Slutrapport för projektet Förvaltningsinformation

Förvaltningsinformation 2002 - FI2002 Slutrapport 2002-09-30 KS Konsult - Kjell Svensson - Bo Tyrefors Detta projekt har genomförts med finansiering av: IT Bygg och Fastighet Vinnova SABO Fastighetsbranschens Utvecklingsforum UFOS Byggherreföreningen 1

Innehåll Referat... 3 Resultatet direkt på CD... 6 1. Bakgrund... 8 2. FI 2002-projektets syften och strategier... 9 Projektets syften... 9 Projektets strategier... 10 3. Projektets vision.... 12 4. Projektets mål... 14 FI 2002-projektets ursprungliga mål... 14 Kompletteringar av ursprungliga mål... 15 Slutgiltig mållista... 15 5. Projektets resultat... 18 Översiktlig tidplan för projektet:... 18 Systematisering av uppnådda resultat.... 18 Publicerade rapporter... 22 6. Analys... 23 Projektets måluppfyllelse... 23 7. Avslutande diskussion... 25 Litteraturlista... 30 Bilaga... 32 2

Referat Syfte med slutrapport för FI 2002-projektet Denna slutrapport för FI 2002-projektet har två syften. Dels att redovisa hur väl FI 2002- projektet har lyckats uppnå uppställda mål för projektet och dels att vara en avslutande och sammanfattande beskrivning av hela FI 2002-projektet. FI2002-projektet Texten nedan är till stora delar utsnitt ur en sammanfattande beskrivning av FI 2002-projektet som finns i bilaga 1 i slutrapporten. Projektets syfte, strategi och resultat. FI 2002-projektets syfte är att skapa bättre förutsättningar för fastighetsbranschen att utnyttja IT: s potential och därmed på ett avgörande sätt medverka till effektivare verksamhet och ökad kundnytta. Projektets strategi för att uppnå detta syfte (och därmed dess resultat) är att utveckla en branschgemensam och stabil grundstruktur för den centrala information som hanteras i verksamheten samt med utgångspunkt från denna utveckla anvisningar, rekommendationer, standarder mm för hur olika dokument och datoriserade informationssystem skall struktureras och redovisas. En viktig utgångspunkt i arbetet är FM-begreppet. FM (Facilities Management) är en verksamhet som samordnar stödtjänster med fysisk miljö (byggnadens utrymmen) för att medverka till att kundens verksamhet (primärverksamheten) kan uppnå sina strategiska mål. Projektets genomförande Arbetet i projektet FI 2002 har varit uppdelat i fyra etapper: Etapp 1: Verksamhetsanalys, teknikutvärdering och branschinventering Etapp 2: Vidareutveckla modeller och ge lösningsförslag Etapp 3: Konkretisering och tillämpning av struktur för förvaltningsinformation. Etapp 4: Implementering och slutlig utvärdering Nedan visas en översiktlig tidplan med delresultat per etapp för projektet i sin helhet. 3

1999 2000 Etapp 1 2001 2002 Inventering Etapp 2 Modeller och lösningsförslag Etapp 3 Tillämpning och test Etapp 4 Implementering och slutlig utvärdering Resultat per etapp Branschrekommendationer, modeller Konkret- Isering /tillämpning struktur för förv.info Etapp 1 - Inventering kunskapsplattform Implementerade branschrekommendationer o system Konkreta resultat Exempel på konkreta resultat från FI 2002-projektet är följande. Processanalyser I projektet har informationsbehovet identifierats för väsentliga och generella processer i fastighetsföretagandet. Processanalyserna har bidragit till att strukturera informationsbehovet på ett påtagligt sätt. Informationen har också klassificerats utifrån primärverksamhetens premisser och de resultat som fastighetsföretaget åstadkommer för att stödja kunden. Processmodellbeskrivningar som innehåller heltäckande processkartor för hela FMverksamheten och processmodeller för flertalet av FM-verksamhetens kärn- och ledningsprocesser. Mallar och checklistor för drift och underhållsinformation. Arbetet med att ta fram och utveckla relevant drift- och underhållsinformation (fastighetsanknutna tjänster) är ett tydligt exempel på hur informationen klassificerats utifrån utrymmet och kundens behov. Ordlista. För att säkerställa att en enhetlig terminologi används har projektet successivt definierat termer och begrepp som är relevanta för fastighetsföretaget eller FM-verksamheten. Detta arbete har vidare samordnats med övriga intressenter i programmet IT Bygg & Fastighet2002 och det standardiseringsarbete som sker inom EU. Mallar och checklistor för programarbete och erfarenhetsåterföring. FI 2002-projektet har också kartlagt och analyserat de speciella problem och möjligheter som uppkommer vid programarbete och erfarenhetsåterföring. För att strukturera informationen och kunskapen som å ena sidan skapas i de tidiga skedena och som å andra sidan genereras i förvaltningsfasen har en sammanställning gjorts i checklistor för informationen i verksamhetsbeskrivning, utrymmesprogram och byggnadsprogram. Mallar och checklistor för kvalitetssäkrad upplåtelse. Beskriver fastighetsföretagets övergripande marknadsförings-, försäljnings- och kundvårdsprocess och innehåller bl. a mallar för kvalitetssäkrad inhyrning och uthyrning. 4

Objektmodeller som beskriver hur FM-verksamhetens information kan struktureras i verksamhetens olika informationssystem. Struktur för gemensam grunddatabas. Objektmodellerna har i etapp 3 vidareutvecklats till struktur för en gemensam databas för central förvaltningsinformation (en grunddatabas ). Projektet har dels beskrivit databasens uppbyggnad/struktur och dels grunddatabasens innehåll genom olika katalogliknande sammanställningar av relevanta objektklasser och deras attribut. Neutralt filformat. I etapp 4 har verksamhetsmodellerna från etapp 3 implementerats som ett XML-baserat filöverföringsformat. Detta filformat är vidare implementerat och testat genom prototyper som visar hur central förvaltningsinformation kan överföras mellan fem kommersiella CAD- eller förvaltningssystem. Viktiga delar av FI2002-projektets grundstruktur modellen är också implementerat i form av operativt användbara mallar för upphandling av informationssystem. All dokumentation från FI 2002-projektets olika etapper finns att tillgå i sin helhet på Internet-adressen www.itbof.com. Några slutsatser De samlade erfarenheterna från FI 2002-arbetet visar sammanfattningsvis att det finns en signifikant utvecklingspotential i FM-verksamheten genom informationsteknikens tillämpning om man inom detta tillämpningsområde förmår att tillvarata den snabba utvecklingen av informationstekniken. Datorer och nätverk skapar stora potentiella möjligheter för FMapplikationer genom att tillhandahålla effektiva verktyg för användning, administration och förvaltning av fastigheter och byggnader. En avgörande grundförutsättning är emellertid utvecklingen av en erforderlig grundstruktur i form av standardiserade informationsstrukturer och processbeskrivningar utvecklade utifrån FM-verksamhetens behov. Medan den generella utvecklingen av hårdvaror, programvaror och nätverksteknik sker oberoende av om FM-sektorn engagerar sig eller ej är det bara genom aktiv och målmedveten aktiv medverkan från FM-verksamhetens intressenter som en sådan behövlig grundstruktur kan utvecklas. Det är viktigt att arbetet med att utveckla informationssystem för FM-verksamheten tar hänsyn till dagens situation inom tillämpningsområdet. Detta inkluderar t ex hänsynstagande till att mycket av informationen finns som pappersdokument och att bygg- och förvaltningssektorsgemensam klassifikation och terminologi utnyttjas effektivt. Ytterligare en viktig faktor är tillämpning av relevant standardisering inom informationshanteringsområdet såsom utvecklingen av IFC inom byggproduktmodellområdet och tillämpning av internationell standard för dokumentmetadata. Analys och diskussion En jämförelse av projektets mål med uppnådda resultat visar att uppnådda resultat i huvudsak motsvarar uppställda mål. För att det fyraåriga projektets resultat skall kunna bli till bästa nytta är det viktigt att det vidareutvecklas till en de facto-standard för informationshantering inom fastighetsförvaltningsområdet. För att uppnå detta krävs en aktiv förvaltning och viss vidareutveckling av FI 2002-projektets resultat. 5

Resultatet direkt på CD För den läsare som vill ha omedelbar tillgång till det dokumenterade resultatet från hela FI 2002-projektets finns en möjlighet till detta via tre CD-skivor. Dessa CD-skivor distribueras via Kommittén för förvaltningsinformation (det specifika förvaltningsorganet för FI 2002- projektet). CD1 Innehåller det som i beskrivningar av FI 2002-projektet kallas FI 2002-modellen. Detta innebär den innehåller de resultat som tillsammans skall ses som projektets förslag till en de factostandard för FM-sektorns informationshantering. Bild 1 CD1 innehållande FI2002-modellen CD2 Innehåller en beskrivning av resultatet av delprojekt 3.4 Mallar för upphandling av informationssystem. Bild 2 CD2 innehållande upphandlingsmallar 6

CD3 Innehåller all övrig dokumentation som finns. Detta innebär bl. a alla de resultat som utvecklades under etapperna 1-3 av projektet som på olika sätt implementerats i etapp 4 av projektet. Bild 3 CD3 innehåller FI2002 projektrapporter För ytterligare information om projektresultatet hänvisas till: Jan Broman Bo Tyrefors Kjell Svensson Ordförande i styrgruppen för FI 2002-projektet och Tillförordnad ordförande i förvaltningsorgan för FI 2002 Projektledare för FI 2002-projektet Teknisk samordnare i FI 2002- projektet Telefon: 016-42 05 73 Telefon: 08-504 700 25 Telefon: 08-744 07 38 Mobil: 070-339 94 43 Mobil: 0708-605 303 25 Mobil: 070-461 24 52 E-post: jan.broman@telia.com E-post: bo@tyrefors.se E-post: ks-konsult@telia.com 7

1. Bakgrund Slutrapportens syfte Slutrapporteringen av hela FI 2002-projektet har två syften. Slutrapportens huvudsyfte är att redovisa en avslutande utvärdering av hur väl FI 2002- projektet har lyckats uppnå de mål som finns uppställda för projektet. Dessa mål har formulerats med utgångspunkt från projektets syften och dess strategier. Målen avser dels det resultat som projektet skall uppnå och dels tillämpningen av resultaten inom FM-sektorn och ITsektorn. Slutrapportens andra syfte är att vara en avslutande och sammanfattande beskrivning av FI 2002-projektet. Denna beskrivning kan vara ett komplement och en introduktion till de olika rapporter och andra dokument som finns redovisade från projektets fyra etapper. Slutrapportens disposition Slutrapporten för FI 2002-projektet är uppdelad i sju kapitel med rubrik och innehåll enligt följande. Kapitelrubrik: Kapitlets innehåll: 1. Bakgrund Slutrapportens syfte och disposition 2. Projektets syften och strategier Projektets ramar och projektets metodik. 3. Projektets vision Beskrivning av en önskad framtid vad gäller informationshantering inom FM-verksamheten 4. Projektets mål Redovisning av projektets mål på vägen mot projektets vision 5. Projektets resultat Systematiserad beskrivning av uppnådda resultat 6. Analys Avstämning av uppnådda resultat mot uppställda mål 7. Avslutande diskussion Slutsatser och rekommendation 8

2. FI 2002-projektets syften och strategier Projektets syfte definierar och sätter ramar för FI 2002-projektet och utgör utgångspunkt för det arbetet som gjorts i projektet. Detta bidrog också till att behålla fokus under arbetet. Strategien definierar det tillvägagångssätt eller metodik som använts för att uppnå projektets syfte. Strategien skall definieras utifrån en tilltro att valt sätt att eller metodik har en stor möjlighet att lyckas genom att det bygger vidare på något som redan använts med framgång. Texten nedan är hämtat från Projektplan (daterad 1998-11-23) för FI 2002-projektet [Svensson et al, 1998]. Smärre justeringar har gjorts t ex vad avser ordval. Vissa förkortningar av ursprungstexten har också gjorts, men också några mindre tillägg. Projektets syften Ursprungligt syfte FM-arbete förutsätter samverkan mellan olika parter och av olika verksamheter. Samverkan bygger på kommunikation, dvs. informationsutbyte. Exempel på viktig samverkan i FM är följande. Mellan olika FM-aktiviteter såsom lokalhantering, hyreskontraktshantering, underhållsplanering och energiuppföljning. Mellan olika kategorier av medarbetare inom FM organisationen, t ex mellan tekniker och ekonomer eller mellan t ex planerare och utförare. Mellan olika typer av information, t ex ritningar och textdokument eller mellan information på papper (icke digitalt format) och information på digitalt format. Mellan olika generationer av informationssystem, t ex mellan gammal och ny databas. Mellan FM-verksamhet och projekterings- och byggprocesserna, dvs. under byggproduktens hela livscykel och mellan gamla och nya byggnader. Mellan FM-verksamhet och kärnverksamhet. Brister i olika typer av samverkan enligt ovan föranleder olika problem såsom följande. Många olika informationssystem måste användas parallellt. Samma information finns på flera ställen och måste underhållas parallellt. Det är resurskrävande att initialt förse informationssystemen med data och att därefter à jourhålla informationen. Det är svårt att använda informationen för analyser. Tillgången till information för uppföljning och erfarenhetsåterföring blir begränsad. Ett sätt att effektivisera informationshanteringen är att utnyttja IT som också erbjuder allt större möjligheter att understödja integration av olika slag. IT har också blivit det effektivaste redskapet i strävan att rationalisera verksamheter och förbättra dess kvalitet. Tyvärr har FMsektorn hittills inte kunnat tillämpa IT på ett effektivt och nöjaktigt sätt, dvs. på ett sätt som tillåter att IT: s möjligheter optimalt utnyttjas i FM-verksamheten. 9

Syftet med FI 2002-projektet är att skapa bättre förutsättningar för Sveriges fastighetsbransch att utnyttja IT:s potential och därmed på ett avgörande sätt medverka till effektivare FM-arbete och ökad kundnytta. En metod att uppnå detta syfte är att definiera och etablera en standardiserad infrastruktur för FM-informationen. Tillkommande syften i etapp 4 Under slutskedet av etapp 3 av projektet beslutades att etapp 4 av projektet skulle utökas kraftigt med ett s.k. implementeringsprojekt. Detta innebar att implementera delar av grundstrukturen i system o dyl. Detta innebär en test av strukturen och att nyttan kan demonstreras på ett handgripligt sätt. Sålunda formulerades följande syfte för etapp 4: Att påskynda och underlätta utvecklingen av informationssystem för fastighetssektorns processer så att den kundfokuserade fastighetsverksamheten, på både strategisk, taktisk och operativ nivå, kan uppnå uppställda mål av olika slag. Under etapp 4 kompletterades dessutom etappen med ett delprojekt kallat Mallar för upphandling av informationssystem. Syftet för delprojektet upphandlingsmallar formulerades enligt följande. Att tillsammans med fastighetsföretag, konsulter och systemleverantörer ta fram operativt användbara mallar för upphandling av informationssystem baserade på FI 2002-modellen. Projektets strategier Det föreslagna tillvägagångssättet för FI 2002-projektet att nå sitt syfte är att, i samverkan mellan specialister och praktiskt verksamma branschaktörer, utveckla, testa och dokumentera en branschgemensam infrastruktur för FM-information baserad på en helhetssyn på FM. Detta skall möjliggöra bättre utnyttjande av informationen och informationssystemen i FM-arbetet och tillåta överföring och sambruk av information mellan aktörer och system inom och mellan de organisationer som medverkar i FM-arbetet. I FI 2002-projektet ingår flera delprojekt, som alla skall medverka i arbetet att utveckla, testa och dokumentera en sådan infrastruktur. Under projektarbetet kommer successivt resultat (produkter) som är direkt användbara i den praktiska FM-verksamheten att genereras. Det föreslagna tillvägagångssättet tillämpades tidigt inom byggindustrin i Sverige och utomlands (ursprungligen bara för pappersbaserad information) och är idag ett frekvent sätt effektivisera och rationalisera informationshanteringen inom många olika typer av industrier och annan organisatorisk verksamhet. FI 2002-projektets strategi är sålunda och sammanfattningsvis följande. Att utveckla en branschgemensam och stabil infrastruktur för frekvent använd FM information samt att med utgångspunkt från denna utveckla anvisningar/standarder, rekommendationer mm för hur information i olika dokument och datoriserade informationssystem skall struktureras och redovisas. Genom att projektets etapp 4 utvidgades till att bli ett s k implementeringsprojekt utökades projektets strategi enligt följande. 10

Att ( i etapp 4) implementera och testa viktiga delar av grundstrukturen utvecklad i etapperna 1-3. Ovanstående beskrivning av projektets strategier är samtidigt en beskrivning av vilka huvudresultat projektet skall uppnå. Viktiga konsekvenser av att ett projekt med dessa strategier genomförs är bl. a följande. Att en för branschens gemensam uppfattning om önskemål och krav angående information, informationshantering och IT formuleras. Att det enskilda fastighetsföretaget blir en bättre beställare genom att det får tillgång till ett välstrukturerat och bättre underlag i samband med bl. a: utveckling och upphandling av informationssystem, projektering och utförande av om- och tillbyggnader, projektering och byggande av nya verksamhetslokaler samt upphandling av servicetjänster. Att informationen i det enskilda fastighetsföretaget kan hanteras bättre om den, som den resurs det är, lagras i en standardiserad, öppen databas som är oberoende av använd programvara. Informationen blir mera långlivad än systemen eftersom informationen enkelt kan överföras från ett gammalt system till ett nytt. 11

3. Projektets vision. Projektets vision skall ge en samlad bild av en önskad framtid vad gäller informationshantering inom FM-verksamheten. Texten nedan är hämtat från Projektplan (daterad 1998-11-23) för FI 2002-projektet. Smärre justeringar har gjorts t ex vad avser ordval. Vissa förkortningar av ursprungstexten har också gjorts. Projektets vision Sammanfattningsvis kan FI 2002-projektets vision beskrivas enligt följande. FM-sektorn kan tillgodose högt ställda krav på informationshantering och informationstillgänglighet både i externa relationer (t ex lokalanvändare, beställare, konsulter, entreprenörer, leverantörer, myndigheter och intresseorganisationer) och i dess interna behov. FM-sektorn skall ha tillgång till en stabil, standardiserad infrastruktur för relevant, information. En kärna i denna informationsstruktur är information som beskriver förvaltningsobjektet och dess användning. Informationen skall följa förvaltningsobjektet under dess livscykel och också vid ägarbyte. Resultatet av ovan är bättre kvalitet på lokaler och tjänster och därmed ökad kundnytta och lönsammare fastighetsföretag. I senare skeden av projektet finns en mer sammanhållen formulering av visionen enligt följande. FM-sektorn har en effektiv informationshantering som bygger på en standardiserad infrastruktur för hantering av information som följer förvaltningsobjektet och dess användare under hela dess livscykel. Detta ökar kundnyttan och möjliggör bl. a högre verksamhetskvalitet och ett större hänsynstagande till miljöaspekter, vilket leder till lönsammare fastighetsföretag. Infrastrukturen är anpassad till den internationella utvecklingen, vilket bl. a underlättar informationsutbyte med företag i andra länder. Kommunikation och beslutsfattande i FM-verksamheten kräver information. Denna information kan avse: fysiska resurser (t ex tomt med infrastruktur, byggnader med tillbehör) spatiala resurser (t ex rum och utrymmens lokalisering, kvaliteter och användning) understödjande service (t ex administration, underhåll, säkerhet, skydd och hälsa, restaurangverksamhet, städning) personalresurser (t ex personalregister, löneadministration och hyresgästregister) affärsverksamhet (t ex processdokumentation, kontrakt, finansiell information) 12

En kärna i denna informationsmängd är olika typer av information (t ex administrativ, ekonomisk eller teknisk) om förvaltningsobjektet och dess relation till den verksamhet som den används i. Information och kunskaper behövs för genomförande av alla de aktiviteter som ingår i FMverksamheten. Grundläggande delar i denna verksamhet är: relationen till en dynamisk kärnverksamhet (FM-verksamhetens kunder) och till andra samarbetsparter t ex byggprocessens medverkande, service- och materialleverantörer och myndigheter arbete med långsiktig och kortsiktig administration, skötsel och underhåll av befintliga förvaltningsobjekt arbete med förändringar och förbättringar av förvaltningsobjekten En strävan är att FM-arbetet skall kunna utföras med enkel tillgång till relevant information, som kan överföras och delas mellan alla olika medverkande i FM-arbetet eller i dess omgivande verksamheter. Om informationen finns i elektroniskt format ökar ofantligt möjligheterna till allas tillgång till information, informationens rörlighet och möjligheterna att realisera eller verkställa ändringar eller förändringar. Det innebär också en ändrad syn på relationen mellan byggnaden, IT och informationssystem. Resultatet av detta är en både professionellare och effektivare FM-verksamhet. Möjligheter med och positiva konsekvenser av en förbättrad informationshantering Viktiga komponenter för detta är t ex följande. En ökad livslängd och bättre kvalitet hos förvaltningsobjekten. Bättre understöd från FM-verksamheten till kärnverksamheten. Bättre kvalitet i den enskilde medarbetarens arbetssituation. Bättre förutsättningar för planering, genomförande och uppföljning av FM-arbetet. 13

4. Projektets mål. Projektets mål definierar styrparametrar inom ramen för projektets vision. Målen beskriver ett önskat läge vid en viss tidpunkt, som i detta projekt normalt är vid projektets avslutande men för vissa mål avser en situation något eller några år efter projektets avslutande. Målen skall vara realistiska, konkreta samt mätbara eller på annat sätt möjliga att verifiera att de har uppnåtts. Projektets mål har ursprungligen formulerats i Projektplan daterad 1998-11-23 [Svensson et al, 1998]. Dessa målformuleringar har sedan vidareutvecklats till s.k. verksamhetsmål och kompletterats med s.k. tillämpningsmål under etapp 1 av projektet och dessa finns redovisade i projektbeskrivning för etapp 2. Denna projektbeskrivning ingår som bilaga 11 i rapport för etapp 1 av FI2002-projeket med datum 1999-10 29 [Svensson et al, 1999]. Genom tillkomsten av implementeringsprojekt i etapp 4 har de ursprungliga målen kompletterat. Dessa kompletterande mål finns i projektbeskrivningen för etapp 4 och i beskrivning för delprojektet Mallar för upphandling av informationssystem. FI 2002-projektets ursprungliga mål. Med utgångspunkt från projektets syfte och dess strategi och på vägen mot visionen har följande mål satts upp för FI 2002-projektet och dess tillämpning inom FM-sektorn och ITsektorn. Dessa mål formulerades ursprungligen i Projektplan (daterad 1998-11-23) för projektet. Dessa formuleringar återges nedan frånsett vissa marginella justeringar. Dessa är föranledda av överenskommelser som gjorts under projektets gång och som påverkar val av ord o dyl. Projektets namn ändrades i etapp 2 från Förvaltningshandlingar 2000 till Förvaltningsinformation 2002 och termen FM-branschen ersattes med termen FM-sektorn. FI 2002 projektets mål, som de formulerades i Projektplan (daterad 1998-11-23), är följande. FM-sektorn skall kunna tillämpa modern metodik för systemutveckling och informationshantering, dvs. modellbaserad och objektorienterad metodik. Informationssystemen använder samordnade process- och produktmodeller och utgår från en branschbaserad IT-strategi. FM-sektorn skall förfoga över en begreppsklassifikation som gör det möjligt att sortera och selektera information för olika syften Även denna klassifikation bör följa internationell standard och utgå från den systemteori som internationell standard och BSABsystemet bygger på. FM-sektorn skall ha tillgång till en gemensam begreppsvärld som förenklar jämförelser inom och mellan företag, tillåter s.k. benchmarking och följer internationell standard. FM-sektorn skall ha tillgång till ändamålsenlig och standardiserad information för drift- och underhållsdokumentation. FM-sektorn skall ha tillgång till en funktionell dokumentation av byggprodukten, anpassad också till förvaltning, tillämpbar i både pappersbaserad och digital (modellbaserad) informationshantering och baserad på internationell standard. 14

Kompletteringar av ursprungliga mål Under projektets gång har ursprungliga mål kompletterats vid tre tillfällen. Inför etapp 2 där de ursprungliga målen (vid detta tillfälle kallade verksamhetsmål) kompletterades med s.k. tillämpningsmål som beskriver mål för hur snabbt FI 2002- projketets resultat ska komma till användning. Samtidigt med denna komplettering gjordes vissa justeringar av ursprungliga målformuleringar. Dessutom delades både verksamhetsmål och tillämpningsmål upp på kortsiktiga och långsiktiga mål. Kortsiktiga mål är mål som skall uppnås under projektets gång medan långsiktiga mål skall uppnås tidigast när projektet har avslutats. Inför etapp 4 när denna utvidgades med det s.k. implementeringsprojektet. För detta implementeringsprojekt formulerades ett antal mål (verksamhetsmål och tillämpningsmål). Som ett resultat av reduktion av tillgängliga medel i jämförelse med belopp i ansökan har målen för etapp 4 i samråd med projektets styrgrupp korrigerats. Dessa korrigeringar har medtagits i de mål som redovisas i slutgiltig mållista nedan. Under etapp 4 när projektet utvidgades med delprojektet Upphandlingsmallar. Slutgiltig mållista Nedan redovisas en bruttolista med mål för FI 2002-projektet där de ursprungliga målen kompletterat och korrigerats i enlighet med ovan refererade tre kompletteringar och korrigeringar. Smärre justeringar har gjorts av målformuleringarna så att de på ett bättre sätt kan ingå i en enhetlig och sammanhållen redovisning av FI2002-projketets olika mål. Genom denna lista av mål erhålls en god bild av FI 2002-projektes syfte och omfattning. Mål har i sammanställningen numrerats på ett enhetligt sätt och som inte överensstämmer med den ursprungliga numreringen av målen. Målen är grupperade i två huvudgrupper. En grupp som avser mål formulerade i projektets inledningsskede och en grupp som innehåller mål som tillkommit i samband med etapp 4 av projektet. Mål formulerade i projektets inledningsskeden Mål nr Målformulering Måluppfyllelse Etapp/ Aktivitet Mål formulerade i projektets inledningsskeden Verksamhetsmål På kort sikt 1 FM-sektorn skall ha tillgång till ändamålsenlig och standardiserad struktur för drift- och underhållsinformation. 2 FM-sektorn skall ha tillgång till en funktionell dokumentation av byggprodukten, som är anpassad även till förvaltningens krav och behov. På lång sikt 3 FM-sektorn skall kunna tillämpa modellbaserad och objektorienterad metodik för systemutveckling och informationshantering som utgår från en branschbaserad IT-strategi. 2 Etapp 2/ Rek 6 3 Etapp 2/Rek 3 och 5 2 Etapp2-4 15

Mål nr Målformulering Måluppfyllelse Etapp/ Aktivitet 4 FM-sektorn skall ha tillgång till ett förvaltningsanpassat klassifikationssystem och en branschgemensam terminologi. Tillämpningsmål På kort sikt 5 En majoritet av alla fastighetsföretag med fler än 200 lägenheter, arbetsplatser eller motsvarande känner till FI 2002-projektet. 6 Alla intressenter i FI 2002-projektet uppfattar delresultaten som viktiga och i högsta grad användbara. 7 Alla intressenterna i FI 2002-projektet tillämpar något av de konkreta resultat som projektet kontinuerligt genererat. Minst 5 av dessa företag skall ha börjat testa prototyper/modeller som kommit fram under projektet. På lång sikt 8 Vid projektets slut skall de flesta intressenterna i FI 2002-projektet ha börjat tillämpa den infrastruktur som projektet genererat. Detta innebär att en de facto-standard sätts. 9 År 2005 skall 80 % av alla fastighetsföretag med fler än 200 lägenheter, arbetsplatser eller motsvarande börjat tillämpa nämnda de facto-standard. 2 Etapp 2/Rek 3 och 4 0 3 Etapp 1-4 1 Etapp 3 och 4 1 Etapp 4 1 I etapp 4 tillkommande mål. Mål nr Målformulering Måluppfyllelse Etapp/ Aktivitet I etapp 4 tillkommande mål Verksamhetsmål På kort sikt 10 Att FI 2002-modellen används som underlag för kravspecifikation i minst fyra systemutvecklingsprojekt (prototypsystem). Kravspecifikationerna skapas gemensamt av beställare och leverantör. 11 Att i samarbete med minst två leverantörer granska och kvalitetssäkra genomförandet av kravspecifikationen genom hela utvecklingsprocessen, från kravspecifikation till körbart program (pilotsystem). Resultatet presenteras med fördel i form av prototyp eller färdig applikation. 12 Att praktiskt samarbete etableras med implementeringsprojekten för IFC och för dokumenthantering. 13 Att projektet är intressenter i utvecklingen av systematik och klassifikation och av terminologi for bygg- och förvaltningssektorn. 14 Att testa FI2002-modellen vid skapande av kravspecifikation / förfrågningsunderlag för upphandling av informationssystem. 2 Etapp 4/ Delproj. 3.3 och 3.4 2 Etapp 4/ Delproj. 3.1 och 3.2 3 Etapp 3 och 4 3 Etapp 2/ Rek 3 och 4 3 Etapp 4/ Delproj. 3.4 16

Mål nr Målformulering Måluppfyllelse Etapp/ Aktivitet 15 Skapa mall för kravspecifikation för informationssystem och datalager 2 Etapp 4/ Delproj. 3.4 Tillämpningsmål På kort sikt 16 Att minst sex stora fastighetsföretag tillämpar rekommendationerna i sitt arbete genom att ställa krav på sina leverantörer vid upphandling, implementering och vidareutveckling av system. Målet är att FI 2002- modellen ska bli en naturlig del i företagens IT-strategi. 17 Att med utgångspunkt från ovanstående mål skapa en generell avrapportering av projektet som visar hur FI 2002-modellen kan användas vid upphandling, implementering och utveckling av valfritt system. På lång sikt 18 Att tillse att aspekter som har relevans för byggproduktens användningsskede tillförs de nationella eller internationella standardiseringsaktiviteterna för IFC, för BSAB-systematik, för CAD-lager och för metadata för dokumenthantering. 2 Etapp 4/ Delproj. 3.2 och 3.4 2 Etapp 4/ CD1 och 2 2 Etapp 1-4 17

5. Projektets resultat I det följande finns en översiktlig beskrivning över de resultat som uppnåtts i FI 2002- projektet. I denna beskrivning ingår följande delar. En översiktlig tidplan för projektet. En förteckning med systematisk redovisning av uppnådda resultat inklusive hänvisning till resultatexempel som återfinns i bilaga till slutrapporten. En tabell med dokument som redovisar arbetet i de olika etapperna av projektet. Översiktlig tidplan för projektet: Nedan visas en översiktlig tidplan, med delresultat per etapp, för projektet i sin helhet. 1999 2000 Etapp 1 2001 2002 Inventering Etapp 2 Modeller och lösningsförslag Etapp 3 Tillämpning och test Etapp 4 Implementering och slutlig utvärdering Resultat per etapp Branschrekommendationer, modeller Konkret- Isering /tillämpning struktur för förv.info Etapp 1 - Inventering kunskapsplattform Implementerade branschrekommendationer o system Systematisering av uppnådda resultat. Inom ramen för projektet FI 2002 har arbete bedrivits för att uppnå tre typer av resultat. Alla dessa tre typer av resultat har sin utgångspunkt i projektets strategi. De tre typerna av resultat är följande: 1. Grundstrukturer för förvaltningsinformation 2. Konkreta tillämpningar av dessa grundstrukturer 3. Implementerade grundstrukturen För vart och ett av dessa tre typer av resultat har en lång rad av resultat tagits fram i FI 2002- projektet, enligt följande förteckning. 18

1. Grundstrukturer för förvaltningsinformation Finns på CD nr Resultatbeskrivning Nytta CD3 Metodik för processmodellering Metodik för företagets eget processarbete. Utbildningsmaterial. CD2/CD3 CD3 Processmodeller och processkartor Metodik för kartläggning och beskrivning av informationsbehov och informationskrav Standardiserade mallar för processmodeller och processkartor. Underlag för eget IT-strategiarbete. Ökad kompetens vid upphandling av IT-system. CD1/CD3 Förslag till terminologi för fastighetssektorn Branschgemensamt språk. CD3 CD3 Objektmodeller som beskriver fastighetsverksamheten utifrån olika perspektiv Förslag till förvaltningsklassifikation - Förvaltningsresultat förvaltningsklassifikation ur brukarperspektiv - Funktionsenheter förvaltningsklassifikation ur utförarperspektiv Grundmodeller för systemutveckling. Underlag för branschens klassificering, Underlag för strukturering av förvaltningsinformation 2. Konkreta tillämpningar av grundstrukturer i etapp 2 Finns på CD nr CD3 CD3 Resultatbeskrivning Grundstrukturernas tillämpning på de tre förvaltningsprocesser som utgör kärnan i fastighetsförvaltning: - Planera och genomföra förändringar (process 12) - Upplåta, hyra ut (process13) - Tillhandahålla fastighetsanknuten service (process 21) För var och en av dessa tre processer har - Grundstrukturens processmodeller detaljerats och ytterligare analyserats - Strukturerad beskrivning av informationsbehovet gjorts - Olika mallar och checklistor utvecklats som bl. a innebär en tillämpning av grundstrukturen i tillämpningar av strukturering av för förvaltningsinformation i för respektive process mycket centrala dokument CD3 Process 12 - Checklista för struktur och innehåll i verksamhetsbeskrivning - Checklista för struktur och innehåll i utrymmesprogram - Checklista för struktur och innehåll i byggnadsprogram CD3 Process 13 - Checklista för kvalitetssäkrad Uthyrning/inhyrning - Mall för kundenkät Verksamhetslokaler Nytta Underlag för verksamhetsutveckling. Underlag för verksamhetsutveckling Konkreta arbetsredskap Konkreta arbetsredskap 19

Finns på CD nr Resultatbeskrivning CD3 Process 21 - Rekommendation för redovisning av drift- och underhållsinformation. - Förslag på utformning av olika drift- och underhållsdokument Nytta Konkreta arbetsredskap 2. Konkreta tillämpningar av grundstrukturer i etapp 3 Finns på CD nr CD3 CD3 CD1 CD3 CD1 Resultatbeskrivning Struktur för databas som kan hantera alla de data som behövs ofta och av många ( grunddata ). Databasstrukturen är uppbyggd av objektmodeller som beskriver förvaltningsverksamhet utifrån fyra olika perspektiv. - Processperspektivet - Målperspektivet - Intressentperspektivet - Resursperspektivet Attributkatalog lista med grunddata relaterade till de olika objektklasserna i verksamhetsmodellerna och för varje objektklass grupperade i olika typer av attribut. Processmodellkatalog systematisk redovisning av FMverksamhetens olika processer - Generella processmodeller - Specifika processmodeller Lista med affärsaktiviteter systematisk förteckning av centrala förvaltningsaktiviteter med bl. a tillhörande affärsdokument och intressenter. Mållista systematisk förteckning över olika typer av mål, strategier och framgångsfaktorer för förvaltningsverksamheter Nytta Underlag för systemutveckling Underlag för systemutveckling Underlag för system- och verksamhetsutveckling Underlag för systemutveckling Underlag för verksamhetsutveckling CD3 Rollista rollklassifikation av intressenter Underlag för verksamhetsutveckling CD3 Dokumentlista lista med dokument som är viktiga i FMverksamheten Underlag för dokumenthantering 20

Finns på CD nr CD1 3. Implementerade grundstrukturer, etapp 4 Resultatbeskrivning Generellt och neutralt filformat för utväxling av grunddata i FMverksamheten. Strukturen beskrivs genom - Objektmodeller som beskriver implementerade grunddatabasmodeller - XML-scheman - XML-dokument Prototyper som tillämpar dessa Nytta Avsevärt bättre samverkan mellan informationssystem. Information kan följa fastigheten Branschgemensam informationsstruktur. Branschgemensam informationsinnehåll Modell för enhetligt datalager. Bevisar FI2002-strukturens användbarhet. Snabbare genomslag för FI2002. CD2 Mallar för upphandling av informationssystem Bättre förfrågningsunderlag. Enklare upphandlingsförfarande. Branschgemensamma krav. Snabbare genomslag för FI2002 hos leverantörer. 21

Publicerade rapporter Projektnummer Rapport titel Utgiven Författare, Godkänd 98113 Projektplan för projektet Förvaltningshandlingar 2000 - FH 2000 98312 Förvaltningshandlingar 2000 Etapp 1 - Inventering OBS! rapporten är 1,2 Mb zippad 99411 Förvaltningsinformation 2002, Etapp 2 Preliminära rekommendationer (7 rekommendationer, totalt 2,3 Mb zippad) 1-Processhandbok, 2-Informationshandbok, 3-Produktmodeller och klassifikation, 4-Ordlista, 5-Programarbete och erfarenhetsåterföring(rev 20010930), 6-Drift och underhållsinformation (rev 20010930), 7-Kvalitetssäkrad upplåtelse 00617 Förvaltningsinformation 2002, etapp 3 (pdf-fil 2,1 Mb) Implementering och lansering av FI2002- modellen Avrapportering av etapp 4 av FI2002-projektet Slutrapport för projektet Förvaltningsinformation 2002 FI2002 1998-11-23 Kjell Svensson Jan-Olof Arremo Christer Bergenudd Håkan Yngve 1999-10-29 Kjell Svensson Håkan Yngve Christer Bergenudd Jan-Olof Arremo Susanna Uhlin 2000-10-19 Kjell Svensson Håkan Yngve Christer Bergenudd Erik Sandström Del 4 även Lars Törnqvist 2001-09-30 Kjell Svensson Bo Tyrefors Christer Bergenudd Erik Sandström 2002-09-30 Kjell Svensson Bo Tyrefors 2002-09-30 Kjell Svensson Bo Tyrefors Alla dessa rapporter finns att tillgå på IT BoF:s hemsida med Internetadressen: www.itbof.com 2000-05-10 2000-05-10-2001-10-26 22

6. Analys Detta kapitel i slutrapportering av hela FI 2002-projektet skall beskriva hur väl projektet har lyckats uppnå uppställda mål. Projektets måluppfyllelse I kolumn tre i de två måltabeller som redovisas i slutet av kapitel 4 har graden av måluppfyllelse angivits genom en fyrgradig skala, med följande skalvärden. 0 = har inte uppfyllts alls 1 = i viss mån uppfyllt 2 = i huvudsak uppfyllt 3 = fullständigt uppfyllt Bedömningen av graden av måluppfyllelse skall ses som ett kollektivt försök från arbetsgruppen i projektet att vid projektets slutförande försöka värdera hur väl man anser att projektet har lyckats att uppnå de mål som arbetsgruppen vid projektets start formulerade i samråd med projektets styrgrupp. I kolumn 4 anges i vilken etapp och/eller ibland i vilket delprojekt e dyl. som resultatet huvudsakligen har tagits fram. Alla verksamhetsmål på kort sikt har i huvudsak kunnat uppnås i etapperna 1-4 av FI2002- projektet. De inledningsvis formulerade målen har primärt hanterats av arbete i etapperna 1-3 medan de tillkommande målen har, av naturliga skäl, primärt hanterats av arbete i etappen 4. Genom neddragning av etapp 4 p g a reducerad medelstilldelning i förhållande till ansökan samt att projektets vision fördjupats i och med start av etapp 3, har de volymmässiga aspekterna hos några mål inte uppnåtts t ex mål 10 men däremot har den artmässiga aspekten hos målen kunnat uppfyllas. Även de två verksamhetsmålen på lång sikt har i hög grad kunnat uppnås i projektet. I mål nr 4 har terminologidelen i hög grad kunnat uppfyllas medan utvecklingen av förvaltningsanpassad klassifikation bara delvis är klar nämligen klassifikation av byggnadsverk och utrymmen. Övrig önskvärd förvaltningsklassifikation har beskrivits i projektet men klassifikationsarbetet återstår att göra. När det gäller tillämpningsmålen på kort sikt så kan man konstatera att genomsnittsgraden av måluppfyllelse är något lägre än för verksamhetsmålen. Detta gäller framför allt de omfattningsmässiga aspekterna av målen. Sålunda är målet 6 fullständigt uppfyllt. Målen 16 och17 har (kommer när alla delprojekt avslutats) i huvudsak uppfyllts. Däremot har målet 7 bara i viss mån uppfyllts. Slutligen, målet 5 har inte alls kunnat nås (ännu). Slutligen när det gäller tillämpningsmålen på lång sikt så är det mesta ogjort. Detta ligger delvis sakens natur (det handlar om just långsiktiga mål) men delvis är det också ett utslag av att branschen har en viss obenägenhet att på allvar ta itu med sina frågeställningar och behov avseende informationshantering och informationssystemutveckling. 23

Erfarenheterna hittills av det arbete som gjorts i etapp 4, och delvis också i tidigare etapper, avseende lansering till fastighetssektorn av FI 2002-projektets resultat och nytta visar att detta är ett långsiktigt arbete vars omfattning är större än förväntat. Genom de aktiviteter som genomförts i etapp 4, inklusive etablering av en förvaltningskommitté, har dock en stabil grund lagts för detta arbete. Arbetet kommer att på olika sätt bära frukt och fortsätta att ge resultat genom de olika aktiviteter som ingår i avslutning av etapp 4 av FI 2002-projektets och förhoppningsvis sprida sig som ringar på vattnet genom de ansträngningar med samma syfte som finns i övriga avslutande implementeringsprojekt i IT BoF-programmet. Exempel på sådana arbeten är följande. Skapandet av en marknadsförings-cd för IT BoF-programmet Demonstrerbara prototyper och annan dokumentation från projektet Implementering av elektronisk dokumenthantering. Demonstrerbara prototyper och annan dokumentation från projektet Implementering av produktmodeller baserade på IFC och BSAB. Utveckling av kurser och kursmaterial för högskolornas arkitekt- och ingenjörsutbildningar. 24

7. Avslutande diskussion FI 2002 ett utvecklingsprojekt Projektet Förvaltningsinformation 2002 (FI 2002) är dels ett projekt men också ett utvecklingsprojekt med de olika speciella egenskaper en sådan projekttyp har. Definition av begreppet projekt som den beskrivs i ordlistan (Rekommendation nr 4) är en process för att uppnå ett bestämt mål inom ramen för vissa specifika förutsättningar. Denna definition är hämtad från internationell standardisering. I klartext innebär detta att projektet skall leda fram till ett bestämt resultat skall hantera en engångsuppgift kräver olika resurser är tidsbegränsat Nedan kommenteras FI 2002-projektet och dess resultat med utgångspunkt från dessa karaktäristika. Bestämt resultat FI 2002-projektets strategi beskrivs sammanfattningsvis i Projektplan [Svensson et al, 1998] enligt följande. Att utveckla en branschgemensam och stabil infrastruktur för frekvent använd FM information samt att med utgångspunkt från denna utveckla anvisningar/standarder, rekommendationer mm för hur information i olika dokument och datoriserade informationssystem skall struktureras och redovisas. Genom att projektets etapp 4 utvidgades till att bli ett s.k. implementeringsprojekt utökades projektets strategi enligt följande. Att ( i etapp 4) implementera och testa viktiga delar av grundstrukturen utvecklad i etapperna 1-3. Strategibeskrivningen är samtidigt en beskrivning av vilka huvudresultat som projektet skall uppnå. Med facit i hand är vår bedömning att projektet har uppnått dessa huvudresultat. Utvecklingsprojekt Projektarbete innebär att arbetet som skall genomföras är av engångskaraktär. Det innebär att man inte kan arbeta enligt någon i alla delar fastlagd mall och att sättet att genomföra arbetet till en del är ett resultat av arbetet. FI2002-projektet har haft en styrgrupp som på olika sätt har kunnat medverka i denna utveckling av hur projektet på bästa sätt skall kunna uppnå önskat resultat. Medverkan av en styrgrupp har också inneburit högt ställda krav på att kontinuerligt kunna beskriva för omgivningen hur projektarbetets genomförande och resultat ser ut. Projektets styrgrupp har haft följande sammansättning. Som framgår av tabellen så har styrgruppens sammansättning varierat något under projektets olika etapper. 25

Namn Företag Som representant för: Anmärkning Alfhagen, Göran Ericsson Corporate Real Estate Byggherreföreningen Andrée, Matts Fastighets AB Tornet Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Broman, Jan Landstingsfastigheter Sörmland OFF-gruppen Eriksson, Gösta Akademiska Hus Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Fogelström, Bengt AB Stockholmshem SABO Ordförande i styrgruppen under etapperna 3 och 4. Ersätter Hans Lindh i etapp 3 och 4 Johansson, Richard Statens Fastighetsverk OFF-gruppen Suppl. för Jan Boman Johansson, Bengt Arne Briggen AB Castellum AB Lindh, Hans Akademiska Hus Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Mattso,n Bo Octopus Förv.utveckling AB Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Möller, Anders AP Fastigheter AB Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Nordén, Ingvar Lundbergs Fastigheter AB Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Pardeby, Jan Lundbergs Fastigheter AB Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Sandesten, Stefan Vasakronan AB Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Walldan, Nicklas AP Fastigheter Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Ångell, Gösta ABB Fastighet AB Fastighetsbranschens Utvecklingsforum Etapp 2 Sekreterare etapp 3 och 4 Etapp 1 och 2 Ersättare för Ingvar Nordén under etapp 3 Ersättare för Anders Möller i etapp 4 Det har sålunda funnits en mycket kvalificerad styrgrupp bakom utvecklingsprojektet som på bästa sätt har kunnat leda utvecklingsprojektet fram till de olika resultat som uppnåtts. Olika resurser Att projektet dessutom är ett utvecklingsprojekt har ytterligare en komplicerande effekt på arbetet inte minst vad avser resursbehov och resursåtgång. Hur det konkreta resultatet skall se ut och tillvägagångssättet (aktiviteterna) för att uppnå resultatet blir en uppgift i sig att utveckla och konkretisera. Detta har i hög grad varit fallet i FI2002-projektet. Projektets viktigaste resurs är de personer som arbetat i projektet. Projektets arbetsgrupp har under projektets gång av olika skäl ändrat sammansättning. De personer som arbetat i projektet har i huvudsak inte tidigare arbetat tillsammans. Följande personer (i bokstavsordning) har medverkat i FI2002-projektet. 26

Namn Företag Medverkat i etapp Arremo, Jan-Olov DU-Utveckling AB 1 Medverkan etapp 1 Bergenudd, Christer Bergenudd Arkitektkontor AB 1 2 3 Programarbetet och erfarenhetsåterföring Erkelius, David CAD-Q 4 Delprojektledare delproj. 3.2 i etapp 4 Forslund, Jan Sveriges Fastighetsägareförbund 2 Projektledare etapp 2 Myrén, Anders Anders Myrén AB 4 Implementatör etapp 4 Sandström, Eric Theorells Installationskonsult AB 2 3 Drift och underhållsinformation Svensson, Kjell KS Konsult 1 2 3 4 Teknisk samordnare Modellering av processer och informationsstrukturer Tyrefors, Bo Bo Tyrefors Konsult AB 3-4 Projektledare etapp 3 och 4 Ekonomikoppling och systemering Törnqvist, Lars Egen verksamhet 2 Terminologisamordning Uhlin, Susanna BST 1 Projektledare etapp 1 Yngve, Håkan FM Konsulterna 1 2-3 Klassifikationssamordning Dessa personer har kvalificerat sig till medverkan i projektet via kompetens och erfarenheter som direkt har kunnat vara viktiga kunskapsresurser i projektets olika etapper. Finansiellt har projektet totalt omsatt 9,0 milj. kr. Dessa är fördelade enligt följande. Etapp1-1,2 milj. kr, etapp 2 2,5 milj. kr, etapp3 2,5 milj. kr och etapp 4 2,8 milj. kr. Tidsbegränsat projekt Projektet har formellt pågått sedan april 1999. I praktiken har projektet en lång förhistoria i form av utvecklingsarbete som medlemmar i arbetsgruppen har arbetat med och vars resultat har varit direkt tillämpbara i FI 2002-projektet. Det är i hög grad tack vare detta faktum som FI 2002-projektets resultat har kunnat bli så pass omfattande och heltäckande som det blivit. Projektet bör också få en fortsättning annars är risken stor att nedlagda resurser i långa stycken har genererat resultat som inte kommer till användning på det sätt som det är tänkt. På något sätt måste man säkerställa en aktiv förvaltning av resultatet som också kan fungera som en katalysator för att projektresultatet vidareutvecklas till den de facto-standard som det är ämnat att bli. Som ett viktigt första steg i denna process har ett förvaltningsorgan för FI 2002- projeketets resultat tillskapats. Projektresultatets fortsatta hantering Genom FI 2002-projektet håller följande avgörande goda förutsättningar för tillämpning av IT och utveckling av ändamålsenliga informationssystem för fastighetssektorn på att skapas. Roll En för fastighetssektorn delvis gemensam syn på informationsbehov och informationsstrukturer (de facto-standard) håller på att utvecklas. 27

En gruppering av potentiella beställare av system inom fastighetssektorn som tillsammans representeras en majoritet av den svenska marknaden har etablerats. Kärnan till en organisation som också kan vara fastighetssektorns ombud i ITstrategiska diskussioner finns. Detta skapar en ändamålsenlig situation för att vidareutveckla delar av FI 2002-projektets resultat till en de facto-standard. FI 2002-projektets affärsidé är att, med utgångspunkt från ovan beskrivna goda förutsättningar, tillhandahålla ett väl genomarbetat underlag för en de facto-standard för fastighetssektorn. FI 2002-projektet vänder sig till hela FM-sektorn (fastighetssektorn), dvs. till individer eller organisationer som har relation till FM-verksamheten (fastighetsverksamheten). Här återfinns - hyresgäster och brukare som köper och konsumerar FM-verksamhetens produkter - leverantörer till FM-processerna t ex FM-leverantörer och FM-entreprenörer men också leverantörer av IT-system för förvaltning (FM-verksamhet) - privata fastighetsföretag och offentliga fastighetsorganisationer såsom landsting och kommuner - olika omvärldsroller t ex olika intresseorganisationer, myndigheter och finansiärer/långivare (banker o dyl.). En delmängd av de konkreta resultat som FI 2002-projektet har åstadkommit skall utgöra kärnan i en de facto-standard för informationsstrukturering och informationshantering inom FMområdet. Det sammantagna ändamålet med de fyra delprojekt i etapp 4 som avsåg förankring, marknadsföring och lansering var att lägga grunden för att resultatet av FI2002-projektet kan bli en de facto-standard för strukturering och hantering av förvaltningsinformation dvs. för en grundstruktur/infrastruktur för förvaltningsinformation. Det konkreta innehållet i denna potentiella de facto-standard finns samlat på en CD (CD1). Denna de facto-standard kommer primärt att innehålla följande. Förslag till terminologi för fastighetssektorn. Processmodellkatalog dvs. en systematisk redovisning av FM-verksamhetens olika processer. Mållista systematisk förteckning över olika typer av mål, strategier och framgångsfaktorer för förvaltningsverksamhet. Generellt och neutralt filformat för utväxling av grunddata. Beskrivs genom: implementerade grunddatabasmodeller XML-scheman dvs. beskrivning av filformatets struktur XML-dokument dvs. beskrivning av utvecklad fil På sikt kan olika konkreta tillämpningar i form av mallar och metoder att ingå i de factostandarden. 28