Studieresa fokus på resiliensarbete Skottland Glasgow den 30/11 till den 1/12 2016 Glasgows slogan; People makes Glasgow
Inledning Denna studieresa till Glasgow gjordes i syfte att lära mer kring hur man kan arbeta med resiliens, att förstå hur begreppet används och hur det genomsyrar stadens arbete. Glasgow valdes ut i huvudsak för att de ligger långt fram i sitt arbete med resiliens men även för att det finns många likheter till Malmö som stad. Resan fyllde även ett annat viktigt syfte nämligen att lära tillsammans med andra skånska kommuner, att knyta viktiga kontakter och skapa förutsättningar för ett gemensamt framtida lärande och samarbete. Detta PM är sammanställning av Gabriella Westheim Malmö Stad fritt från mina egna och från Säkerhetschef Andreas Poppius Kristianstads kommuns anteckningar. Deltagare: Bo-Göran Andersson, Informationssäkerhetssamordnare Malmö Stad Mikael Winblad, Säkerhetssamordnare enheten för stadslivsutveckling, Malmö Stad Magnus Fjällström, Evenemangssäkerhetssamordnare, Malmö Stad Bertil Persson, Stf Räddningschef Staffanstorp Per Norden, Säkerhetschef, Kävlinge Malin Ekblad, Säkerhetschef, Trelleborg Åsa Mikkelsen, Säkerhetssamordnare, Eslöv Fredrik Kristell, Stf Räddningschef, Svedala Andreas Poppius, Säkerhetschef, Kristianstad Maria Asklund, Brå-samordnare AoV, Kristianstad Gabriella Westheim Trygghets- och säkerhetssamordnare fokus beredskapsfrågor Malmö Stad. Arrangör Besöksmottagare: Dr Duncan Booker, Resilience Officer Sustainable Glasgow Manager, City Chambers, Glasgow Mrs Eva Bailie Bolander, Representative of Lord Provost of Glasgow, City Chambers, Glasgow Mr Douglas Stirling, of the Scottish Police Head of Scottish Multi-Agency Resilience Training and Exercise Unit, Glasgow Bilagor (som pdf): Our resilient Glasgow a city strategy About Community Safety Glasgow
161130 0915 1000 Presentation av Glasgow och några av de olika kommunerna som deltog samt en allmän diskussion kring resiliens. Glasgow City Chambers Glasgow är den största staden i Skottland och den tredje största staden i UK. Glasgow City är en administrativ enhet, med ungefär samma funktion som en kommun. Den har en yta på 175 km². Glasgow City har samma gränser som Glasgows ståthållarskap och har en politiskt tillsatt borgmästare, Lord Provost. Hon är även ceremoniell ståthållare för staden och drottningens lokala representant. Glasgow har ca 600 000 invånare, 14 % räknas som etniska minoriteter. Det är det största handelsområdet i UK bortsett från London. Staden brottas med en social ojämlikhetsproblematik kopplat till inkomst, hälsa och möjligheter att påverka sin egen situation. Glasgow är en av Rockefeller Foundations 100 Recilient Cities. 100 Recilient Cities är ett internationellt nätverk som hjälper städer runt om i världen blir mer motståndskraftig mot fysiska, sociala och ekonomiska utmaningar. Nätverket bidrar till att skapa de resurser som krävs för att utveckla en strategi för resiliens. Glasgows arbete med resiliens hade till en början stort fokus på klimatfrågan, men efter att man gjort en stor undersökning och intervjuat 3500 glaswegians tog man fram sociala policys och skiftade fokus från klimat till människor. Arbetet med att ta fram en strategi för resiliens är ett arbete där stor vikt läggs vid att inkludera människorna i Glasgow, dels de som bor där men även de företag och organisationer som verkar i staden. Delaktighet och samarbete är en nyckelfaktor för hela strategin liksom en framgångsfaktor. Den kanske viktigaste delen av arbetet med att bygga resiliens handlar om inkludering, samarbete och delaktighet från många olika aktörer. Strategin är uppdelad i fyra målområden inom vilka man arbetar tvärsektoriellt. Betydelsen av samverkan och delaktighet från stadens olika områden sammanfattas i stadens slogan; People makes Glasgow. Stadens befolkning upplever sig generellt ha en bounce back ability factor uppkommen genom stadens många gånger tuffa utmaningar vilket också förstärker en viktig utgångspunkt i arbetet, nämligen; People makes Glasgow Resilient. Strategiarbetet utgår från fyra målområden: Empower Glaswegians, Place based solutions, Fair Economic Growth, Civic participation.
1000 1100 Presentation om hantering av översvämningsproblematik i Glasgow med James Murray - Metropolitan Glasgow Strategic Drainage Partnership. Presentationen handlar om de utmaningar som städer har med att hantera stora mängder vatten för att undvika översvämning. Ett återkommande och växande problem inte bara i Skottland utan i hela Europa. Lösningen är mångfacetterad. James fokuserade sin presentation på den variation av olika lösningar som behövs för att komma till rätta med befintliga problem men även för att kunna förhindra framtida problem med översvämning. För att kunna gör detta effektivt krävs ett samarbete mellan flera olika aktörer samt mycket riskkommunikation till allmänheten. Ge dem den kunskap de behöver för att själva kunna förebygga och minska sina risker. James tog upp olika exempel på hur man hanterar/förebygger översvämningar. Till exempel så använder man sig av buffertområden såsom mindre dammar, grönytor som kan ta upp vatten. Man använder stora brunnar/nedgrävda silos etc. som lagringsytor vid höga flöden. Vid nybyggnation finns tydliga regler och krav kring dränering och naturliga dammar, exempelvis hur naturliga bäckfåror kan användas för att leda av vatten. Man har även försvårat för medborgare att själva anlägga för mycket hårda ytor som minskar möjligheten till avrinning. Det pågår även ett stort projekt som innebär att man gräver ner en vattentunnel under delar av staden för att öka förmågan till bortförsel av stora vattenmassor, samt har ett tekniskt system för att effektivt kunna styra vattenmassorna i de kanaler som finns i staden. 1100 1230 Scottish Goverment Reslilience representative, Paul Scobbie. År 2004 antogs en ny lag kring samhällsskydd i Skottland som gav direktiv kring bättre samarbete mellan olika aktörer i samhället. Målet var att bli effektivare genom bättre resursutnyttjande. Det handlade om att olika aktörer måste bli bättre på att dela information mellan sig och arbeta med riskreduktion tillsammans. Här finns många slående likheter med vår egen lagstiftnings intentioner (LSO, LEH). Fokus lades på att skydda viktig infrastruktur. Arbetet utifrån den lagstiftningen har delat i Skottland i zoner utifrån riskbild istället för utifrån geografiska områden såsom kommuner. Man har även skapat partnerskap på olika nivåer utifrån liknande riskbilder, se bilden nedan.
Det finns en koppling i detta sätt att arbeta som hänger samman med UK:s hela säkerhetsstrategi. Risker tar inte hänsyn till förutbestämda geografiska gränser. Förutom indelning av zoner kopplat till samarbete och riskbild gjordes en kategorisering av olika typer av infrastruktur. Infrastrukturen delades in och beskrevs i fem olika kategorier kopplat till hur kritisk den är för samhället. Bilden visar infrastrukturen och dess betydelse indelat i olika kategorier. 2005 påbörjades även ett arbete som kallades Preparing Scotland. Ett arbete med strategiskt fokus som utvecklades tillsammans med samhällsviktiga aktörer i staden. En viktig del i det arbetet var att få ihop kedjan mellan de som ska agera och politiken. Arbetet omfattar även cybersäkerhet, men detta är ofta ett okänt område för de som arbetar med frågorna. Det i sin tur innebär stora risker, eftersom informationssäkerhet är en förutsättning för i princip all verksamhet. Det man önskar är en UK Cyber Security Strategy kopplat till en cyber Resilience Strategy på skotsk nivå som även vänder sig till medborgaren. Prepairing Scotland främst är ute efter är att genom ett förändrat synsätt på krishantering, prioritera arbetet med att förebygga snarare än att förbereda och hantera. Istället för att lägga stort fokus på varför något inte fungerar, ska resurser läggas på att ta reda på vilken påverkan det ger på samhället och att försöka begränsa denna påverkan. Detaljfrågor om orsak och precisa konsekvenser nedprioriteras. Scobbie tryckte även på vikten av att bygga relationer mellan olika aktörer och nivåer i samhället som en av de vitigaste byggstenarna och framgångsfaktorerna i resiliensarbetet. Han såg det som ett avgörande sätt att möta utmaningar utifrån den problembild som vi lever i. Keeping Scotland Running är en strategi med fokus på kontinuitet som tas fram just nu och beräknas klar under 2017. Man visade även intresse för den svenska 72-timmarskampanjen, då man inte hade något liknande i Skottland.
1230 1300 Civic Welcome med Lord Provost of Glasgow. Formellt välkomnande av Lord Provost rep. Eva Bailie Bolander Glasgow City Chambers. Tal hölls och officiella gåvor överlämnades 1330 1430 Presentation av Community Safety Glasgow, Phil Walker. Community Safety Glasgow (CSG) är unikt i UK och har ca 550 anställda. 50 av dessa är poliser men här arbetar även personer från räddningstjänst, socialarbetare, personer från olika frivilligorganisationer, skolpersonal, folkhälsovetare och andra kommunala tjänstemän. CSG drivs som ett bolag ägt av Glasgow City Council och Scottish Police. Samarbetet har varit ytterst framgångsrikt och har under de år pågått haft en stor brottsförebyggande effekt men kanske framförallt bidragit till mycket bättre samarbete mellan samhälle och polis som i sin tur har haft en tillitskapande effekt på hela staden. Syftet med arbetet är att förebygga brott, hantera/förebygga anti socialt beteende anti-social behaviour. Att arbeta med hanterande och förebyggande med samhälleligt säkerhetsarbete, hatbrott och kvinnofridsbrott. Det är väldigt sällan en enskild aktörs arbete, utan kräver tvärsektoriellt samarbete därav satsningen. Det har visat sig mycket betydelsefullt att ha alla under samma tak arbetandes mot gemensamma mål, i blandade grupper, för att lyckas få till ett nära och effektivt samarbete. Arbetet kompletteras och förstärks med hjälp av en väl utvecklad kommunal ledningscentral med CCTV (kameraövervakning) som stöd. CCTV är etablerat och inte lika kontroversiellt att använda som i tex Sverige. När det gäller kameraövervakning av det offentliga rummet har resan gått från att vara sluten kring hur det fungerar till det motsatta. Staden är öppen med hur man arbetar och bjuder gärna in studiebesök och föredrag i kameraövervakningscentralen. Samtidigt är man noga med bakgrundskontroll på de tjänstemän som arbetar där, skyddet av de uppgifter som man hämtar in och att den uppförandekod man har följs.
CCTV syftar inte bara till brottsförebyggande samt brottsutredande arbete utan ska också kunna ge stöd och service till invånarna. Det anses mycket effektivt i när exempelvis barn eller äldre demenspatienter försvunnit. Med stöd av kameraövervakningen kan man även enkelt ha uppföljning vid översvämningar, leda om trafik, skicka sop-patruller och klottersanerare, agera vid suicid och även motarbeta/hantera vissa sociala risker (som till exempel normbrytande beteende). Mycket av tankegångarna kring uppbyggnaden av denna funktion grundar sig i Broken Windows Theory. Bilden visar en informationsbild från Glasgows Enviromental Task Force som snabbt rycker ut vid nedskräpning och klotter. Snabbheten i agreandet är avgörande i vissa områden där situationen annars hastigt kan förvärras. Man har stor hjälp av sociala medier i arbete med att få in information och kunna agera. Kameraövervakningen av det offentliga rummet anses vara en förutsättning för snabba åtgärder. Staden har gått från att vara något hemlighetsfull kring hur CCTV fungerar till att nu vara helt öppen med hur man arbetar och man bjuder gärna in studiebesök mm. Samtidigt är man noga med bakgrundskontroll på de som arbetar där, skyddet av de uppgifter som hämtas in och att uppförandekoden man har följs. Separata system för redundans och olika informationstyper är några sätt att höja säkerheten. Centralen fungerar även som shared operation centre (ungefär ledningscentral) med polis, räddningstjänst, ambulans och lokala representanter. Man arbetar också uppsökande via sociala medier genom något som kallas service request.
1430 1530 Presentation av Scottish Multi-Agency Resilience Training and Exercise Unit med Douglas Stirling. Ett samarbete mellan polis, ambulans och räddningstjänst, vilka har samma organisatoriska struktur och samma huvudman i Skottland. Det man särskilt vill uppnå är en så kort utveckling av TTP (Tactics, Tecniques and Procedures), dvs. att efter man fått information om ett nytt hot som utvecklats ska tiden till anpassning i den egna organisationen vara så kort som möjligt. Det finns mycket att vinna på att dessa tre hanterande samhällsaktörer utbildas tillsammans och kan direkt kopplas till de viktigaste byggstenarna i allt resiliensarbete, nämligen tillit förståelse och samverkan över organisations- och kulturgränser. Deras träning grundar sig på de underrättelser man har om rådande hot. Just underrättelser och situationsmedvetenhet är två synnerligen viktiga komponenter för effektiva motåtgärder i hanteringen av konsekvenser. Det är relationen mellan händelse/underrättelse, åtgärd och tid som är avgörande. Douglas Stirling lyfter betydelsen av personliga relationer. Samarbete och tillitskapande ska vara i fokus för allt arbete med resiliens. Det är den absolut viktigaste grundläggande byggstenen. Utan tillit inget effektivt samarbete. Den definition av resiliens man använder sig av idag är Ability for an organisation to withstand and adapt to any event, till skillnad från den något äldre och möjligen mer vedertagna definitionen Ability for an organisation to bounce back from any event. Organisationens motståndskraft och anpassningsförmåga till det nya läget är alltså viktigare än att återhämta sig efter en händelse. Man har även valt att förtydliga skillnaden mellan hotnivå och hantering/åtgärd och använder samma begrepp och nivåer i alla blåljusorganisationer för att underlätta förståelsen för varandra och åtgärder vid insats. 1530 1630 Presentation av krisberedskapen inför EM 2018 med Niel Farnell. En kort genomgång av vilka aktörer som är inblandade i planeringen av EM i gymnastik 2018, hur de samarbetar kring planering, genomförande och utvärdering. En av de största svårigheterna är att veta hur många besökare som faktiskt kommer och hur de på ett säkert sätt ska kunna hanteras logistiskt.
161201 0900 1000 Presentation av EU RUGGEDISED-projektet med Gavin Slater Glasgow är en av de städer i Europa som ligger längst fram när det gäller öppen data och digitalisering. Tillsammans med Rotterdam och Umeå är man också med i EU-projektet RUGGEDISED som ämnar till att lyfta fram föregångare när det gäller att skapa den resurseffektiva staden. Gavin Slater pratade om arbetet med att skapa den smarta staden samt hur Glasgow vill anpassa sig till den digitala eran. Man vill skapa framtidens Glasgow City och fokuserar i det arbetet på fyra områden hälsa, energi, transport och public safety (trygghet). Målet är att ha nya former av lokala energisystem, belysning, vattenanvändning och viktigast av allt att stadsdelar kan erbjuda en säker, trevlig och levande stadsmiljö. All detta inom en period på fem år. Man vill anpassa sig till nya förhållanden och krav och påskynda en övergångsprocess som resulterar i en bättre livskvalitet. Detta inkluderar hälsa och social sammanhållning, konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt. Varför är projektet kopplat till resilliensarbetet? Tanken är att de lösningar som genomförs av städerna projekt kommer att göra dem mer motståndskraftiga mot den framtida utvecklingen. Inom energiområdet är ett av syftena med projektet att uppnå en viss energibalans i Europa. Ryssland äger/levererar större delen av den energi som idag används vilket ger dem stort inflytande. Det är även så att energifattigdomen är utbredd i Glasgow, upp till 10 % av inkomsten eller mer går till uppvärmningskostnader för hushåll, vilket är något många hushåll i Glasgow inte har råd med. Det slår hårt mot redan utsatta människor och områden och försvårar det sociala hållbarhetsarbetet. Man uppfattar GDPR (kommande dataskyddsförordning) som ett visst bekymmer, då många av de effektiviseringsåtgärder man föreslår i projektet kräver att man kan samla in och analysera big data. Det gjordes inledningsvis i projektet och låg till grund för flera effektivitetsförslag och viktig kunskap. Försvåras denna insamling kan det bli ett bakslag för effektivitet och framgångsfaktorer. Man utvecklar även appar med beskrivning av energiförbrukning för hushållen och ger skräddarsydda tips på åtgärder utifrån brukarens förutsättningar. På detta sätt hoppas man kunna hjälpa befolkningen att planera sin energianvändning så att man tex tvättar dagar då des blåser mycket och solen skiner, då det finns goda energiförutsättningar. Man vill kunna skapa förutsättning för att använda mycket energi när det produceras mycket och tvärtom 1000 1100 Presentation av två EU-finansierade resiliensprojekt med Julie Roberts och Frankie Barrett Smart Mature Resilience Cities (www.smr-project.eu) arbetar för fler resillienta städer i Europa, företrädesvis genom att uppmuntra innovation. Man vill kunna sprida framgångsfaktorer med resiliensarbete utifrån ett holistiskt perspektiv. Det innebär tex att inte arbeta i stuprör utan mötas, skapa förtroende, prata med varandra. Att ha
gemensamma mål och arbeta tillsammans olika aktörer för att nå resultat. Görs det skapar man möjligheter till att vara snabbfotad att ställa om och reagera snabbt på olika samhällsutvecklingar. De kommuner som deltog representerade från vänster; Åsa Mikkelsen Eslöv, Maria Asklund, Andreas Poppius Kristianstad, Fredrik Kristell Svedala, Malin Ekblad Trelleborg, Vellinge, Gabriella Westheim, Mikael Winblad, Magnus Fjällström, Bo-Göran Andersson Malmö samt Per Norden Kävlinge. Fotograf Bertil Persson Staffanstorp.