Rätt mat inom äldreomsorgen

2010-10-26 Projektrapport: Rätt mat inom äldreomsorgen Mat för äldre med celiaki och/eller överkänslighet mot mjölk Av: Åsa Nordlander Celiakiföreningen i Uppsala län För överkänsliga mot gluten, laktos, mjölkprotein och sojaprotein

Förord Celiakiföreningen i Uppsala län organiserar drygt 900 av Svenska Celiakiförbundets 24 000 medlemmar. Föreningens uppgift är framför allt att tillvarata medlemmarnas intressen så att de överkänsliga tillförsäkras samma ekonomiska, sociala och kulturella standard som övriga medborgare genom att bland annat bedriva upplysande och rådgivande verksamhet. Tack vare ekonomiskt bidrag från HSO i Uppsala har föreningen i detta projekt kunnat informera personal på ett urval av äldreboenden inom Uppsala kommun om överkänsligheter mot gluten och laktos. Kunskaper om dessa diagnoser är viktiga eftersom felaktig mat leder till att personer med dessa diagnoser blir sjuka. Rätt mat är detsamma som medicin för den med överkänslighet mot viss mat. Vi i Celiakiföreningen tror att detta projekt har bidragit till att personalen på de boenden som besökts har fått ökade kunskaper om matöverkänslighet och att de blivit mer medvetna om vikten av att ge rätt kost till rätt person. Vi vill därför tacka alla de medverkande på de besökta äldreboendena och ombudsman Lars Persson på HSO i Uppsala för att vi fick möjlighet att genomföra detta projekt. Uppsala den 20 oktober 2010 Margareta Rönnbäck Ordförande i Celiakiföreningen i Uppsala län

Sammanfattning Bakgrund: Svenska Celiakiförbundet genomförde 2008, med stöd av Sveriges pensionärsförbund, en undersökning om hanteringen av specialkoster i fyra svenska kommuner. Resultaten visade att det fanns många brister när det gällde den gluten- och/eller laktosfria kosten. Matöverkänsliga på äldreboenden fick produkter de inte tålde eller inget att äta alls, i situationer då maten ordnades på avdelningen. Kunskapen hos en del av vårdpersonalen om vikten av att noggrant följa kostråden var låg, vilket leder till brist på tillgänglighet av lämplig kost för många äldre med celiaki och överkänslighet mot mjölk. Under 2009 gjordes en kvalitativ studie om problematiken kring administrering av glutenfri kost på äldreboenden i Uppsala kommun. Studien visar på liknande resultat, att den glutenfria kosten på äldreboenden i många fall var felaktig och att det till stor del berodde på bristande kunskaper. Med detta som bakgrund har Celiakiföreningen i Uppsala län, med stöd av HSO i Uppsala kommun, startat projektet Rätt mat inom äldreomsorgen mat för äldre med celiaki och/eller överkänslighet mot mjölk Syfte: Att öka kunskapen hos personal på äldreboenden i Uppsala kommun om matöverkänslighet, framförallt mot gluten och laktos, och därmed medvetandegöra personalen om vikten av att de boende som måste äta specialkost får rätt mat samt att det alltid finns mat tillgänglig för dem. Metod: Projektet beslutades innefatta de äldreboenden som hade någon boende med matöverkänslighet. Av de sex boenden som rapporterats ha någon boende med celiaki valde fem att delta i projektet. Metoden som användes för att öka kunskapen om matöverkänslighet var en 45 minuter lång föreläsning riktad till all personal på äldreboendet. Totalt gjordes 8 besök på 15 avdelningar. Varje avdelning tilldelades ett ingredienslexikon och alla som lyssnade fick varsitt exemplar av informationsmaterialet Maten till äldre från Svenska Celiakiförbundet. Inför föreläsningen delades en enkät ut för att få en uppfattning om kunskapsläget. Efter sex månader gjordes ett uppföljande besök då en uppföljningsenkät delades ut för att se vilka eventuella skillnader projektet bidragit till. Resultat: Resultaten visar att många vet till viss del vad det innebär att vara matöverkänslig, men inte exakt vad en gluten- respektive laktosintolerant person kan äta. Detta var fallet både innan föreläsningen och vid uppföljningen. Vid uppföljningen var det dock något fler som till viss del visste vad celiaki innebär. Inför föreläsningen ansåg 90 % att det stämde bra eller ganska bra att de ville lära sig mer om matöverkänslighet. Vid uppföljningen upplevde cirka en femtedel av de svarande att hanteringen av specialkoster på avdelningen förändrats. De förändringar som nämns är att personalen fått större förståelse för specialkoster samt att de blivit bättre på att följa de specialkoster som finns och att rätt kost beställs. Drygt en femtedel hade även använt sig av materialet som delats ut. De faktorer som ansågs viktiga för att förbättra hanteringen av specialkoster på avdelningen kan delas in i kategorierna: samarbete med köket, information/kunskap, ta specialkosten på allvar, roligare och mer varierad specialkost samt kontakt med dietist. Många hade dock inga förslag till förändringar då de i dagsläget inte hade någon boende med matöverkänslighet. Diskussion: Resultaten av denna studie visar, precis som tidigare studier, att det finns ett behov av kunskaper kring matöverkänslighet bland personalen på äldreboenden i Uppsala kommun. Då endast 4 av 14 avdelningar vid uppföljningen hade någon boende med matöverkänslighet är det svårt att dra några riktiga slutsatser om skillnader i hanteringen av specialkoster. Vi i Celiakiföreningen i Uppsala län tror och hoppas ändå att detta projekt har bidragit till att personalen på de boenden som projektet innefattat har fått ökade kunskaper kring matöverkänslighet samt blivit mer medvetna om vikten av att ge rätt kost till rätt person, så att de när det blir aktuellt kan uppfylla en god hantering av specialkoster på avdelningen.

Innehållsförteckning FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 5 SYFTE... 5 METOD... 5 UPPFÖLJNING... 6 RESULTAT... 7 KUNSKAPER KRING MATÖVERKÄNSLIGHET... 7 FÖRÄNDRINGAR I HANTERINGEN AV SPECIALKOSTER... 9 DISKUSSION... 9 REFERENSER... 12

Bakgrund Svenska Celiakiförbundet (SCF) genomförde 2008, med stöd av Sveriges pensionärsförbund (SPF), en undersökning om hanteringen av specialkoster i fyra svenska kommuner - Rätt mat inom äldreomsorgen (1). Resultaten visar att det finns många brister när det gäller hanteringen av den gluten- och/eller laktosfria kosten inom äldreomsorgen. Allra sämst fungerade de måltider, oftast frukost och mellanmål, som tillreddes på vårdavdelningarna. Mat som levererades från köket, lunch och middag, fungerade något bättre, dock inte överallt. För att må bra är det ytterst viktigt att de som har celiaki eller är överkänsliga mot laktos eller mjölkprotein äter en kost som är anpassad till deras matöverkänslighet. Beroende på diagnos ska det som inte tolereras av kroppen uteslutas för att undvika smärtsamma reaktioner och försämrad hälsa. Undersökningen (1) visar att matöverkänsliga på äldreboenden fick produkter de inte tålde eller inget att äta alls, i situationer då maten ordnades på avdelningen. Kunskapen hos en del av vårdpersonalen om vikten av att noggrant följa kostråden var låg. På en del håll visades heller inget större intresse av att ordna så att den som är matöverkänslig skulle kunna delta i till exempel festligheter. Bristen på kunskap leder till brist på tillgänglighet av lämplig kost för många äldre med celiaki och överkänslighet mot mjölk. Under 2009 gjordes en kvalitativ studie om problematiken kring administrering av glutenfri kost på äldreboenden i Uppsala kommun. Studien, som redovisas i en D-uppsats vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala Universitet (2), visar på liknande resultat som föregående studie; att den glutenfria kosten på äldreboenden i många fall är felaktig. Detta visade sig bero på fyra faktorer: otillgänglighet av ersättningsprodukter eller glutenfria produkter, bristande kunskap och nedsatt förmåga till problemlösning bland personalen samt omedvetenhet om risken för glutenkontamination och försämrat näringsvärde i den glutenfria kosten. Båda dessa studier tyder på att det finns ett stort behov av förbättring av hanteringen av matöverkänslighet på äldreboenden samt att ökade kunskaper hos personalen skulle vara en bidragande faktor. Det räcker inte med att kökets personal har rätt kunskap. Kunskapen måste finnas hos alla som vårdar de äldre, så att det finns rätt mat tillgänglig vid alla tillfällen på dagen. Med detta som bakgrund har Celiakiföreningen i Uppsala län, med stöd av HSO i Uppsala kommun, startat projektet Rätt mat inom äldreomsorgen mat för äldre med celiaki och/eller överkänslighet mot mjölk Syfte Att öka kunskapen hos personal på äldreboenden i Uppsala kommun om matöverkänslighet, framförallt mot gluten och laktos, och därmed medvetandegöra personalen om vikten av att de boende som måste äta specialkost får rätt mat samt att det alltid finns mat tillgänglig för dem. Metod Metoden som användes för att öka kunskapen om matöverkänslighet var föreläsningar kring överkänslighet mot gluten och laktos samt hur specialkoster kan hanteras på äldreboendet. Personen som höll i föreläsningarna, tillika författare till projektrapporten, läser sista året på dietistprogrammet vid Uppsala Universitet samt är själv glutenintolerant sedan ett års ålder, och har därför stora kunskaper inom området. 5

Projektet beslutades innefatta besök på kommunala äldreboenden i Uppsala, i första hand de där boende med matöverkänslighet finns. Totalt finns 32 kommunala äldreboenden i Uppsala. Genom kontakt med kostchef samt kommundietist i Uppsala tillhandahölls information om vilka äldreboenden som hade boende med celiaki, totalt sex stycken. Inga uppgifter fanns kring på vilka boenden det förekommer laktosintolerans eller mjölkproteinallergi. Efter godkännande av högst ansvarig för äldreboendena togs kontakt med ansvarig på de respektive boendena som rapporterats ha någon boende med celiaki. Efter en kort presentation av projektet erbjöds de en föreläsning om matöverkänslighet. Föreläsningen riktade sig till all personal på äldreboendet och skulle förslagsvis äga rum under ett personalmöte, där så stor del av personalen som möjligt fanns tillgänglig. Möjlighet gavs även till flera besök om det fanns intresse vid flera avdelningar. De boenden som tackade ja till erbjudandet (fem av sex) fick mer information om projektet via e-post och en eller flera tider bokades in för besök. Totalt gjordes åtta besök på de fem äldreboenden som tackat ja. Personal från 15 avdelningar fick ta del av informationen som tog cirka 45 minuter. Möjlighet gavs även att ställa frågor. Varje avdelning tilldelades ett ingredienslexikon och alla som lyssnade fick varsitt exemplar av informationsmaterialet Maten till äldre från Svenska Celiakiförbundet (3). Verksamhetschefen samt de som deltog i föreläsningen informerades även om att en uppföljning planerades efter ungefär 6 månader. För att få en uppfattning om kunskapsläget delades inför varje föreläsning en kort enkät ut till åhörarna (se bilaga 1). Svaret på den öppna frågan avseende vad som menas med glutenrespektive laktosintolerans kategoriseras i resultatdelen i fyra kategorier: ja - helt rätt, ja - delvis rätt, ja fel/inget svar eller nej. För att få helt rätt på vad som menas med glutenintolerans krävdes ett svar som innehöll både vete, korn och råg och för att få helt rätt på laktosintolerans krävdes att mjölksocker nämndes eller att en heltäckande beskrivning på vad personen inte tål gavs. Uppföljning Ett halvår efter föreläsningen kontaktades verksamhetscheferna igen för den planerade uppföljningen. Denna utgjordes av en uppföljningsenkät för att se vilka eventuella skillnader projektet bidragit till. Enkäten bestod till viss del av samma frågor som den inledande enkäten, för att kunna jämföra resultaten, men även av ett antal nya frågor. Dessa handlade om ifall personalen upplevde några skillnader i hanteringen av specialkoster efter föreläsningen, om de använt sig av materialet samt en öppen fråga kring vilka tankar de har om hur hanteringen av specialkoster på deras avdelning skulle kunna förbättras. Hela enkäten finns i bilaga 2. På tre av boendena skedde utdelningen av uppföljningsenkäterna på arbetsplatsträffar. I samband med detta gavs en kort sammanfattning av vad som togs upp under föreläsningen. Tillfälle gavs även till att ställa frågor eller komma med kommentarer till projektet. På ett av boendena gick projektansvarig runt på avdelningarna och delade ut respektive samlade in enkäterna. Även där gavs möjlighet till att ställa frågor samt få en uppdatering om vad som sagts. På det sista boendet samlades enkäterna in av verksamhetschefen. Tyvärr gavs där inget tillfälle för projektansvarig att själv träffa personalen. Enkäten har delats ut och samlats in på 14 av de 15 avdelningar som deltog i den inledande föreläsningen. Även den personal som inte närvarade under detta tillfälle har besvarat uppföljningsenkäten. Detta för att se om kunskaperna har förmedlats även till de som inte deltog. En inledande fråga i enkäten finns för att ta reda på om personen som svarar var med på föreläsningen och om så inte är fallet om personen då har tagit del av vad som sades. 6

Resultat På de 15 avdelningar som besöktes fanns vid föreläsningstillfället totalt sex laktosintoleranta och en glutenintolerant. Ett av boendena hade för tillfället ingen boende med matöverkänslighet. Totalt deltog 95 personer i föreläsningarna varav 87 besvarade den utdelade enkäten. Majoriteten av de som lyssnade var undersköterskor eller vårdbiträden. Två tredjedelar hade under den tid de arbetat på sin nuvarande arbetsplats serverat huvudmål eller mellanmål till en boende med gluten- och/eller laktosintolerans. Vid uppföljningen hade antalet boende med matöverkänslighet minskat. Ingen glutenintolerant fanns enligt personalen på något av boendena medan det fanns totalt fyra laktosintoleranta. 10 av de 14 besökta avdelningarna hade för tillfället ingen boende med matöverkänslighet. Totalt svarade 92 personer på uppföljningsenkäten varav 49 hade deltagit i föreläsningen. Av de 41 som inte deltagit i föreläsningen hade sju tagit del av vad som sagts. Liksom vid den första enkäten var majoriteten av de svarande undersköterskor eller vårdbiträden, men andelen undersköterskor var något högre vid uppföljningen. En resultatsammanställning av de båda enkäterna finns i bilaga 3 respektive 4. Nedan presenteras de huvudsakliga resultaten. Kunskaper kring matöverkänslighet Inför föreläsningen ansåg 71 % av de svarande att de kände till vad som menas med glutenintolerans/celiaki medan motsvarande siffra för laktosintolerans var 93 %. Vid uppföljningen uppgav 84 % att de kände till vad som menas med glutenintolerans/celiaki och 92 % att de kände till vad som menas med laktosintolerans. I figur 1 visas personalens kunskapsnivåer inför föreläsningen samt vid uppföljningen enligt kategorisering av den öppna frågan. Figur 1: Kunskaper hos personal på äldreboenden i Uppsala kommun om vad som menas med gluten- respektive laktosintolerans. Diagrammen visar resultaten före föreläsningen respektive 6 månader efter föreläsningen. Resultaten visar att många som anser sig veta vad det innebär att vara matöverkänslig, har vissa kunskaper men vet inte exakt vad en gluten- respektive laktosintolerant person kan äta. Detta var fallet både innan föreläsningen och vid uppföljningen. Den skillnad som kan ses är antalet som delvis känner till vad som menas med celiaki/glutenintolerans har ökat vid uppföljningstillfället samtidigt som andelen som inte vet vad som menas har minskat. För laktosintolerans ses inga skillnader alls före och efter föreläsningen bland de som besvarat enkäten. De vanligaste svaren på frågan om gluten var mjöl eller vetemjöl. Detta tyder på att man inte vet vilken/vilka sorters mjöl som innehåller gluten samt att många inte känner till att det finns även i råg och korn. På frågan om laktos visste majoriteten att det handlade om mjölk eller mjölkprodukter, men inte vad i mjölken som inte tolereras och vilka produkter som innehåller 7

laktos. Ett fåtal svarande blandade ihop begreppen och trodde att till exempel laktosintoleranta inte kan äta mjöl eller att glutenintoleranta inte kan dricka mjölk. De kunskaper personalen hade om gluten- och laktosintolerans inför föreläsningen har de i första hand förvärvat genom vänner och bekanta. På andra plats kommer den nuvarande arbetsplatsen. Av de som har angivit andra kunskapskällor refererar de flesta till skola/ utbildning eller egen intolerans. Var kunskaperna har inhämtats visas i figur 2. Figur 2: Källor till kunskap om gluten och laktos hos personal på äldreboenden i Uppsala kommun. Flera svarsalternativ kan anges. På frågan om det var svårt att hitta bra ersättningsprodukter till boende med gluten- och/eller laktosintolerans ansåg de flesta svarande inför föreläsningen att det stämde dåligt (38 %) eller ganska bra (30 %). 14 % ansåg att det stämde bra medan 17 % ansåg att det inte stämde alls. Vid uppföljningen ansåg 60 % att det stämde dåligt eller inte alls och 40 % att det stämde ganska bra eller bra att det var svårt att hitta ersättningsprodukter. Då 10 av 14 avdelningar vid uppföljningen inte hade någon boende som behövde ersättningsprodukter är de senare resultaten av låg relevans. Innan föreläsningen ville majoriteten av de svarande lära sig mer om gluten- och/eller laktosintolerans. 55 % ansåg att det stämde bra och 35 % att det stämde ganska bra att de ville lära sig mer, medan endast 7 respektive 2 % ansåg att det stämde dåligt eller inte alls. Även de som deltog i uppföljningen ville lära sig mer om matöverkänslighet. Andelen som ansåg att det stämde bra eller ganska bra var dock något mindre (44 respektive 32 %) medan något fler (13 respektive 11 %) uttryckte att det stämde dåligt eller inte alls. Fördelningen visas i figur 3. 8 Figur 3: Ställningstagande bland personalen avseende om de skulle vilja lära sig mer om matöverkänslighet före respektive 6 månader efter föreläsningen.

Förändringar i hanteringen av specialkoster Av de som deltog i uppföljningen ansåg cirka en femtedel att det blivit skillnader i hanteringen av specialkoster på avdelningen efter föreläsningen om matöverkänslighet. En tredjedel visste inte om det blivit några förändringar medan 22 % ansåg att det inte blivit några förändringar. Resterande 28 % valde alternativet att de inte hade några boende med specialkoster. Även här måste det tas i beaktande att endast 4 av 14 avdelningar vid uppföljningen hade någon boende med matöverkänslighet. Svaren på den öppna frågan om vilka skillnader personalen upplevde i hanteringen av specialkoster kan delas in i tre kategorier: - Större förståelse - personalen har fått större förståelse för specialkoster (4 svarande). - Bättre följsamhet personalen har blivit bättre på att följa specialkoster och ger rätt produkter till rätt person (2 svarande). - Rätt kost beställs boende som tidigare inte fick specialkost har diagnostiserats och får numera rätt kost (4 svarande). I samband med föreläsningen fick alla som lyssnade häftet Maten till äldre från Svenska Celiakiförbundet. Varje avdelning fick dessutom ett Ingredienslexikon. Av de som deltog i uppföljningen uppgav drygt en femtedel att de använt sig av det utdelade materialet. 15 % visste inte om de hade använt materialet medan 64 % angav att de inte använt materialet. På den öppna frågan kring hur hanteringen av specialkoster till de äldre skulle kunna förbättras på avdelningarna inkom 23 svar. Dessa kan delas in i sju kategorier som sammanfattas nedan: - Samarbete med köket viktigt att avdelningen får den specialkost som beställs från köket och att det finns ett gott samarbete mellan personalen på boendet och personalen i köket. (6 svarande) En av de svarande anser att märkningen av maten borde bli bättre. - Information/kunskap all personal ska veta vilka boende som behöver specialkoster. Det är även viktigt att man informerar vikarier. Det krävs kunskaper både bland personal på boendet och i köket. (4 svarande) - Ta specialkosten på allvar noggrannhet med vem som behöver specialkost och att det inte blir fel. En lista på specialkoster bör finnas. (3 svarande) - Roligare och mer varierad specialkost specialkosten kunde se gladare ut och ha större variation. (2 svarande) - Kontakt med dietist att vid behov få träffa dietist som kan informera om olika produkter. (1 svarande) - Ej aktuellt då det för tillfället inte finns några specialkoster finns inga förslag till förbättringar. (5 svarande) - Fungerar bra inga förslag till förändringar då det fungerar bra som det är. (2 svarande) Diskussion Syftet med projektet Rätt mat inom äldreomsorgen har varit att öka kunskapen hos personal på äldreboenden i Uppsala kommun om matöverkänslighet, framförallt mot gluten- och laktos, och därmed medvetandegöra personalen om vikten av att de boende, som måste äta specialkost, får rätt mat samt att det alltid finns mat tillgänglig för dem. Under projektets gång har totalt 15 avdelningar på de fem mest angelägna boendena besökts för att informera om matöverkänslighet samt för att diskutera hur detta kan hanteras på äldreboendet. 9

Resultaten visar att majoriteten av de svarande både före och efter föreläsningen anser att de vet vad som menas med glutenintolerans/celiaki samt laktosintolerans. Svaren på de öppna frågorna om vad en person med gluten- respektive laktosintolerans kan äta visar att många vet att det handlar om mjöl och mjölk men inte att glutenintolerans innebär att personen inte kan äta varken vete, råg eller korn eller att laktos finns även i andra produkter än vanlig mjölk. Vissa har även blandat ihop begreppen. För en person med matöverkänslighet är det mycket viktigt att få rätt kost för att inte bli sjuk och det är därför av stor betydelse att de som serverar maten på äldreboenden känner till vad som menas med de olika matöverkänsligheterna. Vid uppföljningen sex månader efter föreläsningen är antalet som helt och hållet känner till vad som menas med gluten- respektive laktosintolerans i stort sett detsamma som inför föreläsningen. Dock har antalet som till viss del vet vad celiaki/glutenintolerans ökat på bekostnad av de som inte alls vet vad som menas, vilket tyder på att föreläsningen har bidragit till något ökade kunskaper. På kunskaperna om laktosintolerans ses ingen skillnad vid uppföljningen mot hur det såg ut innan föreläsningen. Dessa svar var dock svårare att kategorisera i Ja, helt och Ja, delvis då ordet mjölk kan betyda olika saker för olika personer. Detta kan vara en felkälla för fördelningen av kunskaper om laktosintolerans. Vid uppföljningen sex månader efter föreläsningen upplevde cirka en femtedel av de svarande att hanteringen av specialkoster på avdelningen har förändrats. De förändringar som nämns är att personalen fått större förståelse för specialkoster och att de blivit bättre på att följa anvisningar för de specialkoster som finns, så att rätt person får rätt produkter. På en avdelning ledde föreläsningen till att personalen tog tag i att diagnostisera en boende med laktosintolerans, som numera får laktosfri kost. Alla dessa punkter stämmer bra överens med syftet för projektet. I Sverige uppskattas förekomsten av celiaki till cirka en på 100 (4). Långt ifrån alla av dessa är diagnostiserade och speciellt bland vuxna och äldre är mörkertalet stort. Andelen av den svenska befolkningen som är laktosintoleranta beräknas vara ungefär 3-5 % (4). I jämförelse med dessa siffror är antalet boende på äldreboenden inom Uppsala kommun med en diagnostiserad celiaki eller laktosintolerans mycket lågt. Enligt de uppgifter vi fick inför urvalet av äldreboenden fanns totalt fem boende med celiaki. Vid tidpunkten för föreläsningen rapporterades dock endast en boende med celiaki på de besökta boendena. Totalt sex fick laktosfri kost. Vid uppföljningen fanns endast fyra boende med laktosfri kost och ingen med glutenfri kost. Detta innebär att 10 av 14 avdelningar vid uppföljningen saknade boende med matöverkänslighet, vilket i hög grad kan ha påverkat resultaten av uppföljningsenkäten. Finns ingen boende med matöverkänslighet behöver hanteringen av specialkoster inte förändras och det finns ingen anledning att använda det utdelade materialet. Många hade även svårt att se vad som kunde förbättras, då det inte var aktuellt i dagsläget. Med detta inte sagt att utbildningen inte behövs. Flyttar det in en boende med någon form av matöverkänslighet är det viktigt att kunskaperna finns bland personalen och att de vet var de kan vända sig om de har frågor. Under mina besök på äldreboenden i Uppsala kommun har jag blivit väldigt positivt bemött. Informationen om matöverkänslighet har uppskattats av dem som arbetar på boendena, oavsett om dem för tillfället haft någon boende med gluten- och/eller laktosintolerans. Detta stämmer också väl överrens med att 90 % inför besöket ansåg att det stämde bra eller ganska bra att de ville lära sig mer om gluten- och laktosintolerans. Motsvarande siffra vid uppföljningen var 76 %, vilket tyder på att en del av de som deltog i föreläsningen anser att de fått de kunskaper de behöver, medan andra fortfarande vill ha mer. Det var också ett antal av de som deltog i uppföljningen som inte deltog i föreläsningen och inte heller delgetts informationen. 10

Det märks att kunskaperna ofta är bristfälliga och att mycket av föreläsningens innehåll faktiskt var helt nytt för personalen. Ett flertal av de som i enkäten angett att de serverat mat till en matöverkänslig har samtidigt angett att de inte vet vad matöverkänsligheten innebär, vilket är mycket anmärkningsvärt. För att vara säker på att den boende får rätt kost går det inte bara att förlita sig på maten som kommer från köket. Specialkost behöver även beställas och serveras till de måltider som tillagas och serveras på boendet. Tidigare studier visar att det ofta är här det brister (1, 2). Finns inte ersättningsprodukterna på beställningslistan är det lätt att de glöms bort. Vissa menar även att specialprodukterna är för dyra och därför inte köps in. Här behövs ytterligare insatser för att förenkla vid beställning samt ett förtydligande att det är tillåtet att köpa in dessa produkter även om de kostar mer än de vanliga. Vid matöverkänslighet är maten medicin och det handlar om en livslång behandling. Enligt vad som framkom under diskussionerna i samband med föreläsningen ser personalen brister i maten som kommer från köket. Den är ofta enformig och tråkig och man använder inte de ersättningsprodukter som finns. Detta gör att de som äter specialkost inte får motsvarande mat som de övriga boende, vilket i största möjliga mån bör eftersträvas. Detta framkommer också i uppföljningsenkäten, att specialkosten skulle kunna bli roligare och mer varierad. En annan punkt som avdelningarna inte är helt nöjda med är märkningen av specialkosten. Ibland saknas märkning och då man inte får en speciell låda med specialkost är det svårt att veta om den vanliga maten är gluten/laktosfri eller om det glömts bort. I dessa fall är det viktigt att personalen, som serverar maten, förstår vikten av att de matöverkänsliga får rätt mat och därför tar reda på om den vanliga maten lämpar sig eller ej. Det är även önskvärt att märkningen från köket blir tydligare och denna fråga har därför diskuterats med kostchef och kommundietist. Samarbetet med köket är också den punkt som tas upp av flest med avseende på hur hanteringen av specialkoster på avdelningen skulle kunna förbättras. En annan viktig faktor är information och kunskap, att all personal ska veta vilka boende som behöver specialkoster och vad det innebär. Detta är förhoppningsvis något som detta projekt bidragit till att öka, men självklart behövs återkommande information då både personal och de boende byts ut. Något som flera av de svarande menar att detta projekt har bidragit till är att man tar specialkosten på större allvar, men det är samtidigt en punkt som skulle kunna förbättra hanteringen av specialkoster ytterligare. Ett exempel som ges är att varje avdelning bör ha en lista på de specialkoster som finns för att alla ska veta vem som får äta vad. Sammanfattningsvis visar resultaten av denna studie, precis som tidigare studier (1, 2), att de kunskaper om matöverkänslighet som finns är otillräckliga och att mer kunskap efterfrågas bland personalen på äldreboenden i Uppsala kommun. Detta oavsett om det i dagsläget funnits någon boende med matöverkänslighet eller inte. På grund av att antalet boende med matöverkänslighet vid uppföljningstillfället var relativt lågt är det dock svårt att dra några riktiga slutsatser avseende eventuella skillnader av hanteringen av specialkoster före och efter föreläsningen. Vi i Celiakiföreningen i Uppsala län tror och hoppas att detta projekt har bidragit till att personalen på de boenden som projektet innefattat har fått ökade kunskaper kring matöverkänslighet samt blivit mer medvetna om vikten av att ge rätt kost till rätt person, så att de när det blir aktuellt kan uppfylla en god hantering av specialkoster på avdelningen. De positiva förändringar som redan skett, i form av ökad förståelse kring specialkoster samt ökad följsamhet av de specialkoster som finns, tyder på ett lyckat resultat av projektet. 11

Referenser 1. Christina Sollenberg (utredare), Svenska Celiakiförbundet (SCF) och Sveriges Pensionärsförbund (SPF). Projektrapport: Rätt mat inom äldreomsorgen - en studie av hur specialkosten för gluten- och laktosintoleranta vårdtagare på äldreboenden betraktas och hanteras i fyra kommuner. Stockholm; 2009. 2. Okawa Ericsson K. Glutenfri kost är medicin: en kvalitativ studie om problematik kring administrering av glutenfri kost på särskilt boende. D-uppsats 15 hp. Institutionen för kostvetenskap, Uppsala Universitet. Uppsala; 2009. 3. Svenska Celiakiförbundet. Maten till äldre. Stockholm; december 2007. Tillgänglig från: http://www.celiaki.se/upload/guider/äldreguide08jan.pdf 4. Svenska Celiakiförbundet. www.celiaki.se 12

Bilaga 1: Enkät 1. Vilken yrkeskategori tillhör du? Sjuksköterska Vårdbiträde Undersköterska Annan; 2. Har du under den tid du arbetat på detta boende serverat huvudmål eller mellanmål till en person med gluten- och/eller laktosintolerans? Ja Nej Vet ej 3. a) Känner du till vad som menas med celiaki/glutenintolerans? Ja Nej b) Om ja, vad kan en person med celiaki/glutenintolerans inte äta? 4. a) Känner du till vad som menas med laktosintolerans? Ja Nej b) Om ja, vad kan en person med laktosintolerans inte äta? 5. På vilket sätt har du fått de kunskaper du har kring gluten- och/eller laktosintolerans? (Du kan ange flera svarsalternativ) Genom vänner och bekanta Internet Skriftliga källor Genom min nuvarande arbetsplats Genom tidigare arbetsplats Annat, nämligen; 6. TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE PÅSTÅENDEN: (kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens med din åsikt) a) Jag tycker att det är svårt att hitta bra ersättningsprodukter till boende med glutenoch/eller laktosintolerans Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer dåligt Stämmer inte alls b) Jag skulle vilja lära mig mer om gluten- och/eller laktosintolerans Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer dåligt Stämmer inte alls Tack för din medverkan!

Bilaga 2: Uppföljningsenkät 2010-09-06 Uppföljningsenkät Rätt mat inom äldreomsorgen Mat för äldre med celiaki och/eller överkänslighet mot mjölk Under en APT i februari 2010 fick personalen på din avdelning ta del av en föreläsning kring matöverkänslighet och hantering av specialkoster på äldreboenden. Föreläsningen gavs inom projektet Rätt mat inom äldreomsorgen, som drivs av Celiakiföreningen i Uppsala län. Projektet ska nu utvärderas och vi vore mycket tacksamma om du ville avsätta några minuter för att fylla i denna uppföljande enkät. Svara gärna även om du själv inte deltog i föreläsningen. Alla svar sker anonymt. Projektmedarbetare: Åsa Nordlander Celiakiföreningen i Uppsala län För överkänsliga mot gluten, laktos, mjölkprotein och sojaprotein

Bilaga 2: Uppföljningsenkät 1. a) Deltog du i Celiakiföreningens föreläsning om gluten och laktos under februari 2010? Ja Nej Vet ej b) Om nej, har du tagit del av vad som sades under föreläsningen? Ja Nej Vet ej 2. Vilken yrkeskategori tillhör du? Sjuksköterska Vårdbiträde Undersköterska Annan; 3. a) Känner du till vad som menas med celiaki/glutenintolerans? Ja Nej b) Om ja, vad kan en person med celiaki/glutenintolerans inte äta? 4. a) Känner du till vad som menas med laktosintolerans? Ja Nej b) Om ja, vad kan en person med laktosintolerans inte äta? 5. a) Upplever du att det blivit någon skillnad i hanteringen av specialkoster på din avdelning efter föreläsningen om gluten och laktos i februari 2010? Ja Nej Vet ej Har inga specialkoster b) Om ja, hur har hanteringen av specialkoster förändrats? 6. Har du använt dig av materialet som delades ut under föreläsningen om matöverkänslighet: Maten till äldre och/eller Ingredienslexikon? Ja, Nej Vet ej

Bilaga 2: Uppföljningsenkät 7. TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE PÅSTÅENDEN: (kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens med din åsikt) a) Jag tycker att det är svårt att hitta bra ersättningsprodukter till boende med glutenoch/eller laktosintolerans Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer dåligt Stämmer inte alls b) Jag skulle vilja lära mig mer om gluten- och/eller laktosintolerans Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer dåligt Stämmer inte alls 8. Har du några tankar kring hur hanteringen av specialkoster till de äldre på din avdelning skulle kunna förbättras? ÖVRIGA KOMMENTARER: Tack för din medverkan! Vid frågor eller synpunkter, kontakta gärna projektmedarbetare Åsa Nordlander Telefon: 070-240 77 63 E-post: asanordlander@telia.com Celiakiföreningen i Uppsala län För överkänsliga mot gluten, laktos, mjölkprotein och sojaprotein

Bilaga 3: Resultat Enkät Vilken yrkeskategori tillhör du? Sjuksköterska 4 Undersköterska 39 Vårdbiträde 29 Annan 12 Bortfall 3 Har du under den tid du arbetat på detta boende serverat huvudmål eller mellanmål till en person med gluten- och/eller laktosintolerans? Ja 56 Nej 18 Vet ej 9 Bortfall 4 Känner du till vad som menas med celiaki/glutenintolerans? Ja (helt) 17 Ja (delvis) 37 Ja (fel/inget svar) 6 Nej 24 bortfall 3 Känner du till vad som menas med laktosintolerans? Ja (helt) 15 Ja (delvis) 59 Ja (fel/inget svar) 5 Nej 6 bortfall 2 På vilket sätt har du fått de kunskaper du har kring gluten- och/eller laktosintolerans? Vänner och bekanta 42 Internet 13 Skriftliga källor 21 Nuvarande arbetsplats 31 Tidigare arbetsplats 13 Annat 21 bortfall 5 Jag tycker att det är svårt att hitta bra ersättningsprodukter till boende med glutenoch/eller laktosintolerans Stämmer bra 11 Stämmer ganska bra 23 Stämmer dåligt 29 Stämmer inte alls 13 bortfall 11 Jag skulle vilja lära mig mer om gluten- och/eller laktosintolerans Stämmer bra 47 Stämmer ganska bra 30 Stämmer dåligt 6 Stämmer inte alls 2 bortfall 2

Bilaga 4. Resultat Uppföljningsenkät Deltog du i Celiakiföreningens föreläsning om gluten och laktos under februari 2010? Ja 49 Nej 41 Vet ej 2 Bortfall 0 Om nej, har du tagit del av vad som sades under föreläsningen? Ja 7 Nej 31 Vet ej 3 Bortfall 0 Vilken yrkeskategori tillhör du? Sjuksköterska 4 Undersköterska 59 Vårdbiträde 26 Annan 2 Bortfall 1 Känner du till vad som menas med celiaki/glutenintolerans? Ja (helt) 18 Ja (delvis) 47 Ja (fel/inget svar) 12 Nej 15 bortfall 0 Känner du till vad som menas med laktosintolerans? Ja (helt) 15 Ja (delvis) 58 Ja (fel/inget svar) 12 Nej 7 bortfall 0 Upplever du att det blivit någon skillnad i hanteringen av specialkoster på din avdelning efter föreläsningen om gluten och laktos i februari 2010? Ja 17 Nej 20 Vet ej 28 Har inga specialkoster 25 bortfall 2 Har du använt dig av materialet som delades ut under föreläsningen om matöverkänslighet: Maten till äldre och/eller Ingredienslexikon? Ja 19 Nej 58 Vet ej 14 Bortfall 1

Bilaga 4. Resultat Uppföljningsenkät Jag tycker att det är svårt att hitta bra ersättningsprodukter till boende med glutenoch/eller laktosintolerans Stämmer bra 8 Stämmer ganska bra 26 Stämmer dåligt 25 Stämmer inte alls 25 bortfall 8 Jag skulle vilja lära mig mer om gluten- och/eller laktosintolerans Stämmer bra 38 Stämmer ganska bra 28 Stämmer dåligt 11 Stämmer inte alls 10 bortfall 5