3/99 Småbanebladet Årg. zs

3/99 Småbanebladet Årg. zs :\r 1909 påbörjades anläggarrdet av ett 600-nät på Widskövle gods i Kristianstads län. Efter något år elektrifierades nätet med trefas \J\cl~tröm, 2500 V och ett lok inköptes från ASEA. ~1cr om banan läser du i SJK Småbaneavdelnings senaste landskapsbok Industrilok i Skåne- Kristianstads län som du enklast lopcr genom att betala in l 00 kronor på avdelningens postgiro 62 90 88-6. Lägger du till 90 kronor får du även med Industrilok i Slanc - Malmöhus län. i Fotot är taget vid Vittskölve station av Eric Lundqvist, samling Sveriges Järnvägsmuseum, Gävle. Tidpunkten är okänd. I Iförgrunden syns normalspåret och till höger i bilden syns kalksandtegelfabriken. Sid 1

~~~~~~~~~~~~~~~rororororororororororo~roro SJK Småbaneavdelning Klubbmästare : Mats Freding, Hägerstensvägen 162, 126 53 HÄGERSTEN. Telefon/fax : 08/19 65 89. E-post: mats.freding@ stockholm.mail. telia.com Kassör: Bo Gyllenberg, G:a Huddingevägen 417 2tr ö g, 125 42 ÄLVSJÖ. Telefon: 08/86 13 81 Småbanebladet : Redaktör : Per Nyberg. Adress till redaktionen: Småbanebladet, Box 4119, 141 04 HUDDINGE. E-post: smabanebladet@ yahoo.com Telefon till redaktionen : 08/774 50 34 Medlemsavgift: 60:-/år (utlandsboende 100:-/år) Pg. : 62 90 88-6 Sista manusdag för SmB 4/99: 6/12-99 ~~~~~~~~~~~~~~~rorororororororororo~~roro Redaktören har ordet : Jaha då var det höst, vilket inte märks. Detta nummer är också lite senare än tänkt. Detta beror dels på att jag har mycket att göra på mitt ordinarie jobb samt, faktiskt, dålig tillströmning av bidrag. Så till nästa nummer är det bara att fatta pennan och skriva. Eller, om Ni tycker att det är bättre, skicka in Era fotografier. Då kan vi kanske göra ett riktigt fotonummer av milleniats sista (vart har man hört dom orden förrut...?) Småbaneblad. Redaktör' n Småbaneavdelningens Höstmöte Söndagen den 14 november 1999 kl 15.00 avhålls avdelningens höstmöte i SJK lokaler i Värtans stationshus. Kaffe/te/läsk med tilltugg serveras och det finns möjlighet att besöka SJK Bibliotek. Tag med dia och foton från sommarens småbaneupplevelser och ett glatt humör. Varmt välkomna! Klubbmästaren/Kassören Industribaneklubben och Tipvognen 25 år l mars 1974 bildades Industribaneklubben i Danmark, drygt ett år innan SmB bildades och sedan starten har man utgivit den trevliga tidskriften Tipvognen, vilken utkommer med fem nummer om året. Vi från SJK Småbaneavdelning vill varmt gratulera till de 25 åren och ser fram nästa 25-årsperiod. Vad passar inte bättre här än en svensk tippvagn! Tippvagnen på 750 mmtrallan är, som ingen kan undgå att se, tillverkad av Arboga Mek. Werkstad AB, Arboga. Den har spårvidden 1 000 mm och är avseddförångskopelastning hos LKAB i Kiruna. Den lastade 12 ton. Vagnar av denna typ levererades under åren 1911-12. Bo Gyllenberg Foto från företagets bevarade arkiv i stadsbiblioteket i Arboga. Sid 2 l -

Litteraturtips SMB 3/99 Sköldinge-Lerbo Hembygdsförening Årsskrift 1999 Temat för denna årsskrift är "Tillverkning och hantering av tegel under 100 år." Häftet handlar till större delen om Tegelbruks AB Walla-Katrineholm, vilka startade sin verksamhet 1899. Ett kortare kapitel handlar om Sköldinge Byggelement AB 1961-1999. Många foton, oftast tagna 1972, det år då verksamheten vid tegelbruket i Valla upphörde. Katrineholms Hembygdsförening, Årsskrift 1998 Ett av årsskriftens kapitel har titeln "Ändebolstation och industriort 1912-1966" och är författad av Rune Öhlin. Intressant historik över Ändebol, där Tisnare kanal hade omlastning till SJ, stor såg vid stationen, såg vid Malmsjötorp samt hästbana mellan sjöarna Näsnaren och Stensjön. Den sistnämnda får en hel del utrymme och av de många fotona är ett på uppfordringsverket med vagnar det mest intressanta ur småbanesynpunkt Österåkers Hembygdsförenings årsskrift 1982 resp 1987 Årgång 1982 har en längre uppsats om gruvdriften i Österåker, vilket på 1900-talet är detsamma som Askö gruva. Årgång 1987 har en uppsats om Lomsjömossen, där en torvindustri med 600-spår funnits. Massmedia Kjell Gustafsson Norrköpings Tidningar 199-05-29 Notis under rubriken Norrköpings Tidningar för 1 00 år sedan om att "mellan sjöame FJäten och Svängbågen i Simonstorp har spårväg i och för timmeröfverföring från förstnämnda sjö anlagts af AB Finspangs Styckebruk och nu i dagarna afprofvats". Bo Norrgård ÖSJ-Biadet 2/1999 Janis Priedits fortsätter i detta nummer sin genomgång av industrier och industribanor i Småland. Följande banor presenteras Kallsjö Torvbolag, Landsbro; Kalmar Verkstads AB; Kanarps Torvströfabrik, Forserum; Karlsforsbruk, Hörle; Axel Karlsson, Sånnamad; Henry Karlssons Torvindustri, Boraskögle; Killebergs Torvindustri AB, Älmhult; Klemenstorps Tegelbruk, Vånga; Klintahultmossen, Hjälmseryd; Knektatorpsmossen, Forserum; Knoxhult Torvindustri; Knoxsjölunds Torvströfabrik, Häradsbäck; Konga AB, Konga; AB Kosta Glasbruk, Kosta; Kronobergs Regemente, Växjö; Kronobergs Torv AB, Älmhult; Kulemossse, Väckelsång; Kumlemar, Sjökärret; Kvarnarnåla Bränntorv; Kvarnmossens Torvbolag, Ljungby; Kvillfors Torvtäkt; Kyrkhults Andelstorvströförening (ligger i Bleking); AB Kåge Verken, Hamneda; Kåramåla Torv AB, Kåramålatorp;: Källamossens Torvbolag, Mossheden samt Källehults Torvströ AB, Källehult. Vidare finns en notis om spårvidden på hästbanan från Stabbarps kolgruva till Stabbarps lastplats. Enligt Folkets Tidning 29/8 1873 var den 2% fot= 742 mm. Industribane-Nytt nr 2/1999 Detta nummer innehåller en längre artikel om Brobyholms Torvbana, en sida om Öna Torvströfabrik i Mullhyttemo, två foton från smalspårsånglok i Höganäs, notis/foto på motorlok tillverkat av Bröderna Envalls Mek Verkstad i Fellingsbro samt notis/foto på batteridrivet vagnlok från 1905 vid Nykroppa Järnbruk. Fordonet tillverkat av AB Magnet, Ludvika. Vidare finns reklam för IBMF:s hemsida på Internet. Adressen är: http://come.to/ibmf Eskilstuna-Kuriren/Strengnäs Tidning 1999-06-30 Artikel om linbanan mellan Forsby och Köping, där berörda kommuner och landsting satsar 150.000 kr för att undersöka om man kan göra en turistattraktion av en del av linbanan, vilken totalt är över 4 mil lång. Eskilstuna-Kuriren/Strengnäs Tidning 1999-08-28 stort uppslagen nyhetsartikel om att en lagercentral för Bosch Siemens skall anläggas i Eskilstuna. Den stora lagerlokalen skall få spåranslutning och hit skall varje dag komma 16 järnvägsvagnar. Av artikeln framgår inte helt klart var den skall byggas men troligen blir det i Brunnsta vid spåret till Nyby Bruk. Fastigheten skall vara klar den 1 april 2000. Jag hoppas att kunna återkomma med mera uppgifter längre fram. Bo Gyllenberg Sid 3

forts. Massmedia SMB 3/99 Roslagsexpressen 2/1999 Artikel med den långa titeln Smalspårsnätet i Norra Uppland. DHJ -öster om Dannemora. Här behandlas bl a industribanan vid Österbybruk samt spåren till Ramhälls gruva och Lövsta bruk. Foton på två olika motorlok vid Österbybruk. Karven 2/1999-09-08 innehåller en artikel av E Bertil Persson om föreningens (Malmbanans Vänner) motorlok och lokomotorer, varav flera har ett industribaneförflutet sydsvenskan 1999-07-04 finns en stor artikel med bilder om tegelbruken i Skåne med karta. Bild på Skurups tegelbruk. Bo Gyllenberg sydsvenskan 1999-07-04 finns en artikel om byggandet av den nya Metron i Köpenhamn. Total längd skall bli 16,8 km, varav tunnel 9, 7 km. Av två bilder framgår att man använder sig av smalspåriga transporter under jord. På en bild susar ett grått lok (Schöma?) förbi fotografen. Janis Priedits Nya tillstånd Järnvägsinspektionen informerar 2/99 Älmhults kommun har fått tillstånd att bedriva spåranläggning vid Ullsjöns industriområde i Älmhult. AB O Hallquist återvinning i Kil har fått tillstånd att driva spåranläggning vid Gamla bruket i Nykroppa. Midwaggon i Ånge har fått tillstånd att i Ånge driva spåranläggning som tidigare tillhörde SJ. Hallsbergs kommun har fått tillstånd att driva spåranläggning inom stocksätters industriområde i Halls berg. AB Banankompaniet i stockhalm har fått sitt tillstånd att driva spåranläggning utökat till att även omfatta spår vid Djuphamnen i Västerås. Eriksbergs Förvaltings AB i Göteborg har fått tillstånd att driva spåranläggning i Sannegårdshamnen, ansluten till stationen Göteborg Kville. Celero Support AB i Göteborg har fått tillstånd att driva spåranläggning vid Volvo Tarslandaverken i Göteborg. Järnvägsinspektionen informerar 3/99 SVEDAB har fått sitt tillstånd utökat gällande byggand, spårinnehav och byggspårstrafik på sträckan Lernacken-Fosieby. Nu gäller tillståndet även persontrafik, enstaka persontransporter i samband med studiebesök o.dyl. Preem Petroleum AB Har fått tillstånd att driva spåranläggning, järnväg med enbart sidospår, vid Hissingen/Skarvikshamnen i Göteborgs kommun. Kvarner Pulping AB ges tillstånd att driva spåranläggning, sidospår, vid Lundbyhamnen i Göteborgs kommun. Sid 4

Vykort med småbanemotiv Bland den stora mängd vykort, som togs fram under de första årtiondena av 1900-talet finns många trevliga småbanemiljöer representerade. Ett par exempel på sådana motiv är dessa två med motiv från järnvägen mellan Glafva Glasbruk och Bergsviken. Banan var 1 O km lång och hade spårvidden 750 mm. Den var anlagd 1885 och trafiken upphörde 1938. Dragkraften utgjordes från 1886 av ånglok. För att klara höjdskillnaden utnyttjades två växlar ungefär mitt på banan Uämför med Löfsjöväxeln, två km öster om Strömsdal på SVJ). Banan hade viss persontrafik under åren 1909-1927. Utöver dessa två vykort känner jag till ytterligare två. Dessa har motivtexten "En afresa från Glafva Glasbruk en lordagsafton" resp. "Giafva Glasbruks Järnväg". Det sistnämnda kortet visar ånglok, två personvagnar och några öppna godsvagnar fulla med festklädda människor! Bo Gyllenberg Sid 5

Från banorna SMB 3/99 Brandalen, Snäcke Efter tips från SmB-medlemmen Lars-Erik Andersson i Mellerud (tack Lars-Erik!) gick jag igenom den intressanta och nyutkomna hembygdsboken "Ånimskog- vårt land". Boken innehåller ett långt, och ganska märkligt, kapitel om socknens alla gruvor och stenbrott. Märkligt så till vida att alla gruvbanor och stenbrottens utlastningsspår är rejält och tydligt utmärkta på fina kartor och skisser. En riktig saftig nyhet serveras, nämligen en tidigare okänd (i varje fall för mig) lokbana. Vargöns AB köpte 1925 ett 6,28 hektar stort bergsområde ca 200 m NV om gårdshusen i Brandalen, där man i slutet av 1920-talet bedrev kvartsbrytning i egen regi. En 400 m lång järnväg byggdes från schaktet ned till Brandalsviken nordväst om Snäcke. Tåget bestod av lok och ett antal tippvagnar som kördes ned till viken och ut på en brygga som byggts för lastning i båt. Det anges tyvärr inte hur länge brytningen pågick. Mats Freding Näset, Vänevik stenmuseet i Vånevik är numera ganska känt, där det ligger utmed E66-an strax söder om Oskarshamn. Betydligt mindre känt är att det strax nordost om Vånevik, på Näset, också finns mycket intressanta lämningar av stenindustrin och dess spår. Näset nås via (minst) 20 minuters promenad från gården Asphult och det har väl bidragit till att man aldrig tidigare fått rapporter om vad som finns på denna plats. Jag har själv aldrig varit där, men Oskarhamns kommun har tagit fram en liten trevlig brassehyr om Näset. Enligt denna finns långa "rallvägar'' (rivna, förstås), vändskivor, kajer och stenbrott. Verksamheten startades omkring 1890 och flyttades 1926 till Gamlehult väster om Vånevik. Vem blir först på plats och rapporterar till SmB? Mats Freding Hallstahammar - Åsby Lantbruksmuseum Det nyrenoverade motorloket tillverkat av E W Lundström i Limhamn samt en torvvagn stod den 21 augusti 1999 uppställt framför museets vagnbod. Molkom - Nyeds Hembygdsförening Den 21 augusti firade Nyeds Hembygdsförening sitt 70-årsjubileum och det fanns möjlighet att se föreningens ackumulatorlok (ASEA 55/1914) och den öppna personvagn av sommarvagnstyp utomhus. Loket kom till hembygdsföreningen 1995 och rustades upp av ALU-arbetare. Stockholm -Tekniska Museets 75-årsjubileum En tillfällig 600-bana för persontrafik var utlagd från museets huvudentre och i kurva längs byggnadens sjösida. En växel till ett tillfälligt lokstall i en container fanns också. Den rullande materielen utgjordes främst av RLJ:s luftlok (Atlas nr 32/1917) och det medlemsägda Jenbach-loket av typ JW 15 (1315/1959) samt ett par trallor med bänkar. Trafik för allmänheten var anordnad den 21-22 och 28-29 augusti och ett par tåg för museets personal anordnades den 24 augusti. Bo Gyllenberg Åkers styckebruk (Åkers International AB) Den 29 maj 1999 var det efter 9 år åter ett "Öppet hus" vid företaget, där arbetet pågick på de flesta arbetsplatser. Mycket folk tog tillfället i akt att besöka företaget, som även bjöd på glass och kaffe/förfriskningar. En nyhet från besöket 1990 (se SmB 2/90:15) var att en större, normalspårig tralla med elmotar och strömförsörjning via kabel i början av året byggts om för ackumulatordrift och användes inomhus på det spår som finns i anslutning till industribangården. Trallan, med inventarienummer 385-16, används i samband med utlastning av valsar och lastar max 50 ton. 1 övrigt fanns de trallor som beskrevs i SmB 2/90 kvar i drift. På området fanns även den inhyrda TGOJ Z65 nr 500, som för övrigt återgick till Eskilstuna för översyn i en vagnuttagning fredagen den 2 juli inför industrisemestern. På området fanns även den egna Z43 nr 430. En nyhet är att ännu en TGOJ godsvagn litt Rs (31 74 391 3090-5) nu avskiljts för enbart valstransporter och denna gång gäller transporter mellan Åkers styckebruk och SSAB i Domnarvet Bo Gyllenberg Sid 6

Kommentarer och Kompletteringar Södertälie uthamn (SmB 3/98:3) Det under 1998 anlagda långa spåret har i år förlängts fram till tomtgränsen/vattnet. Bo Gyllenberg Ljungsäters sjukhus Ytterligare en smalspårsbana kan läggas till min bok om Malmöhus län. Landstinget i Lund lät år 1921 bygga ett sanatorium för tuberkulospatienter vid Ljungsäter i Ljunghusen, dvs omedelbart väster om Falsterbokanalen. Eftersom många patienter låg i gipsvagga eller hade gipsade ben eller armar så kunde de svårligen transporteras ned till stranden. Därför byggdes en smalspårig bana (några hundra meter lång) från sjukhuet ned till stranden. En motordriven tralla kunde dra några vagnar med patienter och personal. När Falsterbokanalen började byggas revs banan, troligen i början av 1941. Av artikeln framgår att det är möjligt att delar av banan användes under byggandet av kanalen (se 1 C5 i min bok). Om så är fallet hade banan 600 mm spårvidd. Källa På Ljungen 2/1998. Alexander Chaplin Äntligen har mysteriet med det "okända" ångloket i Helsingborgs hamn (se 3C4 i min bok) löst sig. Enligt boken "British steam locomotive builders" av James W. Lowe (GB 1975) är detta ånglok tillverkat av Alexander Chaplin & Co, Gramstonhill Engine Works, Port Street, Anderson, Glasgow i England med nr 1643/1874, type 0-4-0TG. Sålt ursprungligen till Bridgewater Colls, därefter sålt icke angivet år till "Hälsingborgs Hamn, Sweden". Janis Priedits Industrilok i Västergötland Det har insmugit ett fel i lokbeskrivningen på sidan om Ryttaren. På sidan 97 står det att BB-loket skrotades efter 1976 men det är fel. Industribanemuseet fick lokramen 1977 i samband med hämtningen av EWL-Iiket. 1986-88 påbyggdes en stående panna och ångmaskin typ HF, varvid hjul och kedjor samt blindaxel bibehölls. Industrilok i Skåne-_ och Kristianstadslän.r På sidan 93 finns ett fel : Vid Allekulla AB Hökön avses en lokbild föreställa BB 1617/1942 tagen vid \. ~..,. Stränghults Industri AB 1972. Detta kan omöjligt vara 1617 utan bilden visar 1602 som också fanns på '!\ /; 9' ~ Stränghult och sedermera såldes till Holmebo Torv 1972. Det ser man bl. a. på främre ramsidan och \,... ~ ~..?" på buffertens konstruktion. Lokramen till BB 1617 erhölls i byte från SEJ till Industribanemuseet 1983, ~.~.. '.J' tdigare var lokramen endast utlånad! Roger S Jansson Risten-Lakviks Järnvägs ånglok (Jung 3698/1925), vilket användes i trafiken i sommar. Foto i juli av förenings ordförande Olov Kalden!n. Sid 7

Med SmB i Österled SMB 3/99 Lördagen den 8 maj samlades vi, 24 förhoppningsfulla SmB-are, på Linköping C för att med buss ta oss runt delar av Östergötland och Östra Småland i en turistbuss från Fårbo Buss i Oskarshamn. Linköpings bussterminal är något svåröverskådlig och buss och passagerare hade en aning svårt att få till ett möte, men bara några minuter sen rullade vi mot första uppehållet i Lakvik. Vid denna fantastiska museismåbana, eller vad den nu kan kallas, stannade vi i knappa 45 minuter. Alldeles för kort tyckte flertalet, men RLJ kommer att få många återbesök. Olle Kalderen hälsade välkommen och berättade om historiken bakom föreningen. Efter en liten titt i lokstallar och under presenningar, äntrades ett tåg med loket Spoorijzer nr 6010/1960 (Deutzkopia) och vi reste till banans södra ändpunkt Rosenhill, där föreningen nu lägger ut en sidabana ner till hamnen vid sjön Risten. På tåget delades ut en del skriftlig dokumentation om RLJ och en loklista, vilket uppskattades mycket. Enligt loklistan innehar föreningen 17 lok och några enskilda medlemmar ytterligare 12. Reseledningen hade i förväg uttryckt intresse av att få se tryckluftloket Atlas 32/1917 i drift och detta "trycktes upp" med hjälp av en kompressor vid vår ankomst. Tyvärr blev det inte så mycket kört med loket men, som sagt, det blir fler besök i Lakvik. Bussen styrde vidare mot Åtvidaberg och när vi på vägen passerade Bersbo, berättade Ola Almquist en del om gruvor och banor i trakten. 1 Åtvidaberg besöktes ÅSSAs industrimuseum. AB Åtvidabergs Spårväxlar & signalfabriks AB var stor leverantör av växlar, signaler, bomdrev och smörjsystem till järnvägarna i Sverige och utomlands. Driften nedlades på 1980-talet och i delar av de gamla verkstadslokalerna har man nu inrättat ett museum med ett antal arbetsmaskiner (smideshammare, bordshyvlar, långfräs, riktmaskin m m) som kan ses i funktion. För den arkivintresserade finns t o m möjlighet till en snabb titt i sparade handlingar. Efter en halvtimme på museet smakade det bra med lunch på Hotellet i Åtvidaberg och därefter fortsatte resan med en längre transportsträcka till Almviks tegelbruk utanför Gamleby. Tegelbruket, som nedlades 1971, lämnades kvar intakt och utgör nu ett ovanligt väl bibehållet minnesmärke. Vår guide, Harry Stålhandske, tog oss med på en 45 minuters rundvandring genom lerintag, linbanestation, torklador, ugn och utlastningskaj och efter den turen kunde säkert alla deltagare berätta hur man tillverkar tegel! Av särskilt småbaneintresse finns en kort 500 mm-bana med en tippvagn för sandtransport, några linbanevagnar och en mängd spår och vagnar i torkladorna. Ja, och så loket förstås, men det lockade inte till närstudier där det stod i en ladan under ett tjockt lager damm och fågelsk-t! Den nog häftigaste upplevelsen i Almvik var ändå en märklig monumentalmålning av konstnären Lars Jönsson, som fanns i museisalen och beskrev hela tillverkningsprocessen från grävmaskinen i lertaget till utlastningen vid kajen. Den målningen ville många av oss ha hemma i vardagsrummet! 1 Västervik visade Ola Almquist oss runt vid T JFs verkstad m m, där vi särskilt intresserade oss för Bjurströmlokomotorn Vk 205/1937 (fd BLJ). Lokomotorn är demonterad, men upprustning pågår och inriktningen är att ha den i körbart skick inom ett par år, tyckte jag Ola sade. Resan fortsatte därefter till Verkebäck, där vi beskådade en stor del av T JF rullande materiel. Trafiken för säsongen hade inte påbörjats, men det pågick en del service och underhåll av lokomotorer och vagnar och vi beundrade den otroliga finishen på några motorvagnar. Bussen rullade vidare mot Oskarshamn, där AB Smålandshamnar körde fram sin vackert blåmålade Z65, fd SJ 549. Här togs också resans sedvanliga gruppfoto med alla resenärer framför loket. Sid 8

Forts. Med SmB i Österled Dagen var ännu inte helt slut - även om en viss trötthet infunnit sig på vissa håll i bussen, men många hade ju startat dagen tidigt - och det blev nu ett besök i Vänevik söder om Oskarshamn. Rester av den gamla stenindustrin besågs och det blev också en banvallspromenad på några hundra meter fram till Marseholms hamn, där det fram till 1963 hade funnits ett smalspår med lokdrift från stenbrott till stenhuggeri. strax efter kl 19 kom vi tillbaka till Oskarshamn, där inkvartering skedde. Hälften av resesällskapet valde att avsluta kvällen på Ninos Pizzeria med pizza och öl (och många glada skratt... ) så lamporna släcktes inte förrän framåt 01. Snarrkkk... Söndagen började för flertalet med en längre promenad till ett servicehus med frukostservering. Här får reseledningen ta på sig en planeringsmiss, för visst borde bussen ha åkt runt och samlat upp resenärerna vid hotellen i stället för att hämta upp alla vid det, i förhållande till hotellen, perifert belägna servicehuset Nåväl, frukosten var riklig och smakade bra och bussen var framkörd i tid. Vi ställde kosan mot Mörlunda, där en söndagsarbetande truckförare öppnade grinden till C F Bergs sågverk, som ligger vid en ca 2 km lång sidabana från Mörlunda stn. Sågverket har upphört med den egna växlingen och lokomotorn fd SJ Z49 176 står avställd längst in på ett stickspår. Nästa uppehåll blev Hultsfred, där det i och för sig föga småbanemässiga ångloket SJ C7 1774 (fd NOJ 37) besågs i hembygdsparken. Trots att loket stått här i ett 30-tal år, var det få av resdeltagarna som sett det före 8mB-besöket. 1 Silverdalen anslöt ytterligare två resdeltagare med motorvagn från Nässjö och efter visst besvär hade en guide från MoDo Silverdalens Pappersbruk fått in oss en och en genom ett passerkortsreglerat vändkors. Bussen fick alltså vänta utanför denna gång. På fabriksområdet stod brukets lokomotor, fd SJ Z43 484, och ett antal av de vagnar som används för systemtransporterna Silverdalen-Oskarshamn. Ett antal foton knäpptes snabbt och sedan var det dags för besökets huvudnummer: Under stor försiktighet fick vi träda in i papperssalen och vad fick vi se där.... men, är det inte... jovisst är det... finns det verkligen kvar... otroligt. Otroligt eller inte, men pappersbruket har fortfarande kvar ett litet 600 mm spårsystem med ackumulatorloket AGV 428/1970. När SmB besökte Silverdalen 1977 var spårsystemet en aning längre, korsade gårdsplanen och fortsatte in i en verkstadslokal. Den delen var nu riven och spåret går bara inomhus. Loket drar en planvagn lastad med en stor pappersrulle, som flyttas mellan ett par olika avdelningar. Vi konstaterade raskt att denna bana måste vara den enda kvarvarande smalspårsbanan i drift vid en svensk pappersindustri. Någon som kan motbevisa? Metsä-Serla AB i Pauliström besöktes snabbt. Här hade man i förväg meddelat att man inte kunde ta emot oss, men det gjorde nu inte så mycket eftersom den vackert blåmålade lokomotorn (fd SJ Z43) upptäcktes från bussfönstret och stod så till, att de intresserade kunde få en ganska bra fotovy. l brukets vaktkur hann man aldrig reagera och bussen fortsatte raskt mot Vetlanda. BK Tågs verkstad stod på reseledningens önskelista, men även här hade man meddelat att man inte hade möjlighet att ta emot oss p g a "omorganisation". Vi gjorde en sväng runt området, men resdeltagarna verkade inte alltför ledsna över att i stället få åka till Östanå Värdshus för lunch. Den smakade så pass bra att inte ens hovmästarens märkliga prissättning av kakan till kaffet lade sordin på stämningen. Reseledaren, som snål smålänning, avstod från sin kaka men den nappades raskt av en hungrig östgöte (utan att betala), varpå hela sällskapet snabbt retirerade ut till bussen igen! Härnäst på dagordningen stod Hökhult söder om Landsbro, där småbanevännen Claes Svendsen i anslutning till sin lantgård byggt upp en ca 200 m lång 600 mm-bana, som jag har för mig kallas "Västerlid-Gränsens Järnväg". Claes och hans son mötte upp med ett stort Deutz-lok (fd Halmstads Jernverk) och vi hoppade på en flakvagn f v b lokstallet. Utanför det stod en gul Janbach JW8 (fd Lammhults Torv) och vi utspisades med dricka och kakor (hjärtligt tack, Claes!) samtidigt som vi kunde beskåda den lilla ved(?)banan som ringlade sig upp mot bostadshuset. Ett mycket minnesvärt besök! Sid 9

Forts. Med SmB i Österled Extratåg för SJK Småbaneavdelning på Västerlid - Åkerslunds Järnväg i Fröderyd söder om Vetlanda. Loket är tillverkat av Deutz och kom till järnvägen från Halmstads Järnverk och bussen kommer från Fårbo Buss. Intresserade åskådare är två hästar till höger bortom bussen. l Lannaskedebrunn väntade Gustav Svensson vid Brobyholms Torvströfabrik. Fabriken är ännu i viss drift och på den långa torvbanan körs både torvtåg och utflyktståg. Det började tyvärr regna, men Gustav hade dagen till ära byggt en ny täckt personvagn som raskt invigdes när ressällskapet tog tåget ut till mosskanten. Det blev två vändor för personvagnen tar 12 personer och alla ville ju åka! Gustav lämnade också en härlig berättelse om historiken bakom fabriken, banan och loket. Regnet tilltog nu allt mer, varför besöket vid Rallebo Järnväg i Bodafors blev ganska kort. Rallabobanan har presenterats i SmB. Mest känd är den för sina märkliga fordon (bl a två normalspåriga SJ motordressiner och en Mercedes bil), men vi fann också ett ganska konventionellt motorlok av torvbanetyp och en del vagnar. Extratåg för avdelningen på torvbanan vid Brobyholms Torvfabrik med Gustaf Svensson på loket och glada medlemmar i den nyligen ombyggda personvagnen. l Nässjö skulle en anställd vid impregneringsverket komma och öppna lokstallet samt köra ut verkets nygamla G la-lok. Något hade hänt och vi fick själva titta i stallet, som var öppet. Däremot vågade vi inte köra ut loket och de som hade önskat ta ett foto blev en aning besvikna. En händelse som låg utanför reseledningens kontroll, tyvärr. Resan avslutades med ett uppskattat besök på Nässjö Järnvägsmuseum, där vi guidades runt under en dryg halvtimme. Vilka fantastiska samlingar de har fått ihop, och vilket trevligt sätt att presentera dem! Ett besök här kan verkligen rekommenderas. En aning trötta, men fortfarande till synes på gott humör, skildes deltagarna åt och flertalet fortsatte med tåg från Nässjö åt olika håll. Årets resa var slut! Text :Mats Frading Foto där ej annat anges : Bo Gyllenberg Sid 10

INDUSTRISPÅR I MALMÖ Vi har nu kommit tilllandets tredje stad, åtminstone vad folkmängden beträffar. Antalet industrispår är stort vilket framgår av kartorna härintill De flesta av spåren tillkom från 1960-talet och framåt när utfyllnad av hamnområdet (se 2C37 i "lndustrilok i Skåne-Malmöhus län") pågick som bäst. Området väster om linjen Malmö-Trelleborg (Katrinelund, Sorgenfri och Sofielund) hade en gång i tiden ett flertal spår till olika industrier men i samband med upprustning av Kontinentbanan och planering inför Öresundsförbindelsen bröts alla industrispårsanslutningar. Kvar finns bara spåret till PLM på Fosie industriområde. På Kockums industriområde finns lite spår kvar liksom i Limhamn. Det senare används sporadiskt eftersom det stora kalkbrottet här lades ned för några år sedan och därmed försvann en del av transportunderlaget på MLJ. Malmö stad äger i stort sett alla spår utom de som ägs av SJ/Banverket och resp. industri. SJ växlar med i huvdsak lok T44. 1. Sjölundaverket, spåret användes ej (anv.ej). 2. Sysav Kemi AB (återvinningsföretag), anv. 3. Oljehamnen, anv. 4. Edström Terminal, anv. 5. Gotthards (skrotfirma), anv. 6. Swede Harbour, anv. 7. Kemå AB/Swedechrome, anv.ej. 8 Tibnor (metallgrossist), anv. 9. Postterminal, anv. 10. Öresundsverket (kraftverk), anv.ej. 11. Bärarelaget, anv.ej. 12. AB sydåtervinning (papper), anv. 13. Diverse företag, anv.ej. 14. Sydsvenskan, anv.ej. 15. Olika ind., anv. ej. Spåret isolerat. 16. Swedish Match (tobak), anv. 17. Riven industri, spåret kvarligger oanvänt. 18. Olika ind., anv.ej. 19. KF Södra Terminalen (livsmedel), anv. 20. Beijers/Begoma Spedition AB, anv. 21. Stena Metall (skrotfirma), anv. 22. Bröderna Edstrand AB (metallgrossist), anv.ej. Se även 2C7. 23. ASG lager (spedition), anv. 24. Malmö Frihamn, anv. Malmö Hamn AB har en egen Unimog för växling. Se även 2C5, 2C6 och 2C65. 25. Nord Milis (spannmål), anv. 26. En del av f.d. Kockums, senare SAAB och numera mässområde. Spåret kvarligger oanvänt. 27. Kockums Industrier AB. Eget lok finns, se 2C8. 28. Diverse industrier, anv.ej. 29. Skanska, anv.ej. 30. Riven industri, spåret ligger kvar och på detta finns avställda cementvagnar. 31. Tvättman, anv.ej. 32. F.d. cementfabrik; kvarligger liksom största delen av spåren som ej används. Se 2C3. 33. Cementas stora kalkbrott (nedlagt 1994) samt krossanläggning. Verksamheten upphörde troligen strax efter kalkbrottets nedläggning. Byggnaderna kvar liksom spåret. För en kort tid sedan lastades diverse maskiner m.m. ut vid krossanläggingen varför spåret användes. Spåret mellan 32 och 33 hade ursprungligen 891 mm spårvidd men trafiken på denna upphörde 1967, se 2C3. 34. PLM Fosiefabriken (aluminiumburkar), anv. 35. Globax Metal AB (metallskrot), anv.ej. 36. F.d. SJ huvudverkstad, numera ägs den av TGOJ. Verksamheten är starkt reducerad. Tidigare fanns ett internt smalspårsnät (600 mm?) men det är rivet. På området finns även Banverket plus diverse andra mindre företag. Spåren används än idag. 37. F.d. Malmö gasverk, se 2C51. På området huserar bl.a. kontor för Sydgas och Sydkraft. En isolerad spårstump är allt som är kvar av det en gång stora nätet med anslutningar till flera företag. 38. Även här finns lite isolerat spår kvar med växlar och klot. Spår gick till bl.a. AB Tripasin. 39. Lite isolerat spår (till ett lager) kvar i Annelundsgatan. Janis Priedits Sid 11

SMB3f99 Kartor till artikeln INDVSTRISP ÅR I MALMö l l l Sid 12

Kartor till artikeln INDUSTRISP ÅR I MALMÖ Sid 13

En okänd anläggningsbana i Ångermanland Att bedriva järnvägsarkeologi i mina hemtrakter i Ångermanland ar inte så givande. Visst finns det en del tomma banvallar från industrispår och linjeomläggningar. Det gäller att ta vara på vad som finns. 1991 utgavs en bok "Ångbåtstrafiken på Faxälvens mellersta del1875-1921", ISBN 7542-192-5. Intressant läsning om vedermödorna att bedriva båttrafik i grunda och strömmande vatten. Samt hur man transporterade stora ångbåtar till sjöar med enkla medel. Men boken innehöll även två småbaneintressanta uppgifter. Dels det av mig redan kända och besökta hamnspåret i Helgum. Torde ha anlagts redan vid stambanebygget 1886. Cirka en kilometer långt, för att betjäna farleden Helgum Ramsele. Spåret är sen länge upprivet. Men så fanns en småbana till. 1915-1918 byggdes ett kraftverk i Ödsgårdsforsen i Edsele. För materialtransporter byggde entreprenören, Skånska Cementgjuteriet, en två kilometer lång 750 bana från ångbåtarnas slutstation i Utanede. Banan trafikerades med vad jag tror, ett O&K ånglok med en 6a på skorstenen. Vid själva kraftverket fanns 600 banor med två ånglok. En pråm byggdes för transporterna Helgums hamnspår - Utanede. En helg gav jag mig iväg för att undersöka vad som kunde finnas kvar. Ångbåtsbryggorna var helt försvunna, dock kunde man ana var vissa varit genom att följa de ofta välbyggda vägarna dit. 1918 års kraftverk i Edsele är helt utplånat, så när som tilloppskanalen. Ersatt av en underjordisk station från nån gång när 50 tal blev 60 tal. Av Utaneda brygga finns inget annat an terrasserad mark. Men en synnerligen gedigen banvall finns att följa några hundra meter tills stentippen från det nyare kraftverket utplånat spåren av denna lilla bana. -o-o-o-o-o-o-o-o- Börje Göransson Knappt man kan se växeln och sidospåret på Fagersanna linjeplats på str Karlsborg - Skövde. SKJA är trafikutövare för vagnslasttrafiken på banan, men den förekommer i huvudsak endast på str Skövde - Tibro. Foto : Bo F. Eklund Sid 14

Sidospår till AB Lundgrens gjuteri i Halmstad. Växeln ligger på Furets station inom Halmstads ställverksområde. Spåret används inte alltför ofta, c:a 6-8 ggr/år. Foto: Bo F. Eklund En av många stationer som hatt sin storhetstid - Alvhem. Spår 3 ser inte ut att vara avstängt, men vem vill växla bland björkarna där? Foto: Bo F. Eklund Sid 15

1. ().. '... ':"::.J:-1 rt.- n rn.. Detta är sidan 3 av Arboga Mekaniska Verkstads cirkulär nr 153 om transportvagnar. Sid 1 fanns som sista sida i Småbanebladet nr 4/98 och sid 2 i nr 1/99 Sid 16 f