Koldioxidavgift och klimatfond 2016-2021 Datum: 2016-01-01 Beställare: Kommunfullmäktige Utförare: Kommunkontoret, strategiska utvecklingsavdelningen Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 41 Kyrkogatan 11 046-35 50 00 kommunkontoret@lund.se www.lund.se 221 00 Lund
Koldioxidavgift och klimatfond Bakgrund Komunfullmäktige har i januari 2016 beslutat att införa en koldioxidavgift och en klimatfond för klimatkompensation av tjänsteresor utförda av anställda och förtroendevalda i Lunds kommun. Detta i syfte att förbättra Lunds kommuns möjligheter att nå sina klimatmål och bidra till att kommunen kan bli fossilbränslefri till 2020 enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige. Koldioxidavgift och klimatfond i Lund Alla förvaltningar betalar en procentuell avgift kopplat till koldioxidutsläpp från anställdas och förtroendevaldas resor och från transporter. Denna avgift tas löpande ut när resor eller drivmedel betalas. Koldioxidavgiften förs till en klimatfond, som administreras av kommunkontoret. Beslut om fördelning av medel från fonden fattas av kommunstyrelsen. Förvaltningarna kan årligen söka medel ur klimatfonden för att genomföra driftsåtgärder och investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Åtgärderna får göras inom transportområdet, men även inom fastigheter, utbildning med mera. Koldioxidavgiftens storlek Förslaget är att löpande ta ut en procentuell koldioxidavgift på resor och transporter, vilket ger en minimal administration. Baserat på tillgänglig statistik om utsläpp och kostnader föreslås procentsatser enligt tabell 1. Beräkningen av procentsatser baseras på att ett ton koldioxid kostar 350 kr, vilket är den ungefärliga kostnaden för klimatkompensation i CDM gold standard (CDM är ett FN-kontrollerat system) eller trädplantering som binder ett ton koldioxid i kommunen. Hänsyn har också tagits till kommunens riktlinjer för resor och transporter och handlingsplan för miljöfordon.
Drivmedel avgift Bensin 5% Diesel 5% Dieselblandning 4% Etanol 1% Fordonsgas 1% Biodiesel 0% Grön gas/biogas 0% El 0% Resor avgift Flygresor 15% Egen bil i tjänsten 5% Båtresor 10% Tågresor 0% Lokalt buss, 0% spårvagn och taxi Tabell 1. Förslag till koldioxidavgift kopplat till olika konton i kommunens ekonomisystem. De kommunägda bolagen kommer inte att ingå i systemet med koldioxidavgift och klimatfond, eftersom det skulle bli komplicerat att reglera i förhållande till avkastningskraven på bolagen. Den del av renhållningsverkets verksamhet som omfattas av självkostnadsprincipen undantas från koldioxidavgiften. Tolkförmedlingen, som administreras av socialförvaltningen, undantas inledningsvis från systemet. En dialog förs med Region Skåne och berörda kommuner med syfte att införliva tolkförmedlingen i systemet. Avgiften kommer inte att belasta transportentreprenader, eftersom det är för svårt att beräkna en rättvisande storlek på avgiften, detta visar bland annat erfarenheter från Växjö kommun. Kostnaden för en transportentreprenad går inte på samma sätt som kostnaden för ett inköp av drivmedel eller flygresor att koppla till en viss storlek på utsläpp. Konsekvenser för förvaltningarna Kostnaden för de olika förvaltningarna kommer att bli olika kännbar, eftersom några har mer transportintensiv verksamhet än andra. Alla förvaltningar kommer att få möjlighet att ta del av pengarna i klimatfonden, till exempel för inköp av elcyklar, solceller, klimatutbildning eller trädplantering. Pengarna kommer att fördelas efter klimatnytta, inte i förhållande till hur mycket pengar en enskild förvaltning betalat in. Alla förvaltningar kan minska sina kostnader genom att följa kommunens riktlinjer för resor och transporter och
handlingsplan för miljöfordon. Genom att granska förvaltningarnas utgifter för resor under 2013 går det att få en ungefärlig uppskattning av storleken på kostnaderna för koldioxidavgiften och hur mycket pengar som årligen skulle hamna i klimatfonden. Konsekvenser för olika förvaltningar av koldioxidavgiften För några av kommunens verksamheter, särskilt renhållningsverket och serviceförvaltningen, kräver den dagliga verksamheten omfattande transporter. Därför kommer de ekonomiska effekterna av koldioxidavgiften att vara olika kännbar för olika förvaltningar (tabell 2). Totalt beräknas den årliga inbetalningen till klimatfonden bli under en miljon kronor under det första verksamhetsåret. Förvaltning Flyg Egen bil Drivmedel Summa Renhållningsverket 3 500 1 900 190 800 196 300 Serviceförvaltningen 0 22 500 149 700 172 300 Vård och Omsorg 5 000 32 400 83 000 120 600 Utbildningsförvaltningen 62 900 52 700 3 400 119 000 Socialförvaltningen 16 600 81 400 8 600 106 600 BSF Lunds stad 47 000 35 400 12 400 94 700 Kultur och Fritid 18 900 16 600 16 700 52 200 Politisk ledning 10 000 33 700 3 500 47 200 BSF Öster 10 600 30 000 300 40 800 Tekniska förvaltningen 9 400 3 700 10 200 23 300 Kommunkontoret 11 300 6 800 300 18 400 Stadsbyggnadskontoret 12 800 800 2 200 15 900 Miljöförvaltningen 400 700 500 1 600 Alla förvaltningar 1 008 900 Tabell 2. Beräknat utifrån utsläpp från transporter 2013 är det möjligt att göra en kostnadsuppskattning för de olika förvaltningarna och den politiska ledningen. I den politiska ledningen ingår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. I tabellen anges ungefärligt antal kronor respektive förvaltning skulle ha betalat 2013 om den föreslagna procentuella klimatavgiften använts, fördelat på flygresor, egen bil i tjänsten och inköp av drivmedel, samt summerat. Sedan 2013 har särskilt Renhållningsverket och serviceförvaltningen minskat sina fossila utsläpp från drivmedel markant genom ökad användning av HVO, som är en syntetisk biodiesel. Stora delar av Renhållningsverkets verksamhet omfattas inte av förslaget om koldioxidavgift och klimatfond, vilket inte är beaktat i tabellen.
Eftersom förvaltningarna är olika stora ger den totala summan som betalas i klimatavgift inte hela bilden av hur kännbar kostnaden blir. Att relatera avgiftens storlek till antal anställda eller nämndens totala kostnader ger delvis en annan bild (tabell 3). Förvaltning Avgift Avgift/anställd eller förtroendevald Promille av förvaltningens totala kostnad Renhållningsverket 196 300 1817 1,40 Politisk ledning 47 200 507 1,04 Stadsbyggnadskontoret 15 900 198 0,27 Serviceförvaltningen 172 300 467 0,21 Socialförvaltningen 106 600 177 0,18 Kultur och Fritid 52 200 121 0,13 Utbildningsförvaltningen 119 000 112 0,11 Miljöförvaltningen 1 600 60 0,10 Tekniska förvaltningen 23 300 307 0,08 Vård och Omsorg 120 600 46 0,07 Kommunkontoret 18 400 87 0,06 BSF Öster 40 800 42 0,06 BSF Lunds stad 94 700 37 0,05 Tabell 3. Den totala avgiften blir olika kännbar för olika förvaltningar beroende på antalet anställda och total budget. I tabellen redovisas avgiften som promille av förvaltningens totala kostnader och som kronor per anställd eller förtroendevald. Några förvaltningar, särskilt Renhållningsverket, har minskat sina utsläpp markant sedan 2013. Stora delar av Renhållningsverkets verksamhet omfattas inte av förslaget om koldioxidavgift och klimatfond, vilket inte är beaktat i tabellen. Politiska beslut och riktlinjer i bland annat LundaEko och kommunens resepolicy styr mot högre andel förnybara drivmedel i kommunens bilar och mot att antalet flygresor ska minska. Detta kommer enligt planen leda till att utgifterna för koldioxidavgift efterhand kommer att minska i takt med att utsläppen minskar. Kommunen strävar mot att alla fossila bränslen ska vara borta år 2020, vilket kommer att innebära att koldioxidavgiften på sikt inte längre är aktuell. Giltighetstid för systemet Koldioxidavgiften ska tas ut från och med 2016-01-01 till och med 2020-12-31. Utbetalningar ur klimatfonden ska kunna göras till och med 2021-12-31. Årlig redovisning Kommunstyrelsen sammanställer årligen vilka inbetalningar som gjorts till fonden fördelat på förvaltningarna. På så sätt blir kostnaderna tydliga och motivationen att arbeta systematiskt för att minska utsläppen ökar. Samtidigt redovisas vilka åtgärder som beviljats medel ur fonden.