Fler kvinnor i styrelser för en mer hållbar framtid? En kvantitativ studie om hur andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser påverkar CSR-prestation

Fler kvinnor i styrelser för en mer hållbar framtid? En kvantitativ studie om hur andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser påverkar CSR-prestation Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet VT 2017 Datum för inlämning: 2017-06-02 Johanna Hägglund Johanna Wessberg Handledare: Katarzyna Cieslak

Förord Att skriva kandidatuppsats har varit det mest utmanande under vår studietid på Uppsala Universitet, men även det mest lärorika. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Katarzyna Cieslak som gett oss ovärderligt med hjälp och stöd. Vidare vill vi tacka våra opponenter som gett oss många värdefulla tips och kommentarer. Slutligen riktas även ett tack till professor Mattias Hamberg som tillhandahållit data till vårt arbete. 2

Sammanfattning Corporate Social Responsibility (CSR) är ett aktuellt ämne, då både lagstiftare och samhället i stort ställer allt högre krav på att företag ska ta socialt ansvar. Det finns flera olika drivkrafter bakom CSR, och en potentiell faktor är könsfördelningen i styrelsen. Flera tidigare studier visar ett positivt samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och företagets CSR-prestation. Vidare belyser flera studier att det kan finnas en critical mass angående kvinnor i styrelsens möjlighet att påverka, och att det krävs minst tre kvinnor för att de ska ge en effekt. Denna studie syftar därför till att undersöka om sambandet mellan kvinnor och CSR även existerar i Sverige. Vi använder Folksams Index för ansvarsfullt företagande som mått på CSR-prestation och samlar manuellt in data för könsfördelning i styrelser. Utifrån ett urval av 833 företagsår från svenska börsnoterade företag under åren 2007, 2009, 2011 och 2013 finner vi ett positivt samband mellan kvinnlig representation i styrelser och CSR-prestation efter kontroll för andra vanliga drivfaktorer bakom CSR. De faktorer som kontrolleras för är styrelsestorlek, företagsstorlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad samt fasta effekter i form av år och bransch. Vi finner även stöd för att det finns en critical mass även i Sverige. Resultatet indikerar att CSR-prestationen förbättras redan när antalet kvinnor i styrelsen är två och detta skiljer sig mot tidigare studier som funnit att det kritiska antalet är tre. Nyckelord: CSR, hållbarhetsprestation, styrelsesammansättning, könsdiversifiering, kvinnor, critical mass. 3

Innehåll 1. Inledning... 5 1.1 Problematisering... 5 1.2 Syfte... 7 1.3 Disposition... 7 2. Teoretisk referensram... 8 2.1 Upper Echelons Theory... 8 2.2 Intressentteori och värderingar... 9 2.3 Andelen kvinnor i styrelser och CSR... 10 2.4 Hypotes 1... 11 2.5 Critical Mass Theory... 11 2.6 Critical mass och CSR... 12 2.7 Hypotes 2... 13 3. Metod... 14 3.1 Metodval... 14 3.2 Regressioner... 14 3.2.1 Hypotes 1... 14 3.2.2 Hypotes 2... 16 3.3 Variabler... 16 3.3.1 Beroende variabel... 16 3.3.2 Testvariabler... 18 3.3.3 Kontrollvariabler... 18 3.3.4 Fasta effekter... 19 3.4 Sammanställning av operationalisering... 20 3.5 Data och urval... 20 3.6 Ytterligare test... 21 3.7 Problem vid regressioner... 22 3.7.1 Multikollinearitet... 22 3.7.2 Endogenitet... 23 4. Resultat... 25 4.1 Beskrivande statistik... 25 4.1.1 Årlig statistik... 25 4.1.2 Beskrivande statistik... 26 4.1.3 Uppdelad beskrivande statistik... 26 4.1.4 Korrelation... 27 4.2 Resultat av regressionsanalyser... 29 4.2.1 Hypotes 1... 30 4.2.2 Hypotes 2... 31 4.3 Ytterligare test... 32 5. Konklusion... 34 5.1 Diskussion och slutsats... 34 5.2 Studiens trovärdighet... 35 5.3 Framtida forskning... 36 Referenser... 38 Bilagor... 43 Bilaga 1 Beskrivande statistik, laggad... 43 Bilaga 2 Uppdelad beskrivande statistik, laggad... 44 Bilaga 3 Korrelation, laggad... 45 Bilaga 4 Ytterligare test Regression 2... 46 4

1. Inledning 1.1 Problematisering Jag måste kunna se de nästkommande generationerna i ögonen. Detta är ett citat av Vinges chef för Corporate Social Responsibility (CSR) Parul Sharma när DN Global Utveckling mötte henne under sommaren 2016 (Dagens Nyheter, 2016). 2017 utsågs hon till den viktigaste kvinnliga samhällsförändraren när Veckans Affärer utsåg näringslivets mäktigaste kvinnor för nittonde året i rad (Veckans Affärer, 2017). CSR innebär att företag tar ansvar för sin påverkan på samhället. Ansvarsfulla företag integrerar enligt EU-kommissionen (2017) sociala och miljömässiga angelägenheter i sina affärsverksamheter och i sina interaktioner med intressenter. Idag finns ett ökat tryck på företag att ta detta ansvar, något som lett till att svenska företag av en viss storlek från bokslutsåret 2017 enligt årsredovisningslagen (1995:1554) måste upprätta en hållbarhetsrapport. Denna rapport ska innehålla upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption. CSR kan vara värdeskapande för ett företag, men kritiker hävdar att det även kan vara kostsamt och att företaget inte kan ta mer ansvar än det har kapital för (Öhrlings PricewaterhouseCoopers, 2008). CSR kan påverka företagets finansiella prestation positivt (van Beurden & Gössling, 2008), men en aspekt som studerats i mindre utsträckning är vilka faktorer som driver företag att ta socialt ansvar (Campbell, 2007). Det ökade trycket från omvärlden kan tänkas vara en faktor för samtliga företag, men troligtvis finns fler företagsspecifika drivkrafter bakom CSR. I denna studie ämnar vi att undersöka skillnader i CSR-prestation mellan olika företag och att försöka ta reda på varför vissa företag presterar bättre än andra. Vi fokuserar på en potentiell förklaring; könsfördelningen i styrelsen. Styrelsens egenskaper och värderingar påverkar besluten som tas i ett företag (Hambrick & Mason, 1984), och därför tror vi att styrelsesammansättningen påverkar företagets CSR-prestation. Det har framkommit i studier att kvinnor tenderar att vara mer altruistiska 1 än män (Andreoni & Vesterlund, 2001; Kamas m.fl., 2008) vilket gör att det finns skäl att tro att kvinnliga styrelsemedlemmar påverkar företagets CSR-prestation positivt. 1 Altruism = osjälviskhet, människokärlek. 5

Forskning angående sambandet mellan andelen kvinnor i styrelser och prestation har främst fokuserat på den finansiella lönsamheten som prestationsmått, och resultaten har varit blandade (Bøhren & Strøm, 2010; Carter m.fl., 2010; Singh m.fl., 2001). Post och Byron (2015) anser därför att det bör studeras hur styrelsesammansättningen påverkar andra dimensioner av prestation än den finansiella lönsamheten. Vi tror att CSR kan vara en dimension av företagsprestation som kvinnor har möjlighet att påverka, och att det ökade trycket på att ta socialt ansvar gör det till ett aktuellt prestationsmått i dagens samhälle. Studier har utförts inom ämnet kvinnor och CSR-prestationer. Flera studier visar att det finns ett positivt samband mellan förekomsten av kvinnor i styrelser och CSR (Bear m.fl., 2010; McGuinness m.fl., 2017; Wang & Coffey, 1992; Williams, 2003; Zhang m.fl., 2013), men Post m.fl. (2011) har inte kunnat styrka något samband. Rao och Tilt (2016) belyser att fler studier behövs kring huruvida könsdiversifierade styrelser påverkar CSR. Då majoriteten av de ovan nämnda studierna har genomförts i USA, med undantag för McGuinness m.fl. (2017) som undersökt den kinesiska marknaden, syftar vår studie till att undersöka detta ämne i Sverige. Vi bidrar till ämnet kvinnor i styrelser och prestation genom att studera en annan dimension av prestation än majoriteten av tidigare forskning har fokuserat på och genom att dra fördel av de svenska förutsättningarna. Sverige är ett lämpligt land att utföra studien på eftersom jämställdheten i landet är hög och detta antas leda till att kvinnors åsikter i större utsträckning tas i beaktning än i mindre jämställda länder. När The Global Gender Gap Report släpptes för 2016 placerade sig Sverige på en fjärdeplats avseende världens mest jämställda länder för åttonde året i rad (World Economic Forum, 2016), och andelen svenska börsföretag med minst en kvinna i styrelsen har ökat. År 2007 hade 78 procent minst en kvinna i styrelsen, medan motsvarande för år 2014 var 89,3 procent. (Fristedt m.fl., 2014) 2013 var det globala medelvärdet för andelen kvinnor i styrelser 12,7 procent, och i Sverige var motsvarande andel 30,3 procent (Credit Suisse, 2014). Den förhållandevis höga andel kvinnor som finns i svenska bolagsstyrelser gör att Sverige lämpar sig bra för studier kring kvinnors påverkan, då tillräcklig varians antas finnas för att kunna få ett signifikant resultat (Joecks m.fl., 2013). Att styrelsen har en stark ställning i Sverige (Carlsson, 2007) är också något som vi drar fördel av i studien, eftersom det då kan antas att styrelsen påverkar företagsprestationen. 6

1.2 Syfte Denna studie ämnar att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnor i styrelser och CSR-prestation hos svenska noterade bolag. 1.3 Disposition I denna studie kommer inledningsvis ett teoretiskt kapitel att ta upp teorier, tidigare forskning och studiens hypoteser. Sedan följer ett metodkapitel som redovisar metodval, regressionsmodeller, operationalisering, urval samt möjliga problem vid studier av denna typ. Efter detta redogörs för studiens resultat vilket inleds med beskrivande statistik, följt av resultat av regressionsanalyser och ett ytterligare test. Slutligen presenteras diskussion och slutsats i konklusionskapitlet, tillsammans med svagheter i studien samt förslag på framtida forskning. 7

2. Teoretisk referensram I detta avsnitt presenteras den teoretiska referensram som ligger till grund för studiens hypoteser. Kapitlet inleds med teorier och forskning om vad som påverkar styrelsebeslut samt tidigare forskning kring andelen kvinnor i styrelser och CSR, vilka leder till Hypotes 1. Detta följs sedan av Critical Mass Theory och forskning angående det kritiska antalet kvinnor i styrelser och CSR. Slutligen presenteras Hypotes 2a-c. 2.1 Upper Echelons Theory Huvudpoängen i Hambrick och Masons (1984) Upper Echelons Theory (UET) är att företagsledningens erfarenheter, värderingar och personligheter i hög grad påverkar hur de tolkar situationerna de möter och valen de sedan gör. Teorin utgår från att individer på grund av detta inte tar helt rationella beslut. Faktorer som kan påverka är exempelvis individens ålder, ställning i företaget, utbildning, socioekonomiska rötter, samt finansiella ställning. Kön anges inte som en faktor i Hambrick och Masons (1984) studie, men Post och Byron (2015) tar upp att även det kan påverka. När kvinnor har samma tillgång som män till samhällets resurser och möjligheter, i synnerhet utbildning, ekonomiskt deltagande, anställning och politisk delaktighet, har de större chans att påverka (Hausmann m.fl., 2012). Hambrick och Mason (1984) konstaterar att en persons utbildningsbakgrund spelar en viktig men komplex roll i hur denne ser på situationer och fattar beslut. Harrigan (1981) tar upp att kvinnliga styrelsemedlemmar ofta har andra bakgrunder än manliga. Enligt Wright m.fl. (1995) är kvinnor i jämställda länder mer benägna att besitta den kunskap och erfarenhet som krävs för att sitta i en styrelse. Post och Byron (2015) menar att detta gör det möjligt för dessa kvinnor att bidra mer till styrelsen och ha större inflytande på besluten än kvinnor i mindre jämställda länder. Att studera styrelser i svenska företag med utgångspunkt i UET är lämpligt på grund av flera skäl. De flesta studier kring denna teori har fokuserat på USA, och därför krävs fler studier i andra länder (Hambrick, 2007). Att studera detta i Sverige är bland annat lämpligt då styrelser har en aktiv och viktig roll i svenska företag (Carlsson, 2007). Hambrick och Mason (1984) föreslår utifrån UET att diversifierade ledningsgrupper tar mer gynnsamma beslut än ickediversifierade. Enligt UET uppkommer fördelarna med diversifierade grupper dock endast när gruppen tar beslut genom att diskutera och dela med sig av sina personliga erfarenheter och kunskaper. (Hambrick & Mason, 1984) Den svenska ledarskapskulturen karaktäriseras av 8

demokrati och samförstånd och därför bör de flesta styrelsemedlemmar ha inflytande på besluten som tas (Carlsson, 2007). Styrelsen är enligt aktiebolagslagen (2005:551) ansvarig för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Ett annat ansvar är att tillsätta VD, samt att övervaka och utvärdera dennes prestation. I Sverige har styrelsen således makt över företagets strategi (Carlsson, 2007), och därför anses det relevant att studera hur styrelsens egenskaper påverkar företagets prestation. Hambrick och Mason (1984) anser att UET kan vara till nytta på olika sätt. För forskare kan teorin ge ett bättre verktyg för att förutspå organisatoriska utfall än andra teorier. För de som tillsätter företagets ledning kan teorin ge andra fördelar, exempelvis att det blir tydligare hur ledningens egenskaper och bakgrund kan påverka deras beslutsfattande. På så vis blir det enklare att välja ut personer som passar företagets strategi och målsättning. En tredje fördel som författarna menar kan uppkomma är för strateger i företaget, som utifrån teorin kan utvärdera sina konkurrenter. Genom att granska hur deras ledningar är sammansatta och vilka egenskaper de har blir det lättare att förutse konkurrenternas drag och motdrag. 2.2 Intressentteori och värderingar Intressentteorin handlar om att företag bör försöka skapa värde för alla sina intressenter, till exempel ägare, kunder och samhället, och hitta en balans mellan de olika krav som ställs. Denna teori kan kopplas till CSR genom att företag kan ha fler skyldigheter än till endast sina aktieägare. En viktig del i företags lönsamhet och värdeskapande i dagens samhälle är att ta hänsyn till samhället som intressent och att ta ansvar för sin påverkan på omgivningen. (Freeman m.fl., 2010) Konrad m.fl. (2008) undersöker sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och företagets filantropiska 2 strategi och finner att en ökad andel kvinnor i styrelsen leder till att företaget tar mer hänsyn till samhället som intressent. Adams och Funk (2011) skickade ut en enkät till styrelsemedlemmar i Sverige och kom fram till att manliga och kvinnliga styrelsemedlemmars värderingar skiljer sig åt på ett flertal sätt. I studien framkommer att manliga styrelsemedlemmar tenderar att bry sig mer om prestation och makt, medan kvinnorna lägger större vikt vid välvilja och allmängiltighet. Författarna menar att kvinnor som tar sig till ledande positioner i företag kan gå åt två olika håll. I vissa fall anpassar de sig efter sina manliga kollegor, och då minskar skillnaderna mellan könen. Det 2 Filantropi = människokärlek, välgörenhet. 9

andra alternativet är att kvinnorna ser femininitet som en konkurrensfördel och förstärker dessa egenskaper, vilket leder till en ökad skillnad mellan könen. Resultatet i Adams och Funks (2011) studie indikerar det senare, eftersom signifikanta skillnader mellan könen framkommer. Ett annat resultat som framkommer i studien är att män ofta är mer ägarorienterade medan kvinnor ofta riktar sig mer mot övriga intressenter. Kvinnor tenderar generellt att uppvisa en högre grad av altruistiskt beteende än män och ger mer till välgörenhet (Andreoni & Vesterlund, 2001; Kamas m.fl., 2008). Närvaron av kvinnor kan leda till att även män tenderar att agera mer altruistiskt och filantropiskt (Kamas m.fl., 2008). Att visa altruism och filantropi är ett sätt att ta hänsyn till samhället som intressent, vilket är en del i vad CSR innebär. 2.3 Andelen kvinnor i styrelser och CSR CSR-strategier sätts främst av personer i de högre nivåerna i företagen (Marquis & Lee, 2013), och Galaskiewicz (1997) visar att dessa strategier påverkas av de individuella egenskaperna hos ledningen. Att andelen kvinnor kan ha inverkan på företagets CSR-prestation visas i ett antal tidigare studier (McGuinness m.fl., 2017; Wang & Coffey, 1992; Williams, 2003; Zhang m.fl., 2013), vilka presenteras nedan. Wang och Coffey (1992) undersöker hur styrelsesammansättning påverkar företagsfilantropi och använder bland annat andelen kvinnor och minoriteter i styrelser för att undersöka detta. Författarna baserar sin hypotes på tidigare studier, där till exempel Harrigan (1981) tar upp att få kvinnor har ledande befattningar inom amerikanska företag. Kvinnliga styrelsemedlemmar kommer därför oftare från en annan bakgrund än inifrån företagets egna led (Harrigan, 1981). Wang och Coffey (1992) menar därför att det är troligt att kvinnor bryr sig mer om frågor som CSR berör och att kvinnors ideella synsätt försvårar målkongruensen med aktieägarna. I deras studie framkommer att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnor (samt minoriteter i styrelsen) och företagsfilantropi. Med utgångspunkt i bland annat Wang och Coffeys (1992) studie, tar även Williams (2003) upp ämnet kvinnliga styrelsemedlemmar och företagsfilantropi. Williams (2003) kritiserar Wang och Coffeys (1992) studie, då urvalet anses vara för litet och kontrollvariabler såsom företagsprestation och företagets rykte saknas. Williams (2003) väljer därför att inkludera fler kontrollvariabler och ett större urval för att genomföra sin studie. Studien visar ett signifikant positivt samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och företagsfilantropi. 10

Även Zhang m.fl. (2013) behandlar ämnet CSR och de finner i sin studie signifikant stöd för att andelen kvinnor i styrelser påverkar CSR-prestation. Författarna belyser bland annat att deras bidrag till forskning är att de inkluderar flera aspekter i CSR än till exempel enbart Environmental Corporate Social Responsibility (ECSR) (Post m.fl., 2011) eller filantropi (Wang & Coffey, 1992) och att de inkluderar fler observationer än tidigare studier (Post m.fl., 2011; Wang & Coffey, 1992). McGuinness m.fl. (2017) undersöker hur både antalet kvinnor i ledarpositioner (VD, vice VD, styrelseordförande och vice styrelseordförande) och andelen kvinnor i styrelsen påverkar CSRbetyg. Författarna finner signifikant stöd för att högre CSR-betyg finns i företag med kvinnor i ledarpositioner och i företag med mer styrelsediversifiering. De finner även att när andelen kvinnor i styrelsen ökar, så ökar företagets CSR-betyg. 2.4 Hypotes 1 Baserat på Upper Echelons Theory och styrelsers ställning i Sverige, kvinnors benägenhet till altruism och filantropi samt deras syn på samhället som intressent förväntas företag i Sverige med en högre andel kvinnor i styrelsen prestera bättre inom CSR. Resultat från flera tidigare utförda studier (McGuinness m.fl., 2017; Wang & Coffey, 1992; Williams, 2003; Zhang m.fl., 2013) stödjer denna förväntan. Hypotes 1: Det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företagets CSR-prestation. 2.5 Critical Mass Theory Critical Mass Theory utvecklades av Schelling (1971) som menar att det krävs ett kritiskt antal minoriteter inom en större grupp för att minoritetsgruppen ska få inflytande. När minoritetsgruppen når den kritiska nivån (critical mass) sker en positiv förändring i gruppens interaktioner (Torchia m.fl., 2011). Bear m.fl. (2010) menar att det krävs tre eller fler kvinnor i en styrelse för att deras närvaro ska ge en effekt. När det finns tre eller fler kvinnor närvarande vågar de ställa utmanande frågor och samarbetar i sitt beslutsfattande (Torchia m.fl., 2011). Kanter (1977) diskuterar hur kvinnors roll i en grupp antingen kan vara symbolisk eller påverkande, beroende på om antalet når den kritiska nivån. Torchia m.fl. (2011) undersöker om det finns en critical mass angående kvinnor i styrelsers påverkan på företagets innovationsprestation. Studien genomfördes i Norge, som enligt The Global Gender Gap 11

Report placerar sig före Sverige avseende jämställdhet (World Economic Forum, 2016), och resultatet visar signifikant stöd för att det finns en critical mass och att det kritiska antalet kvinnor är tre. Färre än tre kvinnor i styrelsen innebär enligt Torchia m.fl. (2011) snarare en symbolisk närvaro än en påverkande. Detta benämns som tokenism och kvinnornas symboliska närvaro gör att de kallas token women. I dessa fall får kvinnorna mer uppmärksamhet eftersom de representerar en minoritet i styrelsegruppen, och det ställs ibland därför högre krav på dem än på majoriteten. Ofta uppfattas dessa kvinnor då negativt och de andra styrelsemedlemmarna tvivlar på dem. Detta kan leda till att kvinnorna inte upplever sig kunna uttrycka sin åsikt och därför blir osäkra på sig själva vilket i sin tur leder till en försämrad styrelseprestation. (Torchia m.fl., 2011) Även andra författare poängterar vikten av att ta hänsyn till critical mass vid studier angående kvinnors påverkan på företagsprestation (Post m.fl., 2011; Williams, 2003). Om antalet kvinnor understiger den kritiska nivån känner de en press att anpassa sig till majoritetens åsikter. När minoritetsgruppens antal stiger till tre förbättras interaktionen med resten av gruppen, och majoriteten tenderar att ta hänsyn till och lära sig av minoritetens åsikter. Detta gäller särskilt då minoritetsgruppens medlemmar har överensstämmande åsikter. (Asch, 1955; Nemeth, 1986) 2.6 Critical mass och CSR Bear m.fl. (2010) undersöker i USA hur styrelsesammansättning, däribland könsdiversifiering, påverkar CSR och hur CSR i sin tur påverkar företagets rykte. De undersöker sambandet mellan antalet kvinnor i styrelsen och företagets CSR-ranking och finner ett signifikant positivt samband. De belyser att critical mass kan existera, men undersöker inte detta i studien. Post m.fl. (2011) studerar sambandet mellan styrelsesammansättning och Environmental Corporate Social Responsibility (ECSR) i USA, och även de tar upp kön som en av faktorerna i styrelsesammansättningen som kan påverka hållbarhetsarbete. Baserat på tidigare studier kring minoriteters möjligheter att påverka styrelsebeslut lägger författarna stor vikt vid critical mass, och utformar en hypotes om att företag med tre eller fler kvinnor i styrelsen visar mer ECSR. De väljer dock att inte inkludera variabler för en respektive två kvinnor. Resultatet är inte signifikant, men författarna menar att avsaknaden av signifikans kan bero på att för få styrelser innehåller tre eller fler kvinnor och poängterar att framtida studier bör fortsätta ta hänsyn till critical mass. 12

2.7 Hypotes 2 Eftersom tidigare studier (Post m.fl., 2011; Williams, 2003) poängterar vikten av att undersöka om critical mass existerar tas detta i beaktande i vår studie. Med bakgrund av Critical Mass Theory och resultaten från studien av Torchia m.fl. (2011) förväntas kvinnor i styrelser inte påverka företagets CSR-prestation då antalet är färre än tre. Hypotes 2a: Det finns inget samband mellan en kvinnlig styrelseledamot och företagets CSRprestation. Hypotes 2b: Det finns inget samband mellan två kvinnliga styrelseledamöter och företagets CSR-prestation. Hypotes 2c: Det finns ett positivt samband mellan tre eller fler kvinnor (critical mass) och företagets CSR-prestation. 13

3. Metod Detta kapitel inleds med ett avsnitt om metodvalet följt av en presentation av de regressionsanalyser som genomförs för att testa studiens hypoteser och en beskrivning av variablerna som ingår. Därefter redogörs för studiens data och urval, samt det ytterligare test som utförs. Slutligen diskuteras problem som kan uppkomma vid denna typ av studie. 3.1 Metodval För att testa våra hypoteser har en kvantitativ metod valts. Eftersom studien syftar att undersöka sambandet mellan två variabler utförs regressionsanalyser. Regressionsanalys är ett av de mest använda och flexibla sätt att utföra en kvantitativ analys på (Hardy, 1993). En regressionsanalys används för att försöka förklara variationen i en beroende variabel genom att undersöka dess relation med en eller flera oberoende variabler som en linjär funktion. Då flera oberoende variabler anses kunna påverka CSR-prestation är regressionsanalyserna som utförs multipla (Andersson m.fl., 2007). Detta gör det möjligt att studera den inkrementella påverkan av en testvariabel samtidigt som det kontrolleras för de andra variablerna. Vi har valt att inte genomföra en kvalitativ studie, då kvalitativa metoder kan leda till svårigheter i det praktiska genomförandet och göra det svårt att dra generella slutsatser. Ett exempel på en kvalitativ studie skulle vara att intervjua kvinnliga styrelsemedlemmar angående deras CSR-arbete, men detta är svårt att genomföra eftersom intervjuer är tidskrävande för båda parterna. Det finns även svårigheter angående objektiviteten, då de som intervjuas kan känna press att svara i en viss riktning och höga krav ställs på tolkningen av svaren för att få ett objektivt resultat. Slutligen har samtliga studier vi funnit inom området valt att använda kvantitativa metoder, vilket visar att det är väletablerat och därmed lämpligt även för denna studie. 3.2 Regressioner 3.2.1 Hypotes 1 Variablerna ska som ovan nämnt analyseras med hjälp av regressioner. För att testa Hypotes 1 används CSR-prestation (CSR) som beroende variabel och andel kvinnor i styrelsen som testvariabel. Även kontrollvariabler för styrelsestorlek (StyrStrl), företagsstorlek (FtgStrl), lönsamhet och skuldsättningsgrad (SkGrad) inkluderas, samt variabler för att kontrollera fasta 14

effekter för år och bransch. I den första regressionen för att testa Hypotes 1 används data för år t för samtliga variabler. Modellen ser därmed ut som följer: CSR it = α + β 1 AndelKvinnor it + β 2 StyrStrl(Ln) it + β 3 FtgStrl(Ln) it + β 4 Lönsamhet it + β 5 SkGrad it + β 6 8 ÅrDummy it + β 9 11 BranschDummy it + ε i Vidare estimeras en laggad modell av ovan nämnda regression, vilket innebär att uppgifter för de oberoende variablerna hämtas från föregående år (t-1). Detta utförs för att ta hänsyn till att det kan ta tid innan de olika variablerna påverkar CSR-prestation. Exempelvis kan det tänkas att det är föregående års kvinnor i styrelsen som påverkar årets CSR-prestation, då effekten av styrelsebeslut kan vara fördröjd. Liknande tillvägagångssätt används av Bear m.fl. (2010) som dock endast laggar andelen kvinnor. Även Zhang m.fl. (2013) kontrollerar för denna effekt genom att lagga samtliga oberoende variabler men inte finner några signifikanta skillnader mellan den icke-laggade modellen och den laggade. Den laggade modellen i vår studie ser ut som följer: CSR it = α + β 1 AndelKvinnor it 1 + β 2 StyrStrl(Ln) it 1 + β 3 FtgStrl(Ln) it 1 + β 4 Lönsamhet it 1 + β 5 SkGrad it 1 + β 6 8 ÅrDummy it 1 + β 9 11 BranschDummy it 1 + ε i 15

3.2.2 Hypotes 2 För att testa Hypotes 2a-c är den beroende variabeln fortfarande CSR-prestation, men det inkluderas istället testvariabler för antalet kvinnor i styrelsen. Dummyvariabler läggs till för de tre kategorierna en kvinna i styrelsen (EnKvinna), två kvinnor i styrelsen (TvåKvinnor) samt tre eller fler kvinnor i styrelsen (CriticalMass). Kontrollvariablerna är desamma som i föregående regressioner. I den första regressionen för att testa Hypotes 2 används data för år t för samtliga variabler. Modellen som kommer att användas för att testa dessa hypoteser blir således: CSR it = α + β 1 EnKvinnaDummy it + β 2 TvåKvinnorDummy it + β 3 CriticalMassDummy it + β 4 StyrStrl(Ln) it + β 5 FtgStrl(Ln) it + β 6 Lönsamhet it + β 7 SkGrad it + β 8 10 ÅrDummy it + β 11 13 BranschDummy it + ε i För Hypotes 2 används även en laggad modell av samma skäl som för Hypotes 1, det vill säga att det kan vara så att föregående års uppgifter påverkar årets CSR-prestation mer än årets uppgifter. Modellen ser därmed ut som följer: CSR it = α + β 1 EnKvinnaDummy it 1 + β 2 TvåKvinnorDummy it 1 + β 3 CriticalMassDummy it 1 + β 4 StyrStrl(Ln) it 1 + β 5 FtgStrl(Ln) it 1 + β 6 Lönsamhet it 1 + β 7 SkGrad it 1 + β 8 10 ÅrDummy it 1 + β 11 13 BranschDummy it 1 + ε i 3.3 Variabler 3.3.1 Beroende variabel CSR-prestation (CSR) För att mäta den beroende variabeln CSR-prestation kommer ett CSR-index från det svenska försäkringsbolaget Folksam att användas. Folksams Index för ansvarsfullt företagande utgår från kriterier som baseras på principer och riktlinjer som vägleder företag i hur de förväntas ta ansvar för miljö och social påverkan. Dessa principer och riktlinjer kommer från Global 16

Compacts tio principer 3 och OECD:s riktlinjer för multinationella företag 4 och är baserade på internationella konventioner. För att tolka principerna har dokument publicerade av Global Reporting Initiative 5 samt olika internationellt erkända standarder använts. (Folksam, 2013) En stor del av Folksams kapital är placerat i aktier, och Folksam tog fram indexet efter önskemål från kunder om att social och miljömässig hänsyn ska tas vid investeringsbeslut. Indexet bygger på företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar och hemsidor som sedan jämförs med bland annat information från internationella organisationer och myndigheter för att identifiera motsägelsefulla uppgifter. Företagen ges i Folksams index ett miljöbetyg och ett betyg för mänskliga rättigheter på en skala 0 (lägst) till 7 (högst). Betyget bygger på rapportering från GES Investment Services 6, men det är Folksam som ansvarar för betygssättningen. (Folksam, 2013) Betygen för miljö och mänskliga rättigheter vägs samman och medelvärdet för dessa antas utgöra en bra måttstock för företagets CSR-prestation. Indexet bygger förvisso på hur företagen redovisat, men då detta viktas mot oberoende källor antas resultatet spegla den faktiska prestationen. Det kan också presumeras att ett företag som väljer att redovisa CSR-relaterad information gör det av den anledningen att deras prestation är bra. Det kan därför argumenteras kring huruvida Folksam är en tillförlitlig källa, men då indexet har sitt ursprung i att de själva ska kunna investera i företag som agerar med social och miljömässig hänsyn antar vi att de kritiskt sätter betyg. Det finns fler aktörer som betygsätter svenska företag. Vi har dock valt att utgå från Folksams index givet att Asset4 och Bloomberg betygsätter färre företag än Folksam. Även betyget som GES ger ut har valts bort då de inte lämnar ut det till studenter. 3 Global Compacts tio principer är ett FN-initiativ som innehåller principer om hur företag bör agera i frågor rörande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. (United Nations Global Compact, 2017) 4 OECD:s riktlinjer för multinationella företag är gemensamt framtaget av 42 regeringar. Riktlinjerna visar hur företag förväntas agera i frågor kring mänskliga rättighet, arbetsvillkor, miljö och korruption. (CSR Kompassen, 2017) 5 Global Reporting Initiative (GRI) är en internationell oberoende organisation som hjälper företag, regeringar och organisationer att förstå och kommunicera angående CSR. GRI ger ut världens mest använda standarder för hållbarhetsrapportering. (GRI, 2017) 6 GES är en av de globalt ledande aktörerna att ge råd och service till institutionella investerare. Företaget ger ut rapporter och förser finansmarknaden med analyser och rådgivning angående bland annat hållbarhet. (Folksam, 2013) 17

3.3.2 Testvariabler Andel kvinnor Som testvariabel för att testa Hypotes 1 används andelen kvinnor i styrelsen. Denna variabel beräknas genom att dividera antalet kvinnor i styrelsen med det totala antalet styrelsemedlemmar. Detta är i likhet med McGuinness m.fl. (2017), Wang och Coffey (1992), Williams (2003) och Zhang m.fl. (2013). Critical mass För att undersöka om det finns en critical mass angående kvinnliga styrelsemedlemmars möjlighet att påverka inkluderas tre dummyvariabler för att testa Hypotes 2, i likhet med Torchia m.fl. (2011). Dessa variabler är en kvinna, två kvinnor och critical mass, och för att undvika multikollinearitet (se avsnitt 3.7.1) tas testvariabeln andel kvinnor bort. Detta för att kunna särskilja de olika effekter ett visst antal kvinnor i styrelsen kan ha på CSR-prestationen. Dummyvariabler innebär att variabler kodas och får värdet 0 om de inte tillhör den aktuella kategorin och 1 om de tillhör den. För att fånga upp effekterna av samtliga variabler i originaldatan krävs det att antalet dummyvariabler blir en färre än antalet kategorier, eftersom en av kategorierna fungerar som referens till de andra. (Hardy, 1993) I vårt fall är antalet dummyvariabler tre, och referensgruppen är den grupp där antalet kvinnor i styrelsen är noll. Referensgruppen blir den grupp som de andra jämförs med, och värdet som uppkommer för respektive dummyvariabel i regressionerna är därmed relativ till den grupp företag där antalet kvinnor i styrelsen är noll. 3.3.3 Kontrollvariabler Styrelsestorlek (StyrStrl) Styrelsens storlek antas påverka CSR-prestation. McGuinness m.fl. (2017) visar att styrelsens storlek har ett signifikant positivt samband med företagets CSR-prestation. Likt deras studie kontrolleras därför styrelsestorlek genom den naturliga logaritmen av det totala antalet styrelsemedlemmar. Logaritmering sker för att normalisera värdet. Företagsstorlek (FtgStrl) Företagets storlek antas ha inverkan på CSR-prestation då McGuinness m.fl. (2017) finner ett signifikant positivt samband. För att kontrollera för detta inkluderas en kontrollvariabel innehållandes företagsstorlek. Denna variabel utgörs av den naturliga logaritmen av företags totala tillgångar, i likhet med McGuinness m.fl. (2017). 18

Lönsamhet Vi inkluderar även en kontrollvariabel för företagets lönsamhet. McGuinness m.fl. (2017) och Williams (2003) kontrollerar för lönsamheten genom att inkludera en kontrollvariabel för avkastning på eget kapital (ROE). Bear m.fl. (2010) och Zhang m.fl. (2013) inkluderar istället avkastning på totalt kapital (ROA). Vi väljer att använda oss av ROA för kontrollvariabeln då den är mer normalfördelad än ROE vid test av skevhet och kurtosis. Varken Bear m.fl. (2010) eller Zhang m.fl. (2013) finner dock något signifikant samband, men vi har trots detta valt att kontrollera för lönsamheten då ingen av dessa studier har genomförts i Sverige och det kan tänkas att resultatet blir annorlunda vid en studie på den svenska marknaden. Skuldsättningsgrad (SkGrad) Likt McGuinness m.fl. (2017) och Zhang m.fl. (2013) används skuldsättningsgraden som kontrollvariabel. Dessa två studier finner att företags skuldsättningsgrad har ett negativt samband med CSR-prestation. Skuldsättningsgraden beräknas som räntebärande skulder genom totala tillgångar. 3.3.4 Fasta effekter År Dummyvariabler inkluderas för de olika år som finns med i Folksams index för att kontrollera om företagens CSR-prestation skiljer sig mellan de olika åren. Åren som inkluderas är 2007, 2009, 2011 samt 2013 då det är dessa år som finns i Folksams index. Bransch I likhet med Post m.fl. (2011) kontrolleras för branschtillhörighet genom dummyvariabler. Dessa fångar upp de eventuella effekter branschtillhörighet har på CSR-prestationen. Post m.fl. (2011) visar att branschtillhörighet påverkar företagets hållbarhetprestation. Branscherna som inkluderas är fastighet, tillverkning, handel och tjänst. Branschindelningen är dock inte i likhet med Post m.fl. (2011). 19

3.4 Sammanställning av operationalisering I Tabell 1 presenteras en översikt av studiens variabler. Tabell 1. Sammanställning av operationalisering Variabel Beroende variabel CSR Beskrivning Medelvärdet av betygen för miljö och mänskliga rättigheter från Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Testvariabler AndelKvinnor Antal kvinnliga styrelseledamöter i förhållande till styrelsens storlek. EnKvinna Dummy av en kvinna i styrelsen (En kvinna = 1; inte en kvinna = 0) TvåKvinnor Dummy av två kvinnor i styrelsen (Två kvinnor = 1; inte två kvinnor = 0). CriticalMass Dummy av tre eller fler kvinnor i styrelsen (Tre eller fler kvinnor = 1; färre än tre kvinnor = 0). Kontrollvariabler StyrStrl (Ln) FtgStrl (Ln) Lönsamhet SkGrad Fasta effekter År Bransch Logaritmen av det totala antalet styrelsemedlemmar. Logaritmen av företagets totala tillgångar. Företagets avkastning på totala tillgångar. Räntebärande skulder genom totala tillgångar. Dummy av år. Dummy av branschtillhörighet. Tabell 1 visar samtliga variabler som används i regressionerna samt beskrivningen av dessa. 3.5 Data och urval Urvalet består av företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm och som finns med i Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Folksams index ges ut vartannat år och innehåller samtliga företag listade i Small Cap, Mid Cap och Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm den 31 maj 2007, 2009, 2011 samt 2013. Detta ger ett initialt antal observationer på 1019 företagsår fördelat på de fyra åren. (Folksam, 2007; Folksam 2009; Folksam 2011; Folksam 2013) Information kring styrelsesammansättning inhämtas från utgåvor av Styrelser och revisorer i Sveriges Börsbolag (Fristedt m.fl., 2006:2013) samt från årsredovisningar. Vidare används data från databasen Thomson Reuters Eikon för resterande kontrollvariabler, vilken har sammanställts av professor Mattias Hamberg för studenter vid Uppsala Universitet. Från det initiala antalet observationer exkluderas företag inkorporerade utanför Sverige samt observationer som saknar värden för någon av variablerna (Saknas data). Av dessa anledningar exkluderas totalt 133 företagsår för de icke-laggade regressionerna och 139 företagsår för de laggade. Sedan exkluderas 53 respektive 72 företagsår från bank-, finans- och 20

försäkringsbranschen, då dessa går under speciella redovisningsregelverk. Detta leder till ett slutgiltigt urval på 833 observationer för regressionen som inte är laggad. För den laggade regressionen är urvalet 808 observationer. Tabell 2. Dataurval regressioner 2007 2009 2011 2013 Totalt Totalt i Folksam 273 251 245 250 1019 Saknas data 39 (42) 32 (25) 31 (33) 31 (39) 133 (139) Bank, finans, försäkring 14 (22) 13 (21) 10 (17) 16 (12) 53 (72) Totalt 220 (209) 206 (205) 204 (195) 203 (199) 833 (808) Tabell 2 visar dataurvalen samt bortfallen för år t. Inom parentes visas bortfallen för år t-1. Urvalet innehåller flera observationer där ett företag förekommer vid flera olika tidpunkter, vilket gör att observationerna inte är helt oberoende. För att minska risken för autokorrelation används klustrade standardfel i Regression 1 och Regression 2. Ett antagande som görs vid regressioner av denna typ är att populationen är någorlunda normalfördelad, det vill säga att observationerna fördelar sig symmetriskt kring medelvärdet. För att testa om variablerna är normalfördelade kontrolleras skevhet och kurtosis. En skevhet mellan -0,5 och 0,5 anses innebära en normalfördelad variabel, och kurtosis bör vara mellan -1 och 1. Ofta är dock så inte fallet, och därför använder vi variabler som är logaritmerade eller skalerade. De variabler som logaritmeras är styrelsestorlek och företagsstorlek. Detta minskar risken för att extremvärden snedvrider resultatet. En annan teknik för att minska denna risk är winsorizing, vilket innebär att extremvärden ersätts med värdet för den observation som ligger på gränsen till dessa extremvärden. Winsorizing används för variabeln lönsamhet eftersom denna inte var normalfördelad vid första kontrollen. Detta genomförs på fem procents nivå, vilket innebär att 2,5 procent av de mest extrema värdena ersätts på vardera sida. Vi anser att detta är en passande nivå för denna studie då detta var den lägsta nivån som gav en märkbar förbättring. Värden för skevhet och kurtosis presenteras nedan i avsnitt 4.1.2 i samband med den beskrivande statistiken i Tabell 5 för år t, och i Bilaga 1 för år t-1. 3.6 Ytterligare test För att undersöka hur robust och pålitligt resultatet från regressionsanalyserna är utförs ett ytterligare test. Detta test innebär att de oberoende variablerna successivt adderas till modellen. Testvariabeln och kontrollvariablerna för fasta effekter läggs till först, vilket ger oss möjlighet att se hur sambandet mellan andel eller antal kvinnor i styrelsen och CSR-prestation ser ut vid 21

kontroll för endast år och branschtillhörighet. Sedan läggs resterande kontrollvariabler till en efter en, för att se hur resultatet, modellens signifikans samt förklaringsgrad förändras. Detta ger oss möjlighet att se om kontrollvariablerna förbättrar modellen, och om så är fallet motiverar detta ytterligare valet inkludera dem. Det ytterligare testet utförs endast icke-laggad för respektive hypotes, eftersom kontrollvariablerna är desamma i de laggade regressionerna och resultatet antas därmed bli liknande för den laggade datan. I det ytterligare testet används inte klustrade standardfel. 3.7 Problem vid regressioner 3.7.1 Multikollinearitet Syftet med en regressionsanalys är att undersöka sambandet mellan en beroende variabel och ett flertal oberoende variabler, men denna metod kan innebära vissa problem. Ett antagande som görs vid multipla regressioner är att de oberoende variablerna inte är exakt linjärt korrelerade med varandra. Om två eller flera av de oberoende variablerna är starkt korrelerade med varandra uppstår problem med multikollinearitet. Multikollinearitet innebär att de oberoende variablerna påverkar varandra starkt och därmed snedvrider sambandet med den beroende variabeln. Detta gör det svårt att dra slutsatser om hur de oberoende variablerna påverkar den beroende variabeln. (Bahovec, 2011) Ett sätt att undersöka om det förekommer multikollinearitet är att beräkna Variance Inflation Factor (VIF). Denna beräknar hur mycket variansen av en regressionskoefficient ökar på grund av korrelation mellan övriga regressorer. (Craney & Surles, 2002) Det lägsta värdet för VIF är 1, och om den har ett värde på över 10 anses det finnas ett skadligt problem med multikollinearitet (Mason & Perreault, 1991). Nedan i Tabell 3 redovisas VIF-värden för variablerna i vår studie. 22

Tabell 3. Variance Inflation Factor (VIF) Regression 1, icke-laggad Regression 1, laggad Regression 2, icke-laggad Regression 2, laggad AndelKvinnor 1,093 1,082 EnKvinna 2,540 2,679 TvåKvinnor 2,710 2,849 CriticalMass 1,988 1,930 StyrStrl (Ln) 1,636 1,650 1,845 1,828 FtgStrl (Ln) 2,182 2,192 2,191 2,208 Lönsamhet 1,244 1,175 1,248 1,183 SkGrad 1,246 1,244 1,247 1,244 Tabell 3 visar VIF för testvariablerna andel kvinnor och antal kvinnor (EnKvinna, TvåKvinnor, CriticalMass) samt kontrollvariablerna styrelsestorlek (StyrStrl), företagsstorlek (FtgStrl), lönsamhet och skuldsättningsgrad (SkGrad). Tabell 3 visar att samtliga variabler har låga VIF-värden i regressionerna. Detta innebär att det inte finns något skadligt problem angående multikollinearitet i denna studie. 3.7.2 Endogenitet Endogenitetsproblem är en ständigt förekommande oro i studier där regressionsanalyser används (Hauk, 2017). Enligt Sila m.fl. (2016) är ett problem risken att utelämna viktiga kontrollvariabler som påverkar den beroende variabeln då modeller inte kan fånga upp alla påverkande variabler. Ett annat problem är att det kan finnas ett omvänt orsakssamband mellan den beroende variabeln och de oberoende. Sila m.fl. (2016) tar upp endogenitetsproblem i sin studie angående hur andelen kvinnor i styrelsen påverkar företagsprestation. Ett exempel på endogenitetsproblem som nämns är att styrelsens egenskaper väljs av företaget för att passa företagets målsättningar och arbetssätt. Endogenitetsproblem är aktuella även i vår undersökning. Risken för att missa viktiga variabler minskas genom att vi inkluderat flera kontrollvariabler som visat sig vara relevanta i tidigare studier. Problemet med omvänt orsakssamband kvarstår dock, vilket skulle innebära att det är CSR-prestationen som påverkar andelen eller antalet kvinnor i styrelsen och inte tvärtom. Sila m.fl. (2016) menar att ett företags CSR-strategi kan påverka både efterfrågan och utbudet på kvinnor i styrelsen. Dels kan det tänkas att företag som lägger stor vikt vid CSR även vill ha en jämställd styrelse. Det kan även tänkas att kvinnor söker sig till företag som presterar bra inom CSR. 23

Det finns flera metoder för att kontrollera för endogenitetsproblem, men de är ofta komplicerade och kräver statistikprogram vi inte har tillgång till. Därför utförs inga tester för att kontrollera för endogenitet i denna studie, men det är viktigt att vara medveten om risken för dessa problem. 24

4. Resultat Detta kapitel presenterar inledningsvis resultatet från den beskrivande statistiken för studiens variabler. Detta följs av resultaten från de utförda regressionsanalyserna som testar Hypotes 1 och Hypotes 2a-c. Slutligen presenteras utfallet av det ytterligare testet. 4.1 Beskrivande statistik 4.1.1 Årlig statistik Nedan i Tabell 4 visas medelvärden för de enskilda åren för CSR-prestation, andel kvinnor, antal kvinnor samt styrelsestorlek. Tabellen visar även antalet företag utan kvinnor, med en kvinna, två kvinnor och minst tre kvinnor i styrelsen för de respektive åren. Tabell 4. Årliga medelvärden samt antal företag grupperat efter antal kvinnor i styrelsen Medel CSR Medel Andel kvinnor Medel Antal kvinnor Medel StyrStrl Företag Utan kvinnor Företag En kvinna Företag Två kvinnor 2006 0,185 1,306 6,861 34 101 58 16 2007 1,897 0,188 1,318 6,845 38 99 62 21 2008 0,193 1,259 6,449 33 103 53 16 2009 2,011 0,200 1,286 6,364 36 92 62 16 2010 0,226 1,487 6,497 21 83 70 21 2011 2,176 0,231 1,505 6,446 23 80 79 22 2012 0,235 1,525 6,565 17 83 76 23 2013 2,102 0,234 1,525 6,441 21 84 69 29 Företag Tre eller fler kvinnor Tabell 4 visar de årliga medelvärdena för den beroende variabeln CSR-prestation (CSR), testvariablerna andel kvinnor och antal kvinnor samt ologaritmerade värden för kontrollvariabeln styrelsestorlek (StyrStrl). Tabellen visar även antalet företag som hör till kategorierna Utan kvinnor, En kvinna, Två kvinnor samt Tre eller fler kvinnor i styrelsen för respektive år. Tabellen visar att CSR-prestationen har förbättrats mellan 2007 och 2013. Även antalet kvinnor i svenska bolagsstyrelser har ökat medan styrelsestorleken har minskat, vilket innebär en ökning av andelen kvinnor. Tabell 4 visar även att antalet företag utan kvinnliga styrelseledamöter och med endast en kvinna i styrelsen har minskat mellan 2006 och 2013, medan antalet företag med två eller fler kvinnor i styrelsen har ökat. Att kvinnlig representation i styrelser har ökat skulle kunna vara en faktor till att även CSR-prestationen har förbättrats, men detta går inte att säkerställa utifrån beskrivande statistik. 25

4.1.2 Beskrivande statistik Tabell 5 visar den beskrivande statistiken för studiens variabler för år t. För värden för år t-1, se Bilaga 1. Tabell 5. Beskrivande statistik, icke-laggad Medel Std.Av. Min Median Max Skevhet Kurtosis CSR 2,043 1,269 0,000 1,855 5,590 0,614-0,205 AndelKvinnor 0,213 0,130 0,000 0,200 0,600 0,251-0,072 StyrStrl (Ln) 1,851 0,230 1,099 1,792 2,485-0,117-0,201 FtgStrl (Ln) 7,593 1,947 3,189 7,284 12,775 0,373-0,439 Lönsamhet 0,159 0,137-0,513 0,045 0,205-2,146 5,359 SkGrad 0,522 0,190 0,013 0,553 1,406-0,325 0,317 Tabell 5 visar för den icke-laggade datan medelvärde (Medel), standardavvikelse (Std.Av.), minimum (Min), median, maximum (Max), skevhet och kurtosis för den beroende variabeln CSR-prestation (CSR), testvariabeln andel kvinnor samt kontrollvariablerna styrelsestorlek (StyrStrl), företagsstorlek (FtgStrl), lönsamhet och skuldsättningsgrad (SkGrad). Tabellen visar att samtliga variabler förutom lönsamhet ligger nära de föredragna värdena avseende skevhet och kurtosis, vilket innebär att de är någorlunda normalfördelade. Den beroende variabeln CSR-prestation har ett medelvärde på 2,043 där minimum är 0 och maximum är 5,590. Medelvärdet för testvariabeln andel kvinnor är 0,213, och minimum är även där 0 medan maximum är 0,600. 4.1.3 Uppdelad beskrivande statistik För att få en uppfattning om skillnaden i CSR-prestation mellan de företag som har en hög andel kvinnor och de som har en lägre andel delas urvalet upp i två grupper. För både den icke-laggade och den laggade datan delas observationerna upp utifrån andelen kvinnor i styrelsen. Den ena halvan utgörs av de observationer som ligger över medianvärdet för andelen kvinnor och den andra för observationerna under. Värdena som visas i Tabell 6 är för CSR-prestation, ickelaggad. För laggade värden, se Bilaga 2. 26

Tabell 6. Beskrivande statistik över och under median, icke-laggad Observationer med andel kvinnor över median Observationer med andel kvinnor under median t-test Medelvärde CSR 2,309 1,778 Median CSR 2,128 1,563 Standardavvikelse CSR 1,289 1,194 Observationer 416 416 t-kvot 5,826 P(T<=t) tvåsidig 0,000 t-kritisk tvåsidig 1,966 Tabell 6 visar beskrivande statistik för CSR-prestation (CSR) för den icke-laggade datan som delats in i två grupper, över respektive under median för andelen kvinnor. Tabellen visar medelvärde, median, standardavvikelse samt antalet observationer. Den visar även t-kvot, signifikans (P(T<=t) tvåsidig), samt det kritiska t-värdet (tkritisk tvåsidig). Tabell 6 visar att medelvärdet för CSR-prestation i gruppen med högre andel kvinnor är signifikant högre än gruppen med lägre andel kvinnor för den icke-laggade datan. t-kvoten överstiger det kritiska t-värdet. Detsamma gäller för den laggade datan, se Bilaga 2. Dessa siffror indikerar att andelen kvinnor i styrelsen har ett positivt samband med CSR-prestation, och detta stödjer vår förväntan som skapades utifrån den teoretiska referensramen. 4.1.4 Korrelation För att få en indikation på sambandet mellan variablerna beräknas korrelationen. Detta kan för icke-laggade värden ses i Tabell 7. För laggade värden, se Bilaga 3. 27

Tabell 7. Korrelation, icke-laggad CSR Andel kvinnor En kvinna Två kvinnor Critical mass StyrStrl (Ln) FtgStrl (Ln) Lönsamhet Andel 0,192*** kvinnor En -0,125*** kvinna Två 0,195*** -0,600*** kvinnor Critical 0,197*** -0,296*** -0,239*** mass StyrStrl 0,493*** 0,105*** -0,102*** 0,187*** 0,266*** (Ln) FtgStrl 0,677*** 0,123*** -0,068* 0,164*** 0,172*** 0,579*** (Ln) Lönsamhet 0,207*** 0,154*** -0,020 0,094*** 0,097*** 0,165*** 0,319*** SkGrad 0,262*** 0,078** -0,014 0,047 0,066* 0,159*** 0,377*** 0,026 Tabell 7 visar Pearsons korrelationskoefficienter mellan de icke-laggade variablerna CSR-prestation (CSR), andel kvinnor, antal kvinnor (En kvinna, Två kvinnor, Critical mass), styrelsestorlek (StyrStrl), företagsstorlek (FtgStrl), lönsamhet samt skuldsättningsgrad (SkGrad). Signifikansen visas genom ***p 0,001, **p 0,05, *p 0,10. Tabell 7 visar Pearsons korrelationskoefficienter för de icke-laggade variablerna, samt signifikansnivån för dessa. Korrelationen för de laggade variablerna, som kan ses i Bilaga 3, visar överensstämmande resultat med den icke-laggade. Den beroende variabeln CSRprestation har en signifikant positiv korrelation med testvariabeln andel kvinnor och samtliga kontrollvariabler. Detta stämmer överens med vår förväntan för samtliga variabler utom skuldsättningsgrad, som förväntades ha en negativ korrelation med CSR-prestation då McGuinness m.fl. (2017) och Zhang m.fl. (2013) finner detta. Den variabel som har starkast korrelation med CSR-prestation är företagsstorlek, vilket indikerar att stora företag är bättre på CSR-arbete än mindre. Testvariabeln andel kvinnor har relativt låg korrelation med CSRprestation jämfört med de andra variablerna, men korrelationen mellan andel kvinnor och CSRprestation är högre än korrelationen mellan andel kvinnor och kontrollvariablerna. Kontrollvariablerna med högst korrelation sinsemellan är företagsstorlek och styrelsestorlek. Värden över 0,5 eller under -0,5 kan anses problematiska, men trots att korrelationen mellan de oberoende variablerna är relativt stark indikerar de låga VIF-värdena i Tabell 3, avsnitt 3.7.1, att det inte föreligger någon risk för skadlig multikollinearitet. Tabell 7 visar även Pearsons korrelationskoefficienter för antalet kvinnor, CSR-prestation och kontrollvariablerna för de icke-laggade variablerna samt signifikansen för dessa. Noterbart är att gruppen med en kvinna i styrelsen har en signifikant negativ korrelation med CSR- 28