Peter Söderström och Mikael Jareke hälsar alla välkomna till Arvika. Besök gärna

Transkript

1 Minnesanteckningar Plats: Arvika Datum: maj Välkomna till Arvika Peter Söderström och Mikael Jareke hälsar alla välkomna till Arvika. Besök gärna 2. Presentation av Arvikas MCR-arbete, Ida Ida beskriver riskbilden i Arvika och hur kommunen har valt att hantera riskerna. Just nu testas ett angreppssätt som är inspirerat att EU-projektet U-scorecard. Det går ut på att skapa en motståndskraftig kommun genom att: - Planera rätt - Ha tekniska lösningar - Skapa beredskapsplaner I första hand planera rätt eftersom det många gånger är mer ekonomiskt effektivt. Det pågår en diskussion om vad resilient betyder för oss, likaså vilka risker vi accepterar och vilka risker vi behöver hantera. Det pågår flera spännande planprojekt där vi utmanas i hur vi skapar en resilient stad. 3. Glasgow Resiliens, Gabriella Westheim, Malmö Via Skype berättade Gabriella om Malmö Stads studieresa till Glasgow. Syftet med resan var att ta del av Glasgows resiliensarbete. Sex Skånska städer deltog i studieresan. Bakgrund I september 2015 påverkades Malmö och Trelleborg av en mycket stor flyktingström. På kort tid anställde Malmö Stad 1300 personer för att hantera situationen. Både Sverige och Malmö fick ytterligare utmaningar i och med att det redan är bostadsbrist, integrationsproblem och arbetslöshet. Glasgow har liknande utmaningar. Lärdomar Till en början handlade resiliens om klimatfrågor men efter 3500 djupintervjuer med invånare i Glasgow att fokus behövde skifta till en mer social inriktning. För att klara av att arbeta med resiliens behövs ett tvärsektoriellt arbetssätt. En referensgrupp med invånarna bidrog mycket under arbetet. Ett brett angreppssätt och att arbeta nära invånarna är en framgångsfaktor för att skapa en gemensam lägesbild, nyttja resurser bättre, skapa kontakter och bygga tillit. Budskapet är att inte gå tillbaka till de gamla utan anpassa sig till det nya som kommer.

2 4. Lisbeth Iversen Lisbeth har arbetat som planeringsarkitekt samt politiker i Bergen, Norge. En kommun och stad med stora utmaningar att hantera både förändringar i klimatet som sociala utmaningar. Nu arbetar Lisbeth även på Nansen forskningscenter för att forska om hur vi tar tillvara på den kunskap om klimatförändringar som lokalbefolkningen i artisområdet besitter. Några slutsatser Arbeta nära invånarna, våga tänka nytt, se över kommunens roll i förändringsarbetet. Ta ansvar. Att skapa en motståndskraftig kommun innebär inta bara att hantera klimatförändringar, utan att lika mycket att hantera fattigdom och utanförskap. 5. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL, Anders Rimne, Boverket Boverket har fått ett uppdrag att ta fram en tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker i PBL. På Boverkets hemsida och kunskapsbanken finns ett nytt tema om hälsa, säkerhet och risker. Nätverket diskuterade utifrån några frågeställningar vad vi skulle vilja se i den kommande vägledningen. Uppdraget ska vara färdigt 28 februari Klimatet så klart, Emilie Gullberg, SKL Emilie informerar om hur SKL jobbar med klimatfrågorna, hur kommunen påverkas samt vad som behöver göras. Vi får också en presentation om den enkät om klimatanpassning som SKL gjorde under hösten Teori översvämningsskyddet Arvika, Elin Alsterhag Elin går igenom arbetet kring översvämningsskyddet samt hur det är uppbyggt. Därefter åkte deltagarna på ett studiebesök ut till västra spärrdammen och sundet. 8. Vägledning för skyfall, Cecilia Alfredsson MSB Kort info om hur det går med översvämningsdirektivet. Därefter berättade Cecilia om regeringsuppdragen som handlar om att MSB ska ta fram en metod för kartering och konsekvensanalyser av skyfall i tätbebyggelse. Vägledningen ska visa hur processen kan gå till samt tips på genomförande och användning. Vägledningen kommer också innehålla illustrationer om vad som menas med olika typ av regn. Nätverket diskuterade om vem som är målgrupp för olika vägledningar. Det är viktigt att någon tar ansvar för att informera invånarna om hur de kan klimatanpassa på sin egen fastighet osv. För att vi ska klara omställningen är det viktigt att inkludera alla som bor och verkar i kommunen. Det finns bra information kring några risker på dinsäkerhet.se samt hos Folkhälsomyndigheten. Går det att ta fram

3 ett likande material för skyfall? En bättre dialog med invånarna kan också hjälpa oss att anpassa bättre. 2.pdf 8. Den nya nationella plattformen för Sendai, Janet Edwards MSB Janet berättar hur arbetet går med att implementera den nya plattformen för Sendai Framework. Sendairamverket har ett antal mål och det är framförallt mål E, att öka antalet länder med nationella och lokal strategier för katastrofriskreducering, som kommer påverkar oss. Nätverket diskuterar vikten av att få in Sendairamverket i den övriga krisberedskapen och lagstiftningen. 9. Vad händer på nationella kunskapscentret, Anna Jonsson SMHI Anna berättar om arbetet som pågår på kunskapscentret med att förbättra hemsidan, samt alla de vägledningar som just nu produceras om klimatanpassning. På klimatanpassningsportalen finns information från 18 olika myndigheter. Gruppen diskuterar att klimatanpassningsportalen även behöver en flik där privatpersoner kan gå in och få tips och information om klimatanpassning. Några projekt som pågår just nu är ett samarbete med upphandlingsmyndigheten om hur man kan ta hänsyn till klimatanpassning i upphandlingsprocessen. Ett spel i Minecarftmiljö för att simulera olika klimatscenarion och åtgärder. 10. Laget runt Kristianstad Vikten av en resilient arbetsprocess. Tålamod och energi att starta om/tänka om. Första vallen byggdes 2002, målet är 10 km vall och 6 pumpstationer. Ursprunglig plan var 11 år men det tar längre tid. Räddningstjänsten försöker lyfta frågan och prioritera men ny tidsplan är satt till Unikt projekt i Skåne ihop med Länsstyrelsen, Regionen och försäkringsbolag att ta fram gemensam informationskampanj om det egna ansvaret. Allt gick bra till länsstyrelsen bytte tjänsteman vilket medförde problem och projektet lades ner. Nu gör projektet en omstartat. Projektet finansieras av regionen och länsförsäkringar. Ängelholm Ny tjänsteman på plats som klimatsamordnare. Kommunen har lämnat in ansökan till SGU om marin sandtäkt. Ett experiment utmed stranden har påbörjats för att försöka fånga bortflygande sand. Arbetar med att ställa samman vad som tidigare har skett ur översvämningssynpunkt.

4 Jönköping Jobbar med klimatanpassningsriktlinjer. In med arbete i ordinarie arbete inte eget stuprör. Uppdaterar med underlag från SMHI:s länsanalyser. Mycket kartbaserad information. En frågeställning är vilken tidshorisont kommunen ska arbeta utifrån och om vi behöver olika tidshorisonter beroende på vilken fråga vi pratar om? Blir vädret mer extremt eller blir det något annat som sen är det normala? Hur ska vi resonera? Till detta kommer hur vi ska kommunicera internt och externt. Tips: För att visa hur klimatförändringar påverkar oss, kolla NASA:s animationer och bilder. Hur ska vi organisera klimatanpassning? Idag ligger ett ansvar hos varje nämnd men ingen huvudansvarig tjänsteman. Erika arbetar med att göra en lista över berörda verksamheter och träffar de ansvariga för att prata klimatanpassning, ett förankringsarbete. Se presentation. Malmö Lina presenterar om Malmös arbete med MCR. Till en början handlade mycket om att kommunfullmäktige ville vara en del i Mayornätverket för MCR, detta har hjälpt till att arbeta med frågorna i kommunen. Malmökommissionen socialt arbete för ett hållbart samhälle. Inrättat ett hållbarhetskansli för att samordna kommunens arbete för att undvika stuprör. Malmö har beslutat att inte använda sig av ordet resiliens. Malmö stad kommer att göra undersökningar bland ungdomar för prevention av beteenden med hjälp av systemet Communities That Care (CTC). Se bifogad fil CTC, presentation och Flood view. Göteborg Göteborg arbetar nu på med TÖP strukturplaner och åtgärdsplaner. Det finns ingen självklar genomförandeorganisation ur klimatsynpunkt. Reglemente för kretslopp och vatten har ändrat och fått större ansvar vid skyfall. Även andra funktioner har fått ändrade ansvarsområden med hänsyn till klimat, men inga förändringar i stor skala har skett. Alla modelleringar finns på vattenigöteborg.se Tips: Marlene Dietrich platz i Berlin med hårt ställda krav på dagvattenhantering. Köln har en intressant organisation för deras skydd mot Rehn. 200 personer som arbetar med skyddet. Floden Emser som har omvandlats från industriavlopp till en fantastisk naturmiljö. Embrace water 3 dagar i Göteborg nu i juni med tema vatten. Se presentation. Stockholm Klimatenhet under kommunledningskontoret. Det ska byggas nya bostäder till Mälaren har ett stort avrinningsområde men har mycket få och trånga utloppspunkter. Många områden runt Mälaren som ligger i riskområden och behöver göra åtgärder. Att bygga om slussen är nödvändigt för att skydda riskområden och vattentäkten. Just nu är det Stockholm Stad som finansierar projektet, ett arbete pågår för att få medfinansiering från andra kommuner.

5 Ombyggnaden ska vara klart Skyfallskartering finns, men Stockholm har varit förskonade än så länge. Ett arbete pågår för att få in karteringen i RSA:n. Se presentation. Karlstad Karlstad tipsar om hur Norrköping har involverat verksamheterna i klimatanpassningsarbetet. Klimatrapport där sårbarhet, risker och konsekvenser har tagits fram. Ett politiskt uppdrag i höstas att klimatanpassningsplan skulle tas fram. Just nu finns kommunens grönstrukturplan ute på remiss. Se presentation och film. Vansbro Vansbro presenterar varför de är med i kampanjen och visar hur orten har översvämmats historiskt. Kommunen arbetar med att bygga ett översvämningsskydd, översvämningsvarningssystem och ta farm stabilitetskartering. En 3 km lång vall ska byggas. Det är viktigt med synergieffekt så som att får en bra gångväg intill vattnet. Se presentation.