Gång och cykelväg, väg 610, Torsta - Ösabacken

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Gång och cykelväg, väg 610, Torsta - Ösabacken Krokoms kommun, Jämtlands Län Samrådsredogörelse Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Samrådsredogörelse, gång- och cykelväg, väg 610 Torsta - Ösabacken Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Författare: Ramböll Sverige AB Ärendenummer: TRV 2015/36584 Projektnummer: Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Björn Wedin Distributör: Trafikverket, Box 186, Härnösand, telefon:

3 Innehåll Samrådets genomförande... 4 Samråd med myndigheter och organisationer... 4 Samråd med allmänheten... 4 Yttranden från allmänheten... 5 Skriftliga synpunkter från allmänheten på samrådsunderlaget... 5 Yttranden från myndigheter och organisationer... 8 Skriftliga synpunkter... 8 Bilaga 1 Sändlista

4 I samrådsredogörelsen sammanställs och sammanfattas hur samrådet bedrivits, vilka synpunkter och yttranden som kommit in från allmänhet och myndigheter samt var yttrandena, minnesanteckningar och protokoll från samrådet finns i sin helhet. I samrådsredogörelsen kommenterar Trafikverket de inkomna synpunkterna. Samrådets genomförande Samtliga inkomna synpunkter och yttranden samt upprättade minnesanteckningar och protokoll finns diarieförda på Trafikverket under diarienummer 2015/ Samråd med allmänheten Samråd har hållits med allmänhet och andra berörda, samt myndigheter inför Länsstyrelsens beslut om BMP under perioden 30 maj - 18 juni Annonsering har skett i Östersundsposten, Länstidningen och Post- och inrikes tidningar den 30 maj I samband med ett platsbesök 24 juni 2015 träffade Trafikverket ett antal berörda fastighetsägare längs den aktuella sträckan. Några av fastighetsägarna längs sträckan har sedan tidigare kontaktats av Trafikverket och informerats om pågående projekt. I några fall är det fastighetsägarna själva som kontaktat Trafikverket för att delge synpunkter eller önskar bli informerade om pågående projekt efter att tillhandahållit samrådsunderlaget. Ett samrådsmöte på orten genomfördes 25 november Ett 20-tal berörda besökte mötet. Information om mötestid, samrådsperiod och var materialet gick att finna framgick i annonser i lokaltidningarna samt i kungörelsen för Post och inrikes tidningar den 19 november. Samråd med myndigheter och organisationer Samrådsunderlaget har skickats till berörda myndigheter och organisationer, vilka fått chansen att kommentera och yttra sig över samrådsunderlaget. Det är en del av samrådet att inhämta underlag som kartunderlag, geografisk information och liknande från myndigheter och organisationer. Detta material sammanställs sedan i en samrådsredogörelse (detta dokument). Samrådsredogörelsen tillsammans med samrådsunderlaget utgör grunden till Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas få betydande miljöpåverkan eller inte. Om Länsstyrelsen bedömer att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram tillsammans med vägplanen i det fortsatta planläggningsarbetet. I de fall projektet inte antas få betydande miljöpåverkan räcker det med en miljöbeskrivning till vägplanen. Efter Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan eller inte, fortskrider samrådsprocessen med berörda organisationer och myndigheter i den omfattning som bedöms lämplig. 4

5 Trafikverket har under hösten 2016 hållit samråd med Länstrafiken avseende busshållplatslägen längs den aktuella sträckan. Yttranden från allmänheten Skriftliga synpunkter från allmänheten på samrådsunderlaget Totalt inkom en skrivelse från två privatpersoner, enligt nedan, med Trafikverkets svar. Privatperson Under skoltid, särskilt på morgon och på eftermiddag när skolan börjar resp. slutar uppstår här den stora trafikmängder bestående av bilar, traktorer, lastbilar, gående, cyklister, barnvagnar mm. Det finns en gräventreprenadfirma som trafikerar sträckan med tunga fordon dagligen. Dessutom en lantbruksskola som har sin utgångspunkt för sina lantbruksmaskiner vilka tar upp stor bredd av vägbanan. Dagisgrupper och förskolegrupper går ofta längs sträckan. Personal på förskolan beskriver rädsla för att gå ut längs trottoaren. Oron för att något barn plötsligt ska springa ut i vägen är stor. Det finns även en hel del förskolebarn som får cykla till förskolan med sina föräldrar. Här är en breddad trottoar ingen lösning, den ger bara en falsk trygghet. För att uppnå trafiksäkerhet måste gc-vägen utföras som friliggande. Gc-vägen bör placeras till söder om väg 610. Befintlig gc-väg från Ås till Östersund är belägen på södra sidan och den nya bör ansluta på samma sida. Även cykelväg från Krokom/Dvärsätt som slutar vid Tängtorpet är belägen på södra sidan. Här finns det möjlighet att i framtiden knyta ihop cykelvägarna utan att man behöver korsa väg 610. Dessutom ligger skolan söder om väg 610. Som förälder vill man kunna följa med sitt barn till cykelvägen där man bor för att de sedan ska ta sig till skolan utan att behöva korsa vägen någon mer gång. Viktigt är att skapa hastighetsbegränsande åtgärder så att man inte frestas att köra ännu fortare när det finns en gc-väg. Ett stort antal överskrider med marginal den hastighetsbegränsning som gäller. Det finns några trånga passager längre västerut där det är hus nära vägen på båda sidor och ett flertal utfarter med begränsad sikt. Kurvan i jämnhöjd med Prästvägen har otroligt dålig sikt när man kommer i bil från öster samtidigt som vägen smalnar av. TRV kommentar: Trafikverket instämmer i synpunkten att gc-vägen bör byggas friliggande. Utgångspunkten är att gc-vägen ska byggas med 2.5 meter belagd bredd samt med ett avskiljande dike mellan väg och gc-väg. Gc-vägen kommer även att förses med belysning. Vid exempelvis trängre passager där bostadshus står nära befintlig väg är det ej möjligt att rymma en friliggande gc-väg varför en lösning med kantsten kommer att byggas. Vid extremt trånga passager kan det även bli aktuellt att minska gc-vägens bredd något för att inte göra alltför stora intrång på de privata fastigheterna. 5

6 Trafikverket kommer under hösten att studera olika lösningar för placering och utformning av gcvägen. Målet är att gc-vägen ska löpa på samma sida av befintlig väg längs hela den aktuella sträckan så länge det är ekonomiskt försvarbart och möjligt rent byggnadstekniskt. Det aktuella projektet omfattar byggnation av en ny gc-väg längs den aktuella sträckan men Trafikverket kommer givetvis att se över trafiksituationen som helhet för att skapa en så bra och trafiksäker lösning som möjligt. Detta skulle kunna innebära att mindre åtgärder såsom hastighetssänkningar, minskning av vägbredd, flytt av busshållplatser mm. kan bli aktuellt i samband med byggnationen av gc-vägen. Eventuella större åtgärder kommer ej att rymmas inom projektet. Skriftliga synpunkter från allmänheten på samrådshandlingen Nedan sammanfattas de skriftliga synpunkter som inkommit från allmänheten i samband med det allmänna samrådet i november Totalt inkom sex skrivelser från under samrådstiden varav en skrivelse var en samlingsskrivels från närmare 30 personer. Synpunkterna är inte återgivna i detalj utan frågeställningar i yttrandena sammaställs och bemöts/besvaras nedan. Gc-vägens placering I tre av yttrandena förordas den placering av gc-vägen som Trafikverket valt att gå vidare med, det södra alternativet. En fastighetsägare påpekar i ett yttrande att intrånget på den egna fastigheten blir alltför stort och kommer att påverka driften och underhållet av huset (exempelvis blir det svårt att ställa upp en stege mot huset för att nå hängrännorna). Ägaren har inget att invända mot placeringen på södra sidan men önskar att vägen breddas mot norr så att utrymmet mellan gc-vägen och bostadshuset blir något större. En annan fastighetsägare har en komplementsbostad i anslutning till väg 610 och önskar att skyddsavståndet till väg/gc-väg bibehålls. I en skrivelse påpekas risken med att valt alternativ medför att gc-vägen avslutas vid den befintliga busshållplatsen på Ösabacken. Detta kommer att medföra att oskyddade trafikanter tvingas korsa väg 610 i kurvan där sikten är begränsad. TRV kommentar: Trafikverket har beslutat att sidoförskjuta väg 610 på två avsnitt, dels i den trånga passagen i västra delen av området och dels mellan Prästvägen och Ängsvägen. Detta medför att intrången på fastigheterna minskar något. För exakt utformning av gc-vägen och avstånd mellan densamma och bostadshus hänvisas till vägplanens ritningar. Hastighetsdämpande åtgärder I tre skrivelser påpekas att många fordon inte framförs enligt gällande hastighetsbegränsningar längs den aktuella sträckan. I skrivelserna påpekas att det krävs fysiska hinder för att sänka hastigheten. 6

7 TRV kommentar: Trafikverket är medvetna om problematiken med överskridande av gällande hastighet men kommer inte att utföra några specifika hastighetsdämpande åtgärder i samband med byggnationen av gc-vägen. Byggnationen av en gc-väg med kantstensbeläggning kan i sig leda till att vägbanan känns smalare och att fordonstrafiken därmed sänker hastigheten. Längs avsnittet Prästvägen Ängsvägen kommer dessutom vägbredden att minskas från dagens ca 6,9 meter till ca 6,2 meter något som förhoppningsvis leder till sänkta hastigheter. I och med byggnationen av en gc-väg och separationen mellan fordonstrafiken och de oskyddade trafikanterna blir trafiksäkerheten och tryggheten högre längs sträckan. Om bedömningen är sådan att hastigheterna fortsatt är höga efter färdigställandet av gc-vägen uppmuntrar Trafikverket fastighetsägare längs sträckan att kontakta Trafikverket på nytt för att undersöka möjligheterna att vidta hastighetsdämpande åtgärder. Förlängning av föreslagen gc-vägen till Tängtorpet I två av yttrandena lyfts vikten av en förlängning av gc-vägen vidare mot Tängtorpet/E14, enligt projektnamn i Länstransportplanen. Enligt skrivelsen bor idag många barn längs den sträcka som ligger mellan Ösabacken och Tängtorpet (väster om aktuell sträcka). Merparten av dessa har inte rätt till skolskjuts. Samtidigt anses trafikeringen ha ökat senaste åren och få fordon bedöms hålla gällande hastighet. Sträckan används även frekvent av motionärer på både cykel, rullskidor och löpare. TRV kommentar: Trafikverket håller med om att trafiksäkerheten brister även längs delen från Ösabacken vidare mot Tängtorpet/E14. Det är Regionförbundet tillsammans med bland annat Länsstyrelsen, berörd kommun och Trafikverket som prioriterar vilka objekt som ska finnas med i Länstransportplanen som är det underlag som styr vilka infrastrukturprojekt som Trafikverket ska genomföra. I Länstransportplanen för lyfts mycket riktigt sträckantorsta-ösabacken-e14 fram som prioriterad. Längden för åtgärden är i planen satt till 2.5 km. Efter upprättandet av planen har den reviderats och vissa objekt har omprioriterats, däribland aktuell sträcka. Omprioriteringen har i första hand genomförts för att spara pengar i Länstransportplanen. Trafikverket har utifrån de nya förutsättningarna försökt fånga upp var det största behovet av en ny/förbättrad gc-vägen finns och utifrån detta beslutat om att prioritera sträckan Röstavägen (Torsta)- Ösabacken. Det är sedan möjligt att nästa etapp kommer att kunna byggas under kommande planperiod om behovet visar sig vara prioriterat hos kommunen. Trafikverket uppmuntrar därför boende längs den berörda sträckan att kontakta Krokoms kommun och påvisa behovet av en förlängning vidare ut till E14. 7

8 Flytt av busshållplats I en skrivelse förordas en flytt av busshållplatsen på norra sidan väg 610 i anslutning till Ängsvägen. I samband med detta önskas även att trottoaren på norra sidan tas bort. TRV kommentar: I samband med projekteringen av gc-vägen har placeringen av busshållplatserna längs sträckan setts över och samråd har hållits med Länstrafiken. Busshållplatsen som nämns i yttrandet kommer att flyttas något österut och trottoaren på norra sidan väg 610, mellan Ängsvägen och Prästvägen, kommer att rivas och i samband med detta sidoförskjuts väg 610 något norrut. Övriga synpunkter I samband med platsbesöket den 24 juni diskuterades möjliga utformningar, främst mellan Ängsvägen och Prästvägen. Trafikverket fick även information om trafikrörelser och behov av utrymme för den entreprenadverksamhet som finns lokaliserad längs sträckan. I diskussionen deltog ägare till tre olika fastigheter mellan Ängsvägen och Prästvägen. Trafikverket erhöll även ett skriftligt förslag på lösning som fastighetsägarna tagit fram. Trafikverket pratade även med ägarna till två fastigheter i områdets västra del. Passagen förbi ett bostadshus som står mycket nära befintlig väg diskuterades. Yttranden från myndigheter och organisationer Skriftliga synpunkter inför beslut om BMP Nedan sammanfattas de skriftliga synpunkter som inkommit från myndigheter och organisationer i samband med samråd inför Länsstyrelsens beslut om BMP. Totalt inkom två skrivelser från Länsstyrelsen i Jämtlands län och Länstrafiken i Jämtlands län AB. Länstrafiken i Jämtlands län AB Även om denna väg inte är prioriterad i trafikverkets NVDB- databas bör anpassning till befintliga hållplatser beaktas. Det är en förutsättning för ett ökat kollektivt resande som vi alla jobbar för. TRV kommentar: Trafikverket har i ett tidigt skede tittat på möjligheten att flytta en busshållplats längs den aktuella sträckan. Länstrafiken och berörd fastighetsägare kommer att kontaktas i ett inledande skede av projekteringen. För övriga hållplatser kommer gc-vägen att anpassas för att skapa en smidig passage mallen hållplats och gc-väg. 8

9 Länsstyrelsen i Jämtlands län Riksintressen I Ås uttrycks riksintresset för kulturmiljö av kyrkomiljön samt miljöer med välhållna byar och gårdar i Gärde-Backen-Dille och Rösta-Sem. Länsstyrelsen bedömer att genomförande av projektet inte skadar riksintressets värden. Riksintresset för friluftsliv understöds av tillkomsten av en gång- och cykelväg. Fornlämningar Längs den tänkta GC-vägen finns fornlämningarna Raä Ås 106:1, 107:1, 108:1 och 109:1 vid Ösa. Samtliga utgörs av bytomter karterade på 1700-talet. Alla är också hänsynslämningar vilket kräver att de ingrepp som görs är så små som möjligt. Vidare finns Raä Ås 7:1 vid Torsta som utgörs av ett vägmärke. Inga vidare arkeologiska åtgärder bedöms vara nödvändiga. Landskapsbild Landskapsbilden har i samrådsunderlaget bedömts som värdefull. Landskapsvärdena har även koppling till riksintressena för kulturmiljö och friluftsliv samt naturmiljö-artrika vägkanter. Gång- och cykelvägen bör utformas och anpassas så att den smälter in i landskapet över jordbruksmarken. Jordbruksmark Gång- och cykelvägar är ett sådant väsentligt allmänintresse som går före ståndpunkten att jordbruksmark ska bevaras. Det är dock viktigt att minimera arealen jordbruksmark som tas i anspråk, och att inte produktionsytor skärs av och delas. Gång- och cykelvägen bör följa den befintliga vägen och detaljutformas så att brukande av marken i direkt anslutning till gång- och cykelvägen är möjlig. Naturvård I samrådsunderlaget framgår att det inom planområdet finns alléer som omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap. 11 Miljöbalken. Trafikverket ska lokalisera och beskriva vilka alléer med biotopskydd som påverkas och i vilken grad. Eventuella biotopskydd ska beaktas i valet av lokalisering. 7 kap. 11 a Miljöbalken anger att: Inom ett biotopskyddsområde gäller förbuden inte byggande av allmän väg ( ) enligt en fastställd vägplan enligt väglagen (1971:948). Om objekt med biotopskydd påverkas ska vägplanen redovisa vilka försiktighetsmått och eventuella kompensationsåtgärder som vidtas. En växtinventering längs planerad sträcka behövs, då vägkanterna är utpekade som artrika. I inventeringen bör även förekomster av invasiva arter (exempelvis lupin) 9

10 noteras. Kommande miljöbeskrivning eller MKB ska redovisa åtgärder för att bevara artrikedom och förhindra spridning av invasiva arter. TRV kommentar: I vägplanen beskrivs om och på vilket sätt befintliga fornlämningar kommer att påverkas. Där kommer även att framgå vilka försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas för att eventuell påverkan ska bli så liten som möjligt. Trafikverket har för avsikt att ny gång- och cykelväg ska anläggas på ett sådant sätt att det anpassas till landskapsbilden och den befintliga vägens läge, samt minimera effekterna för markintrång på jordbruksmark. Utgångspunkten är att gc-vägen ska byggas friliggande i direkt anslutning till väg 604, detta innebär att inga produktionsytor kommer att delas. Markanspråket för jordbruksmark kommer dock att variera något beroende av höjdförhållandena på platsen. Objekt som omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap. 11 Miljöbalken och som eventuellt kommer att beröras vid byggande av ny gång- och cykelväg eller andra åtgärder kopplade till byggande av väg, kommer i miljöbeskrivningen/mkb redovisas på karta. Vidare beskrivs projektets effekter och konsekvenser med hänsyn till skyddsvärdet samt förslag till försiktighets- och skyddsåtgärder med deras effekter. Trafikverket kommer att kontakta Länsstyrelsen och Krokoms kommun i ett tidigt skede av den fortsatta planeringsprocessen för att bland annat diskutera objekt som omfattas av det generella biotopskyddet. En naturvärdesinventering kommer att genomföras längs den aktuella sträckan under vecka Skriftliga synpunkter på samrådshandlingen Under samrådshandlingsskedet inkom inga yttranden från myndigheter och organisationer. 10

11 Bilaga 1 Sändlista inför beslut om BMP Mottagare Yttrande daterat synpunkt 1 Länstrafiken i Jämtlands län AB Påtalar hänsyn till befintliga hållplatser 2 NTF Jämtland Ej besvarat 3 Regionförbundet Jämtlands län 4 Länsstyrelsen i Jämtlands län 5 Jämtland/Härjedalens Naturskyddsförbund Ej besvarat Påtalar behov av växtinventering samt utformning med hänsyn till landskap och jordbruksmark Ej besvarat 6 Krokoms kommun Ej besvarat 11

12 Postadress: Box 186, , Härnösand E-post: Telefon: