Nytt från VM. Referensgruppen Bo Sundström

Transkript

1 Nytt från VM Referensgruppen Bo Sundström

2 Nationellt: Vad har gjorts/görs ? Nya uppgifter/lagstiftning: Rev VFF (MKN, m m), översvämningsförordning, havsmiljöförordning, havsplaneringsförordning(?), rev. priodirektiv, osv Nya uppgifter/organisation: HaV, NV, VM/länsstyrelserna Fortsatt vattenförvaltning: Planering cykel II (Arbetsplan ), kartläggning/verifiering, övervakningsprogram 2012, riktlinjer ÅP-underlag, Nya VISS, SKL-konferenser Planera för vatten, osv Åtgärdsgenomförande: tillämpning MKN, första återrapportering, GD-möten, nationell/regional/lokal samverkan, SKL-konferenser Planera för vatten, osv osv

3 Vattenförvaltningens organisation Internationell nivå EU Finland, Norge Nationell nivå HaV, NV, SGU Regering/MDep Länsstyrelser SMHI, SLU, osv Distriktsnivå (Vattenmyndighet) Länsstyrelse med särskilt ansvar Referensgrupp Vattendelegation Regional nivå Beredningssekretariat Lokal nivå/ Avrinningsområde Kommunala vattenpol. Vattenråd Kommuner, myndigheter, bransch-/intresseorganisationer, verksamhetsutövare, föreningar, markägare, m.fl.

4 Distriktet: Vad har gjorts/görs ? Ny personal på lst/vm. Ingemar, Sara, Malin, Maria Biotop/åtgärdskartering Råne och Kalix älvar, Sävarån, Öreälven, Kågeälven, Biotop/åtgärdskartering Torne älv påbörjas med FI Verifiering av vattenförekomster/miljöövervakning.. Projekt: Kemikalieutredning, Recipientkontroll gruvnäring, m fl Tillämpning av MKN hos VU, mynd., lst och kommuner Första återrapportering av åtgärdsarbetet 28 feb 2011 Vattenråden: Regional diskussion - efter VNorr? Praktiska åtgärder i många ARO

5 Vad händer framöver? Fortsatt vattenförvaltning cykel II: Rev. MKN, ÅP, FP till samråd nov Underlag m m produceras Åtgärdsgenomförandet åtgärder hos lst o kn Åtgärdsfinansiering: HaV nya möjligheter/samverkan? Vattenråd och vattensamverkan i distriktet från 2012? Havsplaneringen kustkommunerna (?) Kommunala kontaktpolitiker vatten? Kommunträffar med VM/lst avrinningsområdesvis sept/okt Regionala höstmöten 2011 om vattenarbetet

6 Tack för uppmärksamheten!

7 Miljökvalitetsnormer för vatten Maria Renberg Referensgruppen Piteå den 22 juni 2011

8 Läget för MKN - vatten Beslut om MKN för vatten sedan december Lagändringar av MKN för vatten 1 sept Praxis av MKN för vatten växer fram. Prejudicerande domar hos MÖD och HD Vägledning om MKN från NV klar April 2011.

9 Utgångspunkter MKN- vatten Normerna ska uppnås 2015 eller först efter den 22 december detta år kan en norm anses överträdd. Icke-försämring avser förbättring eller bibehållande av status till 2015/202.

10 Bedömningen av MKN Bedömningen av MKN sker genom hänsynsreglerna 2 kap 2-6. försiktighetsprincipen, kunskapskravet, BMT, Lokaliseringskravet Rimlighetsavvägning enligt 2 kap 7 1 st MB På sikt så bör ÅP också blir vägledande för behovet av åtgärder.

11 Vattenpraxis MÖD Norviks hamn (M avgjort i MÖD) Bolagets utredning ej tillräcklig för bedömningen av MKN. Anläggande av hamn Stockholms hamn. MKN för vatten ej gränsvärdesnormer Bindande krav först i framtiden. Marginell temporär påverkan på vattenkvaliteten tillstånd medgavs (2 kap 7 MB). Kammarkollegiet har överklagat till HD.

12 Vattenpraxis MÖD Ladvattenån (M MÖD ej avgjort). Ansökan om ny kraftverksdamm i Tunsjön Kramfors kommun. MD:s beslut I bedömningen av MKN vatten ska tillämpning av allmänna hänsynsreglerna räcka. vattendirektivets försämringsförbud är alltid bindande vid tillståndsprövning måste säkerställas att försämring inte sker? Överklagan uppfyller inte kraven i MKB:n med hänsyn till MKN för vatten. Älvräddarna och kammarkollegiet

13 Hissmofors (Krokums kommun M ) Ansökan och tillstånd till jämtkraft om uppförandet och driften av en ny kraftstation MD beslut: För MKN vatten ska tillämpning av allmänna hänsynsreglerna räcka. vattendirektivets principiella försämringsförbud inte åsidosatt Frågan om Jämtkraft kan åläggas förpliktelser till uppfyllande av vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer med krav på förbättringar av vattendragets status får resas inom ramen för ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. 4-8 miljöbalken

14 vattenpraxis i norrbotten Uppdämning av sjön Loussajärvi Verksamhet som torrlägger en del av sjön. Länsstyrelsens beslut: Villkor att LKAB tillsammans med kommunen utreda påverkan på vattnet med hänsyn till MKN i vattenförekomsterna. Gruvberget Leviäniemi dagbrott LKAB ansöker om tömning av Leviäniemi dagbrott för fortsatt brytning innebär utsläpp av stora mängder koppar. Påverkan på VF ej redovisat. ännu ej avgjort ärende finns hos länsstyrelsen Norrbotten

15 Vattenpraxis i Norrbotten Arjeplogsdammarna, Arjeplogs skogsallmänning anläggande tillstånd till av Arjeplogs kraftverk. Överklagat till MÖD Detaljplan inom Pajala kommun länsstyrelsen upphävde detaljplanen då MKN inte redovisad i MKB:n för detaljplanen och beskrivningen av transporter för gruvdriften saknades. Villkor för SSAB med utökad verksamhet villkorad med Fiskundersökningar 4 år framöver.

16 Det var allt

17 Återrapportering av åtgärdsprogrammet Vattensamordnare Maria Renberg Referensgruppen Piteå Den 22 Juni 2011

18 Varför återrapportering? Information om hur åtgärdsarbetet fortlöper. För att klara kraven i interimsrapporteringen år Underlag till nästa åtgärdsprogram. lyfta goda exempel.

19 Svar från myndigheter och kommuner 204 av 290 kommuner svar den 28/2-11. ytterligare 46 svar efter den 28/2. 11 av 12 myndigheter har rapporterat. Alla 21 länsstyrelser har rapporterat.

20 Sammanställda svar Sammanställning av inkomna svar. Finns på VM:s hemsida Betygsättning för myndigheter. Samlade kartor för kommuner och länsstyrelser. Goda exempel. Nästa steg Analys av svaren per miljöproblem enligt Åtgärdsprogrammet.

21 Länsstyrelserna tregradig skala

22 Länsstyrelserna tvågradig skala

23 Jämförelse Åtgärd 28 Norrbotten/Västerbotten Länsstyrelserna behöver göra en översyn samt verka för omprövning av tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap, miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status Norrbotten ej påbörjat ingen kommentar. Ingen plan finns. Västerbotten Genomgång och prioritering av miljöfarlig verksamhet klar En plan för det fortsatta arbetet finns. Nationellt översyn kap miljöfarlig V-het 11 st ja 10 st nej Nationellt översyn av vattenverksamhet 13 ja 8 nej

24 Jämförelse Åtgärd 29 Norrbotten/Västerbotten Säkerställa genomförandet av en nödvändig egenkontroll för att bedöma verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Norrbotten Inga krav på egenkontrollprogrammen har ställts under året. Ingen plan för arbetet med åtgärden finns. Västerbotten Särskilt arbete för att förbättra egenkontrollprogram för gruvor och reningsverk har bedrivits under En fortsatt plan handlar om att koppla detta till VM:s arbete och med efterbehandling av förorenade områden. Nationellt 12 ja 6 nej

25 Åtgärd 30 Jämförelse Norrbotten/Västerbotten Upprättandet av en plan för åtgärdsarbetet med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status Norrbotten har ingen plan för prioriteringar på avrinningsområdesnivå. En tjänst för samordning av åtgärdsinriktade projekt inom hela distriktet är tillsatt. Det finns en plan för ett fortsatt arbete med detta. För Torneälven har EU-medel erhållits till ett projekt för åtgärdsplanering med Finland. Länet saknar medel för den övergripande prioriteringen. Västerbotten En plan för åtgärden finns. En organisation för integrering av vattenarbetet med ledningsgrupp och ett antal arbetsgrupper med specifika uppdrag. En struktur och samordning av lst:s åtgärdsarbete. En strategi ska tas fram under 2011 för fortsatt arbete med uppdragen i åtgärdsprogrammet. Finns med i VP:n. Nationellt 19 ja 2 nej

26 Jämförelse Åtgärd 31 Norrbotten/Västerbotten Prioritering av föroreningskadade mark och vattenområden, särskilt för områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen i vattenförekomster som därför inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status Norrbotten Utgår från Naturvårdsverkets vägledningar att en vattenförekomst inte uppnår normen är ingen prioriteringsgrund för insatser hos lst Norrbotten. Västerbotten Utgår från tillämplig risk klassning. Utöver detta kommer man också särskilt att titta på vilka objekt som berör vatten där normerna inte uppnås eller riskerar att inte uppnås. Under 2011 kommer fokus att vara på gruvorna.

27 Kommunuppdragen 14 av 29 kommuner hade skickat in svar till den 28 februari svar AC 7 svar från BD. 8 sent inkomna svar. Sammanlagt 22 av 29 kommuner har rapporterat.

28 Åtgärd 32 Kommunuppdragen Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och förorenings skadade områden som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. 13 kommuner svarar att de ska upprätta en plan för arbetet men att detta inte är påbörjat. Bland dessa varierande svar för hur planen ser ut. Verksamhetsplanering i styrkort Umeå kommun prioritera av arbetssätt och rutiner för tillsyn och prövning. Luleå kommun påbörjat översyn av enskilda avlopp och avloppsanläggningar. Planering i ÖP eller en ny vattenplan. 9 kommuner har inte påbörjat arbetet med åtgärd 32. Plan saknas.

29 Kommunuppdragen Å t Åtgärd 33 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp Som g bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå God status ä r d Luleå och Gällivare kommun har fastställt hög skyddnivå. Luleå ett gott exempel med karta. Boden, Umeå och Skellefteå ska fastställa en hög skyddnivå under svarar att den inte har fastställt en hög skyddsnivå i kommunen. Ingen kommentar Vännäs ska påbörja en kartläggning av avloppskänsliga områden. Dorotea har påbörjat arbetet med inventering av enskilda avlopp i gemensamt avloppsprojekt med norr och västerbotten.

30 Åtgärd nr 34. Kommunuppdragen Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala Dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god status och god kvantitativ status. Gällivare, Överkalix, Sorsele Dorotea har vattenskyddsområden för alla vattentäkter bedömer att man har ett tillräckligt skydd för alla vattentäkter. 6 kommuner svarar att man har skydd av vattentäkter som behöver ses över och att detta arbete delvis har inletts under kommuner meddelar att de ska se över skyddet av sina vattenskyddsområden men att det ännu är osäkert när i tiden detta arbete inleds. 4 kommuner anger antalet vattentäkter i kommunen men inget om hur skyddet av dessa ser ut eller om en plan för översynen finns

31 Kommunuppdragen Åtgärd nr 35 Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, uppnår MKN för vatten. Umeå har 14 vattentäkter varav 4 har skydd översyn ska ske enligt pla Bjurholm 18 icke kommunala 9 med vattenskyddsföreskrifter formerna för vattenskydd utreds. 8 kommuner har svarat att de har icke kommunala vattentäkter 1-40 stycken. Överlag så finns en osäkerhet i hur skyddet av dessa ser ut. En del har koll andra inte. En del planerar att se över dessa vattentäkter andra har ingen plan däribland Arjeplog som svara att man har 40 st men ingen plan.

32 Kommunuppdragen Åtgärd nr 36 Kommunerna behöver utveckla sín planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 3 kommuner anger att de ska arbeta med detta i sin ÖP Skellefteå kommun arbetar för att få in MKN i enskilda prövningar och i översikts och detaljplanering 4 kommuner anger att de har någon slags plan eller beslut för att starta upp arbete med åtgärden. 12 kommuner inget arbete eller plan för arbetet med åtgärden

33 Kommunuppdragen Åtgärd nr 37 Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller Riskerar att inte uppnå, god ekologisk status god kemisk status eller god kvantitaiv status Gällivare har en VA-plan med hänsyn till normerna Piteå har ingen VA-plan men arbetar med att ta fram en med hänsyn till MKN- för vatten Arvidsjaur och Umeå ska ta fram en plan under Storuman ska ta fram en VA-plan osäkert dock när? Haparanda och Boden har en VA-plan men har ingen plan att inarbeta hänsynen till normerna i dessa 17 kommuner anger att de inte har någon VA-plan. 2 kommuner planerar och har arbetat arbetat in VA-planeringen i kommande ÖP.

34 Tack för er uppmärksamhet

35 Revidering av vattenförvaltningens övervakningsprogram Möte med Referensgruppen 22 juni 2011 Lisa Lundstedt,

36 Kontrollerande övervakning Operativ övervakning Miljöövervakning enligt vattendirektivet Ge en representativ bild av miljötillståndet i distriktets vatten. Gäller både yt- och grundvatten. Kvantitativ övervakning Ge en bedömning av den tillgängliga grundvattenresursen, effekter på förbundna terrestra och akvatiska ekosystem som en följd av förändringar på grundvattennivån samt bedömning av risk för saltvatteninträngning eller annan försämring av grundvattnets kvalitet Följa upp effekter av de åtgärder som utförs i vatten som inte uppnått god status. Övervaka de vatten som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppnå god status. Undersökande övervakning Strategi för övervakningsinsatser vid ex olyckor eller i vatten där man inte känner till orsakerna till att god status inte uppnås.

37 Kontrollerande övervakning Behov av åtgärder Hur hänger övervakningen ihop med övrigt vattenförvaltningsarbete? Bedömning av status MKN Analys av påverkan (pressures) Styrmedelsåtgärder 37-listan Fysiska åtgärder Får åtgärderna önskad effekt? Uppföljning/ Operativ övervakning Övervakning Lisa Lundstedt, Kartläggning Åtgärdsprogram

38 Vi har inga pengar till egen övervakning. Befintlig övervakning: Många aktiviteter Lite samordning I många fall - mindre bra program Vattenförvaltningens övervakningsprogram ska: nyttja förbättra samordna befintlig övervakning genom samverkan. Vi behöver även fylla i kunskapsluckor med modeller. Lisa Lundstedt,

39 Uppföljning av skyddade områden Dricksvattenkontroll Lst MÖ Vattenförvaltning vattenförekomsterna? Miljömålsuppföljning Recipientkontroll Samordnad recipientkontroll HaV? Vattenförvaltning? RMÖ? Miljömål/NV? Kalkeffektuppföljning Nationell MÖ Kommunal MÖ Vem håller i paraplyet? Lisa Lundstedt,

40 AP Revision av övervakningsprogram: Juni 2012: Övervakningsprogram 2012 = ÖP 2012 Långsiktig plan inkl innehåll och samverkansprocess Dec 2016: Övervakningsprogram 2016 = ÖP Rättning VISS Urval ÖP 2012 inkl. framtagande av urvalskriterier Framtagande av långsiktig plan för övervakning (process och stationer) Skriva gemensamma riktlinjer med NV om RMÖ revision Samverkan - förbättring av befintliga program Nationell övervakning Regional övervakning Recipientkontroll SRK, VVF m.fl Urval stn ÖP 2016 Lisa Lundstedt, Beslut ÖP 2012 Beslut långsiktig plan Rapportering Beslut ÖP 2016 Rapportering

41 Vad händer nu? Kvalitetssäkring av övervakningsdelen i VISS VISS har gjorts om Information om all övervakning har uppdaterats i VISS. Samarbete med andra dataportaler ex Miljödataportalen och Musselportalen Övervakningsprogram 2012 Gemensam arbetsgång för urval av stationer (länk) Urval av stationer under hösten Utforma en strategi för undersökande övervakning (MSB) Övervakningsprogram 2016 Gemensamma grundprinciper om prioritering, tolkning av säker bedömning Beskriva en långsiktig plan för kontrollerande övervakning kvantitativ övervakning operativ övervakning undersökande övervakning Strategi för övervakning av miljögifter Beskriva hur samverkan med övervakningsaktörer ska ske Vattenkraft och egenkontroll: Miljösamverkan Sverige driver ett projekt Se hur vi kan arbeta med skogsbruk och egenkontroll Se hur vi kan arbeta med jordbruk och egenkontroll

42 Övervakningsintensitet/prioritering Operativ övervakning insatserna varierar över statusklasserna. Kontrollerande övervakning ska spegla distriktets vatten jämn fördelning över statusklasserna Principiellt upplägg Statusklasser Dålig Otillfredsställande Måttlig God Hög Lisa Lundstedt, Operativa stationer kan i överlappningsområdet användas för kontrollerande program, men kan då behöva kompletteras med fler parametrar.

43 Hur kan vattenförvaltningens arbete med övervakning komma att påverka andras arbete med övervakning (av vatten)? Gemensam nomenklatur Programindelning Stationsbegreppet (länk) Mer samordning mellan län/inom vattendistrikt Tillsyn: Krav på bättre recipientkontroll Samordning mer SRK Lisa Lundstedt, Delprogram Undersökning Län A Motala ström SRK Vattenkemi Bottenfauna Påväxtalger Län A Lyckebyån VVF Vattenkemi Bottenfauna Län A Trendsjöar Vattenkemi Bottenfauna Makrofyter Län B Län B Vattenkemi i sjöar och vattendrag Bottenfauna i sjöar och vattendrag Emåns VVF Ljungbyåns VVF Alsteråns VVF Emåns VVF Ljungbyåns VVF Alsteråns VVF Län B Bottenfauna i sjöar Trendsjöar SRK Oskarshamn Län B Växtplankton i sjöar Trendsjöar SRK Oskarshamn

44 Tack för er uppmärksamhet! Och sen har jag några bilder om nya VISS om det är någon som vill se dem. Lisa Lundstedt,

45 VISS - nu även användarvänlig! VISS + Vattenkartan = VISS??? Enklare att söka Många kartskikt med information Kan spara sökningar som man gör ofta Lisa Lundstedt,

46 Startsida Lisa Lundstedt,

47 Söksida Lisa Lundstedt,

48 Kartsida Lisa Lundstedt,

49 Tack för er uppmärksamhet än en gång!

50 WATERS Waterbody Assessment Tools for Ecological Reference conditions and status in Sweden Forskningsprogram för utveckling av bedömningsgrunder för ekologisk status ( ) Malin Kronholm

51 Bakgrund Bedömningsgrunder för att tillgodose kraven i ramdirektivet för vatten togs fram inför statusklassning och MKN 2009 Föreskrift NFS 2008:1 Handbok för vattenförvaltning 2007:4 Arbetet med den första statusklassningen innebar framsteg i vattenförvaltningen men påvisade också problem och svagheter Osäkerhet kring tillämplighet av bedömningsgrunder. för olika kvalitetsfaktorer (indikatorer, klassgränser, referenstillstånd, hantering av osäkerhet) Ojämn datatillgång, grund för expertbedömningar etc.

52 Målsättning Pålitliga och samstämmiga bedömningsgrunder Referenstillstånd och klassgränser Hantering av osäkerhet Ramverk för sammanvägd bedömning, inklusive hantering av vattenförekomster utan fullständiga data Optimering av övervakningsprogram Användarperspektivet är centralt, nationella/regionala myndigheter är involverade

53 5-årigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket 47 miljoner kr , har beviljat medel t.o.m 2012 Koordineras av Havsmiljöinsitutet Mer än 30 forskare från olika organisationer* med expertkunskap inom limniska och marina ekosystem liksom statistisk hantering av biologiska data * Fiskeriverket, SMHI, Göteborgs/Stockholms/Umeå universitet, Århus universitet, Marin monitoring AB, Hafok AB

54 FA 1 FA 2 FA 3 FA 4 Programkoordinering Havsmiljöinstitutet Integrerad bedömning Statistiskt stöd för FA2/FA3, osäkerhet i bedömningar, referensförhållanden Kustvatten växtplankton, bottenfauna, makrovegetation, fisk* + gradientstudie Inlandsvatten - växtplankton, bottenfauna, makrovegetation, bentiska kiselalger, fisk + gradientstudie * Ingår inte i vattendirektivet som kvalitetsfaktor för kustvatten, dock för övergångsvatten och ingår i marina direktivet

55 Förankring 5 personer från VM är med i referensgrupp Kontaktnätverk (Epost-lista) mellan WATERS och länsstyrelserna Users forum två gånger under programperioden (2012, 2015) riktar sig till användare som myndigheter, intressegrupper, vattenråd, konsulter m.fl.

56 Avgränsningar WATERS omfattar inte bedömningsgrunder för näringsämnen och syrgas VM har initierat separat projekt WATERS omfattar inte bedömningsgrunder för hydromorfologi Fokus ligger på övergödningsproblematik Styrs av forskningsansökningarna och de forskare som är involverade Programmet avslutas 2015, nya bedömningsgrunder kan inte tillämpas inför VF-cykel

57 Vattenmyndigheternas kontaktperson för WATERS är Juha Salonsaari