Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

Relevanta dokument
SAM, samverka, agera, motivera

samverkan motivera agerar

SAM Samverka Agera Motivera

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Processtöd jämställdhetsintegrering

FOKUS15 RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER. Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Hbtq-diplomering Nulägesanalys

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Program för ett jämställt Stockholm

Samverkansgrupp för jämställd och jämlik hälso- och sjukvård

Förklaring av olika begrepp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Bosgårdens pedagogiska enhet - Jämställdhet

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Linda Carlsson Processledare Vård- och omsorgscollege Örebro län ,

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden"

Utbildningsförvaltningen

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

Förskolans arbete med jämställdhet

Plan för lika möjligheter

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning

Plan för lika möjligheter

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Att leda förändring i en post-metoo värld

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Frågeformulär för arbetsmötet

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Män och normer inom vård och omsorg

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

HUDDINGE KOMMUNS. handbok för JÄMLIKHETSANALYS

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Varför blir vi sjuka av det ojämställda samhället?

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Källbystugans/Väderlekens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Vägen till VO-branschen

En inkluderande idrott för alla

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Med Tyresöborna i centrum

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och likabehandling Norrskensgårdens förskola Gävle kommun

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Program för Öppen ungdomsverksamhet

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

YTTRANDE 1 (5) VLL Ku2017/02516/DISK Stockholm

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Norrtullskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kra nkande behandling. Läsåret

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

FOKUS15. Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter. MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Transkript:

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017 Linda Moestam, genusvetare och processledare Folkhälsocentrum Region Norrbotten

Normkreativt förhållningssätt: Vad är det, vad syftar det till och hur kan det användas? Och framförallt - behövs det verkligen?

Att starta förändringsprocessen

SAM, samverka, agera, motivera Främja hälsa hos barn och unga och förebygga psykisk ohälsa 0-20 år

Effekter av SAM SAM har hjälpt kommunerna att se över sitt arbete gällande barn och unga på ett mer normbreddande sätt och har bidragit till möjligheter att utveckla arbetet. Genom SAM kopplas många aktörer samman i ett stärkt samarbete med syfte att öka och stärka delaktighet inom och mellan olika aktörer - fler ser vad som behövs. Under pilotprojektet har lärande exempel på hur psykisk ohälsa kan förebyggas för fler än endast flickor och pojkar lyfts fram, exempel som nu visar vägen för andra kommuner. SAM integrerar normbreddande perspektiv inom området psykisk hälsa, suicidprevention och jämställdhet, visar på samband och uppmuntrar till fler samarbeten inom områdena. Arbetet bidrar till att bryta tystnad och stigmatisering gällande frågor kring psykisk ohälsa och får fler att vilja vara en del av det förebyggande arbetet.

Jämställdhet = Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan kvinnor och män som ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Jämlikhet = Jämlikhet handlar om att människor oavsett bakgrund ska ha samma och lika rättigheter.

Ledsen och nedstämd ofta eller alltid (Källa:Hälsosamtalet i skolan)

Intersektionellt normbreddande angreppsätt på psykisk (o)hälsa = Olika sociala faktorer som påverkar en ung människas hälsa Inte bara ung utan också påverkad av socialt kapital socioekonomisk situation könsidentitet och uttryck sexuell läggning ålder religion funktionsvariation m. fl. = Påverkar möjlighet till inflytande, delaktighet, makt och livsutrymme och framförallt, det påverkar hälsan.

Normkreativitet, normkritik, normbreddande Fokus på normer, inte normbrytare Synliggör normgruppens fördelar Ifrågasätta de normer som skapar ojämlikhet Granska sin egen position Visa på föränderlighet

Hur kan en använda begreppen, förhållningssättet? Att arbeta normbreddande - vad kan det betyda för dig i din yrkesroll? Diskutera en enda sak som just du kan göra för att främja mer jämlika villkor för barn och unga, direkt och/eller indirekt

Hur normer påverkar - vilka ser vi (inte) - Påverkan på hälsoläget?

- varför ser svaren så olika ut och vad är det som gör att just killarna inte tycks berätta hur det är? Går det att ställa specifika frågor för att nå just killar? Och hur nås övriga?

Att spela vanlig Några orsaker bakom pojkars osynliga svar: - Saknar ord för att berätta hur det är och en tillhörande ovana att prata om känslor - Traditionella könsroller, att inte känna efter, inte vara sårbar - Är det för svårt får en fixa det - Skolhälsovården, lärare och övriga vuxna i pojkarnas närhet vet inte vilka andra signaler på psykisk ohälsa som en ska vara uppmärksam på och riskerar att avfärda andra slags rop på hjälp

Skillnader i hälsoläget är stort Unga transpersoner är en särskilt utsatt grupp för psykisk ohälsa och självmord. Varannan transperson mellan 15 och 19 år har allvarligt övervägt att ta sitt liv. 40 procent har allvarligt försökt. I Norrbotten uppger ca 17 % av flickorna i åk 1 på gymnasiet uppger att de ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda till skillnad från ca 4 % bland pojkarna Vanligast att unga flickor/kvinnor vårdas för självskadebeteende Vanligast att kvinnor söker hjälp för psykisk ohälsa samt är de som vårdas inom psykiatrisk slutenvård Självmord är den ledande dödsorsaken bland män mellan 15 och 44 år i Sverige. Varför är det så här? Forskning tyder på att den starkaste normen att bryta mot från i vårt samhälle är könsnormen. Men sedan är det inte bara att avvika i sig som är problematiskt, utan att avvika och behöva möta samhällets reaktioner på det. Källa, Karolinska institutet, Folkhälsomyndigheten

Normkritiska genusperspektiv på ungas hälsa bidrar till att Bredda bilden och förståelsen av vilka som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Underlättar för att i tid utveckla förebyggande arbetssätt för att nå barn och unga innan det gått för långt

https://www.mucf.se/unga-hbtq-personers-halsa Identitetsstärkande och hälsofrämjande

Att göra en normbreddande analys: Vilka normer är det vi förhåller oss till? Vilka syns i statistiken? (Och hur påverkar mina normer/föreställningar de som faktiskt får synas?) Vems hälsa talar vi om? Vilka är dessa alla? Vem slipper bli ifrågasatt? Vem slipper komma ut och förväntas berätta sin historia? Vem kan enkelt använda lokalerna? Vem är en självklar del av gemenskapen? Vem kan känna igen sig i samtalen i fikarummet, i samtalen på rasten? Vem får igenom sina förslag? Vilka normer styr hur handlingsplaner/strategier/styrmedel ser ut? Vem får formulera problemen? Vems åsikter tas på allvar? Vem utgår vi ifrån när vi planerar verksamheten? Vilka kommer nås av våra insatser?

Medskick och rekommendationer för att främja arbetet med jämställdhet och jämlikhet Frågor och särskilda angreppsätt som riktas till en viss målgrupp tenderar att förstärka och bekräfta normer istället för att öppna upp och inkludera fler. Därför föreslås att: Införa normkreativt inslag vid varje personalmöte. Lyfta en spaning, en fråga, synliggöra och levandegöra. Att genomgående fundera över vad det är som inte skrivs ut, som inte sägs, som inte syns. ( könsstereotypa, gängse normer flickor och pojkar etc) Kompetensutveckling för professioner som stöd vid sin yrkesutövning. Sprida metoder som finns att använda för att nå just mer generella angreppssätt - tidiga, tillgängliga insatser.

Internt arbete Granska och vid behov justera den nuvarande situationen (arbetsmiljön, rutiner, informationsmaterial, blanketter, osv) Granska och vid behov justera styrdokument (jämställdhets- och mångfaldsplaner, rekryteringspolicyer och rutiner, antidiskrimineringspolicyer, osv) Etablera rutiner för det kontinuerliga arbetet (såsom hur en introducerar nyanställda, skaffar ny kunskap) - tänk normbreddande i allt.

Att ta med sig

https://www.youtube.com/watch?v=_onqnmdd4p0

TACK! Jag ser fram emot era frågor, kontakta mig gärna. Linda Moestam, genusvetare och processledare Folkhälsocentrum Region Norrbotten 070-212 39 81 linda.moestam@norrbotten.se www.norrbotten.se/sam