UPPDRAG Kungsbäck samlokalicering VA UPPDRAGSNUMMER 3416016101 UPPDRAGSLEDARE Jonas Dahlsten UPPRÄTTAD AV Viktor Plevrakis DATUM GAVLE FASTIGHETER AB Dagvattenutredning Kungsbäck Dragonen SWECO ENVIRONMENT AB VIKTOR PLEVRAKIS - HANDLÄGGARE PER DOMSTAD - GRANSKARE
Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Områdesbeskrivning 4 2.1 Befintlig dagvattenhantering 5 2.2 Geologi 6 2.3 Recipient 7 2.4 Planerad verksamhet 8 3 Metod 9 3.1 Beräkningar 9 3.2 Miljökvalitetsnormer och riktvärden 10 4 Beräkningar av flöden och föroreningar från dagvattnet 11 4.1 Flödesberäkningar 11 4.1.1 Analys 11 4.2 Föroreningsberäkningar 12 4.2.1 Analys 13 4.3 Översvämningsrisker 14 5 Systemlösning 14 Bilagor Bilaga 1 Diskussionsunderlag till ny detaljplan 2016-06-10 Bilaga 2 Översvämningskartering repo002.docx 2013-06-14 FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET. FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET. KUNGSBÄCK SAMLOKALICERING VA
1 Inledning Sweco har på uppdrag av Gavle Fastigheter AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning i samband med ändring av detaljplan för fastigheterna Kungsbäck 2:11, 2:12 och 2:24, där Gavle Fastigheter AB planerar för samlokalisering av sin verksamhet i Gävle. Syftet med utredningen är att klargöra befintliga förhållanden och förändringar som planförslaget innebär. Utredningen ämnar även redovisa förslag för hantering av dagvattnet för området. Underlag till utredningen har varit: - Dagvattenutredning Kungsbäck Dragonen, upprättad av Christine Enerhall och Anders Westerfors, daterad 2016-07-06 - Situationsplan med nummer L-06-3.6-002, daterad 2017-07-05 - Detaljinmätning av området - Gävle kommuns dagvattenpolicy - Markteknisk undersökningsrapport (Sweco 2016) - Översvämningskartering utmed Gavleån (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2014) - Svenskt Vatten (2011) Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem - Svenskt Vatten (2011) Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - Svenskt Vatten (2016) Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten - Utredningen ska : - ge förslag på hanteringen av dagvattnet så förhållandena för mottagande recipient ej förändras - innefatta bedömning av konsekvenser vid extrema regn -14 Sweco Storgatan 51 SE-852 30 Sundsvall, Sverige Telefon Fax www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Viktor Plevrakis Hydrogeolog Sundsvall Telefon direkt +46 (0)6 016 99 73 Mobil +46 (0)722 37 56 70 viktor.plevrakis@sweco.se 3 (20)
2 Områdesbeskrivning Området är beläget i Kungsbäck och avgränsas av Regemenstvägen, Kungsbäcksvägen och vattendraget Kungsbäcken, se Figur 1. Även fastigheten söder om Kungsbäcksvägen ingår i planområdet. I närheten finns bland annat Trafikplats Gävle Västra, kontorshotellet Teknikparken och Gävle Högskola. Kungsbäcken norr om området mynnar ca 600 meter nedström i Gavleån i Boulognerskogen. Närheten till vattendraget medför att hela området omfattas av strandskydd. Längre nedströms i bäcken finns tydliga tecken på erosion där bäcken har letat sig ner och bildat tydliga raviner. Förhållandena för bäckfåran vid sträckan förbi det aktuella området ser lite annorlunda ut, det bedöms inte vara lika stor risk för erosion här, se Figur 2. Figur 1 Planområde (www.eniro.se/2017-08-02) Figur 2 Kungsbäcken i höjd med planområdet. Foto: Sweco Utredningsområdet norr om Kungsbäcksvägen är ca 2,3 ha stort och marken i området är relativt flack men med en generell svag lutning mot bäcken och ett ca 20-50 meter brett naturområde (Park) som löper längsmed bäckfåran. Denna yta kommer inte att påverkas i samband med planerna och tas därmed ej med i beräkningarna. Marknivåerna inom fastigheten ligger på ca +19-20 m. 4 (20)
Området på södra sidan om Kungsbäcksvägen är ca 0,66 ha och idag står här en äldre byggnad där Kungsbäck golfcenter bedriver verksamhet. Området består av skogsmark, grönyta och en liten andel är täckt av grus. Vid övriga fastigheter bedriver Gavle Fastigheter AB redan idag verksamhet med kontorsbyggnader, parkeringsytor samt vissa förrådsbyggnader. Det finns även ett antal värdefulla byggnader som är fastslagna i gällande detaljplan. Den gamla stallbyggnaden, skidförrådet och skidreparationsverkstaden får inte rivas och deras exteriör ska bevaras eller vid renovering återställas i ursprungligt skick. 2.1 Befintlig dagvattenhantering Området ligger inom kommunens verksamhetsområde för dagvatten. Det finns dock ingen dagvattenservis till någon av fastigheterna Kungsbäck 2:11, 2:12 och 2:24. Figur 3 Befintligt ledningsnät, kompletterat med tolkning av inmätta dagvattenbrunnar. Övriga takytor avvattnas till största del till omkringliggande grönytor(gräs) eller grusytor där infiltration kan ske, det finns även några dagvattenbrunnar dit förmodligen viss del takvatten avrinner. Det dagvatten från tak och hårdgjorda ytor (asfalt och plattor) som ej infiltrerar, rinner till dagvattenbrunnar och vidare i ledning med utlopp i Kungsbäcken. Inmätta dagvattenbrunnar kan ses markerade i Figur 3. 5 (20)
Gräsytor som angränsar mot Kungsbäcksvägen avvattnas mot vägdike som går längsmed vägen, se Figur 4, och vidare i de kommunala ledningarna med utsläpp längre nedströms i bäcken. Figur 4 Kungsbäcksvägen, vy från öst till väst. Nuvarande infart till området samt de gräsytor som avvattnas till vägdiket och vidare i de kommunala ledningarna, se även figur 3. Foto: Sweco Söder om Kungsbäcksvägen samlas takvatten från Kungsbäck golfcenter med hängrännor och sedan leds med stuprör troligen till grönyta och inte till spillvattennätet. 2.2 Geologi Inom avgränsningen för denna utredning har inga geotekniska undersökningar genomförts. I samband med programskedet för verksamheten på området har en översiktlig geoteknisk undersökning genomförts. Undersökningen innefattade tre undersökningspunkter i läge för de tre nya planerade husen. Områdets geologi verkar karaktäriseras av lösa jordlager som bildats under och efter inlandsisens avsmältning, främst inlandsälvssediment. Generellt visade undersökningen att marken har en hög till mycket hög relativ fasthet samt att inga lösa sediment har påträffats under sanden. I marknivå ligger fyll och/eller matjord som underlagras av sand, delvis grusig. Ca 1,3-1,8 meter under marknivån och nedåt är materialet mer osorterat, i likhet med morän. Djupet för borrpunkterna är ca 3-5 meter. Tjärlfarlighetsklassen för materialen är satt till 1, alltså icke tjällyftande jordarter där tjällyftningen i regel är obetydlig. Inga undersökningar av permeabilitet ingick i omfattningen för undersökningen men generellt utifrån påträffade jordarter kan permeabilitet och därmed infiltrationskapacitet antas vara god. Begränsande faktorer för infiltration kan vara att materialet är fast packat, vilket konstaterats med den höga fastheten. 6 (20)
2.3 Recipient Recipient för dagvattnet från området norr om Kungsbäcksvägen är Kungsbäcken som mynnar i Gavleån. Avrinningsområdet är relativt stort, ca 100 km 2 med ett medelflöde på MQ=0,85 m 3 /s (Vattenweb, SMHI). Längre uppströms kallas bäcken Valsjöbäcken och rinner genom åkerlandskap och är därmed starkt påverkad genom näringsläckage från åkermarken. På den sista sträckan ner mot Gavleån har vattnet skurit sig ner genom de mäktiga sedimentlagren med sand från åsen och bildat en brant ravin. Kungsbäcken är en bedömd vattenförekomst enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) med id SE672488-156628. Kungsbäcken har fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus 2027, med undantag i form av mindre stränga krav för bromerad difenyleter (PBDE) samt kvicksilver och dess föroreningar. I den senaste statusklassningen bedömdes den ekologiska statusen vara otillfredsställande på grund av otillfredsställande vattendragsindex (VIX) för fisk. Vattenförekomsten uppnår inte god kemisk status med avseende på PBDE och för höga halter för kvicksilver. Den kemiska statusen exklusive PBDE och kvicksilver är ej klassad (VISS, 2017). Kungsbäcken hyser en reproducerande öringsstam, vilket gör detta till ett unikt tillflöde till Gavleån inom Gävle kommun. Både i bäckens nedre som övre delar samt i dess tillflöden finns mycket goda öringsbiotoper (Gävle kommun et.al, 2001). Öringens livsmiljö kan påverkas om det dagvatten som släpps ut i recipienten för med sig slam och sediment. Yngre fiskar bedöms generellt även vara känsliga för syrefattiga förhållanden, vilket är en del i övergödningsproblematiken. Även andra föroreningar i dagvattnet kan verka negativt på öringsstammen. 7 (20)
Figur 5 Recipienter för dagvattnet. Fastigheten och området söder om Kungsbäcksvägen har sin naturliga avrinning mot det dike som rinner i nordöstlig riktning och mynnar i Kungsbäcken, se Figur 5. Det finns inga kända värden för detta dike. 2.4 Planerad verksamhet Bakgrunden till arbetet med ändringar i detaljplanen är att Gavle fastigheter AB vill samlokalisera sina verksamheter vid Kungsbäck. Samlokaliseringsprojektet utgår från att de lokaler som Gavle fastigheter använder idag anpassas för att tillgodose koncernens framtida behov. Ambitionen är att bygga ihop Dragonen och Grenadjären med en glasbyggnad som inrymmer ny kundservice, matsal, konferensrum mm. Vidare planeras att Husaren som är i dåligt skick rivs för att en ny verkstad och tvätthall ska kunna uppföras. Söder om Kungsbäcksvägen planeras rivning av Kungsbäck golfcenters byggnad och anläggning av parkeringsplatser i den västra delen av området. 8 (20)
Figur 6 Situationsplan 170705. Figur 6 ovan samt Bilaga 1 redovisar situationsplanen så som det såg ut 2017-07-10. De största förändringarna mot hur det ser ut i dag för norra området är tillbyggnad av ny byggnad som binder ihop de två kontorsbyggnaderna som finns idag (hus 52 och 45), samt utbyggnad av verkstad (hus 168). Husaren rivs och ny byggnad uppförs. Det planeras även för nya ytor för parkeringar och uppställning av fordon mm. För området på södra sidan om Kungsbäcksvägen planeras utökning av området från fastigheten 2:24 med en tillkommande yta på ca 0,56 ha. Enligt situationsplanen planeras anläggning av grusparkering för personalbilar och arbetsfordon samt anläggning av en byggnad i den östra delen av området med en yta på ca 400 m 2. 3 Metod Detta kapitel beskriver indata och beräkningar samt analysgrunder. 3.1 Beräkningar Årliga flödes- och föroreningsberäkningar har modellerats i dagvatten- och recipientmodellen StormTac. StormTac är ett statistiskt beräkningsprogram som bygger på schablonuppgifter om föroreningsinnehåll och reningseffekter från olika typer av markanvändning. 9 (20)
Schablonuppgifterna baseras på statistik över mätdata från flödesproportionella provtagningar och är vetenskapligt granskade (www.stormtac.se). Indata till beräkningarna av flöden och föroreningar är därmed ytor för olika typer av markanvändning samt de standardvärden av föroreningsinnehåll som StormTac föreslår. Beräkningarna har utförts för: Området så som det ser ut i dag samt, Området enligt situationsplanen daterad 2017-07-05 Ett antal antaganden har gjorts i samband med beräkningarna. Enligt befintligt ledningsunderlag kan dagvatten från vissa ytor samlas upp och ledas i spillvattennätet inom fastigheten och vidare ut på det kommunala spillvattennätet. För beräkningarna har dock antagandet gjorts att samtliga ytor avvattnas till recipienten Kungsbäcken. För befintliga ytor inom fastigheterna 2:11, 2:12 har inmätning genomförts och använts för att ta fram areor för respektive markanvändning. För fastigheten 2:24 har fastighetskarta använts för att ta fram areor för respektive markanvändning. För nya ytor enligt situationsplanen har areor tagits fram från Situationsplan L-06-3.6--02 (2017-07-05), bilaga 1. 3.2 Miljökvalitetsnormer och riktvärden Miljöbalkens 5 kap. och Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ställer bland annat krav på god ekologisk och kemisk status för akvatiska ekosystem. Kopplat till detta finns miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen i ytvatten enligt direktiv 2008/105/EG. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag är fastställda av Naturvårdsverket (NV, 2007). Se kapitel 2.3 för recipienten Kungsbäcken. I Tabell 1 nedan visas riktvärden för dagvattenutsläpp direkt till recipient som är framtagna av Riktvärdesgruppen (Riktvärdesgruppen, 2009), även StormTac hänvisar till dessa som förslag för bedömningsgrund. Dessa riktvärden kan alltså användas för en generell bedömning av föroreningar i dagvatten som släpps till recipient. Tabell 1 Riktvärden för utsläpp (årsmedelhalt) till mindre vattendrag Ämne Enhet Riktvärde P μg/l 160 N μg/l 2000 Pb μg/l 8 Cu μg/l 18 Zn μg/l 75 Cd μg/l 0,4 Cr μg/l 10 Ni μg/l 15 Hq μg/l 0,03 SS μg/l 40 000 Olja μg/l 400 10 (20)
Den ekologiska statusen för aktuell recipient är klassad till otillfredsställande på grund av otillfredsställande vattendragsindex (VIX). Förekommande öringsstam bedöms som känslig för syrefattiga förhållanden samt utsläpp av dagvatten som innehåller slam och sediment. Utifrån förhållandena i recipienten rekommenderas därför särskild kontroll av närsalter, främst fosfor, samt SS (suspenderat material)/sediment. 4 Beräkningar av flöden och föroreningar från dagvattnet 4.1 Flödesberäkningar Tabell 2 och 3 nedan redovisar areor som använts vid beräkningarna. Tabell 2 Area för respektive markanvändning för nuläge samt enligt situationsplanen för avrinning mot Kungsbäcken. Även redovisning av använda avrinningskoefficienter. Markanvändning Area Nuläge mot Area Situationsplan Avrinningskoefficient Kungsbäck [ha] mot Kungsbäck [ha] Parkering grus 0.018 0,40 Parkering asfalt 0,6963 1,049 0,85 Grönyta 0,8735 0,6848 0,18 Tak 0,436 0,5 0,90 Plattor 0,046 0,70 Grus 0,198 0,40 Tabell 3 Area för respektive markanvändning för nuläge samt enligt situationsplanen för avrinning mot dike. Även redovisning av använda avrinningskoefficienter. Markanvändning Area Nuläge mot Area Situationsplan Avrinningskoefficient dike [ha] mot dike [ha] Parkering grus 0,1493 0.40 Parkering asfalt 0,12 0,85 Skog 0,4619 0,05 Grönyta 0,0512 0,2487 0,18 Tak 0,0403 0,1414 0.90 Grus 0,106 0,40 Planförslaget innebär att antalet hårdgjorda ytor ökar medan arean för grönytor minskas. För nuläge är ytan med hus nr. 90, som ligger utanför fastighetsgränsen, medtagen medan det är antaget att för planförslaget rivs hus nr. 90 och ytan återställs till parkmark och medverkar därför ej till påverkan. Den årliga nederbördsmängden som används vid flödesberäkningarna har antagits till 650 mm. Hänsyn för framtida klimatförändringar har tagits genom en klimatfaktor på 1,25. 4.1.1 Analys Den reducerade arean som bidrar till dagvattenavrinningen, kommer att öka från 1,25 till 1,47 för det norra området mot Kungsbäcken, medan den ökar från 0,11 till 0,46 för det södra området mot dike. Sammanslagen för båda områdena kommer den reducerade arean att öka från 1,36 till 1,93 ha. Resultatet visar att detta medför en ökad avrinning av dagvatten, vilket kan 11 (20)
ses i Tabell 4 som redovisar beräknade flöden. Tabellen redovisar dimensionerande flöde vid 10- och 100årsregn. Tabell 4 Redovisning av beräknade dimensionerande flöden. Regnvaraktigheten är 10 minuter. En klimatfaktor på 1,25 är inräknad både för nuläge och efter den tänkta exploateringen. Flöde vid 10-års regn (l/s) Flöde vid 100-års regn (l/s) Nuläge mot Kungsbäcken 360 770 Planförslag mot Kungsbäcken 420 900 Nuläge mot dike 30 68 Planförslag mot dike 130 280 Det beräknade behovet av fördröjningsvolym för området som avrinner mot Kungsbäcken för att ej öka utgående flöde till recipient är vid dimensionerande 10-årsregn cirka 12 m 3 om magasinet är tomt, alltså inte fyllt med bergkross eller annat material. Det beräknade behovet av fördröjningsvolym för området som avrinner mot diket för att ej öka utgående flöde till recipient är vid dimensionerande 10-årsregn cirka 60 m 3 för ett tomt magasin. Vid ett 100-årsregn beräknas behovet av fördröjningsvolym vara ca dubbelt så stort för att ej öka utgående flöde. Om yta finns tillgängligt är det fördelaktigt att fördröja även detta vatten, med utifrån platsens beskaffenheter är det viktigaste att se till att det inte bildas instängda områden så vattnet kan avrinna mot bäckfåran. 4.2 Föroreningsberäkningar I Tabell 5 och Tabell 6 nedan redovisas beräknade föroreningshalterna till recipient för nuläge samt planförslaget, för respektive recipient. För beräkningarna har antagits att ingen rening eller fördröjning sker. Tabell 5 Beräknade föroreningshalter i dagvattnet från området som avrinner mot Kungsbäcken, antaget att ingen rening eller fördröjning sker. Nuläge Planförslag P μg/l 84 95 N μg/l 1300 1300 Pb μg/l 14 18 Cu μg/l 21 26 Zn μg/l 70 89 Cd μg/l 0,43 0,48 Cr μg/l 7,6 9,6 Ni μg/l 3,3 3,7 Hg μg/l 0,026 0,031 SS μg/l 71000 88000 Olja μg/l 360 460 Tabell 6 Beräknade föroreningshalter i dagvattnet från området som avrinner mot diket, antaget att ingen rening eller fördröjning sker. 12 (20)
Nuläge Planförslag P μg/l 47 72 N μg/l 1200 1200 Pb μg/l 2,2 9,4 Cu μg/l 7,1 15 Zn μg/l 19 51 Cd μg/l 0,21 0,40 Cr μg/l 1,3 5,6 Ni μg/l 1,4 2,9 Hg μg/l 0,0081 0,026 SS μg/l 13000 73000 Olja μg/l 69 360 I Tabell 7 redovisas beräknad årlig föroreningsbelastning från utredningsområdet. Tabell 7 Beräknad föroreningsbelastning (kg/år) från dagvattnet inom hela utredningsområdet, antaget att ingen rening eller fördröjning sker. Nuläge Planförslag 4.2.1 Analys P kg/år 0,873 1,19 N kg/år 14,6 16 Pb kg/år 0,133 0,215 Cu kg/år 0,209 0,31 Zn kg/år 0,706 1,07 Cd kg/år 0,004 0,0062 Cr kg/år 0,075 0,115 Ni kg/år 0,034 0,0466 Hg kg/år 0,0002 0,0004 SS kg/år 698 1120 Olja kg/år 3,493 5,83 För recipienten föreslås att föroreningshalten är den dimensionerande faktorn. Mängden föroreningar för närsalter som släpps till recipient på årsbasis kan anses försumbart för vattendrag som passerar i jordbruksområden, närsalterna i dagvattnet bedöms endast ha begränsad betydelse pga. den stora tillförseln av närsalter från åkerlandskapet. Jämförs halterna i utgående dagvatten, utan rening, så innebär förändringarna i markanvändning, dvs mer ytor för parkering, en ökning av halter för de flesta föroreningar. Helt utan rening överstiger halterna riktvärdena som redovisas i kapitel 3.2 för samtliga metaller. Även halterna för suspenderat material och olja skulle överstiga riktvärdena. Se sammanställning i Tabell 8 nedan. I tabellen redovisas även den procent rening som krävs för att minska halterna på utgående dagvatten, så riktvärdena uppfylls. 13 (20)
Tabell 8 Tabell för jämförelse av föroreningshalter mot riktvärdena. Även redovisning av minimum procent rening som krävs för att nå riktvärdet Ämne Enhet Riktvärde Mot Kungsbäcken Procent rening som krävs Mot dike Procent rening som krävs P μg/l 160 95 72 N μg/l 2000 1300 1200 Pb μg/l 8 18 56% 9,4 15% Cu μg/l 18 26 31% 15 Zn μg/l 75 89 16% 51 Cd μg/l 0,4 0,48 17% 0,4 Cr μg/l 10 9,6 5,6 Ni μg/l 15 3,7 2,9 Hg μg/l 0,03 0,031 3% 0,026 SS μg/l 40 000 88000 55% 73000 45% Olja μg/l 400 460 13% 360 4.3 Översvämningsrisker Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har genomfört en översvämningskartering utmed Gavleån (MSB, 2014) och dess tillflöden, bland annat Kungsbäcken. I rapporten redovisas kartor med översvämningszoner vid 100-årsflöde, 200- årsflöde och beräknat högsta flöde (BHF). 100-årsflödet och 200-årsflödet är anpassats till förväntade flöden år 2098. I bilaga 2 visas kartan över Gavleåns passage genom Gävle och utloppet i hamnen. Det bedöms utifrån denna kartering inte finnas några risker för översvämning för det aktuella området för denna dagvattenutredning. 5 Systemlösning Det övergripande konceptet för omhändertagande av dagvattnet inom utredningsområdet ska vara att hantera dagvatten, flöden och föroreningar, så nära källan så möjligt. Dagvatten bör därför i första hand tas om hand inom fastighet genom infiltration, i andra hand fördröjas i stenmagasin, eller liknande, och vid behov avledas i öppet dike eller i ledning. Detta medför att omhändertagandet kommer ske med flera olika lokala lösningar som anpassas efter förutsättningarna och användandet av marken. Möjligheterna till infiltration bedöms som relativt goda utifrån den geotekniska undersökning som genomförts inom utredningsområdet. Vid slutgiltig dimensionering kan kompletterande undersökningar dock behöva genomföras. Det finns i dagsläget osäkerheter kring hur delar av fastigheterna avvattnas, det utreds vidare men vid planförslagets genomförande ska dagvatten- och spillvattennätet för fastigheten separeras. 14 (20)
För att möjliggöra infiltration är det en förutsättning att bibehålla så mycket grönytor som möjligt samt planera markanvändningen så grönytorna kan användas för dagvattenhanteringen. Det innebär tex att tillgängliggöra och styra ytavrinning till infiltrerbara ytor med höjdsättning och inte anlägga kantsten. Det kan också vara att anlägga speciella anläggningar i form av växtbäddar för takavvattning eller stenmagasin. Figur 7 redovisar en skiss med möjliga lösningar för planområdet. Nedan beskrivs de olika lösningarna. Figur 7 Hantering av dagvatten Parkeringsytor för uppställning av arbetsfordon, bilar etc ska utformas med tät beläggning samt att det ska finnas möjlighet för anläggning för avskiljning av olja, tex oljeavskiljare eller annan filterlösning, se exempel figur 8. 15 (20)
Figur 8 Bildkälla: http://www.flexiclean.eu/sv/41/om-flexiclean, http://www.avloppscenter.se/sv/varaprodukter/olje-och-sandavskiljare/utomhus/aco-oljeavskiljare-tvatthall-och-industrimiljo-3-ls.html Övriga parkeringsytor, cykelparkeringar, gångbanor och liknande utformas med permeabel beläggning, vilket genom infiltration minskar flöden från ytorna samt möjliggör rening, se exempel figur 9. I anslutning till dessa ytor anläggs även gröna ytor i form av svackdiken eller gräsytor för att omhänderta det vatten som avrinner. Svackdike kan utformas med stenfyllt magasin, se figur 10. Dessa ytor fungerar även för snöupplag vintertid. Figur 9 Permeabel beläggning. Foto: Sweco. 16 (20)
Figur 10 Makadamdike med dräneringsledning i botten. Bildkälla: Svenskt Vatten P105. Takvatten från byggnaderna inom området avleds till växtbäddar i form av nedsänkta lådor där vegetation planteras, se figur 11. Syftet är att fördröja och rena takvattnet, samt möjliggöra infiltration. Figur 11 Exempel på växtbädd. Bildkälla: Ta hand om dagvattnet Råd vid planering och byggande av flerbostadshus (Huddinge kommun, 2014) Tillgängliga ytor för fördröjning är begränsade inom fastigheten. Grönyta mot parkmark och Kungsbäcken borde utnyttjas antingen som översilningsyta eller för anlagt öppet dike där uppsamlat vatten från hårdgjorda ytor kan släppas innan recipient med syftet att möjliggöra infiltration/fördröjning och rening, se exempel på utformning figur 12. En meandrande utformning och fördämningar ökar dikets effektivitet. 17 (20)
Figur 12 Exempel på utformning av anlagda diken/svackdiken med hinder som medför en meandrande form liknande naturliga diken. Andra lokala fördröjningsytor kan med fördel planeras i anslutning till hårdgjorda ytor, se exempel i figur 13 på fördröjningsyta med kupolsil som vid höga dagvattenflöden fungerar som ett lokalt magasin. Figur 13 Lokalt magasin vid höga flöden innan avledning till dagvattenledning. Foto: Sweco 18 (20)
Alla dessa åtgärder och lösningar behövs för att uppnå den fördröjningsvolym som krävs för att inte öka utgående flöde till recipienterna. Mer exakt dimensionering av anläggningarna är nödvändigt i senare skede av projekteringen. Dessa fördröjande åtgärder har även en erkänd funktion för rening av föroreningar i dagvattnet. I tabell 9 redovisas generella reningsgrader för några aktuella anläggningar, hämtade från StormTac. Där kan även det beräknade behovet av reningsgrad för respektive recipient och ämne ses, behovet av reningsgrad är beräknat utifrån de riktvärden som beskriv i kapitel 3.2, se även tabell 8. Förväntad grad av rening för öppna diken som svackdiken eller andra makadamfyllda diken bedöms vara ett bra alternativ för omhändertagande inom fastigheten. Ytan utnyttjas då även för infiltration och fördröjning. Generellt för området får inga instängda ytor skapas som förhindrar ytavrinning vid större flöden (100-års regn). Detta gäller flöden från inom planområdet samt flöden från avrinningsområdet uppströms vars avrinning sker över planområdet mot Kungsbäcken. Tabell 9 Reningsgrad(%) från alternativa reningsanläggningar, jämfört med totalt behov av rening för respektive recipient. Reningsgrad är hämtat från Stormtac Reningsanläggning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil Översilningsyta 40 25 45 50 50 55 45 45 20 70 80 Kungsbäcken 56% 31% 16% 17% 3% 55% 13% Dike 15% 45% Öppet dike (Vägdike) 30 10 40 25 55 35 35 51 10 70 85 Kungsbäcken 56% 31% 16% 17% 3% 55% 13% dike 15% 45% Svackdike 30 40 70 65 65 65 60 50 15 70 85 Kungsbäcken 56% 31% 16% 17% 3% 55% 13% Dike 15% 45% Krossdike, skärvdike, makadamfyllt magasin, infiltrationsdike/perkolation s-magasin med makadam 60 55 85 85 85 85 85 90 45 90 90 Kungsbäcken 56% 31% 16% 17% 3% 55% 13% Dike 15% 45% Biofilter (t.ex. inf.dike/green street m växter o makadam) 65 40 80 65 85 85 25 75 50 80 60 Kungsbäcken 56% 31% 16% 17% 3% 55% 13% Dike 15% 45% Brunnsfilter 40 10 60 55 55 40 55 55 0 10 30 Kungsbäcken 56% 31% 16% 17% 3% 55% 13% Dike 15% 45% 19 (20)
Referenser Gävle kommun i samarbete med Länsstyrelsen Gävleborg och EU Mål 2 Norra (2001) Gävle fiskeplan. Elfisken och provfisken i vattendrag och sjöar inom Gävle kommun 2001. NV 2007. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket 2007:4. Planbeskrivning 1997.3219-214 Riktvärdesgruppen (2009). Förslag på riktvärden för dagvattenutsläpp. Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen, februari 2009. SMHI, Vattenwebb, http://vattenweb.smhi.se/modelarea/, Besökt: 2017-07-31. Sveriges Geologiska Undersökning, https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html, Besökt: 2017-07-31. Vatteninformationssystem Sverige, http://viss.lansstyrelsen.se/, Besökt: 2017-07-31. 20 (20)