ATT BETE SIG SOM EN (VUXEN) MÄNNISKA

Relevanta dokument
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Sven Lindblom 1

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag. I samarbete med. Man Kvinna. Kön

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Kränkningar, diskriminering och repressalier

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Personalenkät /2/2011

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG 15 KS/2017:162

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Hur kan vi förebygga och åtgärda kränkande särbehandling?

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

Organisatorisk och social arbetsmiljö

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Policy för diskriminering och kränkande särbehandling

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Medarbetarundersökning Totalrapport

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier)

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

OP Assistans - Medarbetarundersökning 2017

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Riktlinjer. Riktlinjer mot kränkande särbehandling KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Riktlinjer mot kränkande särbehandling

Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2017

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Stockholms stads personalpolicy

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Bakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Likabehandlingspolicy Tillämpning Arbetet

Bängans Bygge. Vad är jargong?

Kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Diskussionsunderlag till APT

Kränkning eller trakasserier AFS eller dl VILKET ANSVAR HAR LU:S CHEFER OCH MEDARBETARE?

Mångfalds- och Jämställdhetsplan för. Sotenäs kommun. år

Riktlinjer och ärendehantering vid misstanke om kränkande särbehandling vid Röda Korsets Högskola. Fastställd av HR-chef

Årlig psykosocial skyddsrond

Resultatet av inspektionen 28 mars 2017

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Kränkande särbehandling

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Stockholms stads personalpolicy

Tibro kommuns riktlinjer

Håller inte alls med. Håller inte alls med

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr: Jennie Strandberg Olsson

Så skapar du en god digital arbetsmiljö

Dnr Kon 2017/35. Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016

Arbetsmiljöplan 2018 för Kompetensförvaltningen

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

Policy för likabehandling

Tillgänglig arbetsmiljö

Medarbetarenkät 2014

Föregående år: Nuvarande år: ARBETSMILJÖ ARBETSMILJÖ. Hög risk: Arbetsmiljö. Verktygslådan SMART. Organisation Organisatorisk del: Gräsåkers förskola

SAM vid uthyrning av

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Transkript:

ATT BETE SIG SOM EN (VUXEN) MÄNNISKA Social arbetsmiljö att både ha och vara arbetsmiljö Anita P-Strömbäck och Ingrid Schéle, institutionen för psykologi 2018-06-11 OLIKA JOBB, OLIKA UTMANINGAR Tingyrken: Jobbar med konkreta föremål, allt från löpande band till hantverk via datorstyrd tillverkning. o Kluvenhet till tekniken hot, möjlighet och/eller något att bemästra Människoyrken: Allt från servera mat till att rädda liv, handlar om att göra något för andra. o Att jobba med människor är både stimulande och oförutsägbart Symbolyrken: Allt från att jobba skapande, använda den senaste informationstekniken och oändliga möjligheter till rutinmässigt pappersarbete beroende på arbetsplats, position och sammanhang o Okvalificerat, lågt värderat arbete på andras villkor och/eller kreativt arbete på egna villkor 1

ARBETSMILJÖSTATISTIK RAPPORT 2016:3 Trend i arbetslivet: Organisationer slimmas, mindre marginaler Att ha gjort sitt jobb blir mer komplext och mer luddigt Mer beroende av stöd från andra för att möta kraven, mindre ork att vara stöd Större risk för utsatthet ARBETSMILJÖLAGEN 1 Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Klassiska olycksfall Modern ohälsa 2

ÖMSESIDIG ANPASSNING ARBETSMILJÖ OCH MÄNNISKA Kap 2, 1 Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället.... Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Å ena sidan hänsyn till vad vi jobbar med (arbetets natur) och att jobbet vi anställdes för kan vara ganska olikt som det jobbet ser ut nu Å andra sidan hänsyn till hur vi människor, både lika och olika, funkar både kroppsligt och själsligt INFLYTANDE MÖJLIGHET, SKYLDIGHET(?), FRISKFAKTOR 1 Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Inflytande är en friskfaktor! Medarbetarsamtal APT Uppföljning NMI Återkoppling till chef o Stod på rött i NMI Fokus på att förändra i dialog! 3

MÄNNISKA-MÄNNISKA - ORGANISATIONSMILJÖN AFS 2015:4 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. God arbetsmiljö = Balans mellan krav och resurser Krav på tankearbete, emotionellt arbete och/eller fysiskt arbete och Resurser det som bidrar till att uppnå mål eller hantera krav i arbetet i form av rimliga och tydliga mål, kontroll i sitt arbete BALANS PÅ FLERA OLIKA SÄTT Tydliga men höga krav Otydliga krav Motstridiga krav Inre krav Sociala krav Krav på att vara socialt skicklig Krav på att vara flexibel Arbetskapacitet och hjälp Erfarenhet egen/andras Hjälp att prioritera Hjälp att känna sig klar Socialt stöd Får energi av interaktion med människor Möjlighet till inflytande osv. 4

STRESS OCH FRUSTRATION ÄR SLÄKT MEN INTE SAMMA SAK Stress kommer ur obalans mellan krav och resurser, såsom för hög arbetsbörda Frustration kan komma av att arbetsbördan inte erkänns eller bortförklaras Att få höra så är det inte eller du känner fel tar bort rätten att tolka sin egen situation och tar kål på dialogen Känner ni igen det här? Hur är stress och frustration lika/olika? VÅR HJÄRNA REAGERAR LIKA PÅ JOBBSTRESS OCH EN BJÖRN Vi blir redo för handling springa, slåss eller spela död Systemet bypassar logik och går rakt på känslor Fort och automatiskt gör som vi brukar Gör att vi fattar ologiska beslut, får eller visar starka känslor och om stressen pågår länge blir trötta I arbetsstress får vi inte utlopp för såna handlingar Kan bli en loop som gör oss mer stressade Går inte att hejda Går att känna igen hos sig och andra och det finns sätt att bryta loopen. Kan kräva hänsyn, men också hejd 5

TANKEBANAN MER LOGISK, LÅNGSAMMARE, KRÄVER RESURSER Vi blir mer systematiska och problemlösande Inte snabba lösningar, mer långsiktigt Kräver tid, kompetens, hjälp och stöd av andra rent allmänt mer resurser Kan på sikt minska stressiga situationer SOCIALA PERCEPTION HUR VI UPPFATTAR (ANDRA) MÄNNISKOR Vi kan inte låta bli att dra sociala slutsatser om människor runt omkring o Baserat på mentala genvägar och tidigare erfarenheter För att inte dö informationsdöden förenklar vi det vi ser: o Stereotyper o Fördomar o Normer o Värderingar Det här går inte att ta bort, modeller är viktigt för att vi ska kunna sortera! Men vi kan bli medvetna om våra och vår hjärnas hyss 6

TANKAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR OM VAD SOM GÄLLER PÅ JOBBET Samarbete blir enklare vid samsyn, men för mycket samsyn kan bli trångsyn Genom dialog kan vi uppmärksamma viktiga (o)likheter o Vilka synsätt dominerar hos oss och styr hur vi organiserar arbetet? o Vad ser vi som sant, rätt, rimligt, önskvärt o.s.v.? o Vilka, och vilkas, argument räknas? Tankesätt sitter inte i väggarna, de sitter i hur vi gör och tänker (när vi inte tänker oss för) ALLA BEHÖVER VETA VAD DE SKA GÖRA 10 Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna vet vad de ska göra och vem de kan be om hjälp (i klartext) Klara bud eller motstridiga bud Utvidgade arbetsuppgifter och ansvar ska kunna göra allt, även det du gör sällan Att få känna sig kompetent och att man gör skillnad o Att bli för utbytbar... o Att inte får göra nåt annat än det man redan kan 7

HJÄRNTRÖTT? När vi blir för stressade tappar vi omdömet, vi blir också osmidiga vilket kan såra andra och leda till konflikt När vi blir för stressade tappar vi insikten om vår situation och mående Men andra kan se! Och chefen har en viktig roll att hjälpa att t.ex. prioritera åt den som inte förmår prioritera själv. ARBETSBELASTNING ALLA SKA HA RÄTT ATT HINNA KLART 9 Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning, genom att t.ex.: minska arbetsmängd omprioritera, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, introducera andra arbetssätt, t.ex. hjälpas åt öka bemanning utbilda och/eller låt anställda lära av varandra 8

OM NÅN INTE GÖR SITT FÅR CHEFEN KLIVA IN Ibland hinner vi inte klart för att vi behöver täcka upp för andra. Att hjälpas åt hör till, att återkommande täcka upp behöver uppmärksammas till chef o Den man täcker upp för kan behöva hjälp och stöd o Man själv kan bli för trött eller sur ohälsa och dålig stämning o Man kan ha sagt ifrån eller gett hjälp upprepade gånger utan resultat Det är till syvende och sist chefens ansvar att se till att alla har vettig arbetsbelastning vilket brukar kräva att alla gör sitt bästa, eller att mer resurser tillförs MEN NU BLEV DET BESVÄRLIGT Men jag vill inte skvallra Inte ska jag säga till vuxna människor Men usch vad knepigt och läskigt Låg tröskel, högt i tak på RIKTIGT! Socialt vaccin Vad är högt i tak och låg tröskel på riktigt? 9

DEN TÖJBARA ARBETSTIDEN 12 Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Förväntningar på att vara nåbar. Förväntningar att saker ska vara gjort igår som du får veta imorgon... När får du e-post? Hur snart får du e-post om samma sak igen... När skickar du själv e-post? När förväntar du dig svar? UTSATTHET PÅ JOBBET 1. Kränkande särbehandling 2. Mobbning 3. Allvarlig mobbning diskriminering kön, könsöverskridande identitet, etnicitet, ålder, funktionshinder, religion, sexuell läggning (sexuella) trakasserier oönskat agerande som kränker någons värdighet 1. Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap 2. + maktskillnad där den utsatte har svårt att försvara sig 3. + långvarigt, återkommande och eskalerande Se även Umu:s handläggningsordning 10

BALANS PÅ JOBBET LÖNAR SIG Mindre fel Mindre ohälsa Mindre konflikter Mindre mobbing och trakasserier Alla människor är mer benägna att rätta sig efter beslut där de har fått vara delaktiga på rätt sätt i dialog, med respekt! DET VIKTIGASTE I ATT BETE SIG SOM MÄNNISKA Är att vara öppen för hur vi som människor fungerar på gott och ont Och att minnas att både vi själva och andra är just det människor! Att minnas att de färdigheter som behövs för t.ex. dialog kan/måste tränas, och precis som i all träning ska vi inte ge upp när det inte går så bra i början. 11