Möte med Vattendelegationen och referensgruppens

1 (2) Datum 2011-11-29 Diarienummer 537-9748-2011 Möte med Vattendelegationen och referensgruppens 2011-11-29 Plats: Medlefors folkhögskola, Skellefteå Närvarande: Vattendelegationen: Johan Antti, Katarina Eckerberg, Gunilla Forsgren-Johansson, Bo Hultin, Maria Wik-Persson, Martin Lindgren, Referensgruppen: Ola Burström, Eva Ekholm Stenberg, Lenita Ericson, Göran Åström, Maria Forsell, Elisabeth Andersson, Peter Lindström, Daniel Berglund, Thord Lindström. Övriga: Bo Sundström, Ulf Bergelin, Lisa Lundstedt, Ingemar Perä, Maria Öquist. 1. Bo Sundström hälsade alla välkomna till Medlefors, där referensgruppen och vattendelegationen för första gången arrangerar ett gemensamt möte. 2. Bo Sundström informerade om Hänt och på gång i vattenförvaltningen, enligt utskickat dokument. Under 2011 har bl a den nya havs- och vattenmyndigheten i Göteborg startat sin verksamhet, vilken sannolikt kommer att få stor betydelse för arbetet i vattenförvaltningen framöver. Andra viktigare händelser är att kansliets personal har utökats, att de flesta kommuner i vattendistriktet utsett särskilda kontaktpolitiker för vattenfrågor samt att EU-kommissionen avgett ett första yttrande om innehållet i de produkter som beslutades 2009; Förvaltningsplan med miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram. Viktiga händelser under 2012 blir bl a att 6 tjänstemän vid Fiskeriverkets f.d. Utredningskontor i Luleå överförs till länsstyrelsen i Norrbotten. Detta skapar ökade resurser för tillsyn och stöd i åtgärdsarbetet inom distriktet. Vidare ska under 2012 beslut fattas om ett nytt övervakningsprogram för vattenmiljö och det första steget till Förvaltningsplan 2015, den s.k. Översikt av väsentliga frågor/arbetsprogram. 3. Maria Öquist presenterade vad som är på gång inom Förvaltningsplan 2015, nämligen Översikt av Väsentliga frågor och Arbetsprogram 2012. Upplägget med innehåll och tidplan presenterades. Översikt av väsentliga frågor och Arbetsprogrammet kommer att slås ihop till ett gemensamt samråd denna gång, 1 december 2012-1 juni 2013. Delegationen kommer att få ut ett utkast för synpunkter, inför delegationsmötet i maj. Diskussion: Bra upplägg. Viktigt att förklara och vara tydlig med samrådsprocessen och målet. Viktigt också att få med kommunerna på tåget. 4. Lisa Lundstedt presenterade Miljöövervakningsprogram 2012. Sverige rapporterade ett övervakningsprogram 2007 som COM har haft kritik på. Ett nytt program ska tas fram under 2012 för beslut av vattendelegationerna i juni och rapportering under hösten. Vattenmyndigheterna har inga resurser att driva en egen övervakning utan måste använda existerande övervakning. Övervakningen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 norrbotten@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/norrbotten

2 (2) Datum 2011-11-29 Diarienummer 537-9748-2011 i Sverige är fördelat på många olika aktörer som bedriver den utifrån sina syften. Övervakningen är till stor del inte samordnad och det finns utrymme för en förbättring och effektivisering av övervakningen i sin helhet. 5. Ingemar Perä informerade om Åtgärdsprogrammet från 2009 samt pågående åtgärdsarbeten i vattendistriktet. Om en kommun kan vara huvudman i vattenrådens eller andra åtgärdsprojekt har visat sig ge överlag goda erfarenheter. De flesta projekt ger åtminstone några nya lokala jobb och bättre möjligheter för bl a fiskturism och lokalt friluftsliv skapas ofta. Det kan även finnas möjligheter till finansiering med 50 % EU-medel. 6. Extra information: Lisa informerade om det arbetet med att revidera de befintliga bedömningsgrunderna för biologiska kvalitetsfaktorer, som sker inom projektet WATERS. WATERS leds av Mats Lindegarth på Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet (www.waters.gu.se). 7. Extra information: Lisa informerade om Dataförsörjningsprojektet som medför mycket arbete på bland annat länsstyrelserna under 2012. De befintliga databaserna ska kopplas till VISS så att så mycket underlag som möjligt är möjligt att nå utifrån VISS. Uppdrag med riktlinjer för arbetet kommer 2011-12- 15. 8. Diskussion: Att ha ett gemensamt möte med Referensgruppen och Vattendelegationen är bra. Det är en bra arbetsform där referensgruppen kan få närmare kontakt med delegationens ledamöter. Vattenmyndighetens presentationer tillför mycket bra information. Önskemål om att få ut underlagen ca 1 vecka innan mötet så att man hinner förbereda sig bättre. Kortfattad och kärnfull information är bra för ett effektivt beslutsfattande under mötet. Förslag: Diskussionsmöten varvat med informationsmöten? Respektive berörd näring i referensgruppen bör få möjlighet att ge ett inspel till vattenförvaltningen från respektive näring för att visa de kärnvärden som de värnar om. 9. Nästa möte för referensgruppen: 31 maj 2012. Plats: Skellefteå (preliminärt) 10. Johan Antti tackade alla för visat intresse och avslutade mötet. Vid pennan Bo Sundström

1 (2) Datum 2011-11-25 Diarienummer 537-9748-2011 November 2011 Lägesbeskrivning för vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Vad har gjorts och görs 2011. Ny personal: Sara Frödin Nyman, Malin Kronholm och Maria Öquist har under första halvåret anställts på vattenmyndighetens kansli. Maria Renberg har fått fast anställning. Projekt Vattenråd Norr har fortsatt sin verksamhet, men under andra halvåret minskat till en person. Viktigare arbetsuppgifter har förts över till i första hand kansliet då projektet avslutas i februari 2012. Kommunala kontaktpolitiker för vattenfrågor har utsett i de flesta kommuner i vattendistriktet. VM har tillsammans med länsstyrelserna bjudit in till avrinningsområdesvisa kommunala höstmöten. 7 möten med deltagande från nästan samtliga kommuner i vattendistriktet har genomförts. Teman var såväl det fortsatta planeringsarbetet för vatten liksom det påbörjade åtgärdsarbetet för vatten. Den 2 november arrangerades Tornedalens vattenparlament, där nu nya Gränsälvskommissionen tar ansvaret för verksamheten i detta vattenråd. Den första återrapporteringen av åtgärdsarbetet för år 2010 hos myndigheter och kommuner har genomförts. Planering pågår för fortsättningen under 2012. Åtgärdsarbetet. Ett flertal kontakter har tagits med kommuner, vattenråd och andra för att ge råd och stöd till genomförande av olika åtgärder. Många projekt är på gång. VISS har utvecklats och förbättrats. Ett omfattande arbete med uppdatering av data/information om vattenövervakningen har genomförts. Ett samverkansprojekt har påbörjats gällande mål och åtgärder för bättre vattenkvalitet i de tre utbyggda älvarna i distriktet. Myndigheter, kraftföretag och berörda deltar. Flera samverkansmöten har hållits med VM i Finska Lappland (ELY-centralen i Rovaniemi) samt med den nya Gränsälvskommissionen i Haparanda. Ett planeringsmöte mellan vattenmyndigheterna i Bottenvikens vattendistrikt, angränsande län/fylken från Norge och Finland genomfördes i Kiruna 30-31/3. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har påbörjat sin verksamhet i Göteborg. Diskussioner har genomförts och pågår om vilka arbetsuppgifter de tar över från VM/länsstyrelserna. Bl a tar de ansvar för Samvat, VISS, tillsyn MKN och några projekt. En konsekvens är också 5 % minskad budget för länsstyrelsernas vattenförvaltningsarbete. EU-kommissionen har under hösten skickat två skrivelser till Miljödepartementet. En informell skrivelse som gäller den samlade rapporteringen av vattenförvaltningens första cykel från Sverige i mars 2010 (compliance check) samt en formell skrivelse (motiverat yttrande) gällande prispolitiken för vatten. Kanslierna/länsstyrelserna har lämnat underlag till Havs- och vattenmyndigheten som kompletterat och skickat vidare till POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 norrbotten@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/norrbotten

2 (2) Datum Diarienummer Miljödepartementet. Ingen av skrivelserna är ännu besvarad. Sannolikt medför detta dock nya och förändrade krav och förväntningar på vattenförvaltningen. Ett 3-årigt Interregprojekt ( TRIWA III), som gäller biotopkartering och åtgärdsplanering för Torneälvens avrinningsområde samt skogsbruksfrågor har startat i samarbete med finska myndigheter. En betydande del av fältarbetet har genomförts 2011. Ett stort åtgärdsprojekt på ca 80 Mkr har beviljats av EU-fonden LIFE. Projektet drivs av Trafikverket i samarbete med distriktets länsstyrelser. Ca 300 vandringshinder i form av vägtrummor ska åtgärdas under fem år. Arbete pågår med vattenmyndigheternas årsrapport 2011. Vad ska göras 2012 Vattendelegationen föreslås ha kommande ordinarie möten den 8/2, 23-24/5 (tillsammans med Bottenhavets vattendelegation), 17 eller 18/10 och 12/12. Dessutom träffas alla fem vattendelegationerna i Stockholm 29/3. Nationella samverkansmötet med Svenskt Näringsliv planeras preliminärt ske 28/3 i Stockholm. Nationellt Vattenforum går av stapeln 15-16/5 i Stockholm. Arrangemanget har tagits över av HaV som 2012 genomför det tillsammans med Svenskt Vatten som firar 50 år. Ett planeringsmöte med vattenmyndigheterna i angränsande län/fylken i Norge och Finland planeras under våren. Distriktets kommande vattenrådsdagar planeras samordnas med ett möte för alla nya kommunala kontaktpolitiker för vattenfrågor under våren. F d Fiskeriverkets utredningskontor med 6 anställda ska överföras till länsstyrelsen i Luleå. Därmed tillförs värdefull kompetens i åtgärds- och fiskefrågor. Det första steget till Förvaltningsplan 2015, den s.k. Översikt av väsentliga frågor/arbetsprogram ska finnas som utkast i april och planeras skickas ut på brett samråd under senhösten. Ett nytt övervakningsprogram ska beslutas av vattendelegationen i juni inklusive en plan för arbetet fram till nästa övervakningsprogram 2016. Ett underlag till Interrimsrapport ska levereras till HaV i slutet av september för vidare befordran till EU-kommissionen.

Arbetsprogram & Översikt väsentliga frågor Kombinerat samråd 1 dec 2012 1 juni 2013

Varför tar vi fram AP/ÖVF? Enligt vattenförvaltningsförordningen: tre år innan upprätta tidtabell och arbetsprogram för utarbetandet av [förvaltnings]planen två år innan upprätta en preliminär översikt över väsentliga frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön Valt att slå ihop dessa två samråd

Arbetsprogram hur såg det ut förra gången? Gemensam inledning Vad är vattenförvaltning? Organisation Tidtabell Distriktsspecifik Vattenförhållande i xx distrikt (grund-,yt-, kustvatten)

Översikt väsentliga frågor hur såg det ut förra gången? Gemensam inledning Vad är vattenförvaltning? Organisation Distriktsspecifik VMs väsentliga frågor Miljöproblem Per område presenterat: Försurning, övergödning, miljögifter påverkan, risker mm

Vad har vi gjort sen dess? Samverkan och samråd Broschyrer, faktablad, webb Möten Beslut FP, ÅP, MKN 2009

Struktur och innehåll kapitel 1-7 1. Inledning Vad är AP/ÖVF, varför tagits fram Vad innebär samråd Vad vill vi ha svar på, hur tar vi hand om svaren mm 2. Tidplan förvaltningscykeln 2010-2016 Övergripande tidplan med fokus på samråd under cykeln 3. Vattenförvaltningens mål Målet är god status vad innebär detta? Varför ska vi uppnå detta mål? Kort historik om vattenarbetet i Sverige 4. God status men inte i alla vatten Alla vatten kan inte nå god status vilka undantag är rimliga att göra? Processen vattenförvaltningen Implementering av ramdirektivet i Sverige, lagstiftning, ÅP/MKN i praktiken

5. Nuläge och vad har hänt sen förra ÖVF? Översiktlig bild av distriktet (karta, statusdiagram, beskrivning vad är speciellt i detta distrikt) Vad har hänt sen förra ÖVF (tidpunkt mer än själva innehållet) 6. Vägen till målet väsentliga frågor Knäckfrågor för att nå vårt mål är det detta vi ska arbeta med? Övergripande frågor: Frågor arbetsprocess: - Samverkan - Bättre underlag - Utveckling av lagstiftning - Finansiering - Övervakning - K&A - ÅP 2009, 2015 - Klimat/översvämningar - (FP & rapportering) 7. Slutsatser kommer vi nå målet? Sammanfattning och en blick framåt Vad råder VM över? Vad krävs att andra gör? VEM? NÄR? HUR?

Totalt 35-40 sidor Kapitel 1-4 största del gemensamt Kapitel 5 distriktsspecifikt Kapitel 6 presenteras väsentliga frågor Gemensamma för alla distrikt Specifikt för Bottenvikens distrikt Kapitel 7 gemensamt + distriktsspecifik del

Tidplan Nov 2011 Mål, syfte och disposition klart Feb 2012 Vattendelegationsmöte April/Maj 2012 Utkast till vattendelegationen Okt 2012 Slutversion Dec 2012 Remisstid startar Jan 2012 Jan 2013 Framtagande av målbild + disposition Produktion - Text, kartor m.m. - Webbutveckling Förankring & synpunkter - VVD/kansli - länsstyrelser - delegationer - SAMVAT - Bearbetning av synpunkter - Produktion av slutversion REMISSTID Okt 2012 Vattendelegationen godkänner

Vad händer nu? Sammanställa bruttolista väsentliga frågor i kapitel 6 i dialog med: VM-kanslier Arbetsgrupper VVD:er Länsstyrelserna (för distriktsspecifika frågor) (Delegationer) Bruttolistan Nettolista Klar slutet av januari Skriftligt underlag som presenterar struktur, innehåll i kapitel samt bruttolista med väsentliga frågor till Arbetsgrupper VVD Länsstyrelser Utkast klart slutet av april för utskick till delegationsmöte Utkast = Worddokument

Övervakning av vatten revision av vattenförvaltningens övervakningsprogram Möte med Vattendelegationen och Referensgruppen 2011-11-29 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Varför övervakningsprogram igen? 7 kap i vattenförvaltningsförordningen: Varje vattenmyndighet ska se till att program för övervakning av vattnets tillstånd i vattendistriktet upprättas och genomförs enligt artikel 8 i ramdirektivet för vatten Programmen ska vara klara och tas i bruk senast den 22 december 2006. Programmen ska därefter revideras minst vart sjätte år (dvs 2012) 1

Historik: Dec 2006 Delegationerna beslutade om övervakningsprogram som rapporterades till EU i mars 2007 Utgick då som nu från befintlig övervakning Riktlinjer från NV var så få stationer som möjligt Principer för urval: Stabila stationer med övervakning av minst två biologiska faktorer samt vattenkemisk övervakning Stationer som är nödvändiga för beräkning av föroreningstransporter till havet (Flodmynningar) mm.. Samlade in metadata om övervakning till VISS Totalt fanns 46 595 övervakningsstationer i VISS 2

Samlade in metadata om övervakning till VISS Totalt fanns 46 595 övervakningsstationer i VISS Av dessa rapporterades >6% (2769) stationer till WISE med en dominans av stationer i syd Tekniska problem gjorde att det som rapporterades till viss del inte var det som delegationerna beslutat om I höstas kom COM:s kritik på den svenska rapporteringen: A number of shortcomings in the Swedish monitoring programmes have been identified. It is also recognised by Sweden in the RBMPs that the monitoring programmes are insufficient, and that monitoring networks are to be improved in the second cycle. The Commission however considers these shortcomings serious. They were already identified in 2009 in the Commission's 2nd WFD implementation report. The monitoring networks are therefore considered incomplete in this first cycle. It appears that currently, not all relevant biological quality elements are being monitored, and it appears that biological monitoring takes place in very few water bodies. Of the supporting elements, hydromorphological quality elements are not monitored at all and the physico-chemical quality elements are only monitored in some places. This is particularly serious since it also has repercussions on literally all other parts of the RBMPs, such as classification, the setting of specific objectives and the identification of measures. 3

Övervakning Bedömning av status Analys av påverkan Ekonomisk analys Miljökvalitets normer Behov av åtgärder Styrmedelsåtgärder 37-listan Fysiska åtgärder Har vi valt rätt åtgärder? Får åtgärderna önskad effekt? Övervakning uppföljning av åtgärder Fullt så illa som COM säger är det inte. COM tror att vi bara utgått från de rapporterade övervakningsstationerna när vi gjort våra statusbedömningar. För bedömning av status har vi även använt data från undersökningar och inventeringar av engångsinsatser samt modeller. Så det handlar också om hur man definierar övervakning: Regelbundet återkommande provtagnings-/observationsinsatser med syfte att i ett långsiktigt perspektiv övervaka en eller flera miljöparametrar. Övervakningen ska ske på fasta stationer/områden och följa ett fastlagt schema och använda replikerbara metoder för såväl provtagning och utvärdering. 4

Tidplan revision 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvalitetssäkring av ÖV i VISS Urval ÖP 2012 Framtagande av långsiktig plan för övervakning Samverkan - förbättring av befintliga program Nationell övervakning Regional övervakning Recipientkontroll SRK, VVF m.fl Urval stationer till ÖP 2016 Beslut ÖP 2012 Beslut långsiktig plan Rapportering Beslut ÖP 2016 Rapportering Första steget: Nu finns det uppdaterad metadata om övervakning av vatten i VISS. Gå gärna in och kontrollera om det står rätt information om den övervakning som er verksamhet utför! 5

Kontrollerande övervakning Operativ övervakning Miljöövervakning enligt vattendirektivet Ge en representativ bild av miljötillståndet i distriktets vatten. Gäller både yt- och grundvatten. Kvantitativ övervakning Ge en bedömning av den tillgängliga grundvattenresursen, effekter på förbundna terrestra och akvatiska ekosystem som en följd av förändringar på grundvattennivån samt bedömning av risk för saltvatteninträngning eller annan försämring av grundvattnets kvalitet Följa upp effekter av de åtgärder som utförs i vatten som inte uppnått god status. Övervaka de vatten som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppnå god status. Undersökande övervakning Strategi för övervakningsinsatser vid ex olyckor eller i vatten där man inte känner till orsakerna till att god status inte uppnås. Kontrollerande övervakning enligt Ramdirektivet för vatten: ska användas för ett så stort antal ytvattenförekomster så att en bedömning kan göras av den allmänna ytvattenstatusen. Kontrollerande övervakning ska för varje övervakningsstation ske under en period av ett år inom FP:s tidsram när det gäller: Samtliga biologiska kvalitetsfaktorer (växtplankton, fisk m.m) Samtliga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (flöde, kontinuitet m.m) Samtliga allmänna fysikal-kemiska kvalitetsfaktorer (ph, näringsämnen m.m) Prioriterade ämnen där de släpps ut Andra förorenande ämnen där de släpps ut i betydande mängd Medlemsstaterna ska säkerställa att övervakning sker av: Betydande vattenflöden/-volymer Betydande vattenförekomster som överskrider landsgränser Stationer där man kan uppskatta föroreningsmängd som förs mellan stater Stationer där man kan uppskatta föroreningsmängd som förs ut i havsmiljön 6

Varje medlemsstat ska dessutom: Upprätta ett nät av referensstationer för varje ytvattentyp. Nätet ska innehålla ett så stort antal stationer med hög status att en tillräcklig konfidensnivå för värdena för referensförhållandena kan uppnås. Hög status Vattentyper, exempel sjöar och vattendrag: I Sverige har vi 112 olika typer för sjöar och 56 för vattendrag. Sverige har dessutom minst två till olika juridiskt bindande indelningar i vattentyper att ta hänsyn till Vid rapporteringen av övervakningsprogrammen ska den statistiska styrkan anges. Operativ övervakning enligt Ramdirektivet för vatten: ska genomföras för alla de vattenförekomster som bedömts ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen: Välja de kvalitetsfaktorer som återspeglar den påverkan som vattnet utsätts för. Den biologiska kvalitetsfaktor som är mest känslig för den påverkan som finns Prioriterade ämnen där de släpps ut Andra förorenande ämnen där de släpps ut i betydande mängd Den hydromorfologiska kvalitetsfaktor som är mest känslig för den påverkan som finns Recipientkontroll och kalkeffektuppföljning kan vara en del av den operativa övervakningen 7

Dessutom ska vi ha övervakning vid: Punkter där det sker uttag av dricksvatten Samt komplettera den operativa övervakningen med övervaknig i områden som omfattas av Artoch Habitatdirektivet Befintlig övervakning: många övervakningsstationer många aktörer lite samordning i flera fall bra program i flera fall - mindre bra program Antal biologiska kvalitetsfaktorer 0 1 2 3 4 5 Antal provplatser (sjöar) 13110 1964 770 287 78 16 8

Övervakningsgruppens uppdrag: Inga nya pengar till ny övervakning Vi äger frågan men kan inte lösa den själva Vi vill/måste: nyttja försöka förbättra få till mer samordning befintlig övervakning. Använda modeller där övervakningen inte räcker till ÖP 2012 vilka övervakningsstationer ska vi rapportera till EU - Urvalsstrategi (vi får ha en beredskap att HaV kan komma att ändra detta) Steg 1 Utgångsmaterial, görs per vattendistrikt: För ytvatten - Övervakning som NV/HaV och länsstyrelserna ansvarar För grundvatten Övervakning som SGU och länsstyrelserna ansvarar för Steg 2 Analys/sammanställning: Omfattning av kvalitetsfaktorer (biologiska, hydromorfologiska, kemiska) Hur mycket övervakas i vattenförekomster resp övrigt vatten Övervakningens fördelning mellan statusklasser och miljöproblem mm Steg 3 Ev komplettering från recipientkontroll/srk Steg 4 Remiss - Granskning av urvalet av respektive beredningssekretariat samt HaV, NV, SGU. Steg 5 Rapport, Beslut och rapportering 9

Långsiktig plan tankar och projekt: Vilken övervakning borde vi ha? Sjöar&vattendrag - projekt med SLU och SMHI Kust&övergångsvatten projekt med bl a HMI Grundvatten samarbete med SGU, bl a om ÅP-uppdrag till Livsmedelsverket om råvattenkontroll Operativ övervakning ta fram principiella riktlinjer Undersökande övervakning ÅP-uppdrag till MSB som startat projekt om uppföljning av olyckor/incidenter Recipientkontroll se på verksamheter som inte har så mycket recipientkontroll (bl.a projekt MSS om vattenkraftens egenkontroll) Beskriva hur samverkan bör gå till fram till 2016 m.m Tack för er uppmärksamhet! 10

Åtgärdsarbete i Bottenvikens vattendistrikt Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Aktuella åtgärder VRO 3 och 4; Återställning i Kalix och Råne älvar VRO 6 och 7; Pite och Byske älvar VRO 9; Sävarån VRO 10; Vindelälven Bottenhavets vattendistrikt; Lögde älv

Aktuella åtgärder REMIBAR (EU LIFE +) ( Remediation of migratory barriers in Nordic/fennoscandian watercourses) 1/9 2011-1/9 2016 304 vandringshinder i Lögde älv,sävarån,varjisån (Pite älv), Råne älv och Ängesån (Kalix älv). Kostnad: ca 8,5 miljoner euro

Åtgärder-vem gör vad? Hav och vattenmyndigheten; bl.a. anvisningar-finansiering Länsstyrelsen-vattenmyndigheten: bl.a. klassning och underlag för åtgärder Kommunen; bl.a. huvudmannaskap för åtgärder Vattenrådet; bl.a. prioriteringar av åtgärder Utförare?

Fördelar: Kommunen som huvudman Möjligheter till 50 % EU-medel Betala kostnader innan ersättning från EU Fungerande ekonomisystem Möjlighet att söka tillstånd till åtgärder-rådighet Nackdelar: Kostnader? Ja, men möjlighet till ersättning i projekten. Tillståndsansökan: tillståndsprövning i domstol Överlag: goda erfarenheter och en positiv inställning

Exempel på prioåtgärder från Vattenråden VRO 2 (Sangis); Lappträsk VRO 3 (Kalix): Lillån VRO 5 (Fyrkanten), VRO 9 Mellanbygden): Sulfidjordar VRO 9: Skråmträsket VRO 10 (Ume/Vindel): Gruppen 3 regleringsmagasin, korttidsreglering av vattenkraft

Vattenkraftprojekt inom vattenmyndigheten bl.a. -Metoder för att bedöma enskilda kraftverks påverkan på ekologisk status -Åtgärdslista och åtgärdsstrategier -Metoder för prioritering av åtgärder Arbetsgrupper för KMV i Bottenviken (Lule, Skellefte, Ume älvar).

Övrigt Dammar i Norrbottens län; Förutsättningar för åtgärder Skogsstyrelsen; Landsbygdsprogram, Nokos, arbetsmarknadsåtgärder Interregprojekt; FLISIK, TRIWA 3