Väg 321 Gång- och cykelväg Gärdsta

SAMRÅDSUNDERLAG Väg 321 Gång- och cykelväg Gärdsta Åre kommun, Jämtlands län Vägplan, 2015-07-03 Projektnummer: 145080

Trafikverket Postadress: Trafikverket, Ärendemottagningen Investering, Box 810, 781 28 Borlänge E-post: investering@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Väg 321 Gång- och cykelväg Gärdsta Författare: Frida Larsson, Jessica Raftsjö Lindberg, Sweco Dokumentdatum: 2015-07-03 Ärendenummer: TRV 2015/25682 Kontaktperson: Jimmy Dahlbom 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 5 2.1. Planläggningsprocessen 5 2.2. Bakgrund 5 2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) 6 2.4. Ändamål och projektmål 6 2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning 7 2.6. Föreslagna åtgärder 9 2.7. Angränsande planering 11 3. AVGRÄNSNINGAR 11 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 13 4.1. Markanvändning 13 4.2. Miljöintressen 16 4.3. Miljöbelastning 20 4.4. Naturresurser 20 4.5. Risker 21 5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 23 5.1. Nollalternativet 23 5.2. Trafik och markanvändning 23 5.3. Miljöintressen 23 5.4. Miljöbelastning 24 5.5. Naturresurser 24 5.6. Risker 25 5.7. Byggtiden 25 6. FORTSATT ARBETE 26 6.1. Planläggning och projektering 26 6.2. Eventuella kommande prövningar 26 7. KÄLLOR 27 3

1. Sammanfattning Väg 321 genom byn Gärdsta i Åre kommun är en smal belagd väg, på vissa delar endast omkring fem meter bred. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter (gående, cyklister m.fl.) är dålig eftersom det varken finns gång- och cykelväg, trottoar eller vägren att färdas på. Motortrafiken är relativt omfattande på sträckan, särskilt vintertid, eftersom väg 321 är ett av stråken för turisttrafik till Åre- och Bydalsfjällen. Ändamålet med projektet är att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Vägförslaget innebär att en 2,5 meter bred och cirka 1,6 kilometer lång gång- och cykelväg byggs längs befintlig väg 321 genom Gärdsta. Målsättningen är att bygga den friliggande med skiljeremsa mot väg 321. Eftersom det är trångt mellan vägen och bebyggelse i några passager, föreslås gång- och cykelvägen i dessa partier att byggas kant i kant med vägen med kantsten mot körbanan. Väg 321 är av riksintresse för kommunikationer och utredningsområdet ligger i sin helhet inom riksintresse för kulturmiljö Storsjöbygden och riksintresse för friluftsliv, Storsjöbygden. Gärdsta är en värdefull kulturmiljö med flera fornlämningar invid vägen. Kyrkomiljön kring gamla och nya Marby kyrka, sockenstuga och kyrkstallar ingår i uttrycket för Riksintresset Storsjöbygden. Området har en tilltalande landskapsbild med vidsträckta vyer över öppet jordbrukslandskap och Storsjön och de båda kyrkorna som landmärken. Vägavsnittet bedömdes ha artrika vägkanter i dåvarande Vägverkets inventering från 1996. Eventuell förekomst av objekt med generellt biotopskydd i vägens närområde bör inventeras. Den planerade gång- och cykelvägen bedöms medföra positiva effekter på trafiksäkerhet för gående och cyklister men även förbättra framkomligheten för biltrafik och bussar. Åtgärderna innebär inga betydande förändringar av miljöbelastningen i området. Gångoch cykelvägen gör intrång i åkermark som brukas. Riksintresse för kulturmiljö bedöms inte påverkas eftersom gång- och cykelvägen kommer att följa befintlig sträckning av väg 321. Gång- och cykelvägen kan bidra till att förbättra tillgängligheten till områden och anläggningar för friluftslivet. Gång- och cykelvägen bör utformas för att så långt möjligt smälta in i den känsliga miljön och minimera intrånget i jordbruksmarken. Risk för miljöpåverkan kan uppstå under byggtiden, exempelvis tillfällig grumling av vattendrag vid trumläggning och skador på vegetation samt risk för spridning av invasiva arter. Åtgärder för att minimera risken för sådan påverkan kommer att vidtas. 4

2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det beslutet har betydelse för kraven på miljöredovisning i den fortsatta processen. Figuren nedan visar ett schema över en förenklad planeringsprocess som följs om länsstyrelsen beslutar att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. Om beslutet blir att miljöpåverkan är betydande ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram och godkännas av länsstyrelsen innan planens granskningshandling kungörs och granskas. Alternativa sträckningar kommer inte att bli aktuellt i detta projekt. Figur 1. Schemat visar de olika formella stegen i planeringen av ombyggnad av vägen. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 2.2. Bakgrund Väg 321, är en smal belagd väg, på vissa delar endast omkring fem meter bred. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter (gående, cyklister m.fl.) är dålig eftersom det varken finns gång- och cykelväg, trottoar eller vägren att färdas på och motortrafiken är relativt omfattande. 5

Figur 2. Översiktskarta. Väg 321 gång- och cykelväg Gärdsta i Åre kommun, Jämtlands län. 2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Ingen åtgärdsvalsstudie har utförts men det aktuella projektet har funnits med länge i Trafikverkets planering. En förstudie angående gångbana längs väg 321 genom Gärdsta upprättades år 2000. Dåvarande Vägverket beslutade utifrån förstudien att upprätta en arbetsplan när det finansiella läget tillåter, men projektet priorierades inte då. I gällande regional utvecklingsstrategi anges att Fler gång- och cykelbanor i länet ska bidra till ökad trafiksäkerhet och minskat bilåkande på korta avstånd, med positiva effekter för miljön och folkhälsan. Sträckan är en av de 18 gång- och cykelvägar i Jämtlands län som prioriteras i länstransportplanen för åren 2015-2025. Till samrådsunderlaget hör ett lokaliserings-pm som översiktligt utreder hur gång- och cykelvägen kan placeras längs väg 321. 2.4. Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. 6

2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning Byn Gärdsta ligger vid sydvästra stranden av Storsjön nära Håkansta som har färjeförbindelse med Norderön, se figur 2. Väg 321 är en statlig väg, primär länsväg. Den sträcka som är aktuell för att byggas om med gång- och cykelväg sträcker sig mellan korsningen med väg 623 mot Norderön (Håkanstaleden) och korsningen med väg 627 mot Kläppe, cirka 1,6 kilometer, se figur 3. Vägen är belagd. Hastighetbegränsningen är idag 90 km/h längs väg 321 fram till skylten Gärdsta, därefter 70 km/h fram till den samlade bebyggelsen och 50 km/h genom byn till det aktuella avsnittets slut, se figur 3. Figur 3. Projektets avgränsning, vägnät, hastigheter och målpunkter. Vägbredden är cirka åtta meter mellan korsningen med väg 623 till hembygdsgården och drygt fem meter därifrån och genom byn. Mellan Gärdstagården och korsningen med väg 627 mot Kläppe går väg 321 i en kurva med breddökning till drygt sex meter, se figur 4. Färjeläget i Håkansta påverkar trafiksituationen i området så att det i anslutning till färjans avgångs- och ankomsttider ofta är ett markant intensivare trafikflöde. Många trafikanter håller en för hög hastighet för att hinna till färjan. Detta går inte att utläsa i tillgängliga trafikmätningar men kan konstateras vid vistelse i området. Vintertid är turisttrafiken omfattande eftersom väg 321 är en möjlig resväg till Årefjällen och Bydalsfjällen från Mälardalen och Västsverige. 7

Figur 4. Vägbredder genom Gärdsta. Trafikflödet på väg 321 har beräknats till 810 fordon per årsmedeldygn varav 90 lastbilar (osäkerhet 18 respektive 21 procent) utifrån mätningar som gjordes år 2013. Väg 623 som ansluter till Håkanstaleden (vägfärja) har årsdygnstrafiken 290 fordon varav 10 lastbilar år 2009 (osäkerhet 28 procent). Väg 624 mot Marby kyrka beräknades år 2011 trafikeras av 50 bilar per årsmedeldygn vara 5 lastbilar (osäkerhet 52 procent). Trafiken på väg 627 mot Kläppe beräknades år 2011 till 60 bilar per årsmedeldygn varav 5 lastbilar (osäkerhet 49 procent) Övriga vägar som ansluter mot väg 321 är enskilda vägar, brukningsvägar och utfarter från fastigheter. Strax söder om hembygdsgården finns en parallellväg/uppställningsplats som inte ingår i det befintliga vägområdet. 8

Kollektivtrafik Väg 321 trafikeras av kollektivtrafikens linjer 162 och 541. Det finns tre officiella hållplatser längs sträckan: Håkansta vägskäl, Marby och Gärdsta. Hållplatserna saknar bussfickor, väderskydd och liknande. I praktiken stannar bussen vid vägkanten vid de tre platser i vardera riktning som är skyltade som hållplatser. Linje 162 trafikerar Östersund och Höglekardalen via Brunflo-Fåker-Myrviken-Hallen med två turer i vardera riktning på vardagar och en tur i varje riktning på lördagar, söndagar och helgdagar. Linje 541 fungerar som skolbuss till Järpen med en tur i vardera riktning på vardagar, utom under skolloven. Oskyddade trafikanter Vägen används av gående och cyklister eftersom alternativa vägar för gång- och cykeltrafik som medger att nå målpunkterna i området saknas. Mellan korsnigen med väg 623 och byn där hastighetsbegränsningen 90km/h är finns en smal vägren, medan det genom byn där hastigheten är lägre, helt saknas vägren. Situationen för oskyddade trafikanter är alltså dålig på hela vägavsnittet. 2.6. Föreslagna åtgärder 2.6.1. Generella principer Enligt Trafikverkets styrande dokument ska gång- och cykelvägar i första hand utformas med en tydlig skiljeremsa mellan körbanan och gång- och cykelvägen, se figur 5. Utanför stadsmiljö är skiljeremsan vanligtvis klädd med växtlighet som anpassas till platsens ursprungliga vegetation. I vissa fall kan gång- och cykelvägen separeras från körbanan med kantsten eller räcke, exempelvis genom tätort, vid passage av bebyggelse, eller där de byggnadstekniska förutsättningarna inte tillåter en friliggande gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen kallas då gång- och cykelbana. GC 2,5 m Figur 5. Normalsektion för friliggande gång- och cykelväg. 9

Friliggande gång- och cykelväg är bäst ur trafiksäkerhets- och driftsynpunkt, men det kräver att det finns gott om plats att bygga på. Längs delar av väg 321 är det dock trångt: Tomtmark med byggnader, häckar, staket och träd finns i det utrymme som skulle vara möjligt att rymma gång- och cykelvägen. Här kommer speciella lösningar att krävas. Det kan förutom att bygga gång- och cykelbana med kantsten och dränering istället för skiljeremsa och öppna diken, se figur 6, handla om att flytta häckar och staket, ta bort och ersätta träd eller lösa in byggnader. GC 2,5 m Figur 6. Normalsektion för gång- och cykelbana separerad från körbanan med kantsten. Av trafiksäkerhetsskäl bör helst inte gång- och cykelvägen byta sida längs sträckan. Om den trots det ska korsa väg 321 måste säkra passager anordnas. Gång- och cykeltrafikanter kommer oavsett vilken sida gång- och cykelvägen ligger på och oavsett om det finns passager eller ej, behöva korsa väg 321 för att nå de målpunkter som ligger längs sträckan. 10

2.6.2. Åtgärdsförslag De planerade åtgärderna är att bygga en 2,5 meter bred gång- och cykelväg längs väg 321, se figur 7. Ingen förändring av hastigheten för biltrafiken föreslås. Preliminärt föreslås gång- och cykelvägen anläggas friliggande och norr om väg 321 från korsningen med 624 och fram till det första bostadshuset. Här föreslås en kort sträcka med gångoch cykelbana med kantsten mot väg 321 för att minska intrånget. Efter denna tomt kan gång- och cykelvägen åter ligga avskild norr om väg 321 fram till Gamla kyrkan. Här föreslås att gång och cykelvägen korsar väg 321 med en passage. Därefter kan gång och cykelvägen fortsätta söder om väg 321 till största del friliggande utom två omkring 80 meter långa sträckor förbi bostadshus och Gärdstagården. Norr om Gärdstagården föreslås gång- och cykelbanan åter korsa väg 321 och ligga norr om vägen separerad med skiljeremsa fram till korsningen med väg 627 mot Kläppe. Gång- och cykelvägen ska belysas. 2.7. Angränsande planering Ingen i nuläget känd angränsande planering pågår i området. 3. Avgränsningar Det vägavsnitt som ska förses med gång- och cykelväg sträcker sig mellan korsningen med väg 321/Håkanstaleden i söder och korsningen med väg 627 mot Kläppe i norr, se figur 4. Eftersom gång- och cykelvägen ska byggas i samma sträckning som den befintliga vägen kartläggs befintliga förhållanden i vägens omedelbara närhet. Influensområdet, där effekter kan uppstå, avgränsas till det nya vägområdet (som definieras) och till vägar som ansluter till väg 321 samt deras närliggande omgivning Projektering av vägen och samråd beräknas pågå under cirka två år, 2015-2016, och byggstarten planeras tidigast bli sommaren 2017. 11

Figur 7. Förslag till sträckning för gång- och cykelvägen. 12

4. Förutsättningar 4.1. Markanvändning 4.1.1. Riksintressen och Natura 2000-områden Inget Natura 2000-område finns inom eller i närheten av utredningsområdet. Väg 321 genom Gärdsta ligger inom riksintresse (miljöbalken kapitel 3 6) för kulturmiljövård, Storsjöbygden (Z 25). Riksintresset motiveras som centralbygd i kambrosilurområdet kring Storsjön, med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet med ett tiotal mindre lokalbygder, sedermera sockencentra med kyrkor och ursprungliga gårds- och bylägen. Uttryck är ett öppet jordbrukslandskap med radbyar och äldre gårdar med 1800-talsgården som dominerande gårdstyp på höjd- och sluttningslägen med vida utblickar, ombyggda medeltida kyrkor i Hallen och Mattmar, 1800-talskyrkor i Marby och Marieby samt i Marieby även en ruin efter en medeltida kyrka. Riksintresset uttrycks i Gärdsta av kyrkomiljön kring gamla och nya Marby kyrka, sockenstuga och kyrkstallar. Figur 9. Gärdsta by söderifrån med Gamla och Nya kyrkan samt hembygdsgården. Väg 321 genom Gärdsta ligger inom riksintresse (miljöbalken kapitel 3 6) för friluftslivet Jämtlands län FZ87/Storsjöbygden. Områden av riksintresse ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Riksintresset för det rörliga friluftslivet omfattar Storsjöbygden med ett landskap som är storskaligt med vida utsikter över bygd, sjö och fjällvärd. Väg 321 är av riksintresse (enligt miljöbalken kapitel 3 8): Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Vägen är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik, framför allt viktig för turism och tung trafik mellan västra Jämtland/Norge/Trondheim och södra Sverige. Väg 321 är även rekommenderad färdväg för farligt gods. 13

Över Storsjön norr om Gärdsta går en flyttled av riksintresse för rennäringen (enligt miljöbalken kapitel 3 5). 4.1.2. Befolkning och bebyggelse I Åre kommun bor drygt 10 000 personer, varav drygt 400 inom Marby socken. Enligt SCB (2010) bor drygt 200 fast boende i närmaste tätort som är Hallen. I Gärdsta finns cirka 80 stycken fast bosatta. Kommunens befolkningsprognos för 2013-2022 visar att en befolkningsökning kommer ske längs E14 stråket mellan Mörsil och Duved samt i tätorterna Duved och Åre. Marby och Hallens socknar har en befolkningsminskning. Bebyggelsen i utredningsområdet består av ett antal gårdsbildningar och bostadshus, hembygdsgård, Marby gamla kyrka och en nedlagd skola som ligger längs vägen. I övrigt är bebyggelsen spridd i jordbrukslandskapet. Marby nya kyrka ligger drygt 200 meter från vägen. 4.1.3. Verksamheter och målpunkter Den näringsgren som sysselsätter allra flest i Åre kommun (över 20 procent av dagbefolkningen enligt SCB) är hotell och restauranger. Vård och omsorg, handel och utbildning sysselsätter också många. Hallenbygden är en traditionell skogs- och jordbruksbygd. Ett fyrtiotal företag med postadress Hallen finns i Åre kommuns företagarregister. Företagen är främst lantbruk och företag inom industri, hantverk, turism och service. Verksamheter i nära anslutning till väg 321 på det aktuella vägsavsnittet är gamla och nya kyrkan, hembygdsgård, Gärdstagården/gamla skolan med café och vandrarhem samt en rörfirma. Arbetspendling inom kommunen till Järpen och Åre samt över kommungränserna till Östersund, Krokom och Svenstavik är vanlig i området. Halabacken med tillverkningsindustrin Nordlock ligger cirka 25 kilometer nordväst om Gärdsta längs väg 321. Här arbetar cirka 120 personer. Föreningar som kan nämnas är Hallenbygden i samverkan som samordnar flera intressen i Hallen och Marby hembygdsförening som bland annat ordnar midsommarfirande och sommarcafé i Gammelgården vid hembygdsgården och håller kyrkomuseet öppet. 14

Figur 10. Pågående verksamhet i Gärdstagården för små och stora cyklister. Närmaste utbud av handel, service och vård finns i tätorten Hallen, nio kilometer nordväst om Gärdsta. För det kompletta utbudet av handel och service är kommunikationen med Östersund betydelsefull. Avståndet till Östersund är cirka 25 kilometer via färjeleden Håkansta-Norderön-Isön. Förskolor finns i Hallen, Storsjöodjurets och i Månsåsen, Månsåsbarna. Närmaste grundskola är Hallens kyrkskola som är en kommunal F-9 skola. Åre kommuns gymnasium ligger i Järpen. Den viktigaste målpunkten för trafik på väg 321 på det aktuella avsnittet är förutom bostäder och verksamheter längs vägen färjeläget i Håkansta. Målpunkter för genomfartstrafiken är E14 i norr (Mattmar) och E45 i söder (Svenstavik i Bergs kommun) samt de orter som passeras, framförallt Hallen (Åre kommun) och Myrviken (Bergs kommun), se figur 2. 4.1.4. Ledningar och annan infrastruktur Inom Gärdsta by finns gatubelysning av typen byhattar på stålstolpar, på vägens södra sida. Vägen korsas av två luftledningar. Skanova och Jämtkraft har tele- respektive elledningar i mark längs vägen. Ytterligare inventering, bland annat genom samråd med enskilda markägare och eventuella ytterligare ledningsägare, behövs för att undvika konflikt med befintliga kablar och ledningar. 4.1.5. Kommunala planer Översiktsplan Gällande översiktsplan (ÖP) för Åre kommun antogs den 1991-02-13. Arbetet med en ny översiktsplan pågår och en inledande medborgardialog har genomförts 2012-2013. 15

Bättre fungerande allmänna kommunikationer och att åtgärda trafikfarliga platser/sträckor lyftes vid ett öppet bymöte i Hallen fram som viktiga. Inom utredningsområdet finns ingen detaljplanelagd mark. 4.1.6. Byggnadstekniska förutsättningar Jordartskartan över Jämtlands län skala 1:200 000 visar att området för den planerade gång- och cykelvägen ligger på moränlera eller lerig morän. Vid syn på plats noterades berg i dagen i vägdiket sydväst om väg 321 i områdets norra del. Geotekniska undersökningar kommer att utföras inför projekteringen. Övriga aspekter att ta hänsyn till vid byggande är ledningar och brunnar i mark, stolpar för befintlig vägbelysning och kraftledning samt trånga passager intill bebyggelse. 4.2. Miljöintressen 4.2.1. Landskapsbild Väg 321 sträcker i sydost-nordväst genom Gärdsta by. Den aktuella sträckan går cirka 500 meter genom ett öppet jordbrukslandskap och därefter genom bykärnan med hus och gårdar nära vägen, dock sträcker sig flera öppna lägdor in i bebyggelsen. Från vägen har man fina utblickar mot Storsjön i öster som endast här och där begränsas av hus och träd. I väster begränsas det öppna landskapet av skogsridåer och till viss del bebyggelse. Marby kyrka ligger som en blickpunkt/landmärke söder om vägen, omgiven av öppen åkermark och dungar/åkerholmar. Genom bykärnan blir väg 321 markant smalare och bitvis står häckar, träd och staket i vägkanten. Detta ihop med miljön kring gamla Marby kyrka/kyrkoruin och hembygdsgården ger vägavsnittet en intressant karaktär. Figur 11. Vy från vägen över Storsjön och odlingslandskapet. 16

4.2.2. Kulturmiljö Gärdsta, skrivs även ut Järsta, är kyrkbyn i Marby socken. Här ligger Marby nya kyrka och Marby gamla kyrka. Den gamla kyrkan ligger intill väg 321 och byggdes tidigast på 1300-talet och är en av de mest oförändrade i Jämtland. Den används idag som museum. Platsen Gärdsta var sannolikt betydelsefull långt tidigare eftersom området troligtvis har brukats kontinuerligt sedan 300-400-talen efter Kristus. Registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 meter från vägmitt redovisas i tabell 1 och figur 13. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950), det gäller både kända och okända fornlämningar. Lämningar med status övriga kulturhistoriska lämningar kan i vissa fall utgöras av fasta fornlämningar, kunskapsläget kan ha förändrats och lämningen kan nu bedömas vara en fornlämning. Därför krävs det samråd med länsstyrelsen om verksamhet planeras så att lämningar med status övrig kulturhistorisk lämning kan komma att påverkas. De bytomter/gårdstomter som korsas av nuvarande väg 321 härleds till storskifteskartan från 1813. Tabell 1. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 m från väg 321. RAÄ nr. Antikv. Bedömn. Typ Avstånd vägmitt 1 Marby 59:1 Övrig kulturhistorisk lämning Hembygdsgård <50 m 2 Marby 25:1 Övrig kulturhistorisk lämning Kyrka/kapell <50 m 3 Marby 25:2 Fornlämning Begravningsplats <50 m 4 Marby 60:1 Övrig kulturhistorisk lämning Bytomt/gårdstomt 0 m 5 Marby 51:1 Övrig kulturhistorisk lämning Bytomt/gårdstomt 0 m 6 Marby 52:1 Övrig kulturhistorisk lämning Bytomt/gårdstomt 0 m 7 Marby 44:1 Uppgift om Vikingagrav <50 m 4.2.3. Naturmiljö Våtmarker och vatten En liten ej namngiven bäck korsar väg 321 vid korsningen med väg 623. Vattendraget mynnar i Brattåsbäcken som är en viktig lekbäck för harr. Närmaste vattenförekomst är Storsjön. Beslutad miljökvalitetsnorm för Storsjön är god ekologisk status 2021 och god kemisk status år 2015. Preliminär statusklassning för år 2015 är att Storsjön har måttlig ekologisk status och inte uppnår god kemisk status och står under risk att ekologisk och kemisk potential/status inte kan uppnås år 2021. Vägkantsflora Sträckan är utpekad för att ha artrika vägkanter enligt dåvarande Vägverkets inventering från 1996. Delen genom Gärdsta ingår i en lång mosaikartad sträcka mellan Myrviken och Kvissleviken som bedömts ha en mängd partier av landskapsbildsvärden och flerstädes traditionell ängsflora, främst längs innerslänterna. På många ställen stort inslag av lågörtflora, delvis kalkgynnad. Objektet ingår i skötselområde/hänsynsområde Storsjöbygden. Artrik vägkant är skyltad vid korsningen med väg 623. Sträckan kommer att naturvärdesinventeras i fält. 17

Generellt biotopskydd Det generella biotopskyddet enligt kapitel 7 11 i miljöbalken är främst knutet till odlingslandskapet och omfattar alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, småvatten och våtmarker inklusive öppna diken, stengärdesgårdar samt vissa åkerholmar. Man får inte bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada ett biotopskyddat objekt. Förbudet gäller dock inte byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. Längs väg 321 finns på sträckan flera gamla björkar som på ett avsnitt eventuellt kan definieras som en enkelsidig allé. Om dessa träd är en allé kan de omfattas av generellt biotopskydd enligt kapitel 7 11 i miljöbalken. I och med vägens läge i ett öppet jordbrukslandskap måste det klargöras genom inventering och i samråd med länsstyrelsen om trädraden kan definieras som en allé, samt om det finns ytterligare objekt med generellt biotopskydd som kan komma att påverkas av den nya gång- och cykelvägen. Figur 12. Gamla björkar nära väg 321. 4.2.4. Friluftsliv och rekreation Markerna direkt intill väg 321 är inte tillgängliga för friluftsliv då de främst består av jordbruksmark och tomtmark. Möjligheterna till rekreation är däremot stora i närområdet i och med närheten till skog, fjäll och sjö samt olika anläggningar för rekreation. 18

Figur 13. Karta över miljö- och naturresursintressen i vägens närområde. 19

Strandskydd Vid sjöar och vattendrag i utredningsområdet råder generellt strandskydd enligt miljöbalken kapitel 7 13. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen, det vill säga inte bara på land utan även ute i vattnet. Även små bäckar, småvatten och anlagda vatten omfattas av skyddet. Strandskyddet är till för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång av strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Bäcken vid korsningen med väg 623 omfattas av strandskydd. 4.3. Miljöbelastning Utredningsområdet har generellt en låg befintlig miljöbelastning tack vare låga bakgrundshalter och relativt låga trafikflöden. Väg 321 har en årsdygnstrafik (ÅDT) på cirka 810 fordon varav 90 lastbilar enligt mätningar från år 2013. 4.3.1. Buller Den nya gång- och cykelvägen i sig bedöms inte alstra något betydande tillkommande trafikbuller. Om bullerutredning behöver utföras avgörs i projekteringsskedet. 4.3.2. Luft- och markföroreningar Låga bakgrundshalter och liten trafikmängd gör att inga gränsvärden för luftföroreningar överskrids. Ingen utredning av luftföroreningar bedöms behövas i kommande planering av projektet. Den låga trafikmängden gör även att förekomst av föroreningar från vägdagvatten inte behöver utredas. Enligt uppgifter från Åre kommun och länsstyrelsens EBH-stöd finns inga potentiellt förorenade områden nära vägen. En sanering för känslig markanvändning är utförd av Spimfab på fastigheten Vällviken 1:8. 4.4. Naturresurser 4.4.1. Jord- och skogsbruk Inget skogsbruk av betydelse förekommer nära väg 321 i Gärdsta men skogsbruket är omfattande i området och väg 321 är av betydelse för skogsbrukets transporter. Jordbruk är traditionellt områdets huvudsakliga näring och i byn finns några jordbruksföretag. Åkermarken används främst för vallodling. Det finns även betesmark intill vägen. Några brukningsvägar ansluter till väg 321 på sträckan. 4.4.2. Rennäring Området ligger inom Tossåsens sameby men enligt samebyns markanvändningskarta ingår marken runt väg 321 inte i något betesland. Området vid vägen är otillgängligt för renar i och med att den består av jordbruksmark och bebyggelse. En flyttled för renar av riksintresse enligt miljöbalken kapitel 3 5 går i sydost-nordväst över Storsjön, nordost om Gärdsta, se figur 13. 20

Figur 14. Utsnitt ur markanvändningskarta, strategiska områden, Njaarke sameby. Njaarke har enligt samebyns markanvändningskarta ett rastbete i området strax väster om Gärdsta, se grönt raster i figur 14. Flyttled av riksintresse är markerad med grön linje. 4.4.3. Vatten som resurs Brunnar Uppgifter om vattenbrunnar i Gärdsta saknas i SGU:s brunnsarkiv. För att få kännedom om var det finns vattentäkter finns kommer ytterligare inventering ske inför projekteringen. Inom en cirka 200 meter bred korridor längs vägen finns tre energibrunnar på den aktuella sträckan. Vid syn på plats noterades två förmodade avloppsbrunnar intill vägen. 4.5. Risker 4.5.1. Farligt gods Väg 321 är anvisad som lämplig väg för transport av farligt gods. Omfattningen av farligt gods-transporter på väg 321 är okänd men består troligtvis främst av petroleumprodukter. 4.5.2. Översvämningar Översvämningskartering är utförd för Indalsälvens vattensystem. Enligt denna når inte Storsjöns vatten väg 321 inom det aktuella utredningsområdet vid högsta beräknade flöde eller dammbrott. 21

En möjlig konsekvens av klimatförändringarna är högre vattenflöden och eller periodvis högre vattenstånd. Trummor bör med utgångspunkt från detta dimensioneras för att kunna möta större vattenmängder. 4.5.3. Erosion, ras och skred Risksituationen för vägar påverkas av hur omgivande områden ser ut och hur de används. Även utformningen av ingående konstruktioner i väganläggningen påverkar riskerna. När det gäller omgivningen är topografi, jordart och påverkan av vatten de faktorer som har störst betydelse. Branta sluttningar, jordarter som silt, lera och sand samt påverkan från nederbörd och strömmande vatten kan påverka stabilitetssituationen negativt. Utformningen av vägen påverkar också risken för ras, skred och erosion. Det gäller utformning av avvattningsanläggningar såsom diken, trummor och dräneringar, erosionsskyddens utbredning och motståndskraft samt uppbyggnad av jordkonstruktioner. Risken för erosion, ras och skred längs vägavsnittet bedöms som liten tack vare den flacka terrängen och att jordarten främst är morän. 22

5. Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1. Nollalternativet Bedömningen av konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder förutom normalt vägunderhåll görs. Detta skulle innebära att nuvarande problem med bristande trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter kvarstår eller förvärras om trafikmängden ökar. Nollalternativet förändrar inte vägens miljöpåverkan. 5.2. Trafik och markanvändning Den föreslagna åtgärden, att bygga en gång- och cykelväg bedöms ge positiva effekter för trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter då fotgängare och cyklister får tillgång till utrymme de inte behöver dela med motortrafiken. Framkomligheten blir samtidigt bättre för bilar och bussar. Föreslagen sträckning av gång- och cykelvägen förbinder korsningen med väg 624, gamla kyrkan/hembygdsgården, Marby kyrka, Gärdstagården och korsningen med väg624. Gång- och cykelvägen tar mark i anspråk utanför nuvarande vägområde. Speciellt där den är friliggande då det kräver mer utrymme. Vägen gränsar främst till jordbruksmark vilket gör att gång- och cykelvägen kommer att ta en viss areal produktiv jordbruksmark i anspråk samt korsa brukningsvägar. Enskilda fastighetsägare ersätts för intrånget och gång- och cykelvägen ska byggas så att eventuell påverkan för brukandet blir så liten som möjligt. Vägen gränsar till tomtmark på flera platser längs sträckan. Det betyder att gång- och cykelvägen kommer att göra visst intrång och korsa in- och utfarter. Längs sträckor med tomtmark kommer gång- och cykelbanan troligtvis att gå kant i kant med körbanan och avskiljas med kantsten. Den kräver ett utrymme på minst 2,5 meter vilket betyder att träd, buskar, staket och liknande kan behöva tas bort eller flyttas. Riksintresset för kulturmiljö Storsjöbygden bedöms inte påverkas negativt av vägförslaget eftersom gång- och cykelvägen kan ses som en mindre förändring av vägen i dess befintliga sträckning. Tillgängligheten till kulturmiljön i Gärdsta förbättras i och med tillkomsten av en gång- och cykelväg. När det gäller riksintresse för friluftsliv bedöms gång- och cykelvägen förbättra tillgängligheten till områden och anläggningar för friluftslivet. En gång- och cykelväg genom Gärdsta ligger i linje med den kommunala översiktsplanens intentioner att förbättra infrastrukturen i området. 5.3. Miljöintressen Åtgärderna förändrar till viss del landskapsbilden eftersom infrastrukturen tar mer plats i landskapet, särskilt om gång- och cykelvägen byggs friliggande. Vägen kan komma att upplevas mer som en gata än en landsväg där gång- och cykelvägen byggs kant i kant med vägen vilket troligtvis upplevs som en positiv förstärkning av bykaraktären. För att gång- och cykelvägen ska smälta in väl i landskapet bör den byggas med flacka slänter och grunda diken. Sidoområdet bör vara vegetationsklätt och anpassas till 23

omgivande vegetationstyp. Särskild omsorg bör läggas på att utforma skiljeremsan där gång- och cykelvägen byggs friliggande så att invasiva arter/ogräs inte får fäste där. En lågvuxen för jämtland typisk ängsflora bör eftersträvas, vilken även är lättskött ur driftssynpunkt. Gång- och cykelvägen bidrar till en bättre boendemiljö och på ett övergripande plan till bättre folkhälsa i och med att möjligheten till fysisk aktivitet förbättras. Om trädraden längs väg 321 definieras som alléer med skydd av det generella biotopskyddet enligt kapitel 7 11 i miljöbalken avgörs i samråd med länsstyrelsen. Om gång- och cykelvägen enligt aktuellt förslag placeras söder om väg 321 kommer träden inte att påverkas av vägåtgärderna. Eftersom vägen ligger i ett utpräglat jordbrukslandskap bör inventering utföras för att klargöra om det finns ytterligare några objekt med generellt biotopskydd som kan komma att påverkas av åtgärderna. Tre övriga kulturhistoriska lämningar av typen gårdstomt/bytomt korsas av väg 321 och kommer sannolikt att korsas av den planerade gång- och cykelvägen. Gårdslägena var vid inventeringen och är även idag bebyggda. Eventuellt behov av ytterligare arkeologisk utredning eller tillstånd avgörs i samråd med länsstyrelsen. Övriga fornlämningar bedöms ej beröras. Ett naturligt vattendrag kan komma att påverkas temporärt av grumling vid förlängning av trumma (om trumåtgärder behövs visar sig i detaljprojekteringen). Åtgärder för att förhindra grumling och riktlinjer vid utformning av trumman kommer i så fall att tas fram och om dessa följs bedöms påverkan på vattendraget inte bli bestående och påverkan på lekande harr kan undvikas eller minimeras. 5.4. Miljöbelastning Åtgärderna innebär inga betydande förändringar av miljöbelastningen i området. Biltrafiken bedöms inte minska i och med förbättrade möjligheter att gå och cykla. Gång- och cykelvägen i sig alstrar inget betydande nytt trafikbuller. Om det i projekteringen visar sig att det är uppenbart att åtgärderna medför ett tillkommande trafikbuller för närliggande fastigheter, till exempel om hastighetsbegränsningen höjs, kommer bullerutredning att utföras. Bullerberäkning utförs i så fall och eventuella bullerstörda bostäder åtgärdas utifrån gränsvärden för befintlig miljö. 5.5. Naturresurser I och med tillkomsten av gång- och cykelvägen kommer en viss areal ny mark tas i anspråk för vägområdet. Intrånget bedöms dock bli relativt litet eftersom gång- och cykelvägen bör ligga nära väg 321 för att göra bäst nytta. Gång- och cykelvägen bör utföras med flacka slänter för att möjliggöra brukning av marken så nära vägen som möjligt. Flyttleden längs Storsjön och rastbetet nordväst om Gärdsta bedöms inte påverkas av gång- och cykelvägen. 24

5.6. Risker Risken för olyckor med oskyddade trafikanter längs vägen bedöms minska. Riskbilden för olyckor med farligt gods bedöms inte påverkas av vägprojektet. Avvattningen utförs enligt Trafikverkets riktlinjer som tagits fram för att möta framtida klimatförändringar. Den tillkommande gång- och cykelbanan bedöms inte göra vägen mer sårbar för eventuell översvämning samt ras och skred. 5.7. Byggtiden Byggtiden innebär störningar för trafiken och boende, såsom sämre framkomlighet, buller och damning. Längs väg 321 kan störningarna särskilt komma att drabba dem som arbetspendlar längs vägen och jordbrukare i området. Vägen bör kunna hållas öppen under byggtiden. De fornlämningar som ligger nära vägen bör märkas ut inför byggskedet. Om tidigare ej kända fornlämningar, eller misstanke om sådana, upptäcks ska kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Markarbeten i vägens sidoområde skadar växtligheten, i alla fall tillfälligt. Troligtvis kommer de arter som finns i vägområdet att kunna återetablera sig på sikt med rätt skötsel i vägområdet, men det kan ta lång tid innan floran helt har kommit tillbaka. Eftersom sträckan har potentiellt artrika vägkanter kommer naturinventering med inriktning på invasiva arter att utföras så att risken för spridning av dessa kan minimeras under byggtiden. Om något tidigare känt eller nyupptäckt förorenat område berörs av arbeten i mark ska uppmärksamhet riktas mot förändringar av lukt och/eller utseendet på marken. Ifall förändringar upptäcks ska tillsynsmyndigheten tillkallas. Det kan även bli aktuellt med undersökning av marken ifall tillsynsmyndigheten anser det befogat. Tillfälliga störningar för rennäringen kan uppstå under byggtiden varför kontinuerlig information till samebyarna är viktig. 25

6. Fortsatt arbete 6.1. Planläggning och projektering Detta samrådsunderlag skickas på remiss till länsstyrelsen, Åre kommun och övriga myndigheter och organisationer som berörs. Även allmänheten bjuds in till samråd genom annonsering i dagspressen och att samrådsunderlaget hålls tillgängligt i kommunhus eller medborgarkontor samt hos Trafikverket. En fullständig beskrivning av genomförda samråd i projektet finns i samrådsredogörelsen, som är ett eget dokument. Samrådsunderlaget tillsammans med samrådsredogörelsen ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Hur den fortsatta planläggningsprocessen ser ut beror bland annat på det beslutet. 6.2. Eventuella kommande prövningar Om det i fältinventeringen visar sig att fridlysta växter måste flyttas eller tas bort kommer Trafikverket att ansöka om dispens från artskyddsförordningen. Vid eventuell förlängning av trumman över biflödet till Brattåsbäcken som korsar väg 321 bedöms vattenverksamhet hanteras genom anmälan i enlighet med miljöbalkens 11 kapitel (1998:808). För upplag av massor som inte beskrivs i vägplan görs anmälan/samråd enligt miljöbalken kapitel 12 6. Om förorenade massor framkommer under arbetet ska det anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 10 kapitlet 11 miljöbalken. Sanering av eventuella förorenade jordmassor utförs enligt 28 (1998.899) förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 6.2.1. Dispens genom fastställd vägplan Anmälan/samråd inför upplag av massor enligt miljöbalken kap. 12 6 gäller inte vid byggande av allmän väg om verksamheten eller åtgärden anges i en fastställd vägplan enligt väglagen 1971:948, exempelvis som område med tillfällig nyttjanderätt. Eventuella objekt med generellt biotopskydd enligt miljöbalken kap. 7 11, kan genom fastställd vägplan undantas från förbudet att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada ett sådant objekt. Den bäck som korsas av väg 321 omfattas av strandskydd i enlighet med miljöbalkens sjunde kapitel. Ingen särskild ansökan om dispens från strandskyddet behövs om motiven i vägplanen bedöms som tillräckligt starka samt om eventuella skyddsåtgärder har övervägts. Då ges dispens från strandskyddet när vägplanen fastställs. 26

7. Källor Tryckta källor Länsstyrelsen i Västernorrlands län 2010: Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Länsstyrelsen Jämtlands län 2010: Länstransportplan 2015-2025 för Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län 2013: Översvämning utifrån ett förändrat klimat Länsstyrelsen i Jämtlands län 2013: Ras och skred utifrån ett förändrat klimat Riksantikvarieämbetet 2014: Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning, version 4.1. Sametinget 2010: Irenmark, Rennäringens markanvändningsdata, pdf:kartor. Åre kommun 1989: Översiktsplan Websidor och databaser Företagarregister: http://forreg.nu/are/search.aspx/are Geodataportalen: https://www.geodata.se/geodataexplorer/index.jsp?loc=sv&site=advanceduser Hallenbygden: http://hallenbygden.se/ Länsstyrelsens GIS-data: www.gis.lst.se Natur- och kulturguide i Åre kommun: www.arenaturguide.se Naturvårdsverket: Kartverktyget skyddad natur NVDB: https://nvdb2012.trafikverket.se/setransportnatverket Riksantikvarieämbetet FMIS: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Vägtrafikflödeskartan Åre kommun: www.are.se Åre kommuns skoterkarta: http://swp.cartesia.se/are/default.aspx?karta=skoterkartan 27

Trafikverket Region Mitt Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 T www.trafikverket.se 28