Tbell 31. Antl spillrpsplntor m vår. Ledvis medeltl för försök utförd 2000003. Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Led med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. Led Berbetning tidigt sent 11. Logården 12. Sunnntorp 13. Nyckelby 14. Alven 15. Logården 1A e. skörd plöjn 2 bc 32 b 0 0,7 0 1B 3-4 v e skörd 0 c 25 b 0 1,3 0 1C utn 4 bc 27 b 0 0 0 1D utn, fånggr. 2 bc 33 b 0 1,3 0 2A e. skörd stubb- 11 87 0 0 0 2B 3-4 v e skörd berb 7 b 95 0 2 0 2C utn 10 99 0 0,7 0 2D utn, fånggr. 11 105 0 1,3 0 Tbell 32. Antl spillrpsplntor m vår. Ledvis medeltl för försök utförd 2003005. Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Led med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. Led Berbetning tidigt sent 16. St. Sjögestd 17. Grde 18. Ske 19. Tysslinge 1A e. skörd plöjn 0 1 7 b 92 b 1B 3-4 v e skörd 0 0,3 14,7 b 79 b 1C utn 0 0,7 15 b 67 b 2A e. skörd stubb- 0 2,3 20,7 88 b 2B 3-4 v e skörd berb 0 3,7 15,3 b 111 b 2C utn 0 3,3 21 125 18
140 Antl plntor/ m2 120 100 80 60 40 16. St Sjögestd 17. Grde 18. Ske 19. Tysslinge 20 0 GS e skörd + skörd + ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS Figur 14. Spillplntor vår vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Fyr försök 2003005. Tbell 29. Antl spillrpsplntor m höst. Ledvis medeltl för försök utförd 2000003. Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Led med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. Led Berbetning tidigt sent 11. Logården 12. Sunnntorp 13. Nyckelby 14. Alven 15. Logården 1A e. skörd plöjn 633 530 105 b 726 49 1B 3-4 v e skörd 300 b 463 57 bcd 739 18 1C utn 403 b 422 64 bc 568 23 1D utn, fånggr. 333 b 485 0 d 482 17 2A e. skörd stubb- 622 685 128 617 36 2B 3-4 v e skörd berb 367 b 551 112 b 560 34 2C utn 334 b 508 76 b 565 33 2D utn, fånggr. 267 b 257 8 cd 509 41 Tbell 30. Antl spillrpsplntor m höst. Ledvis medeltl för försök utförd 2003005. Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Led med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. Led Berbetning tidigt sent 16. St. Sjögestd 17. Grde 18. Ske 19. Tysslinge 1A e. skörd plöjn 312 867 b 129 601 1B 3-4 v e skörd 119 bc 1065 33 b 761 1C utn 56 c 633 bc 38 b 583 2A e. skörd stubb- 233 b 794 bc 141 687 2B 3-4 v e skörd berb 77 c 914 b 56 b 663 2C utn 47 c 528 c 48 b 611 17
1200 1000 Antl plntor/ m2 800 600 400 16. St Sjögestd 17. Grde 18. Ske 19. Tysslinge 200 0 GS e skörd + skörd + ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS Figur 12. Spillplntor höst vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Fyr försök 2003005. 50 45 Antl plntor/ m2 40 35 30 25 20 15 11. Logården 12. Sunnntorp 13. Nyckelby 14. Alven 15. Logården 10 5 0 GS e skörd + skörd + ej S + fånggr, ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS fånggr, ej S + DS Figur 13. Spillplntor vår vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Fem försök 2000003. 16
1 Dominernde 1 Dominernde Tbell 27. L7-919 rps Bnjo, beståndsetblering, Långröd, 2004. Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m lntor st m rdvst. rdvst. rdvst. CV 21,2 20,5 20,7 25,4 LSD 440 179 30 14 Ogräs1 g m 1970 100 859 100 127 66 903 47,9 780 40 316 37 65 18 367 44,3 840 42 337 39 57 14 163 44,3 rter; lomme, måll, bldersbrå Tbell 28. L7-818 rps Disco, beståndsetblering, Ske Gård, 2004. Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m rdvst. rdvst. rdvst. lntor st m 1 Ogräs g m 2280 100 1063 100 58 47 260 51,2 2210 97 1013 95 27 19 215 50,4 2370 104 1090 103 27 23 69 50,5 CV 7,3 7,4 16,9 37,8 LSD 290 135 11 19 rter; viol, måll, åkerbind 800 700 600 Antl plntor/ m2 500 400 300 200 100 11. Logården 12. Sunnntorp 13. Nyckelby 14. Alven 15. Logården 0 GS e skörd + skörd + ej S + fånggr, ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS fånggr, ej S + DS Figur 11. Spillplntor höst vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Fem försök 2000003. 15
Tbell 24. L7-818 rps Disco, beståndsetblering, Ske, Hässleholm, 2003. Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m lntor st m 880 100 352 100 130 46 43,8 504 930 105 373 106 66 15 44,2 460 1180 134 479 136 47 14 44,5 642 CV 9,8 9,9 10,5 54,9 LSD 170 69 15 24 1Dominernde ogräsrter, åkerbind, måll Ogräs 1 g m Tbell 25. L7-818 rps Celcius, beståndsetblering, Brunnby Gård, 2004. Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m 850 100 381 100 71 49,4 1140 134 507 133 26 49,1 610 72 262 69 16 47,4 CV 10,3 10,1 LSD 170 74 Tbell 26. L7-818 rps Bnjo, beståndsetblering, Alven Eskelhem, 2004. Försöksled Kg h tl Kg - h 1 tl lntor st m lntor st m 1 Ogräs g m 2380 100 1102 100 177 24 50,9 85 2340 98 1083 98 88 12 50,9 103 C. 46 cm 2390 100 1117 101 82 18 51,4 79 CV 18,6 18,5 11,2 70,1 LSD 760 353 22 8 1 Dominernde rter bldersbrå, måll, våtrv 14
Bilg 1. Tbell 21. L7-818 rps Silvi, beståndsetblering, Bggelycke, Borghmn 2001. Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor St m lntor St m Ogräs g m 1420 100 607 100 171 47,1 1167 1280 92 557 92 78 47,8 1004 1340 96 582 96 43 47,9 527 CV 13,6 LSD 128 Tbell 22. L7-818 rps Cpitol, beståndsetblering, Långröd, Eslöv 2001. Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor St m lntor St m CV 7,3 Ogräs g m 980 100 429 100 64 44 48,3 1067 740 76 327 76 63 39 48,6 1498 690 70 302 70 33 19 48,2 1195 LSD 41 Tbell 23. L7-818 rps Celcius, beståndsetblering, Dingleskoln, Dingle 2003. Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m lnttäthet Ogräs g m 1720 100 793 100 Ej utfört 80 50,6 Ej utfört 1460 85 667 84 78 50,0 1100 64 509 64 70 50,6 CV 14,1 14,1 LSD 350 160 13
ubliktioner med lägesrpporter under projekttiden Wllenhmmr, A-C. 2003. Ekologisk oljeväxtodling- beståndsetblering, ogräsreglering och strtegier mot spillrps. Kvlitetsodling v ekologiskt vårvete efter klöverrik vll. I: Konferens Ekologisk Lntbruk 189 november 2003. Centrum för Uthålligt Lntbruk, SLU. s.24344. Wllenhmmr, A-C. 2004. Odlingsbeskrivningr Oljeväxter och lin. Kurspärm Ekologisk växtodling 2004. Jordbruksverket. 3-8. Wllenhmmr, A-C. 2005. Ekologisk Oljeväxtodling- beståndsetblering, orgäsreglering och strtegier mot spillrps. I: Konferens Ekologiskt Lntbruk 223 november 2005. Centrum för Uthålligt Lntbruk, SLU, Uppsl. 322-323. ubliceringspln Slutrpporten plners tt publicers i refereegrnskd interntionell tidskrift. opulärvetenskplig rpporter i Svensk Frötidning och Hushållningssällskpens tidskrifter. Referenser: Andersson, G., Berg, G., Djurberg, A., Ewldz, T., Gustfsson, G., Lerenius, Mellqvist, E., Sndström, M., och Wern,. Bekämpningsmedelsrekommendtioner svmpr och insekter 2005. Jordbruksverkets Växtskyddscentrler, ubliktionsservice, Jordbruksverket, Jönköping. S 35. Berlin, A. 2006 Livsmedel och energi konkurrerr om åkern. Hämtt från THUhttp://j.se/nyheter/visNyhet.sp?NyhetID=6089&brev=1UTH 29 jnuri 2006. Wllenhmmr, A-C., ettersson, B. och Redner, A. 2005. Ekologisk oljeväxtodling krtlgd i fält. Svensk Frötidning. 1. 181. 12
Antl plntor/ m2 25 20 15 10 bc c c b 5 0 GS e skörd + skörd + ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS Figur 4. Spillplntor vår vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DS- djup stubberbetn.). Nio försök 2000005. Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Stplr med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. 450 400 350 Antl plntor/ m2 300 250 200 150 1. löjt 2. Stubberbett djupt 100 50 b 0 Figur 5. Spillplntor höst och vår i medeltl för sen höstberbetningslterntiv. Nio försök 2000005. Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Stplr med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt (höst resp vår testt vr för sig). Resulttförmedling Under projektperioden hr kontkter hållits med rådgivre och lntbrukrgrupper i lndet. Försöken hr vists vid lokl fältvndringr. rojektledren hr medverkt i följnde ktiviteter; Miljövänlig oljeväxtodling, kursdg, Lillerud, pril 2002 Ekologisk oljeväxtodling, kursdg, Östergötlnd juni 2003 Ekologisk Oljeväxtdg, Slöinge Lntmän september 2003 osterpresenttioner vid Ekologisk konferensern SLU, 2003 och 2005 Ekologisk oljeväxtodling, kursdg, Klmr, 2005 Ekologisk oljeväxter- från odling till konsument, kursdg, Örebro, 2005 Ekologisk Oljeväxtodling, fältvndring, Örebro, 2005 11
Antl plntor/ m2 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 GS e skörd + skörd + b ej S + GS e skörd + DS b skörd + DS b ej S + DS Figur 2. Spillplntor höst vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Nio försök 2000005. Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Stplr med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. 12 10 Antl plntor/m2 8 6 4 2 0 GS e skörd + skörd + ej S + fånggr, ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS fånggr, ej S + DS Figur 3. Spillplntor vår vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DS- djup stubberbetn.). Fem försök 2000003. Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Stplr med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. 10
De först årens fem försök enligt fullständig pln (ått försöksled) gv i medeltl under hösten högst plntuppslg med tidig grundberbetning (figur 1). Detsmm gäller för smtlig nio försök i gemensmm led (figur 2), där skillnden melln grund berbetning och oberbett är sttistiskt säkerställd. Motsvrnde jämförelser för vårgrodd spillplntor frmgår v figur 3 och 4. Här vr nivåern betydligt lägre med tydlig skillnder melln plöjt respektive djup stubberbetning snrre än melln de tidig höstbehndlingrn. Att dess skillndern är säkr bekräfts också v figur 5. I de flest fll hr grund berbetning direkt efter skörd vrit bäst åtgärd för tt lock spillfrö till groning. Att vänt 3-4 veckor hr fungert lik br eller bättre i någr försök. Att lämn oberbett hr däremot gett klrt sämre resultt. En tydlig koppling till nederbörden finns för oberbett led, som fungert reltivt bättre på försökspltser med större regnmängder, t ex Logården 2000 och Tysslinge 2004. Troligen finns överlg ett smbnd med nederbördsfördelning fr o m tiden närmst före skörd, men dett är svårt tt läs ut ens med dygnsvis värden. Ytterligre klimtdt kn ök förklringsgrden. För tt beskriv groningsförhållnden väl krävs snnolikt mikroklimtdt, något som inte ingått i undersökningen. Oberoende om försöken höstsåtts eller vårsåtts vr spilluppslget på våren störst i icke plöjd led. Spillplntorn får här nses vr i huvudsk vårgrodd i höstsådden. För tt minimer ntlet spillplntor i efterföljnde gröd är plöjning lltså tt rekommender. Kn ogräsen reglers effektivt, t ex med hckning kn det omvänt vr önskvärt tt få mång frön tt gro även på våren. Hur stort fröförråd som återstått till kommnde år hr inte studerts, men klrt är tt först årets åtgärder hr vgörnde betydelse för spillproblemets vrktighet. Antl plntor/ m2 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 GS e skörd + skörd + ej S + fånggr, ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS fånggr, ej S + DS Figur 1. Spillplntor höst vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Fem försök 2000003. Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Stplr med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. 9
1 Avser Tbell 8. L7-818B Beståndsetblering vårrps, Kristnstd, 2004. Försöksled A B C Kg h tl Kg h- 1 lnt- Antl st m tl Rpsbggr/ plnt tidigt knoppst Rpsbggr / plnt sent knopp st Jordloppor gng/ plnt Ogräs1 g m 1020 100 411 157 100 2,2 3,2 4,10 638 12 cm rdvst. 24 cm rdvst... 36 cm rdvst.. CV 7,1 7,1 LSD 140 55 1180 116 476 96 61 1,9 4,0 4,10 414 1140 112 459 70. 1Dominernde rter; måll, våtrv, veronik 45 2,5 5,2 3,94 792 Tbell 9. Minerlkväveinnehåll vi nläggning och tidig vår 0-60 cm. Försöksplts N-min vid sådd Kg h N-min vår kg h 2002003 3. Dingle 23 4. Ske, Hässleholm 96 2003004 5. Brunnby, Västerås 21 58 65 80 6. Alven, Eskelhem 263 68 55 61 7. Ske, Hässleholm 49 8. Långröd, Eslöv 112 113 128 109 9. Färlöv, Kristinstd 2005 10. Wittvången, Örebro 187 156 70 1 75 / 54 36 cm rdstånd Resultten v kväveprovtgningrn, som inte är komplett, förnleder ing slutstser (tbell 9). Vi kn konstter tt tillgängligt minerlkväve såväl ökt, minskt som legt kvr på smm nivå melln sådd och tidig vår. å försöksplts 10, med gröngödsling som förfrukt, är däremot skillndern stor melln försöksled A och rdhckningsleden. lntorn hr i dess led vrit krftigre och kn h utnyttjt kvävet bättre, vilket vspegls i oljehltern (tbell 28, bilg1). Oljehlten är 1,3 lägre vid 48 cm jämfört med 12 cm, vilket indikerr en högre kvävehlt. Strtegier mot spillrps Spillrpsförekomsten året närmst efter oljeväxtgrödn vrierde stort melln de olik försökspltsern såväl höst som vår. Fktorer som nederbörd, spillmängd och berbetningsresultt påverkr bilden. Avräkningsresultten från de enskild försöken presenters i bilg 1, figur 114 och tbell 29-32. 8
motsvrs för Angrepp v skdeinsekter och svmpsjukdomr hr vrit svg, och hr endst grderts i Skåne (LA). å försöksplts 7 (tbell 1) hr insektsngrepp v skidgllmygg konstterts, och 50 v skidorn hr bedömts vr ngripn v svrtfläcksjuk, Alternri brssice, strx innn mognd. Etblering v höstrybs med > 12cm, hr lämnt 42 lägre skörd (tbell 7). Ogräsbiomssn vr lägst vid 12 cm, vilket tyder på tt beståndet vrit konkurrenskrftigt. I de rdhckde försöksleden svrr ett fåtl plntor v bldersbrå för viktökningen. 4, 5, 6 resp 7 plntor m v 13, 78, 144 respektive 176 g m försöksled A, B, C och D, vilket visr tt konkurrensförmåg är sämre jämfört med höstrps. Skdorn v jordloppor som bestämts i std 16 (sex örtbld utvecklde) bedöms inte som hotnde. Förekomst v kålbldstekel noterdes också i försöksfältet. Tbell 7. L7-818C Beståndsetblering i ekologisk odling. rybs 2005. Wittvångens gård, Örebro. Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m (rel) lntor st m (rel) Ogräs1 g m 2270 100 995 100 174 94 48,2 49 100 3,5 (100) (100) C. 36 cm D. 48 cm 2180 96 946 95 114 (66) 2020 89 873 88 98 (56) 2080 92 890 89 52 (30) Jordloppor gng/ plnt 73 (78) 47,7 142 289 3,0 55 (59) 39 (41) CV 9,5 9,4 25 15,4 LSD 330 139 44 16 1Dominernde ogräsrter; Bldersbrå, våtrv, dån och penningört 47,4 248 506 4,0 46,9 230 469 3,4 I vårrpsförsöket lämnde 24 cm såväl högst skörd som lägst ogräsbiomss (tbell 8). Sådd med 36 cm vkstde i smm nivå men lämnde betydligt högre ogräsbiomss. Förekomsten v rpsbggr visr tt skdorn kn bli betydnde i ekologisk våroljeväxter. Som jämförelse är bekämpningströskeln för rpsbggr 0,5 bgge per plnt i tidigt knoppstdium och 2-3 i sent knoppstdium. Skdorn v jordloppor som bestämts i std 13 (tre örtbld utvecklde) bedöms inte som hotnde (tbell 8). Den känslig perioden är från uppkomst och frm till tidigt örtbldsstdium (Andersson et l. 2005) smtidigt som tillväxten hämms p g tork. Vid tidig sådd i pril som på försökspltsen, kn krftig ngrepp undviks. å försökspltsen rådde f. ö. intensiv försommrtork frm till mitten v juni. Strx innn mognd i börjn v september, bedömdes 20 v skidorn vr ngripn v svrtfläcksjuk, vilket betrkts som låg förekomst. 7
på Tbell 4. Beståndsetblering i ekologisk odling. Seriesmmnställning L7-818 rps 2001-2004. Fem försök. Försöksled rdvst. rdvst. rdvst. Kg h tl Kg - h 1 tl lntor st m (rel) lntor st m (rel) Ogräs g m (4 försök) 1750 100 800 100 117 (100) 70 (100) 49,6 665 100 1610 91 730 91 64 (55) 37 (53) 49,6 720 109 1580 90 720 90 46 (39) 25 (36) 49,7 475 72 LSD 220 100 48 49 Ogräsbiomssn är här 28 lägre vid sådd med 48 cm, jämfört med 12 cm, medn i 24 cm funnits 8 större mängd. En uppdelning v försöken efter sorttyp, d v s linjesorter och hybridrpssorter (tbell 5 och 6) visr tt på två försökspltser (Skåne och Gotlnd) med hybridrps, är skördenivåern jämn melln försöksleden, t o m något högre för sådd med 48 cm. Hybridrpsen hr utnyttjt sin kpcitet vid de större en och en plnttäthet på 20 2 plntor/m våren hr i medeltl vkstt 2380 kg/h. Ogräsbiomssn vr lägst vid 48 cm. Förhållndet är det omvänd i försök som nlgts med linjesorter i norr Götlnd och Mellnsverige; 154 högre skörd hr erhållits vid 12 cm (tbell 5). Störst plntbortfllet procentuellt sett melln höst och vår hr förekommit på försökspltsern med hybridrps (tbell 5) där 30 v plntorn återstår på våren vid sådd med 12 cm jämfört med 89 för linjesortern (tbell 6). rybsen intr en mellnställning med 54 (tbell 7). Tbell 5. Tbell 4. Beståndsetblering i ekologisk odling. Seriesmmnställning L7-818 rps 2001003. Tre försök nlgd i linjesorter. Försöksled Kg h tl Kg - h 1 tl lntor lntor Ogräs g m (2 försök) st m (rel) st m (rel) 1370 100 610 100 117 (100) 105 (100) 48,7 1117 100 1160 85 520 85 71 (60) 59 (56) 48,8 1251 112 1040 76 460 76 38 (32) 30 (29) 48,9 861 77 LSD 330 150 166 163 Tbell 6. Tbell 4. Beståndsetblering i ekologisk odling. Seriesmmnställning L7-818 rps 2004. Två försök nlgd i hybridsorter. Försöksled Kg h tl Kg - h 1 tl lntor st m (rel) lntor st m (rel) Ogräs g m 2330 100 1080 100 117 (100) 36 (100) 51,1 213 100 2270 98 1050 97 57 (49) 15 (43) 50,7 189 89 2380 100 1100 102 54 (46) 20 (57) 51,0 89 42 LSD 180 70 6
Tbell 2. Beskrivning v försökspltser- berbetningsstrtegier mot spillplntor v oljeväxter L7-819, L7-819C. Försöksplts Län Gröd Tidpunkt först stubberbetning 2000-2001 11. Logården, Grästorp 12. Sunnntorp, Stehg 2002-2003 13. Nyckelby, Motl 14. Alven Eskelhem 15. Logården, Grästorp 2003004 16. St. Sjögestd Vret Kloster 17. Grde, Stenkyrk 18. Ske, Hässleholm 2004005 19. Tysslinge, Örebro Efterföljnde gröd Nederbörd, mm juli, ug, sept, okt Västr rybs 08.02 vårsäd 113, 82, 90, - Götlnd Mlmöhus rps 08.09 höstvete Östergötlnd rybs 08-02 höstvete Gotlnd rps 08.20 höstvete -, 17, 31, 55 Västr Götlnds rps 07.29 vårsäd -, 55, 15, 66 Östergötlnds rps 08.26 höstvete -, 56, 23, 54 Gotlnds rps 09.08 rågvete -, 72, 32, 68 Skåne (LA) rps 09.09 hvre -, 37, 24, 19 Örebro rps 08.11 vete 68, 116, 61, 101 Sttistisk berbetning Försöksseriern L7-818, L7-818 B och L7-818 C hr berbetts med hjälp v SAS- Mixed Model Till försöksseriern L7-819 och L7-819 C hr SAS- Generl Liner Model/ Duncn s Multiple Rnge Test nvänts. Resultt och diskussion Beståndsetblering Då förutsättningrn för etblering och övervintring vrit ogynnsmm hr fler försök uteslutits från seriesmmnställning p g låg skördr och ojämn bestånd (tbell 1). Smtlig försök redoviss i bilg 1. Resultten från en seriesmmnställning v fem försök presenters i tbell 3. Här ger sådd med 12 cm 90 högre skörd jämfört med sådd med större. 5
L7-819 Oljeväxter i ekologisk odling- strtegier mot spillplntor Olik berbetningsstrtegier för tt reducer beståndet v spillrps hr undersökts i totlt nio försök under perioden 2000 till 2005 (tbell 2). Syftet hr vrit tt undersök möjligheten tt reducer uppslget v spillplntor i grödn som följer efter oljeväxter i ett ekologiskt odlingssystem. Försöken hr nlgts enligt följnde: År 1 A. Grund stubberbetning direkt efter skörd B. Grund stubberbetning 3-4 veckor efter skörd C. Utn stubberbetning D. Utn stubberbetning insådd v fånggröd på våren 1. löjning före sådd v höstsäd eller 1. Sen höstplöjning 2. Djup stubberbetning före sådd v höstsäd eller 2. Sen djup stubbberbetning År 2 säd eller sådd v vårsäd Försöken hr lgts ut efter ett jämnt bestånd v höst- eller våroljeväxter. Efterföljnde gröd hr vrit höstsäd eller vårsäd enligt gårdens grödvl. Split-plot design med berbetning före sådd/ höstberbetning som storrutor (2 x 3 led x 3 block= 18 prceller). rcellern som vrit minst 3 2 m bred hr nlgts vinkelrätt mot fältets tröskriktning. Rutstorleken, minst 60 m, hr npssts så tt minst ett helt tröskdrg löpt genom vrje block. Jordberbetningen hr utförts med kultivtor eller tllriksredskp. Den grund berbetningen hr nbefllts till 1 cm djup. Den djup berbetningen hr npssts till djup och ntl körningr så tt en tillfredsställnde såbädd kunnt bereds. lnträkning: Spillrps/ rybsplntor hr räknts i smtlig rutor; säd I. före berbetning enligt led B II. före plöjning/ stubberbetning före sådd III. i etblerd höstsäd (c 3 veckor efter sådd) IV. vår efter tillväxtstrt säd I. före berbetning enligt led B II. före sen plöjning/ stubberbetning III. i etblerd vårsäd (c 3 veckor efter sådd) Avräkningen hr gjorts på fyr ytor i vrje rut. Två plcerdes mitt i tidigre tröskdrg och två i tröskdrgets utknt. I resulttredovisningen hr höstvräkningrn smmnvägts. För led B hr värden summerts (I+II+III), för övrig led hr formeln (I+II)/2+III nvänts, eftersom smm plntor till stor del återkommit i ndr vräkningen. Medeltlet v I och II ger en rimlig uppskttning v det verklig plntntlet Inför nläggningen v försöken 2003 uteslöts försöksled D för tt förenkl försöksgenomförndet. 4
Hndhckt, Försöken (c (c (c Led A: 250 grobr frön m 10 kg h ), Led B 175 grobr frön m 7 kg h ), Led C 125 grobr frön m 5 kg h ). Rdhckning hr utförts två gånger. Antlet plntor hr räknts rutvis längs 2 x 1 sträckmeter. Angrepp v jordloppor hr bestämts genom tt räkn ntl gng/ plnt på 25 plntor i vrje rut. lntorn uttogs slumpvis på fem pltser inom prcellen. Förekomst v rpsbggr hr bestämts vid två tidpunkter, i tidigt respektive sent knoppstdium, stdium 51 respektive 55 enligt BBCH- skln. Smtlig rpsbggr hr räknts på 10 plntor per prcell fördelde på två slumpviss utvld rdsträckor inom prcellen, vrvid vr 5:e plnt hr bedömts. Ogräsräkning och bestämning v biomss hr utförts enligt ovn. Övrig åtgärder hr utförts enligt ovn. L7-818C rybs i ekologisk odling- beståndsetblering Ett försök hr nlgts och skördts i Örebro län (tbell 1). Försöksplnen följer den för L7-818, med undntg för tt ytterligre ett ingår (36 cm). Försöket hr nlgts enligt följnde, och C. 36 cm, D 48 cm. Sortvlet hr vrit detsmm som på omgivnde fält. Tbell 1. Beskrivning v försökspltser och odlingsförhållnden beståndsetblering L7-818, L7-818B och L7-818C 2000005. 2000001 1. Bggelycke, Borghmn 2. Långröd, Eslöv Östergötlnds 08.12 10.02 05.21 Skåne 08.22 09.151 05.05 Förfrukt Gröd Gödsling ton h Vll 2 Korn rps, Silvi rps, Cpitol 2002003 3. Dingle Västr Götlnds 08.08 09.18 05.11 rps, Celcius 4. Ske, Skåne 08.28 09.25 Vll 2 rps, Hässleholm 2 Disco 2003004 5. Brunnby, Västerås2 6. Alven, Eskelhem 7. Ske, Hässleholm 8. Långröd, Eslöv2 9. Färlöv, Kristinstd 2005 10. Wittvången, Örebro 1 2 Västmnlnds 08.20 10.07 05.11 Gotlnds 08.18 09.09 04.26 Skåne 08.26 09.18 10.18 04.14 Skåne 08.26 09.22 10.16 04.22 Skåne 04.25 05.19 06.04 Örebro 08.10 09.14 04.26 Gröngödsling Ärter Vll 2 Vll 4 för blött tt kör med Lill Hrrie hck. morötter Försöksplts Län Såtidpunkt Ogräshckning Gröngödsling rps, Celcius rps, Bnjo rps, Disco rps, Bnjo rps, Strtos rybs, Credit Stllg. Nöt 20 t höst Vinsse vår Jordrt mmh mä ML - mh l Mo Nöt flyt nmh SL 30 t vår - mr l Mo - nmh mj LL Hönsgödsel 4 t höst, 5 t vår Nöt flyt mr l Mo 30 t vår Nötflyt 30 t vår Nötflyt 20 t Biofer motsv 30 N höst, 50 N vår mmh l Mo mf l S nmh ML utvintringsskdde eller ojämn p g torr höstförhållnden, fick gå frm till skörd men ingår inte i seriesmmnställningrn. 3
per (c (c (c (c (c (c och odlingsteknik. I det här projektet, där effektern v olik på ogräsförekomst och vkstning undersökts, redoviss ny kunskp som kn ök odlingsekonomin. Fokus hr också lgts på tt jämför olik berbetningsstrtegier för tt reducer beståndet v spillrps. rojektet strtde 2000, då de först försöken nldes. Under åren 2002004 hr projektet också ingått i Ekoforskstsningen vid SLU, vilket innebär tt ntlet beställd försök kunde dubblers. Resultt från båd stsningrn redoviss här. Metodik L7-818 rps i ekologisk odling- beståndsetblering Totlt hr 15 fältförsök (L7-818) beställts under perioden 2000 till 2003 för utläggning i befintlig ekologisk odlingr v höstrps och höstrybs med god kvävetillgång. Försöken hr utförts i Skåne, Västr Götlnd, Östergötlnd, Västmnlnd, Örebro län och på Gotlnd v Hushållningssällskpen i respektive län (tbell1). 2 Fältplnen hr bestått v fyr smrutor med en rutstorlek på 50 m. rpsen hr nlgts enligt följnde försökspln:, och. Sortvlet hr vrit detsmm som på omgivnde fält. Följnde utsädesmängder hr nvänts vid etbleringen: Konventionell sort; Led A: 150 grobr frön m 7,5 kg h ), Led B 105 grobr frön m 5,25 kg h ), Led C 60 grobr frön m 3,0 kg h ). Av hybridsort hr - nvänts; Led A: 105 grobr frön m 6,4 kg h ), Led B 60 grobr frön m 3,75 kg h 1 ), Led C 60 grobr frön m 3,75 kg h ). Rdhckning hr utförts i 24 resp.48 cmbestånden om möjligt två gånger på hösten och en gång på våren. lnttäthet hr grderts rutvis höst och vår. Antlet plntor hr räknts höst och vår i vrje rut på en sträck om 2 löpmeter. Ogräsräkning hr nbefllts enligt följnde; vid litet räkns ogräset i 4 provrutor om 2 minst 0,25 m försöksrut. Vid stort räkns och bestäms ogräsbiomssn längs två rder per försöksrut. Vrje räknd rdsträck skll vr minst 2 m och ogräsen räkns ut till hlv et på vrder sidn om rden. Ogräsplntorn hr smmnslgits rutvis och vägts, och de tre vnligste rtern hr ngetts. Mogndstid hr uppskttts ledvis, och stjälkstyrkn rutvis vid skörd. Angrepp v ev. förekommnde sjukdomr och skdeinsekter hr ntecknts. 2 Försöken hr skördts med prcelltrösk rutvis på nettorutor om minst 18 m. Fröprover på exkt 1000 g hr uttgits ledvis och renvikt, tusenkornvikt, oljehlt och klorofyll hr bestämts vid rovcentrlen, SLU, Uppsl. Jordprov för bestämning v ph, -Al, K-Al, K-HCL, jordrt och mullhlt hr uttgits enligt principern för generlprov (ref) i mtjorden. Jordprover för bestämning v minerlkvävemängden (NOB 3 B-N och NHB 4 B-N) hr uttgits skiktvis ner till 60 cm. rofilprov 1 hr uttgits som generlprov vid nläggningen vrvid 24 stick togs i skiktet 0-30 cm, 9 stick i skiktet 30-60 cm. rofilprov 2 hr uttgits ledvis vid tillväxtens börjn på våren. er smrut hr uttgits 6 stick i skiktet 0-30 cm och 2 stick i skiktet 30-60 cm. Jordprovern för kvävenlys hr djupfrysts efter provtgning. Jordprovern är nlyserde vid AnlyCen Nordic AB, Kristinstd. Antlet ksstioner hr vrit mycket stort och fler försök som gått frm till skörd hr vrit svg. För tt motverk bortfllet nldes ett försök i vårrps, L7-818B, 2004 (12, 24 och 36 cm ) och ett försök i höstrybs, L7-818C, 2004 (12, 24, 36 och 48 cm ). L7-818B rps i ekologisk odling- beståndsetblering Ett försök hr nlgts och skördts i Skåne län (LA) (tbell 1). Försöket hr nlgts enligt följnde pln:, och C. 36 cm. Sortvlet hr vrit detsmm som på omgivnde fält. Följnde utsädesmängder hr nvänts vid etbleringen: 2
på Slutrpport för projekt 25-7661/04 Ekologisk oljeväxtodling- beståndsetblering, ogräsreglering och strtegier mot spillrps Ann-Chrlotte Wllenhmmr och Lrs Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro Smmnfttning Effekten v olik på ogräsförekomst och skörd hr undersökt i fältförsök med ekologisk höstoljeväxter och vårrps. Tio försök hr skördts under perioden 2001005 i Sydoch Mellnsverige. rps hr nlgts med 12, 24 och 48 cm, höstrybs med 12, 24, 36 respektive 48 cm och vårrps med 12, 24 och 36 cm. Rdhckning hr utförts en gång på hösten och en gång på våren, och förekomsten v ogräs hr räknts och biomssn bestämts. Hybridrpsen hr utnyttjt sin kpcitet vid de större en och på två försökspltser i södr Götlnd är skördenivåern jämn melln försöksleden, t o m något högre för sådd med 48 cm. En plnttäthet på 20 plntor m våren hr vkstt 1 2380 kg h. Ogräsbiomss vr lägst vid 48 cm. Förhållndet är det omvänd i försök som nlgts med linjesorter i norr Götlnd och Mellnsverige; 154 högre skörd hr erhållits vid 12 cm. Störst plntbortfllet procentuellt sett melln höst och vår hr förekommit på försökspltsern med hybridrps där 30 v plntorn återstår på våren vid sådd med 12 cm jämfört med 89 för linjesortern. rybsen intr en mellnställning med 54. Förekomsten v rpsbggr i vårrpsförsöket visr tt skdorn kn bli betydnde i ekologisk våroljeväxter. Olik berbetningsstrtegier för tt reducer beståndet v spillrps hr undersökts i totlt nio försök melln 2000 och 2005, och hr nlgts efter skördde höstoljeväxter och våroljeväxter. säd eller vårsäd hr nlgts på ytorn som grderts vid två lt. tre tillfällen på hösten och en gång påföljnde vår. Resultten hr påverkts v rådnde väderlek. Under torr förhållnden resulterde grund stubberbetning tidigt på hösten, och då företrädesvis direkt efter skörd, signifiknt fler höstgrodd spillplntor än där mrken lämnts oberbetd. Under en fuktig höst med br groningsförhållnden vr skillndern melln försöksleden mindre. Antlet spillplntor på våren vr högre efter sen stubberbetning än efter plöjning oberoende v såväl den tidig höstbehndlingen som höst- eller vårsådd. Slutstsen är tt rekommender en ytlig berbetning direkt efter skörd. Efterföljnde plöjning är tt föredr om spilluppslget på våren skll minimers. Inledning Intresset från mrknd och odlre för ekologisk oljeväxtodling är stort. roduktionen tog frt 1997 då priset på ekologisk soj steg. Den KRAV- godkänd relen hr överstigit 1000 h sedn 1998, och sedn 2002 hr relen överstigit 1500 h. Intresset för ekologisk produktion v oljeväxter förvänts ök ytterligre när övergången till 100 ekologiskt foder sk genomförs. Ur det nyvknde intresset för tt vr självförsörjnde på energi utreds också vilk förutsättningr det ekologisk lntbruket hr. Inom projektet Grön Trktor, som drivs vid SLU, visr beräkningr tt den rel som behövs för tt producer bioenergi för tt försörj en 1 000 hektr stor ekologisk gård med drivmedel uppgår till 90 hektr rps, 55 hektr vete eller 38 hektr vll, beroende på vilken typ v bränsle som skll producers (Berlin, 2006). Här ser vi ytterligre en fktor som kn driv upp efterfrågn på ekologisk oljeväxter. Genom dokumenttion v prktisk odlingr finns en smld bild v hur ekologisk oljeväxtodling bedrivs (Wllenhmmr et. l., 2005). Krtläggningen visde stor vritioner både i skördenivå 1