Stadsdelsnämnd Askim-Frölunda-Högsbo Budget 2018 www.goteborg.se/askimfrolundahogsbo
INNEHÅLL SIDA Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Förutsättningar... 8 Vision och förhållningssätt... 8 Omvärldsanalys... 8 Stadsdelens befolkning...14 Jämlikt Göteborg...16 Lokaler... 17 Personal...19 Ekonomi... 21 Nämndens mål och uppdrag...24 Prioriterade mål...25 Nämndens processägarskap...28 Övriga mål...29 Nämndens uppdrag...30 Effektiv resursanvändning...32 Utgångspunkter för en balanserad ekonomi...32 Ekonomisk plan för kommande budgetår...33 Bilaga Dem är vi till för... 39 2 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO OMSLAGSFOTO: BUDGET 2018 3 Lo Birgersson, Marit Lissdaniels, Peter Svenson
Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. Sammanfattning Inför 2018 har stadsdelsnämnden Akim-Frölunda-Högsbo fortsatt fokus på arbetet med att skapa en jämlik och socialt hållbar stadsdel där invånarna känner sig delaktiga, trygga i sitt område och har tillit till sina medmänniskor. Generellt har stadsdelen goda förutsättningar för en hållbar utveckling, men det finns stor variation inom stadsdelen och att minska dessa skillnader är ett centralt arbete. Fyra prioriterade mål Stadsdelsnämnden har särskilt prioriterat fyra mål. Jämlikhetsarbetet ska stärkas och arbetet utgår fortsatt ifrån fokusområdena i Jämlikt Göteborg. Som ett led i nämndens ambition att utjämna skillnader i livsvillkor fortsätter minskningen av barngruppernas storlek, främst i förskolor inom socialt utsatta områden i norra stadsdelen men också genom resurser för att utöka personal tätheten på förskolor där barnen har långa vistelsetider. Stadsdelens äldre omsorg ska vara ett självklart val för ett tryggt åldrade och därför ska verksam heten stärka det personcentrerade och behovsstyrda arbetssättet så att de vi är till för känner tilltro till verksamheten och har inflytande över sin vardag. För att nå goda resultat är det nödvändigt med hög delaktighet bland medarbetare, vilket är prioriterat av nämnden. Medarbetarna ska ges förutsättningar för ökat engagemang, ansvarstagande och inflytande i genomförandet och utvecklingen av verksamhetens uppdrag. En ökad delaktighet i organisationen leder till mer hälsosamma arbetsplatser och en ökad kvalitet för dem vi är till för. Utöver de prioriterade målen finns 13 övriga mål som anger riktning för stadsdelens arbete under året och 22 uppdrag som ska genomföras under 2018. Ekonomi En god ekonomisk hushållning ger en långsiktigt hållbar verksamhet där dagens och framtidens befolkning har lika chans och likvärdiga möjligheter. För att behålla en god ekonomisk hushållning ska verksamheten bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Nämndens ekonomiska ram för 2018 är 2 218,8 mkr. För bildande av nya förskole- och grundskolenämnder från och med juli har 595,4 mkr avräknats från stadsdelens ram. I övrigt har stadsdelens kommunbidrag utökats med 162,2 mkr, vilket till stor del utgörs av kompensation för utökade volymer och indexuppräkningar. 4 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 5
Nämndens ekonomiska läge under 2017 är relativt stabilt och förutsättningar finns för en ekonomi i balans även 2018. De största ekonomiska utmaningarna består i att sänka kostnaderna inom sektor individ- och familjeomsorg och funktionshinder samt att genomföra rätt och tillräckliga anpassningar i stadsdelsgemensamma kostnader när utbildningssektorn flyttas. Nämndens egna kapital prognostiseras vara 53,3 mkr vid ingången till 2018 och nämnden avsätter i budgetramarna 22 mkr i ofördelade medel för att kunna hantera avvikelser under året. Personal Stadsdelens befolkning växer snabbt samtidigt som det är svårare att rekrytera, behålla viss kompetens och kunna erbjuda inträde för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för stadsdelen och konkurrensen om arbetskraften ökar, samtidigt som förvaltningen ska kunna ge den service som våra invånare har rätt till. Kompetensförsörjnings planer är framtagna och under 2018 kommer prioriterade aktiviteter inom samtliga sektorer att genomföras. Andra förändringar som påverkar organisationen är införande av Lagen om valfrihet inom hemtjänst och daglig verksamhet samt nya riktlinjer för trygg och effektiv utskrivning från slutenvård inom hälso- och sjukvård. En lösning för att hålla nere kostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen i hela staden är bildandet av en ny placerings- och inköpsfunktion som startar upp i början av 2018. Stadsdelsnämnden har åtagit sig driften av verksamheten som går under namnet SPINK. SPINK kommer att ansvara för stadens individ- och familjeomsorgs samlade externa och interna köp av vård och boende. Målet är att minska kostnaderna, öka kvaliteten samt se till att staden endast använder seriösa utförare. En organisation som främjar hälsa och har hållbara arbetsmiljöer är också en grundläggande kompetensförsörjningsfråga. Under 2018 kommer hälsoarbetet särskilt fokusera på att minska långtidssjukskrivningarna. Flera åtgärder för effektiv rehabilitering planeras parallellt med fortsatt hälsofrämjande insatser för att minska inflödet av nya sjukskrivningar. Organisationsförändringar och verksamhetens utveckling Under 2018 flyttar förskola och skola över från stadsdelsnämnderna till nya centrala nämnder. Detta innebär att kommunbidragsramen för förskola och skola reducerar stadsdelens totala rambidrag för andra halvåret 2018. I samband med detta kommer stödfunktionernas verksamhet att minska, både vad gäller det stöd som flyttar med till de nya nämnderna och det stöd som kvarvarande verksamheter i stadsdelarna behöver. Förändringarna kräver anpassning av organisationen till de ekonomiska förutsättningarna i budget 2018. Det pågår även översyn av stadsdelsorganisationen och facknämndernas organisering. Samtliga förändringar kräver omfattande arbetsinsatser, samarbete över förvaltningsgränser och kreativa lösningar. 6 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 7
Förutsättningar Vision och förhållningssätt Nämndens vision är att Askim-Frölunda-Högsbo ska vara en stadsdel där invånarna lever och utvecklas i en hälsosam miljö. Vi vill sträva mot ett samhälle där vi skapat en långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb, utvecklat medborgarnas välfärd, hälsa och trygghet, fördjupat demokratin och jämställdheten, skapat ett ekologiskt hållbart samhälle med rättvisa och solidaritet samt vänt segregation till integration. Demokrati handlar inte bara om att rösta vart fjärde år. En vital demokrati förutsätter aktiva medborgare som har insyn i och inflytande över den politiska beslutsprocessen också mellan valen. Vi vill se en stadsdel där debatten är levande och engagemanget är starkt. Det ska finnas möjlighet för alla att kunna påverka de områden som rör ens egen vardag. Omvärldsanalys Befolkningsförändring År 2025 förväntas kommunens folkmängd vara drygt 630 000. Den nya kommun prognosen visar att befolkningen kommer att öka med 66000 personer fram till 2025, vilket är 25000 färre än i förra årets prognos. Framförallt kom färre asylsökande under 2016. Befolkningsprognoser bygger till stora delar på kända historiska samband kombinerat med antaganden om framtiden. Under kommande femårsperiod är det planerade bostadsbyggandet mer än dubbelt så stort jämför med det som byggts någon femårsperiod sedan 1970-talet. Bostadsbyggandet påverkar inte bara de områden där det byggs utan hela staden, då de som flyttar in i de nya bostäderna till största utsträckningen kommer från andra delar av staden. Nya bostäder som försenas får stor påverkan på prognosen. Därmed bidrar även det rekordstora planerade bostadsbyggandet till större osäkerhet i årets prognos. Även om asylinvandringen påverkar flera åldersgrupper så är det förändringarna i den befintliga befolkningen som står för de största förändringarna. Detta är särskilt tydligt i grundskole- och pensionärsåldrarna. Den kraftiga ökningen av grundskolebarn beror till största delen på ökningen av antalet födda under hela 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen på 1920-, 30- och 40-talet. Skillnader i livsvillkor och hälsa I Göteborg finns det betydande skillnader i livsvillkor, både mellan befolknings grupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Göteborg är en stad med en växande segregation. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, detta i takt med att inkomstspridningen har ökat. Den ökande inkomstspridningen är ett tydligt kännetecken för att ojämlikheten växer. Till exempel lever 19 procent av alla barnhushåll i Göteborg med risk för fattigdom. I delar av staden lever 60 procent i ekonomiskt utsatta hushåll, i andra delar motsvarar det 2 procent. Ett exempel på skillnaderna i staden är att det skiljer 9 år i medellivslängd mellan olika områden till följd av olika socioekonomiska förhållanden. Ett annat exempel är att 49 procent av barn till föräldrar med kort utbildning och 93 procent av barnen till föräldrar med lång utbildning är behöriga till gymnasieprogram. I samhällen med stora skillnader i livsvillkor hämmas attraktiviteten och tillväxten. Ojämlikheten skapar också en grund till att den mellanmänskliga tilliten minskar. I vissa områden uppger 50 procent av befolkningen att de saknar tillit, i andra områden är det 11 procent. Tillsammans med brist på likvärdighet inom välfärdssystemet kan det leda till polarisering, social oro och otrygghet. I Göteborg är till exempel otryggheten och en viss typ av kriminalitet högre i socioekonomiskt utsatta områden. Sammantaget främjas varken den sociala sammanhållningen eller hälsan i ett sådant samhälle. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader åligger alla stadens förvaltningar och bolag. Det handlar om att arbeta med effektiva strategier och metoder för att minska skillnaderna. För att möjliggöra en minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan såväl inom staden som med externa aktörer. Det krävs samverkan och delaktighet från både akademin, näringslivet, civilsamhällets organisationer och med medborgarna själva. Men även med andra offentliga aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Ökad globalisering leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, konflikter i omvärlden gör att människor flyr till länder som Sverige. Det kommer att påverka Göteborgs Stad under lång tid framöver. Det innebär att behovet av att arbeta för en sammanhållen stad där likvärdiga livsvillkor finns stärks. Det betyder också att det blir än viktigare att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till fler människor. Men också utmaningar för att få en miljövänlig och fungerande infrastruktur, fler 8 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 9
bostäder och en proaktiv stadsplanering som främjar integration, möten och delaktighet. Staden behöver också arbeta tillitsskapande och leverera en god och jämlik kvalitet på servicen. Integration och stöd till etablering Invandringen var rekordhög 2015 och det totala antalet asylsökande i Sverige uppgick till drygt 160 000 personer. 2016 sökte knappt 29000 personer asyl. Till Göteborg kom det under 2016 totalt 3 658 flyktingar, varav knappt 800 var kommunplacerade enligt bosättningslagen. Bostadsbristen i Göteborg innebär särskilda svårigheter för nyanlända. Att hitta boende är avgörande för att lyckas med integrationsarbetet. Migrationsverkets prognoser för nya asylsökande är 34 700 personer för 2017 och 35 000 personer för 2018. Det finns stora osäkerheter i prognosen kopplat till möjliga förändringar i omvärlden. Även om antalet nya asylsökande sjunker de kommande åren kommer det stora antalet asylsökande under 2015 att påverka staden under 2017 och 2018. Ett stort antal förväntas då få uppehållstillstånd och bli placerade och flytta till kommunerna. Prognosen för Göteborg är cirka 6 000 för 2017. Antalet mottagna under 2018 beräknas sedan minska kraftigt bland annat som följd av förändrad lagstiftning. Under 2017 får den stora andelen asylsökande sina uppehållstillstånd och påbörjar sin etablering. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Brist på bostäder Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta och konsekvenserna kan bli höga kostnader eller bristande kvalitet i insatsen. Bostadsbristen leder bland annat till ökat bistånd för att undvika nöd. När befolkningen ökar mer än bostäderna betyder det en risk för ökad trångboddhet. Vuxna barn bor hemma hos föräldrarna, kompisar delar lägenhet och stora familjer blir ännu större när andra släktingar flyttar in. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Det innebär ökade behov av äldreboenden. Efterfrågan är störst i de centrala stadsdelarna och minst i nordost. Den ökade efterfrågan tillsammans med ett stort renoverings behov i många befintliga lägenheter gör att det kan bli brist på äldreboendeplatser. För personer med funktionsnedsättning finns det fram till och med 2019 behov av 245 lägenheter, bostad med särskild service (BmSS). Under perioden planeras 185 lägenheter. Det ger ett underskott på cirka 60 lägenheter. Det innebär att staden fortsatt riskerar höga vitesbelopp när beslut om BmSS inte kan verkställas. Innovation, nytänkande och teknikutveckling Inom hela välfärdssektorn pågår en diskussion kring hur de framtida utmaning arna ska kunna hanteras. Befolkningen ökar, förväntningarna på service är höga och behoven blir alltmer individualiserade. Ekonomin förväntas inte växa i motsvarande takt. Det kommer varken att finnas pengar eller personal i framtiden för att klara välfärdstjänsterna så som de utförs idag. De kommunala verksamheterna behöver fokusera och satsa mer på innovation och nytänkande än någonsin förut. Det kan betyda att använda och driva på teknikutvecklingen. Det handlar också om att genom ökad delaktighet från medarbetare och brukare hitta de små förändringar som sammantaget kan ge billigare, bättre och effektivare tjänster. Nytänkande kring lokalanvändning är ett annat område där det redan pågår mycket. Effektivare användning av kontorsytor, mobila förskolor och kulturskola är exempel på detta. Ökade insatser för att stimulera till utveckling är nödvändigt i offentlig sektor redan i en nära framtid. Här kan staden lära av verksamheter som ligger i framkant när det gäller innovationer. Det kan gälla att skapa kreativ tid för medarbetare, utvecklade förslagsverksamheter med möjlighet att pröva och att misslyckas, särskilda utvecklingsfonder, inkubatorer tillsammans med akademin där nya arbetssätt prövas och utvärderas med mera. Sammantaget är behovet av nytänkande, innovationer och teknikutveckling i den kommunala sektorn stort. I en nära framtid kommer det att behöva utvecklas mer och mer av nya och förändrade arbetssätt. Digitaliseringen Förhållanden mellan olika samhällsaktörer, deras roller och arbetsmetoder ändras med en hastighet som saknar historiskt motstycke. Digitalisering är ett redskap som på ett smart sätt kan förbättra servicen, höja kvaliteten och effektiviteten samt stödja innovationskraften och delaktigheten. Digitaliseringen påverkar hur vi kan, bör och ska arbeta för tillväxt, välfärd, framtida jobbtillfällen, en modern utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande. Digitaliseringen påverkar alla områden, sektorer och verksamheter. 10 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 11
Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Digitaliseringen erbjuder även möjligheter att klara samhällsutmaningar såsom åldrande befolkning, välfärdens finansiering, globalisering och minskad klimatpåverkan. Inom offentlig sektor är välfärdstekniken en viktig del inom digitaliseringen. Välfärdsteknik underlättar och effektiviserar både tillgången till och användningen av välfärdstjänster inom exempelvis vård, omsorg, skola, miljö och kultur. Välfärdstekniken leder till ökad självständighet, trygghet och delaktighet i samhället om vi utgår från individens behov och förutsättningar. Den bidrar också till bättre resursutnyttjande och högre kvalitet inom välfärdssektorn och är nödvändig för att säkerställa vår välfärd när demografin förändras, färre personer söker sig till arbeten inom området, och samhällsekonomin kräver rationaliseringar och produktivitetsförbättringar. Kompetensförsörjning Flera faktorer i omvärlden påverkar både behovet av kompetens och möjligheterna att rekrytera medarbetare med yrkesutbildning i den omfattning som behövs. Under de senaste åren har äldreomsorgen, skolan och socialtjänsten varit i fokus med många reformer, förändringar i lagstiftning och skärpta föreskrifter. Kraven har också ökat på att medarbetare ska ha föreskriven utbildning. Sammantaget medför ökade krav genom förändringar i lagstiftning och konkurrensutsättning, höjda ambitionsnivåer, lokala handlingsplaner och arbetsmiljöförbättrande åtgärder ett ökat rekryteringsbehov. Prognosen för nyrekryteringar är 4 000 och för ersättningsrekryteringar cirka 5 700 i staden under perioden 2017 2021. De närmaste åren väntas relativt stora pensionsavgångar inom de yrkesgrupper som idag är svåra att rekrytera. Det gäller lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, fritidspedagoger och stödassistenter. Chefer är en av kommunens äldsta yrkesgrupper och inom tio år kommer var tredje att gå i pension. Det är också en stor utmaning att hantera personalomsättningen bland socialsekreterare. Tillgången på utbildad personal, både erfarna och nyutexaminerade motsvarar inte behovet inom flera områden. Vi behöver förhålla oss till brist på kompetens. Ju större gapet är mellan tillgång och efterfrågan på kompetens desto mer angeläget är det att tänka nytt kring bemanning och organisering av kommunens verksamheter. Det är angeläget att hushålla med den kompetens som finns i kommunen. Det handlar om att fördela arbetsuppgifter på ett nytt sätt, skapa nya yrkesroller, bredda yrkesområdena och att skapa karriär- och utvecklingsmöjligheter. För att klara kompetensförsörjningen behöver vi se möjligheterna i att ta tillvara ungdomars intresse för jobben och de nyanländas kompetens. Ökad statlig styrning inom flera verksamheter Den samlade statliga styrningen av kommunerna har ökat i omfång, komplexitet och detaljeringsgrad under de senaste decennierna konstaterar Statskontoret i en rapport i oktober 2016. Det är många myndigheter som styr den kommunala verksamheten och inom vissa områden tillkommer också styrning från EU. Nya styrformer har till kommit, i form av bland annat överenskommelser, handlingsplaner och kunskaps styrning. Styrningen genom specialdestinerade statsbidrag har också ökat. Den statliga styrningen är omfattande inom de tunga kommunala ansvarsområdena skola och social omsorg. Där finns det ett stort antal föreskrifter, särskilda tillsynsmyndigheter och ett stort antal statsbidrag. Utmaningen för kommunen består av flera delar. Ofta kan den statliga styrningen innebära intressekonflikter som kommunen har att hantera. Inte sällan innebär den en ökad administrativ börda i form av exempelvis redovisningsskyldighet. Rapporten pekar på att den statliga styrningen, genom exempelvis specialdestinerade statsbidrag, kan leda till kortsiktiga prioriteringar som kan hämma det långsiktiga lokala utvecklingsarbetet. En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli fortsatt god under 2017 och 2018 för att därefter sakta dämpas. Det ger en fortsatt bra utveckling av skatteunderlaget för kommunsektorn de närmaste åren. Samtidigt ökar de demografiska behoven framför allt i skolåldrarna. Kostnaderna är fortsatt höga för integration och stöd till etablering för nyanlända som kom till Sverige under 2015. Fler barn och äldre kombinerat med stora satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande innebär att kostnadsutvecklingen för staden blir fortsatt hög. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna 12 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 13
förebyggas och minskas. Det handlar om att använda ett investeringssynsätt på välfärdstjänsterna genom sociala investeringar. Det pågår ett arbete för att finna en accepterad modell för sociala investeringar i Göteborgs stad som möjliggör detta. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Stadsdelens befolkning Askim-Frölunda-Högsbo kan delas in i två delar med olika bostads- och befolknings struktur. I norr ligger den tidigare stadsdelen Frölunda-Högsbo som domineras av flerbostadshus, medan Askim, Billdal och Hovås i söder i mycket hög utsträckning består av småhus. Befolkningens åldersstruktur och befolkningsutvecklingen skiljer sig åt mellan de två delarna. I den norra delen bor det många äldre medan den södra delen är populär bland barnfamiljer. I norr sker det en föryngring av befolkningen och det finns tecken på ett generationsskifte i delar av området. Generationsskiftet innebär att befolkningen stiger genom inflyttning av ungdomar. I den södra delen pågår en utglesning i takt med att ungdomar lämnar föräldrahemmet samtidigt som antalet äldre stiger. Totalt sett förväntas befolkningsutvecklingen för Göteborg de kommande åren öka i en lägre takt än vad bedömningen var i förra årets prognos. Förklaringen till detta är att Migrationsverket förändrat sin prognos över antal kommunmottagna personer (asylsökande som får uppehållstillstånd). Det är framförallt barn och unga vuxna som påverkas. Inom Askim-Frölunda-Högsbo gör dock ett stort planerat bostadsbyggande att befolkningen i flera åldersklasser förväntas öka ganska mycket. Trots att antalet barn och unga vuxna förväntas bli färre i kommunen än vad som bedömdes förra året väntas en kraftig ökning av barn och unga i stadsdelen och inom fem år kommer Askim-Frölunda-Högsbo vara den stadsdel med flest barn. Antalet personer i åldrarna 75 84 år börjar öka ganska snabbt i takt med att den relativt stora gruppen fyrtiotalister blir äldre. Gruppen ökar i antal inom samtliga SDN. Befolkningsprognos 2017 2021 70 000 65 000 PROGNOS à AFH Högsbotorp (området mellan Marklandsgatan och Axel Dahlströms torg) tillhörde länge de områden i staden som hade högst andel äldre och mycket få barn. På bara drygt 10 år har andelen pensionärer halverats samtidigt som de familjebildande åldrarna ökat kraftigt. Förändringen mot en yngre befolkning förändrar efterfrågan på den offentliga servicen. Generationsskifte i Högsbotorp 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 Lundby N. Hisingen 50 40 30 20 10 0-15 0 15 år år 25-39 25 39 år år 65-w år 30 000 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Källa: Statistik och Analys, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad. 0 1975 1985 1995 2005 2015 Källa: Statistik och Analys, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad. 14 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 15
Följande punkter beskriver den viktigaste utvecklingen i stadsdelen fram till 2021: Mycket stort planerat bostadsbyggande Antal barn i grundskoleåldrarna ökar kraftigt framöver Stor ökning i pensionärsåldrarna 75 84 år Totalt sett har befolkningsutvecklingen sett olika ut i de tio stadsdelsnämnderna de gångna tio åren. Lundby har genom det stora bostadsbyggandet vuxit snabbast, medan SDN utan byggande haft en betydligt långsammare befolkningsökning. Om prognoserna slår rätt så kommer Askim-Frölunda-Högsbo att passera Majorna-Linné år 2020 och bli den folkrikaste stadsdelen. Samtidigt så minskar skillnaderna mellan SDN avseende antal invånare. de direktörer som är fokusledare för respektive fokusområde, även representanter från stadsledningskontoret och Göteborgs Stadshus AB. Samordningsgruppen leds av direktören för Social resursförvaltning då Social resursnämnd är processägare för Jämlikt Göteborg. Samlad information om stadens gemensamma arbete för ett jämlikt Göteborg: www.goteborg.se/jamlikt Lokaler I tabellen nedan finns en sammanfattning av planerad och pågående byggnation av lokaler för stadsdelens egna verksamheter och när det beräknas vara klart under tidsperioden 2018 2020. Jämlikt Göteborg Arbete för ett jämlikt Göteborg För de allra flesta är Göteborg en bra stad att växa upp och leva i. Men skillnader i livsvillkor och hälsa mellan grupper och områden i Göteborg fortsätter att öka. Forskning visar att stora skillnader i livsvillkor och hälsa skapar sociala problem, sämre ekonomisk utveckling och höga kostnader. När fler mår bra kan fler bidra till att bygga ett gott samhälle och en socialt hållbar stad lockar dessutom näringsliv och företagande. Flera tusen människor har de senaste åren flytt till Göteborg från krig och konflikter i sina hemländer. Det är viktigt att alla som bor i Göteborg känner sig som en del av staden och att de behövs. Göteborgs Stad satsar därför långsiktigt och uthålligt på att minska skillnader i livsvillkor och hälsa och för ökad sammanhållning, tillit och delaktighet. För att minska skillnaderna arbetar Göteborgs Stad med utvalda fokus områden som grundar sig i forskning och kunskap. Fokusområdena handlar om att ge barn en god start i livet, fortsatt goda uppväxtvillkor, förutsättningar för arbete, hållbara och hälsofrämjande livsmiljöer samt att skapa strukturer och stabilitet för jämlikhetsarbetet. Bred samverkan, tidiga insatser, kunskapsbaserat arbete och tydligt ansvar i organisationens linje präglar arbetet. Organisering av Jämlikt Göteborg Arbetet är organiserat utifrån tydliga mål från kommunfullmäktige vilket ger ett samlat grepp om frågan på högsta ledningsnivå med ansvar i linjen. Arbetet bygger på tillgång från ny forskning och statistik och har en långsiktighet med strategier som ska sträcka sig minst tio år framåt. En samordningsgrupp fungerar som strategisk ledning för arbetet på tjänstepersonsnivå. Här ingår, utöver Lokaler Verksamhet 2018 2019 2020 Förskola Orkestergatan 35 Beslut Lokalsekretariatet Ny förskola Lilla Skintebovägen Beslut Lokalsekretariatet Förskola Uggleberget Beslut Lokalsekretariatet Skola Rivning och nybyggnation av Björkåsskolan Uppdrag Lokalsekretariatet Hemsjukvård Nya lokaler då verksamheten expanderar Förstudie Fortsättning på nästa sida. Beräknas klart under 2018 Preliminär inflytt under 2018 Beräknas klar under 2019 Beräknas klar under 2019 Beräknas klar under augusti 2020 16 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 17
Verksamhet 2018 2019 2020 BmSS, inhyrning i flerbostadshus Distansgatan / Marconigatan, BmSS, inhyrning i flerbostadshus Pilegården BmSS, inhyrning i flerbostadshus Nickelmyntsgatan BmSS, inhyrning i flerbostadshus Nymilsgatan Förstudie pågår BmSS, inhyrning i flerbostadshus N Askimsbadet Uppdrag Lokalsekretariatet BmSS, särskilda hus Billdals Björkväg Uppdrag Lokalsekretariatet BmSS, inhyrning i flerbostadshus Flatås Park Förstudie pågår BmSS, särskilda hus Klåva Gårdsväg Uppdrag Lokalförvaltningen Genomförande pågår BmSS, inhyrning i flerbostadshus Guldmyntsgatan Förstudie pågår Beräknas klart under 2018 Beräknas klart under 2018 Beräknas klart under 2018 Beräknas klart under 2019 Beräknas klart under 2019 Beräknas klart under 2019 Beräknas klart under 2020 Beräknas klart under 2020 Beräknas klart under 2020 Personal Strategisk kompetensförsörjning Bemanning är det perspektiv på kompetensförsörjning som handlar om organisationens förmåga att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Stadsdelens befolkning växer snabbt samtidigt som det är svårare att rekrytera och behålla viss kompetens. Flera arbetsgivare konkurrerar mellan varandra om rätt kompetens inom flera av våra viktiga yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, lärare, förskollärare, chefer och omvårdnadspersonal. Rörligheten ökar och medarbetare vill utvecklas och byta jobb i en snabbare takt. Omvärldsförändringar, invånarnas behov och teknikutveckling ställer krav på flexibla organisationer och medarbetarnas kompetens. Utvecklingen går mot en mer specialisering av arbetsuppgifter för att matcha tillgänglig kompetens och samtidigt kunna erbjuda inträde för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Morgondagens medarbetare attraheras av arbetsplatser som motsvarar deras värderingar. Nätverk, relationer och att kunna utvecklas som människa är viktigt i valet av arbetsgivare. Att kunna erbjuda alternativa förmåner, moderna digitala lösningar, möjligheter till karriär och bekräftelse blir allt viktigare för oss som arbetsgivare. Kompetensförsörjningsplaner är framtagna och under 2018 kommer arbetet att fortsätta med prioriterade aktiviteter inom respektive sektor med stöd av HR. Bemanningsenhetens uppdrag och stöd till sektorerna i rekryterings- och bemanningsfrågor ska ytterligare definieras och förtydligas. Organisationsförändringarna med nya förvaltningar för skola och förskola kan innebära att rörligheten ytterligare kommer att öka i vissa befattningsgrupper och det finns en ökad risk för kompetenstapp under året. Ledarskap och medarbetarskap Ledarskap och medarbetarskap utövas i ett samspel och skapar förutsättningar för varandra. En chef kan inte utöva ett gott ledarskap om det inte finns någon form av relation och tillit till de som ska ledas. Det bygger på ömsesidig respekt och ansvar. Stadens fyra förhållningssätt Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för, Vi bryr oss, Vi tänker nytt och Vi arbetar tillsammans gäller både i relationen mellan chef och medarbetare och gentemot stadens invånare. 18 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 19
Ett prioriterat mål är att öka medarbetarnas delaktighet. Det gör vi genom att både chefers och medarbetares uppdrag är tydliga och förväntningarna ömsesidiga. Cheferna ska ge förutsättningar för ökat engagemang, ansvarstagande och inflytande i genomförandet och utvecklingen av verksamhetens uppdrag. Arbetsmiljö och hälsa En organisation som främjar hälsa och har hållbara arbetsmiljöer är en grundläggande kompetensförsörjningsfråga. Den stressrelaterade psykiska ohälsan i samhället tenderar att öka och regeringen har genom Arbetsmiljöverket förstärkt arbetsgivarens ansvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom AFS 2015:4. Stadenövergripande verksamhetsspecifika arbetsmiljöplaner är framtagna. Planerna innehåller många åtgärder som har blivit konkreta aktiviteter, exempelvis inom äldreomsorgen, och arbetet med dessa kommer att fortgå under 2018. Även nya aktiviteter planeras, till exempel insatser med fokus på hållbar bemanning. Enhetsspecifika arbetsmiljöplaner tas fram varje vår på alla arbetsplatser i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att sedan utvärderas på hösten och varje LSG samverkar om prioriterade arbetsmiljöågärder. Under 2018 kommer hälsoarbetet att särskilt fokuseras på att minska långtidssjukskrivningarna. Flera åtgärder för effektiv rehabilitering planeras parallellt med fortsatt hälsofrämjande insatser för att ytterligare minska inflödet av nya sjukskrivningar. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Lönebildningen är en strategiskt viktig fråga för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Bra ingångslöner och möjlighet till löneutveckling är centralt för att kunna rekrytera och behålla medarbetare med den kompetens som krävs i våra verksamheter. Staden behöver en lönebildning som motiverar medarbetaren, gynnar styrningen av verksamheten, är konkurrenskraftig och upplevs rättvis. Staden behöver också fler möjlighet till individuella val och olika belöningssystem vid sidan av lön. Förvaltningens årliga lönekartläggning och analys visar att vi har jämställda löner mellan kvinnor och män på strukturell nivå. Fortsatta prioriteringar behövs dock för att minska skillnader mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrkesgrupper över hela Göteborgs Stad som arbetsgivare. Rekryterings svårigheter medför också att lönebilden spretar i enskilda arbetsgrupper och befattningsgrupper och därmed inte fullt ut speglar medarbetarnas kompetens och prestation. Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr 2017 2018 Befolkningsansvar 2 652,0 2 218,8 Förändring i mkr - 433,2 Förändring i procent - 16,33 Resursnämndsuppgifter 106,0 107,9 Frölunda kulturhus och bibliotek 40,6 41,3 Ungdomars fritid 5,1 5,2 LSS utanför Göteborg 15,8 16,1 Hospiceverksamhet 44,5 45,3 Befolkningsram: Budget 2017 exklusive tilläggsbudget (16,7 mkr) samt ej nivåhöjande medel för utveckling hemtjänst (1,0 mkr). Nämndens kommunbidrag för 2017 är inklusive dessa justeringar 2 669,7 mkr. Resursnämndsuppgifter: Beslut finns om att överföra Frölundabadet från resursnämndsuppgift Frölunda kulturhus och bibliotek till Idrotts- och föreningsnämnden. Detta innebär att en justering av ramen för Frölunda kulturhus förväntas ske innan budgetåret 2018. Kommunbidraget för SDN Askim-Frölunda-Högsbo minskar med 433,2 mkr jämfört med budget 2017. Minskningen beror på att stadsdelens förskole- och grundskoleverksamhet överförs till nya förvaltningar från och med juli 2018. Avdraget för detta är 595,4 mkr. Bortsett denna reglering ökar nämndens kommunbidrag med 162,2 mkr. Ökningen består till största del av indexuppräkningar på 68,0 mkr samt volymökningar med 79,1 mkr. Kommunfullmäktiges satsningar motsvarar 14,2 mkr jämfört med 2017, medan översyn av resursfördelningsmodell och omfördelning av kostnadsansvar samt effektiviseringar innebär en justering på 0,9 mkr. Kommunbidrag har fördelats enligt stadsdelens prognostiserade befolkningsutveckling i olika åldersgrupper och i form av tilläggskriterier. Index för löner är 3,0 procent inom utbildningsområdet. För vård och omsorg är kompensationen 2,75 procent och för resterande grupper 2,4 procent. Priskompensation för lokaler är 2,5 procent och för övrig verksamhet 1,5 procent. 20 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 21
För 2018 kvarstår borttagandet av den generella förändringsfaktorn inom SDN:s befolkningsansvar. Dock finns effektiviseringskrav inom tre områden: inköp och upphandling, IT-rationaliseringar samt processer inom kommunikation, ekonomi och utveckling. För resursnämndsuppgifterna gäller en förändringsfaktor på 0,5 procent. Aktuell ekonomisk situation befolkningsramen Enligt den ekonomiska uppföljningen per augusti är helårsprognosen för 2017 ett överskott på 10 mkr. Nettokostnadsutveckling under 2017 prognostiseras därmed bli 3,8 procent jämfört med föregående år. Nämndens övergripande utfall och ekonomiska läge för 2017 kan betecknas som relativt stabilt, samtidigt som det är stora avvikelser för vissa av verksamheterna. Framförallt sektor individ- och familjeomsorgen och funktionshinder, men även sektor utbildning prognostiserar underskott för året. Detta vägs upp av överskott inom sektor äldreomsorg och hälso- och sjukvård samt nämndens ofördelade medel. Kostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen är fortsatt nämndens största obalans och risk. Ökningen beror på högre dygnskostnader och vissa mycket kostsamma insatser för barn och unga, konsulttjänster samt högre kostnader för sociala boenden. Den ökande kostnadsutvecklingen inom individoch familjeomsorgen berör hela staden och de flesta stadsdelar har som följd av detta kostnader för socialtjänsten som väsentligt överstiger stadsdelarnas finansiering för verksamheten. Eget kapital För befolkningsramen ger prognosen för 2017 ett eget kapital på 53,3 mkr vid årsskiftet. Detta understiger de 60 80 mkr som är den rekommenderade nivån för nämnden enligt kommunstyrelsens riktlinjer för eget kapital. Ett eget kapital på en trygg nivå ger nämnden möjligheter att hantera risker och förändrade förutsättningar under året. På detta sätt kan verksamheterna ges mer stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar, vilket kan sätta fokus på höjd kvalitet för brukare och förbättrad arbetsmiljö. Trots nämndens minskade omslutning framöver är det därför fortsatt av stor vikt att minst bibehålla det egna kapitalet på nuvarande nivå. Detta för att kunna hantera de stora ekonomiska risker som finns i nämndens myndighetsutövande verksamheter. För resursnämndsuppgifterna är prognostiserat eget kapital vid utgången av 2017 på 5,1 mkr, vilket bedöms utgöra tillräckligt utrymme för att planera verksamheterna långsiktigt. Även grundskolan prognostiserar underskott för 2017. Främst är det de egna grundskoleenheterna som inte klarat av att anpassa verksamheten till budget. Kostnadsnivån ser dock ut att vara lägre för höstterminen och med det som grund är förutsättningarna bättre för att undvika underskott 2018. Äldreomsorgen har under 2017 ett stort överskott som till stor del beror på minskat antal beviljade timmar inom hemtjänsten. Aktuell ekonomisk situation resursnämndsuppgifter Samtliga resursnämnduppgifter har en ekonomi i balans under 2017 och det egna kapitalet är rimligt i förhållande till risken för alla verksamheter. För Hospice är det på sikt önskvärt med ett fortsatt förbättrat eget kapital för att kunna hantera svängningar i behov. 22 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 23
Nämndens mål och uppdrag Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo har särskilt prioriterat fyra mål i budget 2018. Under de prioriterade målen beskrivs vilken strategi som ska leda till ökad måluppfyllelse och tankar om hur målet ska följas upp. Utöver de prioriterade målen finns 13 övriga mål som anger riktning för stadsdelens arbete under året, men de har en lägre prioritet än de prioriterade målen. Listat finns även nämndens uppdrag som ska genomföras under 2018. Det står även beskrivet hur nämnden omhändertar sitt processägarskap för målen Äldres livsvillkor ska förbättras samt Individ- och familjeomsorgen ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare. Mål och uppdrag styrs ut i organisationen utifrån beslut i förvaltningsledningen. Respektive chef och ledningsgrupp värderar och tar ställning till hur målen ska omhändertas på ett ändamålsenligt sätt och hur arbetet ska följas upp. Att planera för uppföljning är centralt för att kunna analysera om arbetet är framgångsrikt och om det bidrar till ökad måluppfyllelse. Symbolförklaring: Mål Mål från kommunfullmäktige NS Mål från stadsdelsnämnden 2 4 Uppföljning sker i uppföljningsrapport 2 och uppföljningsrapport 4 (årsrapport). Prioriterade mål Göteborg ska vara en jämlik stad där skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska NS 2 4 Strategi Jämlikhetsarbetet ska utgå ifrån fokusområdena i Jämlikt Göteborg. Vi ska erbjuda föräldrastöd och utveckla familjecentrerat arbetssätt på olika arenor där föräldrar möts. Vi ska fortsätta arbetet med att stärka barns språkutveckling, bland annat genom utveckling av Bästa stunden. Vi ska arbeta och samverka för att alla barn ska uppleva att vuxna lyssnar och agerar när det krävs. Vi ska arbeta för att förbereda prioriterade grupper för arbetsmarknaden. Verksamheten behöver öka möjligheten att ta emot nya medarbetare som saknar formell kompetens. Vi ska skapa fler möten mellan människor i vår stadsdel både vad gäller olika åldrar, bakgrunder och bostadsområden. Alla verksamheter behöver arbeta både generellt och uppsökande, samarbeta internt och samverka med det civila samhället utifrån prioriterade grupper. Ansvaret för att skapa ett jämlikt Göteborg är gemensamt. Arbetet ska därför ske med hög delaktighet från invånare, föreningar och verksamheter i hela stadsdelen. Hur vi följer upp målet: Följa hur barn och unga svarar på frågorna Läser du böcker eller tidningar själv, Brukar någon vuxen läsa för dig samt Lyssnar ledaren på vad du tycker ur enkät barn och ungas fritid Andel elever som uppnår kunskapskraven i nationella prov, svenska årskurs 3 Följa hur elever svarar på frågan Jag har vuxna att prata med i skolan årskurs 2, Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon varit elak mot en elev, fråga årskurs 5 och 9, ur regiongemensam elevenkät Sysselsättningsstatistik som visar hur många med försörjningsstöd som påbörjat verksamhet med målet att nå arbete, studier eller närma sig arbetsmarknaden 24 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 25
Minska barngruppernas storlek inom förskola och fritidshem NS 2 4 Strategi Som ett led i Jämlikt Göteborg och arbetet för att utjämna skillnader i livsvillkor har nämnden sedan 2017 prioriterat sina resurser för att minska barngruppernas storlek i socioekonomiskt utsatta områden i norra stadsdelen. Med hjälp av statsbidrag riktar nämnden även 2018 extra resurser mot nio förskolor i socioekonomiskt utsatt områden för att minska barngruppernas storlek ytterligare. Nämnden satsar även resurser för att utöka personaltätheten på förskolor där barnen har långa vistelsetider. Stadsdelens äldreomsorg ska utgöra det självklara valet för ett tryggt åldrande NS 2 4 Strategi Ett gott bemötande och upplevd trygghet påverkar brukarens val av utförare inom vård och omsorg. Vi ska utgå från ett personcentrerat och behovsstyrt arbete där brukaren har inflytande över sin vardag. Hur vi följer upp målet: Öka medarbetarnas delaktighet på arbetsplatserna NS 2 4 Strategi Vi ska arbeta för ett aktivt ledarskap och medarbetarskap där uppdragen är tydliga och förväntningarna ömsesidiga. Cheferna ska ge förutsättningar för ökat engagemang, ansvarstagande och inflytande i genomförandet och utvecklingen av verksamhetens uppdrag. Arbetet ska genomföras inom samtliga sektorer och på varje enhet utifrån identifierade behov och utvecklingsområden. En del i arbetet är också att aktivt sänka sjuktalen utifrån en analys av enhetens utgångsläge. Vi ska dela med oss av goda exempel från verksamheternas arbete för en högre delaktighet. Hur vi följer upp målet: Medarbetarenkätens index för HME, fråga 18 i medarbetarenkäten: I vår grupp / enhet uppmuntras delaktighet i mål och verksamhetsplanering Upplevelsen av delaktighet och inflytande i samband med det systematiska arbetsmiljöarbetet Antal delaktighetsskapande aktiviteter per enhet Sänkt korttidsfrånvaro per enhet Samtal med en till två brukare per enhetschef och vecka utifrån upplevelsen av verksamheten. Gäller enhetschefer inom särskilt boende och ordinärt boende Handläggarna ska göra en uppföljning inom 3 månader på hemtjänstbeslut Följa statistik från äldreboendesamordningen för att analysera vad som avgör brukarnas önskemål / val av äldreboende Andel som väljer kommunala utförare i hemtjänsten 26 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 27
Nämndens processägarskap Äldres livsvillkor ska förbättras 2 4 Nämnden Askim-Frölunda-Högsbo är tillsammans med Örgryte-Härlanda processägare för målet Äldres livsvillkor ska förbättras. Nämnderna har bestämt sig för att ha två gemensamma träffar per år där en av träffarna ska vända sig till de tio stadsdelarna och beröra gemensamma frågor inom äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Det andra mötet planeras utifrån ett bredare perspektiv med fokus på den äldre befolkningen och inbjudan går ut bredare. Ett stående tema som nämnderna prioriterar vid träffarna är de tvärgrupper som bildas för diskussion i det aktuella ämnet som är mycket uppskattade. Individ- och familjeomsorgen ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare 2 4 Utgångspunkten för processägarskapet för målet Individ- och familjeomsorgen ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare är att det ska finnas en tydlig koppling till målet Göteborg ska vara en jämlik stad. Det innebär att social tjänsten på olika sätt behöver bidra till att förtydliga individ- och familje omsorgsperspektivet i arbetet med fokusområdena för ett jämlikt Göteborg. Utöver delaktigheten i det övergripande arbetet med Jämlikt Göteborg kommer Askim-Frölunda-Högsbo tillsammans med Social resursförvaltning genom processägarskapet lägga särskilt fokus på kärnprocesserna inom individ- och familjeomsorgen i Göteborg. Det handlar om att stärka den stadengemensamma socialtjänstprocessen vad gäller att utreda och bedöma och erbjuda, genomföra och följa upp insatser. Syftet är att stödja utvecklingen av ett långsiktigt och kunskapsbaserat arbete och därmed bidra till att ge invånarna mer jämlika förutsättningar. Övriga mål Sektor / avdelning Samtliga sektorer och avdelningar Samtliga sektorer och avdelningar Samtliga sektorer och avdelningar Kultur och fritid Individ- och familjeomsorgen Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Äldreomsorgen och hälso- och sjukvård Kultur och fritid Kultur och fritid Samtliga sektorer, HR-avdelningen Mål Livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning ska förbättras. De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla Göteborgs Stads verksamheter. Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka. Idrotts- och föreningslivet ska nå fler målgrupper. Individ- och familjeomsorgen ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare. Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential. Alla elever ska ges förutsättningar att nå bättre kunskapsresultat och de skolor som har lägst kunskapsresultat ska öka mest. Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som skolnivå. Alla elever ska ges möjlighet att finna och utveckla sin unika egenart. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka. Äldres livsvillkor ska förbättras. Livsvillkoren förbättras genom att äldres självbestämmande stärks och att hälsoskillnaderna utjämnas. Tillgängligheten till kultur ska öka. Öka tillgängligheten till biblioteksservice över hela stadsdelen. Förvaltningen ska starta ett utvecklingsarbete i syfte att se över organisationen för att säkra kompetensoch personalförsörjningen framöver. 28 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 29
Nämndens uppdrag Områden Från Jämlikhet NS Det familjecentrerade arbetssättet ska utvecklas och implementeras bland annat genom att familjecentraler inrättas i alla stadsdelar samt att de öppna och uppsökande aktiviteterna förstärks. Vår stadsdel ska arbeta strukturerat och långsiktigt med praktikplatser och feriearbeten för att ge människor i olika åldrar och livssituationer möjlighet att bryta arbetslöshet. Fritid, idrott och förening Driften för badet i Frölunda kulturhus ska övergå till Idrotts- och föreningsnämnden. Funktionsnedsättning Brukarrevisioner ska användas systematiskt. Förskola och skola Stadsutveckling och bostäder NS Arbetsmarknad och vuxenutbildning Likabehandlingsplaner ska tas fram utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla ur både invånar- och medarbetarperspektiv. Demokrati NS Äldre Generationsmöten mellan unga och äldre ska prövas i alla stadsdelar. NS Från Uppdrag Mänskliga rättigheter Områden NS Ungas organisering ska stärkas för de som vanligtvis inte deltar i förenings- eller fritidsaktiviteter, med inriktning på att öka kunskapen kring demokrati, mänskliga rättigheter, antirasism och feminism. Göteborgs Stad ska aktivt verka för att så många barn som möjligt utnyttjar möjligheten till förskola eller pedagogisk omsorg. Grundskolans högstadier ska erbjuda verksamhet med metoder som fokuserar på hur sociala normer för maskulinitet kan ifrågasättas och förändras. Verksamheten ska främst riktas till pojkar. Förvaltningen ska utveckla den kollegiala samverkan mellan låg- och mellanstadiets olika yrkeskategorier. Förvaltningen ska ta fram och genomföra en modell som minskar antalet medarbetare per chef inom förskolan. Kultur Personal Uppdrag Tvärprofessionella demensteam ska inrättas i alla stadsdelar. De ska särskilt arbeta stödjande mot personer med demenssjukdom och kompetensförstärkande mot omsorgspersonal. Upprätta kontakt med berörda förvaltningar för att undersöka möjligheten av att förbättra tillgängligheten till stadsdelens naturområden där även vår kust och dess hav inräknas. Inom ramen för fokusområde tre Skapa förutsättningar för arbete i Jämlikt Göteborg ska alla nämnder och styrelser ta fram och genomföra en plan i samverkan med Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka. Tillsammans med NAV, samordningsförbundet och andra berörda aktörer ska särskilda insatser genomföras. Dessa ska riktas mot unga, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättning dessa är överrepresenterade bland långvarigt arbetslösa. Assisterande tjänster ska erbjudas i förvaltningar och bolag utifrån stegvisa jobb och kunskapslyftet samt en genomförd inventering i samverkan med fackliga organisationer. Alla elever i grundskolan ska erbjudas minst ett scenkonstbesök per år. Kultur- och musikskolan ska byggas ut under två år så att kön försvinner. Andelen chefer födda utanför norden ska öka och aktivt följas upp. Andelen kvinnliga chefer inom manligt dominerade verksamheter ska överstiga andelen kvinnor inom samma verksamhet. Långtidssjukskrivningar ska minska genom samverkan med samordningsförbunden. Anpassa verksamheten så att barngruppernas storlek minskar. Fortsättning på nästa sida. 30 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 31
Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi Både kommunsektorn i stort och Göteborgs stad förväntas möta stora behovsökningar och svårigheter att finansiera denna utveckling de närmaste åren. Stadens ekonomiska marginaler har minskat under de senaste åren och för närvarande överskrids den långsiktigt hållbara nettokostnadsutvecklingen i stadens ekonomi. I resurstilldelningen till stadsdelarna märks detta i både 2017 och 2018 års budgetramar som är betydligt snävare än tidigare år vad gäller satsningar och ambitionshöjningar. Sammantaget är stadsdelssektorn inte i balans för 2017. Om inte finansieringen utökas framöver förväntas åtstramningar vara nödvändiga i stadsdelarnas ekonomi de närmaste åren. Överlämnandet av resurser och verksamhet till nya förskole- och grundskolenämnder medför en ekonomisk utmaning under 2018 och 2019. Utmaningen kan grovt delas in i tre delar: Anpassning av lednings- och stödfunktioner till mindre volym Behov av kostnadsanpassning i stadsdelens kvarvarande verksamheter, då kostnad för dessa överstiger nuvarande resursfördelning Minskad möjlighet att balansera riskerna i de myndighetsutövande verksamheterna Nämnden fattade i september 2016 beslut om ett antal uppdrag till förvaltningen för att stärka ekonomistyrningen. Detta bedöms ha gett effekt genom en tydligare ekonomistyrningsprocess samt en förbättrad budgetföljsamhet i stadsdelens egen regi. Även om utmaningar kvarstår inom samtliga sektorer, kan stadsdelens sammantagna ekonomiska läge inför 2018 anses vara relativt stabilt. Viktigt att notera i de ekonomiska budgetramarna är att ingen kompensation tillförs sektor individ- och familjeomsorgen och funktionshinder för att balansera 2017 års underskott. Detta medför att sektorn bortsett index- och volymökningar måste genomföra en sänkning av kostnadsnivån motsvarande cirka 24 mkr under 2018. Ekonomisk plan för kommande budgetår Sammanställning över beräknad nettokostnad för år 2018 Verksamhet 2018 Budget 2017 2 642,0 Justering för balanserade ramar - 7,6 Index, löneavtal och priskompensation 66,8 Volymförändringar 44,7 Effektiviseringar - 2,8 Tekniska justeringar 16,9 Satsningar och utveckling 21,3 Avdrag förskola-grundskola (halvårseffekt) - 562,5 Budget 2018 2 218,8 Kommunbidrag 2018 2 218,8 Budgeterat resultat 0 Ett viktigt ställningstagande i fastställandet av nämndens budgetramar är att med långsiktighet och stabilitet skapa förutsättningar för höjd kvalitet för brukare och en god arbetsmiljö i stadsdelens verksamheter. I budgetramarna återspeglas detta i nämndens avsättning i ofördelade medel på 22 mkr, vilket motsvarar 1,0 procent av kommunbidraget. Dessutom har budgetramarna justerats för betydande förändringar i omvärldsförutsättningar för att bidra till en långsiktig verksamhetsstyrning. I tabellen ovan redogörs för avsatta belopp i nämndens steg-för-steg-modell, som tar sin utgångspunkt i 2017 års budget. Budgetramar har beräknats utifrån en helårsbudget fram till sista steget där avdrag görs för halvårseffekt med anledning av att förskole- och grundskoleverksamheten överförs till nya nämnder. Nedan beskrivs de större posterna inom respektive steg, vilket leder fram till nämndens budgetram för 2018. Budget 2017 Nämndens beslutade budget för befolkningsramen per september 2017 exklusive tilläggsbudget (16,7 mkr) samt ej nivåhöjande medel för utveckling hemtjänst (1,0 mkr). 32 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 33
Justering för balanserade ramar Sektor äldreomsorg och hälso- och sjukvård redovisar under 2017 ett stort överskott i förhållande till budget. Detta är framförallt ett resultat av minskade bistånd till stadsdelens äldre. Till viss del kan de minskade bistånden härledas till att stadsdelens äldre befolkning är färre än vad som prognostiserades när budget 2017 beslutades. Därmed görs ett avdrag från sektorns ram med - 14,4 mkr. Nämndens ofördelade medel justeras upp med 6,8 mkr till 22 mkr för att motsvara 1 procent av nämndens kommunbidrag. Totalt innebär detta en minskning med - 7,6 mkr för att balansera nämndens ramar. Index, löneavtal och priskompensation I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2018 har index för löneavtal räknats upp med 3,0 procent för verksamheter som är inriktade på förskola, skola och skolbarnomsorg, 2,75 procent för vård och omsorg samt 2,4 procent för övriga verksamheter. Priskompensation är 1,5 procent och hyror räknas upp med 2,5 procent. Förvaltningen har med hänsyn till dessa riktmärken gjort indexuppräkningar på totalt 66,8 mkr. Volymförändringar Sektorernas ramar justeras för förväntat behov av service inom respektive verksamhetsområde. Beräkning av volymförändring utgår som grundprincip från stadens befolkningsprognoser för stadsdelen inom olika åldersgrupper samt sociala kriterier för dessa. Totalt utgör volymförändringarna utökade ramar med 44,7 mkr. Befolkningsprognos för åldrarna 1 15 år visar på en kraftig ökning i stadsdelen. Denna ökning matchas dock inte av motsvarande ökning i september månads barn- och elevmätningar för förskola och grundskola. Därför sker volymuppräkning av förväntat antal barn och elever utifrån denna mätning, vilket innebär en ökning med 21,0 mkr för sektor utbildning. Om antalet elever eller barn i förskola överstiger denna prognos kommer ytterligare medel tillföras sektorn från nämndens ofördelade medel. Stadsdelens äldre befolkning över 80 år ökar i antal och därför tilldelas sektor äldreomsorg och hälso- och sjukvård 2,9 mkr för förväntad behovsökning. Till individ- och familjeomsorgen tillförs 4,9 mkr utifrån befolkningsökning 0 65 år. Utöver detta ökas också budget för försörjningsstöd med 3,5 mkr. Inom funktionshinderområdet sker volymuppräkning med 10,2 mkr, vilket framförallt beror på utökad verksamhet i bostad med särskild service. Inom kultur och fritid sker volymuppräkning huvudsakligen på grund av ökat antal barn och unga, vilket innebär 0,6 mkr i ramtillskott. Kostnader för stadens kommungemensamma tjänster ökar som en följd av att stadsdelens verksamhet växer och för denna volymökning avsätts 1,5 mkr i de stadsdelsgemensamma posterna. Effektiviseringar Stadsdelens verksamheter behöver kontinuerligt utveckla arbetssätt och skapa utrymme för innovationer för att effektivisera både myndighetsutövande och utförande enheter. I budget 2017 ålades verksamheterna effektiviseringskrav motsvarande 0,6 procent av kommunbidraget. För 2018 läggs inget förnyat generellt effektiviseringskrav. Specifika effektiviseringar förväntas dock inom områdena inköp och upphandling (- 0,6 mkr) samt IT-rationaliseringar (- 2,2 mkr). Tekniska justeringar De tekniska justeringarna inkluderas i ramarna för att undvika att förändringar i till exempel statliga lagar och avgifter samt stadengemensamma ersättningssystem påverkar sektorernas möjlighet att bibehålla kvalitet inom beslutade ramar. För 2018 års ramar är de största justeringarna kompensation för höjda arbetsgivaravgifter (11,0 mkr), schablonmedel för nyanlända som tidigare tillfallit verksamheterna i form av statsbidrag (5,2 mkr) samt kompensation för övervältringskostnader för personlig assistans, SFB (1,1 mkr). Totalt ökas ramarna med 16,9 mkr för tekniska justeringar. Satsningar och utveckling Stadsdelens ekonomiska förutsättningar innebär begränsade möjligheter för ramtillskott utifrån nämndens prioriterade satsningar. Totalt har 21,3 mkr tillförts ramarna för utveckling av stadsdelens verksamheter. Inom utbildningsområdet är minskning av antal barn i förskolegrupperna prioriterat och nämnden tillskjuter därmed 3,2 mkr, utöver tidigare års satsningar. Dessutom tillförs medel för ökade stödresurser i förskola (1,0 mkr) samt en utökning av antal särskoleplaceringar (2,0 mkr). En särskild lönesatsning görs på chefer inom utbildningsområdet och grundskolan tillförs också statliga medel för att genomföra ett flertal skolreformer. För äldreomsorg och funktionshinderverksamheten avsätts 2,0 mkr för utveckling av minnesteam i hemtjänsten och förbättrad servicenivå via telefon till stadens äldre. Arbetstider för nattpersonal ska minskas, vilket finansieras med 1,6 mkr. För förstärkning av hälso- och sjukvård både i ordinärt boende och för bostad med särskilt service tillförs 1,5 mkr. Dessutom delfinansieras en ny lokal för daglig verksamhet med 1,3 mkr. 34 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 35
I de stadsdelsgemensamma posterna tillförs 6,0 mkr för utveckling och förbättringar i verksamhetssystem, stadens processer samt IT-infrastruktur i stadsdelens verksamheter. För samma ändamål tillförs även sektorerna 0,7 mkr. Dessa medel avsätts för att matcha Intraservices tjänsteplan och förväntade kostnader för 2018. För samtliga medarbetare i förvaltningen utökas friskvårdsbidraget till 1 500 kronor per år till en förväntad kostnad på 0,4 mkr. Avdrag förskola och grundskola (halvårseffekt) Sektor utbildning ska enbart bedrivas och finansieras i nämndens regi fram till och med 30 juni 2018. Därför görs ett avdrag från sektorns helårsram baserat på hur nettokostnaden för sektorn fördelats mellan första och andra halvåret 2015 och 2016. För förskolan förväntas höstens kostnader uppgå till 48,1 procent av helåret och därmed görs ett avdrag på - 190,1 mkr. Motsvarande för grundskolan är ett avdrag på 49,6 procent vilket är - 347,9 mkr. Beräkningen består i enkla schablonberäkningar med relativt lite grunddata och bedöms därför skapa en betydande osäkerhet i sektorns förutsättningar för våren 2018. Budgetramar 2018 (Befolkningsramen) Sektor (mkr) Budget 2017 Förändring Budget 2018 Andel av nämndens ram Utbildning 1 031,0-472,8 558,2 25,2 % Kultur och fritid 39,2 1,3 40,5 1,8 % Äldreomsorg och HSV 680,5 12,1 692,6 31,2 % IFO och funktionshinder 742,5 42,2 784,7 35,4 % Stadsdelsgemensamt 133,6-12,8 120,8 5,4 % Nämndens ofördelade medel 15,2 6,8 22,0 1,0 % Befolkningsram 2 642,0-423,2 2 218,8 Budgeterat resultat 10,0-10,0 0,0 Budget 2017 exklusive tilläggsbudget (16,7 mkr) samt ej nivåhöjande medel för utveckling hemtjänst (1,0 mkr). Nämndens befolkningsram 2017 inklusive dessa justeringar är 2 669,7 mkr. I stadsdelsgemensamma funktioner och kostnader behöver också anpassningar ske när nämndens ekonomiska omslutning och verksamhetsvolym minskar. I budgetramarna för 2018 tas ett första steg i denna anpassning, vilket dock inte motsvarar de minskade ekonomiska resurserna på cirka 43 procent. En anpassning av stadsdelens lednings- och stödfunktioner behöver därför fortsätta för att vara i balans senast inför budget 2019. Ramen för intern service inom sektor kultur och fritid minskas med - 0,5 mkr och i de stadsdelsgemensamma posterna görs justeringar för sänkta kostnader för kommungemensamma tjänster, personal i stödfunktioner, fackliga företrädare, lokaler och flertalet mindre övriga kostnader som hanteras förvaltningsgemensamt. Totalt är halvårsavdraget i stadsdelsgemensamma poster - 24,1 mkr. 36 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 37
Bilaga Dem vi är till för Stadsdelsnämnden ska tillhandahålla sina invånare de tjänster, den hjälp och det stöd som lagstiftaren och kommunfullmäktige bestämt. Oavsett förutsättningar, bakgrund och var i stadsdelen du bor, ska du bli värdigt bemött och få en god och likvärdig service. Effekten av nämndens arbete ska enligt reglementet bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Generellt har stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo bra förutsättningar för hållbar utveckling i jämförelse med stadens genomsnitt, men det finns stor variation inom stadsdelen. Stadsdelen kan beskrivas som ett mini-göteborg och att minska skillnader i livsvillkor är ett centralt arbete för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där tillfredsställandet av dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. I stadens budget beaktas särskilt den sociala dimensionen där jämlikhet i livsvillkor är centralt för en hållbar utveckling. Social hållbarhet handlar om människors rättigheter och om makt och möjligheter att förbättra sina livsvillkor. Det handlar också om hur livsvillkoren fördelar sig mellan människor. De mänskliga rättigheterna är grundläggande och både socio demografiska och socioekonomiska faktorer, såsom ålder, kön, bakgrund, utbildning och ekonomi är centralt. Även faktorer som exempelvis bostadstyp är viktigt för att förstå förutsättningarna för jämlika livsvillkor och i längden en hållbar utveckling. I ett socialt hållbart samhälle ges alla människor likvärdiga möjligheter till god livsmiljö genom att staden planeras, byggs och förvaltas på ett sätt som bidrar till att minska skillnader i livsvillkor och främjar en socialt sammanhållen stad. 38 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 39
En blandad bostadsstruktur för ökad mångfald I stadsdelens bostadsstruktur finns en tydlig geografisk uppdelning. Den norra delen domineras av flerbostadshus med en lägenhetsarea på mindre än 80 kvm. Den södra delen består i hög utsträckning av småhus. Den norra delen behöver större lägenheter och hus med hiss. Det ger tillfälle till kvarboende för de äldre och för den växande barnfamiljen. Primärområdet Frölunda Torg redovisade inga bostadsrätter 2010. År 2016 redovisades ett tillskott med 9 procent för bostadsrätter och 3 procent för småhus. Bostadsexploateringen runt Frölunda Torg är tänkt att upplåtas med bostads- eller äganderätt för att komplettera hyresrätterna. Den södra delen behöver fler tillgängliga bostäder med hiss i flerbostadshus, för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Det saknas också små lägenheter för målgruppen unga vuxna 18 29 år och för personer som kan klara eget boende med boendestöd. Bostadsstruktur per primärområde En blandad stadsdel möjliggör möten mellan generationer En blandad stadsdel med invånare i alla åldrar för med sig flera positiva effekter ur ett hållbarhetsperspektiv. En stadsdel som möjliggör en ökad kontakt mellan generationerna, där unga och äldre kan mötas och exempelvis utbyta erfarenheter, kan medföra en känsla av ökad trygghet inför varandra och andra. Möten mellan generationer underlättas genom mer blandade boendeområden. Andelen personer som är 75 år och äldre i stadsdelen (10 %) är större än stadens genomsnitt (7 %). Det är stora skillnader i åldersfördelning mellan de olika primärområdena i stadsdelen. Till exempel är 28 procent av de invånare som bor i området Billdal barn mellan 0 och 17 år och endast 7 procent är äldre över 75 år. I området Ruddalen är i stället 24 procent personer över 75 år samtidigt som barn mellan 0 och 17 år endast är 10 procent. Åldersstruktur per primärområde För få bostäder (<10) Blandad form Småhus Hyresrätt Bostadsrätt Hovås Billdal Askim Järnbrott Högsbohöjd Ruddalen 3% Högsbotorp 1% 14% 11% Frölunda Torg 3% 9% Tofta 6% Flatås Kaverös Småhus Bostadsrätt Hyresrätt 31% 54% 28% 48% 66% 91% 80% 89% 89% 94% 13% 88% 58% 68% 52% 16% 33% 34% 2% 3% Staden Stadsdelen Högsbotorp Högsbohöjd Flatås Kaverös Järnbrott Ruddalen Frölunda Torg Tofta Högsbo 0-17 år 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-74 år 75+ år 20% 20% 13% 22% 19% 14% 15% 10% 19% 16% 13% 20% 23% 23% 16% 21% 23% 21% 26% 19% 22% 28% 19% 22% 22% 22% 21% 21% 16% 19% 27% 17% 16% 20% 13% 9% 7% 10% 10% 9% 12% 17% 5% 6% 8% 10% 9% 13% 11% 11% 24% 20% 20% 22% 8% 11% 14% 19% 23% 12% 15% 21% 52% 12% 2% Askim-Frölunda-Högsbo Göteborg 26% 26% 44% 19% 27% 54% Källa: Bostadstyp 2016, Stadsledningskontoret. Billdal Hovås Askim 28% 26% 23% 11% 13% 9% 19% 15% 18% 28% 25% 26% 12% 11% 12% 7% 9% 8% Källa: Göteborgsbladet 2017. 40 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 41
En blandad stadsdel där människor med olika bakgrunder möts Vi lever i ett samhälle som präglas av en mångfald människor med olika bakgrunder, kulturer och religioner. Samtidigt är segregationen i Göteborg stor. Segregationen i stadsdelen är också stor. I stadsdelen skiljer det 37 procent mellan det primärområde som har flest boende som är utlandsfödda (44 %) jämför med det primärområde som har minst (7 %). Ett diversifierat samhälle präglat av mångfald i såväl bostadsområden som på offentliga platser och i verksamheter kan föra med sig positiva effekter och är någonting att sträva mot. Samhällen som präglas av mångfald tenderar att ha en lägre grad av främlingsfientlighet och en högre grad av öppenhet och tillit. Att skapa förutsättningar för detta är en viktig del för att utjämna skillnader i livsvillkor mellan olika befolkningsgrupper och för att etablera en hållbar utveckling. Stadsdelens genomsnitt för andelen utlandsfödda (19 %) är lägre än stadens genomsnitt (25 %). Mellan 2015 och 2016 ökade antalet utlandsfödda i Askim-Frölunda-Högsbo med 700 personer, jämfört mellan 2014 och 2015 då det flyttade in 318 utlandsfödda till stadsdelen. Högst antal inflyttade i området Frölunda torg (+ 238). Antalet utlandsfödda ökade i alla stadsdelens primärområden förutom Hovås där antalet sjönk med 10 personer. Andel och antal utlandsfödda per primärområde Stora skillnader i medelinkomst I stadsdelen finns det stora skillnader i medelinkomst. I primärområdet Hovås bor de, både kvinnor och män, med högst medelinkomst (728 tkr / år hos gruppen 45 64 år) och i området runt Frölunda Torg bor de som har lägst medel inkomst (236 tkr / år hos gruppen 45 64 år). Medelinkomsten i stadsdelen är 45 tkr högre än genomsnittet för stadens medelinkomst. Mäns medel inkomst i stadsdelen är i genomsnitt 137 tkr högre än kvinnor, vilket innebär en viss ökning jämfört med året innan (126 tkr). Skillnader i medelinkomst mellan män i stadsdelen är 714 tkr och mellan kvinnor 259 tkr. Skillnaden i medel inkomst mellan såväl kvinnor som män har därmed ökat något. De genomsnittliga löneskillnaderna har flera orsaker. Grundläggande är om du har ett arbete eller inte, vilket är en huvudorsak till spridningen. Andra orsaker är en könssegregerad arbetsmarknad och andra hinder som människor möter i arbetslivet som exempelvis tidigare erfarenhet av arbete, språk och brist på tillgänglighet. Medelinkomst per primärområde Skillnad 2015 Samtliga Kvinnor Män män kvinnor Frölunda Torg 236 223 251 +28 Tofta 275 277 272-5 Högsbotorp 299 295 304 +9 Högsbohöjd 309 290 327 +37 Ruddalen 314 308 319 +11 Flatås 327 315 339 +24 Kaverös 335 315 358 +43 Järnbrott 347 320 379 +59 Askim 468 395 544 +149 Billdal 564 428 704 +276 Hovås 728 482 965 +483 Frölunda Torg 2016 Andel Antal 2015 2016 Frölunda Torg 44 % 2 655 +238 Tofta 29 % 782 +32 Högsbohöjd 22 % 912 +24 Flatås 22 % 764 +83 Högsbotorp 21 % 1 497 +140 Ruddalen 21 % 473 +16 Kaverös 18 % 788 +21 Järnbrott 17 % 702 +31 Askim 13 % 1 367 +80 Hovås 13 % 430-10 Billdal 7 % 837 +55 Askim Hovås > 400 tkr/år 300 400 tkr/år < 300 tkr/år Billdal Stadsdelen 418 351 488 +137 Källa: Göteborgsbladet 2016. > 30 % är utlandsfödda 15 30 % är utlandsfödda < 15 % är utlandsfödda Stadsdelen 19 % 11 225 +700 Källa: Göteborgsbladet 2017. 42 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 43
Arbete, sysselsättning och utbildning är viktigt för att främja en hållbar utveckling Arbetslivet har stor betydelse för människors inkomster och försörjningsmöjligheter, delaktighet i samhället, hälsa och en känsla av kontroll över det egna livet. I stadsdelen var fem procent av alla personer 18 64 år arbetslösa 2016, vilket är det lägsta antalet sedan 2012. Antalet personer som är 18 år eller äldre med försörjningsstöd inklusive långvarigt försörjningsstöd har också sjunkit. Cirka 48 procent av gruppen med försörjningsstöd har haft försörjningsstöd i över 10 månader. Mellan år 2014 och 2015 minskade antalet personer med långvarigt försörjningsstöd med 61 personer. De norra delarna i stadsdelen har högst andel personer som har haft ekonomiskt bistånd. Hinder på arbetsmarknaden drabbar i högre grad personer som är utlandsfödda och personer med funktionsnedsättning. Låg utbildning är också en faktor som kan påverka möjligheten till arbete. Det finns en stark koppling mellan barns skolprestationer och vilken grad av utbildningsnivå unga uppnår. Om en elev saknar gymnasiebehörighet kan det innebära en påtaglig risk och svårighet för att etablera sig och vara delaktig i arbetslivet som vuxen. Av alla unga som bor i stadsdelen hade 90 procent gymnasiebehörighet 2016. Området Högsbohöjd har lägst andel unga med gymnasiebehörighet i stadsdelen och området Tofta har lägst andel vuxna med eftergymnasial utbildning i stadsdelen. Primärområdena Hovås och Billdal har högst andel unga som går ut från högstadiet med gymnasiebehörighet och har också högst andel högutbildade vuxna i stadsdelen. Andelen unga med gymnasiebehörighet kan ändras relativt snabbt då antalet unga skiljer sig stort mellan områdena och då vissa områden har endast ett fåtal barn. Antalet öppet arbetslösa per primärområde > 10 procent 5 10 procent < 5 procent Stadsdelen 2012 2013 2014 2015 2016 18 24 år Män 119 111 107 86 72 Kvinnor 95 69 77 62 43 25 54 år Män 385 401 380 376 366 Kvinnor 383 433 365 351 324 55 64 år Män 81 99 81 78 76 Kvinnor 51 60 44 63 51 Källa: Göteborgsbladet 2016 och 2017. Personer 18 år eller äldre som erhållit ekonomiskt bistånd per primärområde Med försörjningsstöd > 300 personer 100 300 personer < 100 personer Andel personer 18 64 år Antal personer per ålder Oktober 2016 Samtliga Svenska Utländska 18 29 år 30 44 år 45 64 år Frölunda Torg 11 % 5 % 15 % 85 167 141 Tofta 8 % 5 % 14 % 23 49 55 Järnbrott 5 % 4 % 10 % 32 38 60 Högsbohöjd 5 % 4 % 10 % 41 57 51 Högsbotorp 5 % 4 % 9 % 68 107 75 Flatås 5 % 3 % 9 % 24 40 40 Ruddalen 4 % 3 % 8 % -- 21 17 Kaverös 4 % 3 % 7 % 20 54 35 Askim 3 % 2 % 7 % 49 50 82 Hovås 3 % 2 % 6 % 14 12 23 Billdal 2 % 2 % 3 % 29 22 58 Stadsdelen 5 % 3 % 10 % 396 619 639 > 10 m med försörjningsstöd, okt 2016* 2014 2015 <3år 628 > 10 m >5år > 10 m > 10 m 209 Med med Med 276 med med försörjningsstöningsstöningsstöd försörj- försörj- 3 5år försörjningsstöningsstöd försörj- 143 2015 (%) Frölunda Torg 539 293 54 % -77-41 Tofta 120 64 53 % -11 +12 Järnbrott 118 55 47 % -14-10 Högsbohöjd 149 55 37 % +15 +9 Högsbotorp 201 99 49 % -25-12 Flatås 84 42 50 % -4 +5 Ruddalen 37 20 54 % 0 0 Kaverös 57 15 26 % +4-11 Askim 105 42 40 % -22-9 Hovås 17 0 0 % +4 0 Billdal 20 0 0 % -5 0 Stadsdelen 2015 1 460 703 48 % -137-61 Källa: Göteborgsbladet 2016 och 2017, samt oktober 2016 kartläggning. 44 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 45
Utbildningsnivå per primärområde Andel unga med gymnasiebehörighet 2017: 80 % Vuxna 25 64 med eftergymnasial utbildning (2016) Andel (antal) unga (åk9) med gymnasiebehörighet 2016 Förändring hos unga 2015 2016 Hovås 53 % 100 % (46) +4 % Billdal 48 % 98 % (154) +3 % Askim 41 % 94 % (113) +9 % Högsbotorp 40 % 75 % (18) -5 % Kaverös 39 % 82 % (22) -5 % Högsbohöjd 39 % 67 % (14) -21 % Ruddalen 35 % 86 % (6) -14 % Järnbrott 32 % 90 % (28) +12 % Flatås 28 % 86 % (25) -1 % Frölunda Torg 23 % 72 % (41) +4 % Tofta 21 % 80 % (20) -5 % Stadsdelen 38 % 90 % (487) +2 % Staden 35 % 85 % +3 % Källa: Göteborgsbladet 2016 och 2017. Foto: Lo Birgersson 46 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018
Hälsa och valdeltagande som mätning av hållbar utveckling Skillnader i livsvillkor i stadsdelen hänger samman med skillnader i hälsa. Stadsdelens norra delar har, i jämförelse med stadsdelens södra delar, högre arbetslöshet, högre andel av familjer med försörjningsstöd och lägre medelinkomst har också sämre tandhälsa, högre psykiatrisk sjuklighet, och en större upplevelse av utanförskap samt otrygghet. De som bor i området runt Frölunda Torg har liknande hälsotillstånd som de som bor i områdena i Nordost (Angered och Östra Göteborg). Medellivslängden i stadsdelen är bland de högsta i staden och kvinnor lever 5 år längre än män i stadsdelen. Men det finns skillnader mellan stadsdelens olika områden. Kvinnor i stadsdelens södra del lever 3 år längre än kvinnor som bor i den norra delen och medellivslängden bland män skiljer sig med 6 år mellan områden i stadsdelen. En förutsättning för social hållbarhet är att befolkningen i ett samhälle känner sig delaktiga i samhället, trygga i sitt område och att de känner tillit till sig själva och till sina medmänniskor. Delaktighet i form av exempelvis val deltagande är delvis en produkt av hur närmiljön är utformad vad gäller tillgängligheten till vallokaler och tillgången till information anpassad utefter individens behov, men framför allt är det en produkt av de övergripande livsvillkoren och tilliten till samhällsinstitutioner överlag. Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan ojämlika livsvillkor och valdeltagande och deltagande i politiska aktiviteter. Därför behöver både de grundläggande faktorerna angripas och de mer praktiska detaljerna såsom lokal- och informationstillgänglighet. Valdeltagandet i stadsdelen (81 %) är högre än stadens genomsnitt (79 %). Primärområdet Billdal har högst valdeltagande med 90 procent medan primärområdet Frölunda Torg har lägst valdeltagande med 63 procent. Vid Frölunda Torg, där medelinkomsten och andelen unga med gymnasie behörighet är lägst och arbetslösheten högst, har valdeltagandet minskat mest mellan 2010 och 2014. Hälsa per mellanområde MO1 MO2 MO3 MO1 = Nya Högsbo = Högsbohöjd, Högsbotorp, Kaverös, Ruddalen, Flatås, Järnbrott. MO2 = Nya Frölunda = Frölunda Torg, Tofta, Högsbo industri. MO3 = Stora Askim = Askim, Hovås, Billdal. Valdeltagande per primärområde Askim MO1 MO2 MO3 Göteborg Medellivslängd vid födseln, kvinnor 83 år 83 år 86 år 81 87 år Medellivslängd vid födseln, män 79 år 78 år 84 år 75 84 år Självskattad god hälsa* 73 % 53 % 82 % 53 84 % Kariesfria 6-åriga barn, 2013** 81 % 50 % 89 % 39 89 % Psykiatrisk diagnos 30 64 år, 2016** 20 % 23 % 11 % 11 23 % Självmordsförsök* 4 % 10 % 1 % 1 10 % Själmordstankar* 13 % 19 % 6 % 5 21 % Mår psykisk dåligt* 19 % 28 % 14 % 14 33 % Daglig rökare* 16 % 24 % 9 % 5 30 % Riskabla alkoholvanor* 15 % 11 % 10 % 7 18 % Upplever social isolering* 5 % 14 % 2 % 1 25 % Upplever otrygghet* 23 % 37 % 21 % 12 37 % Klarar ej en oväntat utgift* 21 % 47 % 6 % 4 54 % Ej tillit till medmänniska* 23 % 43 % 16 % 11 50 % Fallskador, 65+ år, 2016** 8 % 8 % 5 % 3 8% Frölunda Torg Hovås Tofta *: 30-64 år, Hälsa på lika villkor 2006 2014 **: patientregister Källa: SCB, Hälsa på lika villkor & patientregister. 2010 2014 Förändring Billdal 89 % 90% 1 % Hovås 88 % 87% -1 % Askim 86 % 86% 0 % Järnbrott 81 % 81 % 0 % Kaverös 81 % 81 % 0 % Flatås 77 % 79 % 2 % Högsbotorp 78 % 79 % 1 % Billdal Ruddalen 75 % 77 % 2 % Högsbohöjd 78 % 77 % -1 % Tofta 72 % 73 % 1 % Frölunda Torg 66 % 63 % -3 % > 85 % valdeltagande 2014 75 85 % < 75 % Stadsdelen 81 % 81 % 0 % Staden 79 % 79 % 0 % Källa: Göteborgsbladet 2017 48 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018 49
BILAGA DEM ÄR VI TILL FÖR Foto: Lo Birgersson 50 SDN ASKIM FRÖLUNDA HÖGSBO BUDGET 2018