningsbehandling Lokal: Praktikertjänst, Holländargatan 10 Information och anmälan kontakta: Norra Stockholms läkemedelskommitté, E-post: norralakemedelskommitten@sll.se Kloka Listans nyheter på NSLK:s Onsdagsmöte Enligt tradition ägnades det första seminariemötet för året åt genomgång av nyheterna i Kloka Listan 2005. Som utmärkta moderatorer fungerade Stig Sjöstedt, informationsapotekare, och Anders Loohagen, informationsläkare, Norra Stockholms läkemedelskommitté. Anders presenterade även nyheterna i avsnittet smärta, inflammation. Nedan följer presentatörernas skriftliga sammanfattningar av sina avsnitt. Nyheter och viktiga budskap Hjärta-Kärl Av Inger Gretzer Qvick, överläkare, medicinkliniken, Capio S:t Görans sjukhus Hjärtsvikt Trappa upp medicineringen enligt den behandlingstrappa som finns i listan och försöka eftersträva angivna måldoser från morbiditets/ mortalitetsstudier. Vid intolerans (enbart då) för ACE-hämmare finns nu två Angiotension- Receptor-Blockerare (ARB)- tidigare bara losartan (Coazaar). Ny är candesartan (Atacand), som motiveras av den stora hjärtsviktstudien CHARM samt gruppens lägsta pris. Det finns inga studier som visar att ARB är bättre än ACEhämmare - bara dyrare. Hypertoni Fler hypertonipatienter bör behandlas. Det är budskapet i årets Kloka Listan liksom i SBU-rapporten från 2004 Måttligt förhöjt blodtryck. Ta hänsyn till alla riskfaktorer, ej bara till blodtrycket och gör en total riskvärdering; behandla sedan patienter med medelhög- hög 10 års risk för kardiovaskulär sjukdom. Behandla blodtrycket bättre - eftersträva måltryck- < 140/90, vid diabetes eller njursjukdom < 130/80 Förstahandsmedel är tiaziddiuretika och ACE-hämmare, densenare framför allt vid diabetes eller metabolt syndrom. Som ACEhämmare rekommenderas Enalapril Sandoz, som ofta behöver kombineras med tiaziddiuretika. Andrahandsmedel är beta-blockeraremetoprolol- och då Metoprolol Retard GEA/HEXAL. Byte från atenolol till metoprolol motiveras av den metaanalys som har ifrågasatt dokumentationen för atenolol i monoterapi. Metoprolol Retard har valts p g a att denna i retardform finns som metoprolol-tartrat, vilken användes i de ursprungliga studierna på metoprolol. Eftersom Seloken Zoc innehåller metoprolol-succinat är dessa två beredningsformer ej utbytbara, vilket

enligt fört resonemang dock ej gör Metoprolol Retard mindre lämpligt. Sistnämnda har dessutom 30 % lägre pris än Seloken Zoc. Det förtjänas att påpekas att en effektiv blodtrycksänkande behandling fås till kostnad av 1-2 kr /d om rekommenderade preparat används. Sekundärprofylax efter hjärtinfarkt Även under denna rubrik är studiebaserade doser angivna. Underbehandling med statiner, av högriskpatienter är inte ovanligt - använd Simvastatin GEA/HEXAL. Rekommenderade beta-blockerae i år Hjärtsvikt - Bisoprolol Alpharma Förmaksflimmer - Bisoprolol Alpharma Hypertoni - Metoprolol Retard GEA/ HEXAL. Sekundärprofylax efter hjärtinfarkt - Metoprolol Retard GEA/HEXAL. 4 Kloka hjärt-kärlråd Välj Trombyl (ASA) i första hand för trombocythämning. Plavix skall endast användas på snäva indikationer. Fler hypertonipatienter bör nå målblodtryck! Välj tiaziddiuretika och/eller generiskt enalapril som förstahandsmedel. Välj simvastatin för prevention av hjärtkärlsjukdom hos högriskpatienter. Användning av angiotensinreceptorblockerare (ARB) bör begränsas till patienter med ACE-hämmarintolerans Endokrinologi Av Mats Palmér, docent, överläkare, Medicinkliniken, Capio S:t Görans sjukhus Några mer dramatiska förändringar har majoriteten av patienter med typ 2 (Actos och Avandia) och gliniderna inte skett mellan år 2004 och 2005 i diabetes. Insulinet är dessutom drygt (Novonorm och Starlix) saknas fortfarande Kloka Listan när det gäller Diabetes. dubbelt så dyrt och fortfarande saknas, långtidsdata avseende hårda Det som kanske är intressantast är det av naturliga skäl erfarenhet vad gäller endpoints och långtidsbiverkningar som inte hänt, det vill säga diabetespreparat längre tids behandling. Obehagliga vilket i kombination med högt pris gör som trots att de givits mycket överraskningar på biverkningssidan kan att dessa preparat tills vidare bedöms ha uppmärksamhet och kraftigt marknadsförts fortfarande dyka upp. Detta tillsam- ett så begränsat användningsområde att inte har tagits upp på Kloka mans gör att man trots stor användning de ej tas upp på Kloka Listan. Listan. Här har vi de långverkande till patienter med typ 1 diabetes avstått insulinanalogerna, Lantus som nu snart från att ta med Lantus på Kloka Listan. När det gäller Osteoporos så sker inga funnits 2 år på marknaden, och det Nytt på insulinsidan är att två nya förändringar i Kloka Listan. nyligen lanserade insulin Levemir. mixade insulinpreparationer tas in på Bisfosfonater är som tidigare förstahandsbehandling Levemirs indikationsområde är endast Kloka Listan, Humalog Mix25 och när farmakologisk typ 1 diabetes och preparatet är Novomix 30. Det är tveksamt om dessa behandling anses indicerad. Viktigt är dessutom nyregistrerat varför detta mixade insulinanaloger har någon att endast behandla högriskpatietner preparat inte är aktuellt för Kloka avgörande fördel framför det tidigare när det gäller framtida frakturer, det vill Listan och betydligt mer data behövs rekommenderade och billigare säga i första hand överväga behandling för att detta skall bli aktuellt. Lantus har Mixtard. Då Mixtard emellertid tas bort hos patienter med manifest osteoporos i sin registrering visserligen inte begränsat från marknaden och det anses viktigt att (låg bentäthet och tidigare fragilitets- indikationsområde till typ 1 men ha tillgång till mixade insuliner till vissa fraktur) och patienter som under längre bedömningen är att detta insulin inte patienter med typ 2 diabetes har man tid behandlas med högdos steroider. har dokumenterat någon avgörande valt att ta in dessa analogmixar på Hos de allra äldsta patienterna är fördel framför NPH-insuliner hos Kloka Listan. Gällande glitazonerna kalcium och D-vitamin fortfarande förstahandsbehandling. Nervsystemet Av Aleksander Mathé, professor, Farmakologi, Karolinska institutet Jämfört med Kloka Listan 2004 har några små steg tagits som vi hoppas kommer att vara till stor nytta för våra patienter. Psykos Så kallade atypiska- eller Second generation -antipsykotika har fått mer framträdande plats, särskilt vid nydiagnosticerad schizofreni. Både Läkemediet risperidon och olanzapin ingår nu i listan då det visat sig i bl.a. en stor metaanlys (Davis et al, Arch Gen Psychiatry, 60:553-64, 2003) att de är effektivare vid behandlingen av schizofreni. Klozapin kvarstår som I tredje hand alternativet. Klozapin är fortfarande det mest effektiva antipsykotiska läkemedlet, och den historisk insatte kommer att minnas att preparatet lanserades långt före haloperidol, men på grund av potentiella biverkningar, framför allt på blodbilden, bör det skrivas ut /kontrolleras av psykiatrer. Ett betydelsefullt tillägg är en påminnelse om att uppföljningen bör, utöver symtomskattning, inkludera kontroll av biverkningar såsom mätning av fasteblodsocker och blodfetter samt vikt. Medan haloperidol kan leda till

extrapyramidala biverkningar och därmed försämrad följsamhet så har det metabola syndromet uppmärksammats som en viktig biverkan av atypiska antipsykotika. expertgruppen och Läksak inte ansåg att något av de antiepileptiska läkemedlen bör ingå i Kloka Listan på indikationen depression. INBJUDAN INTERNAT KRITISK LÄKEMEDELSVÄRDERING Depression Rubriken Affektiv sjukdom har utgått och ersatts av mera nyanserade och praktiskt terapeutiska rubrikerna Depression och Bipolär sjukdom och svårbehandlad depression. Den första avser medelsvåra och lättare depressioner (utan hypomani/mani) som utgör en klar majoritet av nedstämda patienter och bör i första hand behandlas med citalopram. I både nationella och internationella riktlinjer finns konsensus om att SSRI borde vara förstahandspreparat vid behandling av egentlig depression. Den andra rubriken syftar på bipolär sjukdom (kanske 1 2 procent av patienterna) och så kallade svårbehandlade terapiresistenta depressioner (uppskattningsvis 10 20 procent?) där litium bör prövas under kontroll av en psykiater. Litium har nu använts i drygt 50 år, och man kan med gott samvete hävda att ingen annan liten molekyl har gjort så stor nytta. Observera också att Ångest tillfällig, Panik- och tvångssyndrom samt Sömnstörningar Bör behandlas som tidigare. Alkoholsjukdomar Återfallspreventivbehandling: av intresse är att disulfiram (Antabus) inte längre finns på listan på grund av bristande dokumentation. Däremot är det helt klart att både akamprostat (Campral) och naltrexon (Revia), två preparat som har skilda kända verkningsmekanismer, ska användas som återfallspreventiv även om fortsatt abstinens efter ett års behandling är under 50 procent. Matsmältningsorganen Kursansvarig Daniel Schmidt, docent, överläkare, Capio S:t Görans sjukhus Ordförande Norra Stockholms läkemedelskommitté Kursintyg Efter medverkan i internatkurs Kritisk läkemedelsvärdering erhålls kursintyg Datum Den 20-21 april 2005 Plats Waxholms Hotel, Vaxholm Anmälan Senast den 7 april, 2005 till Ulla-Britt Thorslund på Norra Stockholms läkemedelskommitté på ulla-britt.thorslund@sll.se eller faxa på 737 29 26 Bekräftelse Antalet kursplatser är begränsat. Vi bekräftar din anmälan! Avgift 0 kr Frågor Kontakta Ingrid Jägre på 737 32 59 eller 070-770 10 73 Av Daniel Schmidt, docent, överläkare, Capio S:t Görans sjukhus, ordförande läksaks expertgrupp för gastroenterologiska sjukdomar För Gastroesofageal refluxsjukdom och för Ulkussjudom rekommenderar vi för andra året i rad generiskt Omeprazol (Omeprazol Scand Pharm) som protonpumpsshämmare (PPI), att användas på sätt som vi beskriver i Kloka Listan. Omeprazol är den först framtagna protonpumpshämmaren och den registrerades i Sverige 1988 under ett välkänt preparatnamn av dåvarande Astra Läkemedel. Det är värdens mest försålda och mest väldokumenterade syrahämmande läkemedel. Påståendet att den som första generationens PPI skulle vara omodern och uppvisa större benägenhet för interaktion med andra läkemedel äger ingen klinisk relevans. Vår expertgrupps tidigare bedömning att alla tillgängliga läkemedel inom denna klass är likvärdiga till effekt (det vill säga syrasekretions-hämning) och biverkningspanorama kvarstår liksom vår bedömning att deras syrahämmande förmåga per mg läkemedel är kliniskt likvärdig eller jämförbar. Då ett DDD av Omeprazol Scand Pharm till yttermera visso kostar mindre än 5 kr, medan de motsvarande, ännu ej generiskt tillgängliga, originalläkemedlen inom gruppen kostar det dubbla, känns vår rekommendation väldigt riktig och sund. Åter poängterar vi att PPI endast skall ordineras vid Gastroesofageal refluxsjukdom, ulkussjukdom (=gastroskopiverifierad sådan eller recidiv därav) och som magskydd vid långvarig behandlingsindikation för NSAID hos patienter med risk att utveckla NSAIDulkus och inte vid några andra tillstånd. Och vid måttlig reflux kan mycket väl svagare syrahämning med H2-receptorantagonist (rekommenderad är Artonil) prövas i första hand. I årets Koka Listan är Läksaks Kloka råd publicerade och de två förstnämnda konkretiserar ovanstående, nämligen: Behandla ej funktionell dyspepsi med PPI och när indikation för PPI-behandling ändå föreligger välj generiskt Omeprazol.

Infektioner Av Yvonne Gillback, distriktsläkare, Kista Vårdcentral Listan innehåller preparat mot vanliga infektioner i öppen vård. Ett enda preparatbyte är gjort. Ciprofloxacin ersätter norfloxacin. Ciprofloxacin är nu billigast, har lägre MIC värde mot gramnegativer samt har bäst klinisk dokumentation. Indikationer: Övre urinvägsinfektioner hos vuxna, nedre urinvägsinfektioner med prostataengagemang. Infektionsgruppen har fått med två kloka råd. 1. Använd inte kinoloner vid behandling av okomplicerad cystit hos kvinnor. 2. Behandla bältros med aciklovir. Valaciklovir för sju dagar är sex gånger dyrare än aciklovir, 922 kr jämfört med 163 kr. Det är små skillnader i klinisk effekt Det högre priset ger ett mervärde i form av färre doseringstillfällen och nedanstående skillnader i smärtduration. Frågan är givetvis om mervärdet motiverar den stora kostnadsskillnaden. I jämförande studie som pågått i 24 veckor, där man gett valaciklovir (Valtrex) i sju dagar och aciklovir i sju dagar, finns inga skillnader i läkning av utslag, livskvalitet, analgetikakonsumtion, smärtintensitet eller smärta vecka 24. Skillnader som finns är att smärtan upphör 13 dagar snabbare (38 dagar respektive 51 dagar) och att abnorma sensationer försvinner snabbare med Valaciklovir. Vid herpes simplex infektioner är den kliniska effekten likvärdig. Smärta, Inflammation Av Ewa Milerad, specialistläkare, informationsläkare Norra Stockholms läkemedelskommitté Smärtbehandling med opioider skall individualiseras, man bör alltid utgå från smärtmekanismen och behandlingen bör utvärderas kontinuerligt. Både dos och doseringsintervall skall individualiseras. Smärtintensiteten räcker inte som indikation för behandling med opioidanalgetika. Samtliga opioider medför risk för beroende. äldre p g a CNS-biverkningar. Får ej kombineras med alkohol och/eller sedativa p g a risk för andnings- depression och hjärtpåverkan. Gabapentin Gabapentin Nycomed är rekommenderat preparat Generisk substitution sker ej mot Neurontin biverkningsrisken av NSAID bör lägsta effektiva dos och doseringsintervall titreras fram individuellt. Expertgruppens tidigare bedömning att inte rekommendera coxiber i Kloka Listan kvarstår oberoende av indragningen av rofecoxib. För patienter med risk för NSAID-ulcus kvarstår rekommendationen att lägga till protonpumpshämmare framför byte till coxiber. Dextropropoxifen bör användas restriktivt Används inte vid depression. Försiktighet vid behandling av Den analgetiska effekten av NSAIDpreparat är oberoende av samtidig inflammation. För att minimera Hur gick det för Läksaks Kloka Råd 2004? Av Birgitta Norstedt Wikner, specialistläkare, klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Björn Wettermark, leg.apotekare, statistikansvarig, Apoteket AB och Läkemedelsepidemiologiskt centrum Den 20 januari hölls konferensen Kloka Listan Forum 2005 om rekommenderade läkemedel. Kloka Listan 2005 presenterades och en återblick gjordes av hur det gick år 2004. Under föregående år uppgick totalkostnaden för läkemedel till drygt 6 miljarder kronor ( 77% recept, 15% rekvisition, 8% receptfritt). Stockholmarna använde 3000 olika preparat innehållande 1350 olika substanser. Under 80- och 90-talet har läkemedelskostnaderna ökat med 9-10% årligen. Kostnadsutvecklingen för 2004 var 3,8%. Den låga kostnadsutvecklingen under 2004 kan förklaras av generikareformen, stora patentutgångar, överföring från recept till rekvisition, en mindre ökning av volymerna, få nya innovativa läkemedel samt en ökad kostnadsmedvetenhet bland förskrivarna. Tabellen sammanfattar hur det gick med Läksaks tio kloka råd 2004. Se tabell på nästa sida.

Kloka Råd-index, december 2004 1 a. Minskad förskrivning av PPI +/- b. Ökad andel generiskt omeprazol ++ 2 Undvik omotiverad ökning för Plavix + 3 a. Ökad förskrivning av statiner ++ b. Ökad andel simvastatin ++ 4 Ökad förskrivning av tiaziddiuretika ++ 5 Minskad förskrivning av ARB +/- 6 Minskad andel COX-2-hämmare +* 7 Ökad andel Maxalt + 8 Ökad andel citalopram + 9 a. Ökad andel Budesonid Scand Pharm + b. Ökad andel av Budesonid i lägsta styrka +/- 10 Minskad förskrivning av läkemedel med +/- antikolinerga egenskaper till äldre Tabellen sammanfattar hur det gick för de Kloka Råden i länet. + anger att utvecklingen gick åt rätt håll, - att kloka rådens läkemedel tappat marknadsandelar och +/- att utvecklingen stått stilla Sammanfattningsvis kan man säga att Kloka Listan vinner allt större genomslag i breda förskrivningsgrupper i länet, men att det går långsamt inom vissa terapiområden och att variationen är påfallande stor mellan olika vårdenheter. * Tack vare avregistrering Vi gläder oss åt att ha många läsare av Läkemediet och återkopplingar i form av synpunkter och kritik på det vi publicerat tycker vi faktiskt är stimulerande. En urolog-överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala har läst Pierre Lafolies artikel om Benign Prostata Hyperplasi publicerad i nummer 7, 2004 och har framfört kritiska synpunkter, vilket även hans medestradör på själva seminariekvällen, bitr. överläkare Leif Haendler, också har gjort. Härmed publicerar vi Pierre Lafolie s svar på kritiken. Den bästa av läsekretsar etsar Av Pierre Lafolie, docent, överläkare, Avd för klinisk farmakologi, Karolina Universitetssjukhuset Solna Är förstås vår kära skara kollegor och förskrivare som läser Läkemediet. Tränade i klinisk läkemedelsvärdering faller även våra egna alster under luppen, på samma sätt som annan information om läkemedel. Så ska det vara. Ibland kanske återkopplingen sker på en detaljnivå som inte kräver redaktionell åtgärd, men denna gång tyckte vi att synpunkterna kan föras fram i tablån. I nummer 7 behandlades benign prostata hyperplasi. Tryckfelsnisse gjorde att förkortningen i min artikel blev felaktig, rätt bokstavskombination ska vara BPH, vilket som tur var framkom på andra ställen i Läkemediet nummer 7, 2004. En uppdelning av namnet på ett aktivt enzym gav fel betydelse, läs följande tungvrickande mening så förstår du vad jag menar: Alternativ 1: 5-alfareduktashämmare minskar omvandlingen till det aktiva dihydrosteron. Alternativ 2: 5-alfareduktas hämmar omvandlingen till det aktiva dihydrosteron. Det skulle alltså ha varit alternativ 1, men irriterande Tryckfelsnisse skrev in alternativ 2, varpå slutsatsen blir en annan En annan läsare frågar sig: Kan inte en 7- årsstudie på finasterid betraktas som en långtidsstudie? Eftersom jag skrev att sådana saknas. Denna läsare uppenbarligen har inte gått våra kurser. En långtidsstudie är en studie som motsvarar den tid som användning av läkemedlet kan väntas ske. Det betyder att det inte finns någon absolut tidsgräns på 3, 5 eller 7 år varefter kravet är uppfyllt, utan tiden ska ställas i relation till förväntad behandlingstid. För de män som inte opereras kan behandlingstiden bli lång. Även längre än 7 år i vissa fall. Dessutom saknas långtidsstudie inte bara för finasterid, utan också för dutasterid. Samt jämföprevention Trial. N Eng J Med 2003;349:215-24. 2. Läkemedelsverkets pressmeddelande 2004-07-12. www.mpa.se/observanda/ obs04/040712_proscar.shtml relse mellan de båda preparaten. Men jag kan hålla med om att 7 år idag är en ovanligt lång tid för en interventionsstudie med ett läkemedel. 7-årsstudien som jag nämner ovan gav upphov till en fortgående diskussion. Här kommer en annan läsares fråga in. Finns det någon cancerrisk, eller hur ska man tolka informationen om risken för prostatacancer i artikeln? Frågan visar att läsaren inte hade tillgång till referenser för källgranskning, och den reflektion jag själv gör är att vi även i Läkemedelskommitténs olika media bör sätta in referenser, så att läsaren själv kan värdera källan. Därför ligger referenserna med här nedan. För att belysa frågeställningen kan vi kort konstatera att det pågår sedan publikationen av 7-årstudien (1) en diskussion om huruvida finasterid och liknande ämnen skyddar eller tvärtom ger upphov till cancer. I rapporten (1)

skriver man Finasterid prevents or delays the appearance of prostatic cancer by 24,6% (finasteride 803/ 4368 (18,4%); placebo 1147/4692 (24,4%)) but increased the risk for highgrade prostate cancer (Grade 7-10) by 67% (finasterid 28 0/757 (37%); placebo 237/1068 (22,8%) p<0,001) in men diagnosed as having prostate cancer. Debatten efteråt har handlat om huruvida skillnaderna kan ha med männens ålder att göra, eller om det finns skillnader baserat på olika dos finasterid, eller om det finns andra förklaringar. I svenska media uppmärksammades denna studie när en Ordföranden har sista ordet De mest påtagliga minnena från läkemedelsåret 2004 är Vioxxskandalen och Atenolol-incidenten. Vad gäller MSD:s återkallande av det förstnämnda läkemedlet p g a att dess användare visade sig riskera ett ökat insjuknade i hjärtinfarkt, så kan vi konstatera att Sveriges Läkemedelskommittéer ända från starten intog en mycket kritisk attityd till detta läkemedel och de andra Cox-2-hämmarna och nu med rätta kan säga: Vad var det vi sa?. En helt ny läkemedelsklass med en liten potentiell patientnytta, för en begränsad del av patienterna med långvarig led- och muskelvärk, marknadsfördes massivt och okritiskt trots att biverknings-bilden var ofullständigt känd. Och vi påpekade hela tiden att alternativ och välbeprövad ulkusprofylax fanns tillgänglig i form av ett tillägg av protonpumpshämmare till konventionell NSAID-behandling. Med största sannolikhet kommer snart de kvarvarande Cox-2-hämmarna att röna samma öde. Vad, å andra sidan, gäller Atenololincidenten, låg vi inte riktigt i samma fas. I åratal har vi påpekat betablockadens förträfflighet i allmänhet och Atenolols i synnerhet som rekommenderade förstahandsmedel vid hypertoni för att åstadkomma effektiv profylax mot hypertensiv stroke och ischemisk hjärtsjukdom. Atenolols forskargrupp rapporterade att man i transgena möss funnit en ökning av prostatacancer efter behandling av mössen med ämnen som liksom finasterid minskar omvandlingen av testosteron till dihydrotestosteron (2). Läkemedelsverkets slutsats blev att detta är en känd risk, men att nyttan av 5-alfareduktashämmare överväger riskerna. Och därför finns produkterna kvar på marknaden. 1. Thompson IM, Goodman PJ, Tangen CM et al. The influence of finasteride on the development of prostate cancer: Prostate Cancer dokumentation härvidlag avslöjades i en meta-analys som betydligt svagare är förmodad (med undantag för den hänförbar till stroke). Samma förhållanden kan även visa sig gälla för annan alternativ beta-blockad, när detta väl har blivit undersökt på samma sätt. I alla händelser behövs prospektiva studier för att om möjligt återupprätta Atenolol och andra beta-blockerare som hypertoniläkemedel med pålitliga profylaktiska egenskaper men kommer dessa studier för (snart) generiskt tillgängliga läkemedel att slutföras? Sensmoralen blev att Metoprolol fick bli ersättare på Kloka Listan och att den då graderades ner till att endast rekommenderas i andra hand vid hypertoni. Det nya året kan också bli ett spännande läkemedelsår. Norra Stockholms läkemedelskommitté, Läksak och Läkemedelskommittéordförande konferensen (LOK) kommer alla att intressera sig för den viktiga frågan om läkemedelsbehandling av de äldre. Nej, jag menar inte en positiv omprövning av vår avvaktande inställning till demens-medlen, den måste nog dröja i avvaktan på en dokumentation på bättre patient-nytta. Med en ökad satsning på läkemedelsgenomgångar i hemsjukvård och Läkemediet Ansvarig utgivare Daniel Schmidt Redaktör / Layout Åsa Overgaard Redaktionsråd Lena Bergstrand, Ingrid Jägre, Aleksander Mathé, Daniel Schmidt, Åsa Overgaard Telefon 08-737 32 57 Telefax 08-737 29 26 e-post norralakemedelskommitten@sll.se Postadress Norra Stockholms läkemedelskommitté Box 6909, 102 39 Stockholm Internpostadress Norra Stockholms läkemedelskommitté, Olivcronas väg 7, bv Sabbatsberg Hemsida www.janusinfo.se sjukhemsvård skall läkemedelsförorsakad sjuklighet hos äldre kartläggas och i förlängningen minskas. Läksaks tilltänkta Äldreutskott kommer äntligen att tillsättas efter flera års väntan och det är vår kommitté, som har tagit detta initiativ. Och Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) kommer att tillkännage sitt beslut om villkoren för erhållande av läkemedelsförmån vid behandling med protonpumpshämmare (PPI). Kommer den att begränsas till den del av priset som motsvarar det billigaste läkemedlet i denna grupp? Eller kommer endast behandling på godkänd och verifierad indikation bli förmånsberättigad? Daniel Schmidt Docent, Överläkare, Capio S:t Görans sjukhus Ordförande i Norra Stockholms läkemedelskommitté